DIG IN TO Nätverksteknologier

Relevanta dokument
Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Datakommunika,on på Internet

Grundläggande datavetenskap, 4p

TCP/IP och Internetadressering

Föreläsning 9 Transportprotokoll UDP TCP

Mattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser

Datakommunika,on på Internet

DIG IN TO Nätverksteknologier

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

IT för personligt arbete F2

Olika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, Internet började med ARPANET

IP-baserade program. Telnet

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

Webbservrar, severskript & webbproduktion

F5 Exchange Elektronikcentrum i Svängsta Utbildning AB

Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet

WWW. Exempel på klientsidan. Överföring av en html-fil. Snyggare variant. Verkligt format. Meddelandeformat för begäran HTTP

DIG IN TO Nätverksteknologier

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

Datasäkerhet och integritet

Föreläsning 6 Mål. Mänskor och IP adresser. Domain Name System (1/3) Numeriska adresser används i Internet

Övningar - Datorkommunikation

DNS. Linuxadministration I 1DV417

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström

Datainsamling över Internet

Förebyggande Råd från Sveriges IT-incidentcentrum

SSL/TLS-protokollet och

OSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet

Internets historia i Sverige

DIG IN TO Nätverksteknologier

Tilläggs dokumentation 4069 Dns

Objektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 10 7 dec 2015

Systemkrav och tekniska förutsättningar

RUTINBESKRIVNING FÖR INSTALLATION AV KAMERA

Datakursen PRO Veberöd våren 2011 internet

Christer Scheja TAC AB

INNEHÅLL 30 juni 2015

Nätverk grunder Föreläsning 1: 1: Introduktion till Internet

Topologi. Utförande: I exemplet så kommer vi att utgå från att man gör laborationen i en Virtuell miljö (Virtualbox).

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

Ver Guide. Nätverk

DIG IN TO Nätverksteknologier

DIG IN TO Nätverksteknologier

Mattias Wiggberg 1. Datorkommunikation, grundbegrepp. Skiktade kommunikationsprotokoll

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

Tentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Startguide för Administratör Kom igång med Microsoft Office 365

Utförande: I exemplet så kommer vi att utgå från att man gör laborationen i en Virtuell miljö (Virtualbox).

Föreläsning 9. Transportskiktet. User Datagram Protocol (1/2) Introduktion till modern telekommunikation Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1

TEKNISK SPECIFIKATION. för TIDOMAT Portal version 1.7

TNMK30 - Elektronisk publicering

DNSSEC DET NÄRMAR SIG...

Laboration i ett applikationsprotokoll

Linuxadministration 2 1DV421 - Laborationer Webbservern Apache, Mailtjänster, Klustring, Katalogtjänster

DIG IN TO Nätverkssäkerhet

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

Handbok Remote Access TBRA

Internetprotokollen. Maria Kihl

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Informationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation

F2 Exchange EC Utbildning AB

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Denna genomgång behandlar följande:

DNS laboration report Wilhelm Käll YYYY-MM-DD (the date the report was finished)

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Vad är DNS? DNS. Vad är DNS? (forts.) Vad är DNS utåt? Vad är DNS internt? Vad är DNS internt? (forts.)

Skärmbilden i Netscape Navigator

Hur BitTorrent fungerar

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning

Grundläggande nätverksteknik. F1: Introduk6on

Ethernet-anslutning. För mer information om skrivarens Ethernet-funktion klickar du på avsnittet nedan: Ethernet-lampor. nätverkskonfigurationssida

Att bygga VPN. Agenda. Kenneth Löfstrand, IP-Solutions AB. Olika VPN scenarios. IPsec LAN - LAN. IPsec host - host SSH

Linuxadministration I 1DV417 - Laboration 5 Brandvägg och DNS. Marcus Wilhelmsson marcus.wilhelmsson@lnu.se 19 februari 2013

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

Kursplaner för Administartör IT-System Innehåll

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Avancerad DNS - Laborationer

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Brandväggar

Internetprotokollen. Maria Kihl

Från användare till användare ARP. (Maria Kihl)

Instruktioner för Internetanslutning

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5


Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation

Compose Connect. Hosted Exchange

DATA CIRKEL VÅREN 2014

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

ANVÄNDAR-GUIDE för Bränneriets LAN

Domain Name System DNS

Startanvisning för Bornets Internet

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Instruktion. Datum (12) Coverage Dokument id Rev Status? Godkänd. Tillhör objekt -

Transkript:

DIG IN TO Nätverksteknologier

CCNA 1 Applikationsskiktet

Agenda Applikationsskiktet Protokoll Klient-server nätverk P2P nätverk och vanliga P2P applikationer TCP/IP protokollstack DNS tjänster och protokoll DNS Name Resolution namnupplösning WWW tjänster och protokoll SMTP och POP samt IMAP FTP DHCP SMB 1

CCNA 1 Applikationsskiktets protokoll

Applikationsskiktet Vi använder olika nätverksenheter i kommunikation med andra Applikationsskiktet tillhandahåller gränssnittet mellan applikationer och nätverk. Kommunikationssignalerna överförs i det underliggande nätverket till vilka anpassas applikationers funktioner. 1

Protokoll Protokoll i applikationsskiktet definierar följande funktioner: processer på hur kommunikationen initieras/avslutas meddelandetyp och meddelandets syntax hur styrinformation ska användas hur meddelanden överförs interaktionen med nästa skikt Programmerare Nätverkstekniker 2

Klient-server nätverk Klienten begär (request) data och servern svarar på begäran. Klient och serverprocesserna anses tillhöra i applikationsskiktet. Applikationsprotokoll beskriver kommunikationsprocessen mellan klienter och servrar. Förutom att överföra data från/till kan klienter begära kontrollinformation. 3

Peer-to-peer nätverk Ett nätverk utan dedikerade server där alla enheter i nätverket är jämlika. Peer betyder på svenska jämlik Varje enhet (peer-dator) kan fungera som server och klient Som server när den serverar tjänster Som klient när den begär och använder tjänster som tillhandahålls av andra enheter i nätverket. 3

Vanliga P2P applikationer Vanliga P2P nätverk inkluderar: G2 Bitcoin BitTorrent edonkey Några P2P applikationer grundas på Gnutella protokoll. Flera P2P applikationer tillåter användare att dela ut filer med varandra. 21

CCNA 1 Well-Known applikationsskiktets protokoll och tjänster

TCP/IP protokollstack PROTOKOLL TCP UDP Domain Name System DNS 53 53 Bootstrap Protocol BOOTP Dynamic Host Configuration Protocol (server) DHCP 67 Dynamic Host Configuration Protocol (client) DHCP 68 Simple Mail Transport Protocol SMTP 25 Post Office Protocol POP 110 Internet Message Access Protocol IMAP 143 File Transfer Protocol data transfer FTP 20 File Transfer Protocol - control FTP 21 Trivial File Transfer Protocol TFTP 69 HyperText Transfer Protocol HTTP 80 HyperText Transfer Protocol over TLS/SSL HTTPS 443 443 4

Server Servern kör tjänsten som ibland kallas "server daemon". Daemon lyssnar begäran och associerar till ett protokoll. Liksom de flesta tjänster brukar serverprocesser köras i bakgrunden utan användares direkt kontroll. Protokoll TCP port nummer DNS 53 53 HTTP 80 SMTP 25 POP 110 Telnet 23 UDP port nummer DHCP 67 och 68 FTP 20 och 21 4

DNS tjänster och protokoll I ett datanät identifieras nätverksenheter med numeriska IPadresser. Vi människor använder namn istället. Därför har domännamn skapats för att omvandla den numeriska adressen till namn. DNS använder en distribuerad uppsättning servrar för att omvandla namn till numeriska adresser (Name Resolution). 198.133.219.24 = www.cisco.com 6

DNS resursposter - resource records DNS är en hierarkisk distribuerade databas i vilken lagras olika resursposter. SOA finns i varje auktoritative zon. Host (A eller AAAA) associerar DNS namn till IP adress Alias (CNAME, canonical name) tillåter flera namn som pekar samma resurs. Mail Exchanger (MX) lokaliserar mailserver. Service location (SRV) eller service records, används för att associera specifika servertjänster med DNS namn. 7

DNS namnupplösning Name Resolution Recursive Requests tilldela ansvaret om name-resolution till den lokala DNS server. Iterative Requests - DNS-klienten själv ansvarar för nameresolution. Recursion Iterative or to specific DNS server 4 DNS RD = 1 www.hackers.com? 2 DNS DNS 3 b.eductus.se www.google.se www.aftonbladet.se www.microsoft.com 1 b.eductus.se www.google.se www.aftonbladet.se www.microsoft.com 8

DNS namnupplösning Name Resolution DNS klient-sida name-resolver skickar ut en begär till den lokala DNS server. Den lokala DNS server tar kontakt med Root Hint DNS server Local machine System call Recursive query Refreshes User program Name resolver Response Primary name server Cache Resolver s response References Iterative query Iterative query 208 67 222 222 208 67 220 220 Name server Response Referral Name server 10

DNS namnupplösning Name Resolution 13 logiska DNS auktoritativa servrar som egentligen är hundratals servrar placerade i många länder runt om i världen. IP top level domain server.se = w.x.y.z Root Hint Server IP second level domain server jenseneducation.se = w.x.y.z.se server IP domain name www.jenseneducation.se = w.x.y.z???? jenseneducation.se server www.jenseneducation.se Local DNS Server 9

DNS Root Servers 18

DNS felsökning DNS är en klient/server tjänst som körs som sådant och inte genom någon applikation. När nätverksenheterna behöver omvandla ett domännamn till en IP adress hänvisas dem till en eller flera lokala DNS-servrar. Lokala DNS servrar tillhandahåller adresser för Internet-servrar och vid behov vidarebefordrar DNS-förfrågor till de. NSLOOKUP eller DIG. 11

WWW tjänster och protokoll När du skriver en webbadress (URL) in i en webbläsare upprättar webbläsaren en anslutning till webbtjänsten som körs på servern. Webbsidans innehåll skickas från servern i kodformat. Klienten utförs dess kommandon för att konstruera webbsidans innehåll. 12

Protokollsamverkan HTTP specificerar hur data skickas mellan webbserver och klient TCP segmenterar data, begär omsändning Reglerar hastighet och storlek på segment IP adresserar varje paket och lägger information om destinationen Ethernet specificerar kablar, kontakter, signalering, modulation, synkronisering Nätverk 13

SMTP funktion SMTP-meddelandeformat kräver adressinformation och meddelandekod. Klienten ansluter server via SMTP-process på port 25. e-postmeddelandet skickas till servern. Servern lagrar meddelandet lokalt eller vidarebefordrar det till en annan postserver för leverans. 14

SMTP funktion Om mottagarens postserver inte kan nås lagras meddelandet i en buffert för senare utsändning. Servern kontrollerar bufferten periodiskt och försöker skicka lagrade SMTP meddelande igen. Om meddelandet inte kan levereras efter en förutbestämd utgångstid, returneras den till avsändaren som olevererad. epost 14

SMTP och POP epost tjänster och protokoll E-post kräver flera applikationer och tjänster. För att hantera e-post brukar användas en Mail User Agent (MUA) eller e-postklient exempelvis Outlook. För att hämta e-postmeddelanden från en e-postserver kan e-postklient använda protokollet POP eller IMAP. Att skicka e-post från antingen en klient eller en server används protokollet SMTP. 14

SMTP och POP epost tjänster och protokoll E-postserver använder MTA och MDA tjänster. MTA tar emot e-post från MUA och vidarebefordrar e-posten till MDA. Om en e-post har en registrerad brevlåda definieras den som lokalt då MTA agerar som en MDA e-postserver. Förutom e-postleveransen kan en MDA server skanna e-posten efter virus eller filtrera spam. 15

SMTP och POP epost tjänster och protokoll POP och POP3 likaså SMTP är typiska klient/server protokoll som används mellan MUA, MTA och MDA koppling. SMTP använder specifika meddelandeformat: HELO identifierar SMTP-klient EHLO är en ny version MAIL FROM identifierar sändare RCP TO identifierar brevlåda DATA identifierar meddelandets innehåll. 16

FTP protokoll File Transfer Protocol är ett annat vanligt förekommande protokoll i applikationsskiktet. För att kunna föra över filer, kräver FTP två anslutningar: TCP-port 21 trafikstyrning. TCP-port 20 filöverföring. Filöverföringen kan hända i endera riktningen. Klienten kan ladda ner (pull) en fil från servern, eller ladda upp (push) en fil till servern. 21 20 17

Dynamic Host Configuration Protocol Automatiserar tilldelning av IP adresser o nätverksparametrar. DHCP-klient begär servern att få låna en IP adress. Servern väljer en adress från en konfigurerad adressintervall (IP pool) och lånar IP adressen för en viss tid. När tiden börjar ta slut kan klienterna fråga servern om en förlängning annars måste adresserna returneras till poolen för återanvändning. 18

Dynamic Host Configuration Protocol När en DHCP konfigurerad dator startas/ansluts till ett nätverk sänder den en DHCP DISCOVER. En DHCP-server (eller flera) kan svara med en DHCP OFFER paket innehållande leasingofferten och andra IP parametrar. Klienten väljer en server och sänder en DHCP REQUEST. DHCP servern kan returnera en DHCP- ACK meddelande som bekräftelse, annars skickas tillbaka en DHCP-NACK och klienten måste starta om en ny process. 19

Server Message Block fildelningsprotokoll IBM utvecklade SMB i slutet av 1980-talet för att beskriva strukturen i delade nätverksresurser. Till skillnad från FTP etablerar SMB-klienter en långsiktig anslutning till servrar med syfte att ha konstant åtkomst till utdelade resurser. Microsoft har förändrat SMB protokollstrukturen och anpassat den till TCP/IP stacken. Linux använder en annan version av SMB som heter SAMBA. 20

Telnet tjänster och protokoll Långt innan PC existerade använde man fysiska terminaler anslutna till en central stordator. Men vid åtkomst av PC uppstod behovet av fjärruppkoppling till stordatorsystem. Telnet emulerar textbaserade terminaler (virtuella terminaler, VTY). Hyperterminal, Putty, Minicom och TeraTerm inkluderar Telnet klient mjukvara. Telnet stödjer autentisering men inte kryptering. Secure Shell, SSH, är ett bättre alternativ. 22

Sammanfattning Applikationsskiktet tillhandahåller gränssnittet mellan applikationer och tjänster som används för att kommunicera över ett nätverk. Protokoll i Applikationsskiktet beskriver kommunikationsprocessen mellan klienter och servrar. serverprocesser körs i bakgrunden utan användares direkt kontroll. DNS använder en distribuerad uppsättning servrar för att omvandla namn till numeriska adresser (name resolution). POP och POP3 är typiska klient/server protokoll som används mellan MUA och MDA koppling. SMTP används mellan MTA och MDA för vidarebefordring. SMB är en klient/server fildelningsprotokoll. 23