Id: U längd: 14 min Hur går det till att rösta? Vad ska man tänka på som förstagångsväljare? På teckenspråk.

Relevanta dokument
Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Av: Anita Becker. Dröm om demokrati. lärarhandledning

DRÖM OM DEMOKRATI LÄRARHANDLEDNING AV: ANITA BECKER

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

BAMSE OCH DEMOKRATI. - en lärarhandledning för årskurs 1-3. av Jenny Esbjörnsdotter- Karlsson och Linda Sikström.

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

I augusti 2017 demonstrerade många för att gravida kvinnor ska få bättre vård.

En serie om demokratibegreppet

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

För ett kommun- fullmäktige där även kvinnor får plats Vänsterpartiet Sundbyberg 2015

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Demokrati. Folket bestämmer

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Hej arrangör. Frågor? Via skolval2018.se kan du få svar och kontaktuppgifter till oss.

Lärarhandledning Upplev riksdagen

INSTUDERINGSFRÅGOR, BLOCK 2

Uppdrag att stärka ungas möjligheter till inflytande i de demokratiska processerna

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati & delaktighet

Om svenska värderingar. En användarguide i fickformat

I augusti 2017 demonstrerade många för

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?

Så styrs Sverige. 8 a och c

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

Hemtentamen politisk teori II.

9B01, KONGRESS Målområden för verksamhetsplanering Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

Demokrati Folket styr

Vad betyder hållbar utveckling?

Discovery Education Espresso

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Av Annika Solberg Arvidsson. Fatta Sveriges demokrati. Lärarhandledning

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning

Kommuner och landsting. Elin Wihlborg, Bitr. prof i Statsvetenskap FD Teknik och Social förändring LINKÖPINGS UNIVERSITET

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

I år är det val i Sverige!

samhällskunskap Syfte

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET!

MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt

MAKTFAKTORN LÄRARHANDLEDNING

Mål för tema Makt och demokrati år 6-7

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Ordförståelse, söka fakta och information, diskussionsuppgifter, skrivuppgifter och gruppuppgift

Innehåll. De politiska partierna...30 Repetitionsfrågor De politiska partierna...31

FÖR DINA RÄTTIG HETER

lättläst broschyr En rapport om situationen globalt för kvinnor med funktionsnedsättning

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

POLITIKER I EMMABODA KOMMUN

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Till elever, föräldrar och lärare

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Hej arrangör. Oavsett är det viktigt att ni pratar och stämmer av med varandra, då kan ni få till ett roligt och lyckat val.

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Jag vill säga något!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Demokrati för alla! deltagarmaterial

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL..

DEMOKRATI. - Folkstyre

Att skriva enkla, begripliga texter.

Mål för lagunen 8-9 vecka 35-42: Tema Makt och demokrati

19 oktober / kl Bygget Fest & Konferens Norrlandsgatan 11 Stockholm LSU SVERIGES UNGDOMSORGANISATIONER

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP

(Se vidare i Bilaga 1 Bakgrunds-PM Demokrati och inflytande).

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

Förstå språket NO/SO. ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion. Innehåller provkapitel

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Boken om SO 1 3. Provlektion: Om demokrati och hur möten, till exempel klassråd, genomförs och organiseras.

Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i

Individer och gemenskaper

Nyfiken på Sverige. Lärarhandledning

Transkript:

Id: U100752-10 längd: 4 min Vi i Sverige kan vara med och påverka det som händer i vårt land genom våra folkvalda politiker. Men hur ska man göra om man inte orkar vänta tills man får rösta? Eller om man tycker att röstandet i sig inte räcker? Det finns ett sätt som det finns många olika åsikter om: civil olydnad. Begreppet kopplas ofta ihop med grupper eller organisationer som en del tycker ställer till med mer problem än nytta men om det görs på rätt sätt kan det vara en demokratisk metod att framföra vad man tycker. Vi träffar aktivisten Maja Backlund, som har deltagit i en fredlig aktion utanför en kärnvapenbas i Skottland, och Ola Mattsson, som är generalsekreterare på Svenska freds- och skiljedomsföreningen. Programmet anknyter till artikel 19 i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter. Id: U105458 serie: 6 x 14 min Här får du en grundkurs i hur demokratin i Sverige fungerar. Vilka val kan du rösta i, och hur fördelas den politiska makten? Du lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar. Du får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Vad är höger och vänster i politiken, och hur används skatterna? Du får stifta bekantskap med människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt med företrädare

för de politiska blocken. Vad är fri press och vad är propaganda? Skillnaden mellan diktatur och demokrati förklaras. Alla intervjuer och reportage ramas in av en svart humoristisk dramatiserad del som beskriver ett framtida Sverige år 2040 där en diktator styr som enda kandidat att rösta på. Men det finns de som minns hur det var när Sverige var en demokrati och som kämpar mot diktaturen genom att utbilda den yngre generationen. Lärarhandledning. Id: EDUS991002 längd: 6 min För många känns det självklart att leva i en demokrati. Men demokratin är inget vi ska ta för givet. Den är något som vi ska vara rädda om. Fatta ordet! - Demokrati introducerar ordets innebörd genom exempel och jämförelser. Du får även se hur det används i olika sammanhang. Id: EDUS991003 längd: 7 min Den kanske viktigaste frågan när vi undersöker ett lands statsskick - det är om landet är en demokrati eller en diktatur. Fatta ordet! - Statsskick introducerar ordets innebörd genom exempel och jämförelser. Du får även se hur det används i olika sammanhang. serie 4 x 15 min Två unga, nyfikna programledare, Leila och Noah, får i uppdrag att lära sig och tittarna mer om hur Sverige styrs. För att göra det abstrakta mer konkret skickar Noah ut Leila på olika uppdrag som är kopplade till grundläggande samhällsfunktioner och politiska frågor. Leila får till exempel ta sig an kvalgränsen i stavhopp för att lära sig mer om fyraprocentsspärren. Uppdragen kompletteras med reportage, kommentarer av statsvetaren Jenny Madestam och med animationer som fördjupar och förtydligar det aktuella ämnet. Syftet är att tittarna ska få ökad kunskap om Sveriges politiska system, kunna hitta och tillgodogöra sig kunskap om de politiska partierna, samt stärka medvetenheten och insikten om vår demokrati och vårt statsskick Id: DVD 2334 längd: 15 min Vår berättelse fortsätter i 1800-talets Sverige då dörren till arbetslivet öppnades för kvinnor. I familjen och i samhället var det fortfarande männen som bestämde. Att som ogift föda ett barn var skamligt och en stor skräck för kvinnorna. Fattigdom och rädsla kunde få kvinnor att mörda sina nyfödda eller ta livet av sig. Nu började man ifrågasätta orättvisorna mellan kvinnor och män. Möt

kvinnor ur den svenska historien. Följ de de viktiga händelserna som påverkade kvinnornas liv - industrialismen, rösträtt, högkonjunkturen efter andra världskriget och genombrottet då kvinnofrågorna hamnade på den politiska dagordningen. Vi synar också männens argument till att kvinnorna skulle vara maktlösa. Idag är Sverige ett av världens mest jämställda länder. Det kan vi tacka alla kvinnokämpar för. Lärarhandledning. Id: U103980-01 längd: 14 min Hur går det till att rösta? Vad ska man tänka på som förstagångsväljare? På teckenspråk. DVD 1462 längd: 14 min 1862 fick varje län genom en förordning ett landsting som skulle sköta sjukvården. Några landsting har slagits samman till större regioner men alla har de samma uppgifter nämligen att sköta sjukvård, tandvård, trafik, kultur. Filmens huvudperson är Johanna. Hon har valt att göra ett arbete i skolan om hur landsting och regioner fungerar. Hon träffar bland annat landstingsrådet i Södermanlands län och får av honom veta mer om fullmäktige, styrelse och nämnder. Lärarhandledning. Id: UR205962 längd: 15 min Varje enskild röst är viktig i ett val, våra röster avgör framtiden. En film om vad demokrati innebär, om varför du ska rösta och hur det går till, riktad främst till förstagångsväljare i särskolan för gymnasiet. Den innehåller berättelser och reflektioner om varför det är viktigt att rösta, varvade med fakta om hur röstning går till i Sverige. Filmen har spelats in tillsammans med elever på S:t Eriks gymnasiesärskola i Stockholm. serie 27 x 5-10 min Är mänskliga rättigheter en självklarhet överallt? Vilka krafter styr våra val av politiker? Varför gör vi inte mer för att rädda miljön? Serien tar dig med till olika platser runtom i världen för att se på frågor om demokrati, jämställdhet och miljö ur nya perspektiv. Programmen är indelade i åtta olika teman utifrån kursplanen i samhällskunskap. De kan användas var för sig eller tillsammans, för att väcka intresse och skapa förståelse. Arbetsblad. Id: DVD 3005 längd: 102 min Ett spännande drama om fotsoldaterna i den tidiga feministrörelsen, kvinnor som tvingades under jorden i en farlig katt-och-råtta-lek med en allt mer brutal stat. De var arbetande

kvinnor som hade sett att den fredliga protesten inte uppnådde någonting. De såg en mer radikal kamp som den enda vägen till förändring. De var villiga att förlora allt i sin kamp för jämlikhet - sina jobb, sina hem, sina barn och sina egna liv. Maud var en sådan fotsoldat. Berättelsen om hennes kamp för värdighet och en röst är både gripande och kraftfull men också djupt hjärtskärande och mycket inspirerande. En film av Sarah Gavron. Lärarhandledning, lektionsupplägg. Id: DVD 2798 längd: 12 min De människor som är folkbokförda inom ett visst geografiskt område skapar tillsammans en kommun. Och vi är alla bosatta i någon av Sveriges 290 kommuner. Den kan vara stor eller liten, men de flesta arbetar på ungefär samma sätt. Hur går små kommuner för att klara sin ekonomi, kommer pengarna att räcka till och vilka problem ställs de inför? Vi träffar Annika som arbetar i en av Sveriges mindre kommuner. I Sverige finns en lag som heter kommunallagen och där kan man bland annat läsa vilka rättigheter och skyldigheter en kommun har. Men hur bildades kommuner och vad gör kommunfullmäktige och kommunstyrelsen? Går det att engagera sig politiskt och samtidigt ha ett jobb? Filmen ger svar. Kommuner styrs av politiker som valts direkt av oss medborgare och det betyder att vi har stora möjligheter att påverka och kontrollera kommunens arbete. Lärarhandledning. Id: DVD 2591 längd: 17 min I det här programmet sammanfattas kort serien Sveriges riksdagspartier -. Samtal i valstugan. Vad står de för? Hur tycker partierna att Sverige ska styras? I detta program får en representant för varje partis ungdomsförbund förklara tre av sitt partis värdeord som är representativt för deras politik. Lärarhandledning. Id: DVD 2565 längd: 17 min Sverige är ett föregångsland när det gäller demokrati och i en av våra grundlagar står det att "all offentlig makt i Sverige utgår från folket". Så ska det vara tycker vi och just därför är det viktigt att rösta vart fjärde år när vi har val i Sverige. I filmen följer vi med när två unga förstagångsväljare går till vallokalen för att rösta. Men vem har rätt att rösta och till vilka val röstar vi? Vilka är det som ansvarar för att ett val går rätt till? Filmen ger svaren. Vi får träffa en politiker som är riksdagsledamot, ungdomar som engagerar sig inom ungdomspartierna. Hur ser de på demokrati och varför tycker de att vi ska rösta? Statsvetaren och forskaren Jenny Madestam förklarar varför politiska partier finns och ger tips till de unga som ska rösta för första gången. En angelägen och viktig film

i vår samtid om varför vi ska rösta och om demokratins betydelse - för ett rättvist och jämlikt samhälle! Ciceronerna Angelica och John, guidar oss genom filmen. Lärarhandledning. Vad krävs för att vi ska ha demokrati? Till att börja med måste alla få rösta om vem som ska styra landet. Men vilka är "alla"? längd: 3 min Elin Wägner, Selma Lagerlöf och Siri Derkert var några av de kvinnor som under 1920- och 1930-talen samlades på medborgarskolan Fogelstad en unik mötesplats, vars syfte var att ge kvinnor redskap att använda sin nyförvärvade rösträtt. sidor: 85 I år är det 100 år sedan kvinnor och män fick rösta i kommunala val på allmänna och lika villkor. Men det dröjde till 1921 för kvinnor att få rösta till Sveriges riksdag. I den här lättlästa faktaboken får vi möta kvinnorna som kämpade för kvinnlig rösträtt i Sverige. Vi får också lära oss om viktiga kvinnor i andra länder som kämpade för kvinnlig rösträtt för att få en historisk bakgrund och en vidare förståelse för rösträttsrörelsen. Den här boken är lätt att läsa, rolig och full av fakta om kvinnohjältar som kämpade för kvinnors rättigheter. Rösträtt för kvinnor är skriven och väldigt snyggt illustrerad av Sara Teleman. Vi tycker att den passar läsare från årskurs sex och äldre. Mer om kvinnlig rösträtt kan man läsa om på Stockholmskällan. Lärarhandledning.