Handikappolitiskt program 2007-2010 för Kinda kommun Foto: Sture Strömberg Antagen av kommunfullmäktige 2007-11-26 80
Inledning syfte mål Det handikappolitiska programmet grundar sig på FN:s standardregler, som antogs av FN:s generalförsamling 1993. Standardreglerna är ett redskap för att göra samhället tillgängligt för alla och för att människor med funktionshinder ska tillförsäkras full delaktighet och jämlikhet. Programmet ska tillsammans med gällande lagstiftning användas som verksamheternas rättesnöre. Tillgänglighetsfrågorna ska utgöra en naturlig del av den ordinarie verksamheten och ingå i det reguljära budgetarbetet på alla nivåer. Kinda kommun ska genom sitt handikappolitiska program bidra till jämlikhet och full delaktighet för alla där ingen diskrimineras. Samverkan med handikapporganisationerna I all långsiktig och övergripande planering av verksamhet ska handikapprörelsernas erfarenhet och kunnande tas tillvara genom samverkan med paraplyorganisationen KHR (Kommunala Handikapprådet). Handikapporganisationens möjlighet att bidra med synpunkter och kunskaper inom särskilda områden ska beaktas. Ökad medvetenhet Förtroendevalda och all personal i kommunal verksamhet ska bibringas kännedom om hur funktionshinder kan påverka den enskildes vardagssituation och levnadsvillkor. Kommunledning och verksamhetschefer ska gå i spetsen för arbetet för ökad medvetenhet om tillgänglighetsfrågor. Visionen är att så småningom ha implementerat tillgänglighetsfrågorna som en självklarhet i all verksamhet. Grundläggande inställningen är att personer med funktionshinder ska kunna leva ett oberoende liv med samma rättigheter, möjligheter, ansvar och skyldigheter. De övergripande målen för kommunens handikappolitik är desamma som de nationella: En samhällsgemenskap med mångfald som grund. Att samhället utformas så att människor i alla åldrar med funktionshinder blir fullt delaktiga i samhällslivet. Jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionshinder. Bemötande Foto: Ing-Marie Wallin Det är viktigt att funktionshindrade får ett engagerat och positivt bemötande vid kontakter med kommunen. Därför krävs att all berörd personal får insikt om detta. 2
Tillgänglighet 1. Fysisk och teknisk tillgänglighet vad gäller t ex lokaler och transporter: Samhällsplaneringen ska bevaka att alla människor ges tillgänglighet i alla miljöer. Människor ska oberoende av funktionsnedsättning kunna delta i samhället och leva som andra. 2. Tillgång till information och möjlighet till kommunikation: Samhällsinformationen måste nå de som berörs och utformas så att den blir tillgänglig för alla. Informationen ska underlätta och främja möjligheten att delta i utvecklingen av samhället samt ge möjlighet för alla att ta tillvara sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. Kommunen ska ha en beredskap att i katastrofsituationer snabbt lämna lämplig information till personer som har svårt att tillgodogöra sig information som t ex döva, dövblinda och utvecklingsstörda. Lämplig teknik ska användas för att ge människor med synskador, hörselskador, lässvårigheter eller inlärningssvårigheter tillgång till kommunens information. 3. Enkelt avhjälpta hinder: Inom detta programs tidsintervall, 2007-2010, ska särskilt åtgärdsprogram för enkelt avhjälpta hinder enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd upprättas och genomföras. Kommunstyrelsen utser ansvarig. Ansvar Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar för: Att det handikappolitiska programmet följs av kommunstyrelsens samtliga avdelningar (Ekonomi-, Fastighets-, Gatu-, Kansli-, Internservice-, IT- och Personalavdelning samt Medborgarkontor med Trafiksamordnare) Att det handkappolitiska programmet revideras varje mandatperiod. Att varje förvaltning utser en representant som ansvarar för tillgänglighetsfrågor inom den egna förvaltningen. Representanterna ska tillsammans med KHR bilda kommunens nätverk för tillgänglighetsfrågor. Att en bedömning av tillgängligheten genomförs vid alla om- till- och nybyggnationer avseende byggnader, gator samt allmänna platser. Att tillgänglighetsfrågorna beaktas vid all fysisk planering. Att de olika nämnderna får resurser att inom respektive område genomföra förbättringar. Kommunala handikapprådet (KHR) KHR är ett kommunalt råd bestående av representanter från kommunstyrelsen, de kommunala nämnderna och handikapporganisationerna. KHR är ett organ för samråd och ömsesidig information med uppgift att initiera och bevaka tillgänglighetsfrågor i kommunen. Miljö- bygg- och räddningsnämnden Foto Ann-Mari Brengdahl Tillgänglighetsfrågorna blev successivt aktualiserade inom plan- och byggväsendet under 1960-70 talen och riktigt tydliga blev kraven i Byggnadsstadgan från 1976. Bostäder, allmänna utrymmen och arbetslokal skola utformas så att de bliva tillgängliga för och kunna nyttjas av personer vilkas rörelseförmåga eller orienteringsförmåga är nedsatt till följd av ålder, handikapp eller sjukdom. 3
MBR bevakar tillgänglighetsfrågorna i samband med bygglovsprövning och då med fokusering på tillgänglighet för rörelsehindrade. MBR har i sin verksamhet och myndighetsutövning följande lagstiftningar att arbeta efter; Plan- och bygglagen, SFS 1987:10 Inom sammanhållen bebyggelse ska miljön utformas med hänsyn till behovet av möjligheter för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda området. Tomter ska anordnas på ett sätt som är lämpligt och därvid ska tillses att tomten, om det inte är obefogat med hänsyn till terrängen och förhållandena i övrigt, kan användas av personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga. Allmänna platser ska uppfylla kraven på användbarhet för personer med nedsatt rörelse-eller orienteringsförmåga. I byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser ska enkelt av-hjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga undanröjas. Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m m, SFS 1994:847 Byggnadsverk som uppförs eller ändras ska, under förutsättning av normalt underhåll, under en ekonomisk rimlig livslängd uppfylla väsentliga tekniska egenskapskrav i fråga om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Lag om bostadsanpassningsbidrag m m, SFS 1992:1574 Lagen har till ändamål att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionshinder möjlighet till ett självständigt liv i eget boende. Trafikförordningen, SFS 1998:1276 För rörelsehindrade personer kan utfärdas särskilt parkeringstillstånd. Socialnämnden Foto: Ture Göransson Socialnämndens verksamhet kan delas upp i en myndighetsdel och en utförandedel som ansvarar för att besluten verkställs. Insatser från socialnämnden är ingen allmän rättighet. Beslut om bistånd/insatser föregås av behovsbedömning. Bistånd/insatser får man för det som man inte klarar själv och när behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Socialtjänstlagen är en målinriktad ramlag. Det betyder att lagen anger ramarna för verksamheten och utifrån dessa får kommunen ganska fria händer att utforma verksamheten. Den som får bistånd har fortfarande ansvar för sig själv och för sin situation. Målsättningen med biståndet/insatserna är att stärka förutsättningarna att leva ett oberoende liv. Det betyder att biståndet, där så är möjligt utformas som en hjälp till självhjälp. Basen för äldreomsorgens insatser utförs i det egna boendet i form av hemtjänst tillexempel personlig omvårdnad, larm, matservice, städ, tvätt och inköp. När man inte längre klarar att bo kvar i det egna boendet ansöker man om särskilt boende. LSS (Lag om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade) är en rättighetslag som gäller för personkrets; 1. Personer med utvecklingsstörning och autism eller autismliknande tillstånd. 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter 4
hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service. Insatser som finns enligt LSS är Råd och stöd, personlig assistans, ledsagare, kontaktperson, avlösarservice i hemmet, korttidsvistelse utanför det egna hemmet, korttidstillsyn för skolungdom över 12 år, boende med särskild service samt daglig verksamhet. Utforma informationsmaterial i lättläst version. Satsa på fortsatt kompetensutveckling av socialnämndens anställda om funktionshinder. Utveckla samarbetet med landstinget för att förhindra att någon brukare/klient ramlar mellan stolarna. Ha en god dialog med olika intresseorganisationer. Socialnämnden har även ansvar för de insatser till personer som har psykiska funktionshinder. Man kan ansöka hos biståndshandläggarna om boendestöd. Kommunen erbjuder dagverksamhet för personer med psykiska funktionshinder som inte kräver något bistånd. Utöver de delar av verksamheten som är mer inriktade mot personer med funktionshinder så har socialnämnden även ansvar för barn och ungdomar som far illa samt för vuxna med missbruksproblem. För dessa målgrupper finns även möjlighet och skyldighet för socialnämnden att ge vård mot den enskildes egen vilja. Tvångslagstiftningen som styr detta är Lagen om vård av unga i vissa fall (LVU) samt Lagen om vård av missbrukare (LVM). Ytterligare verksamheter som åligger socialnämnden är bl a ekonomiskt bistånd, adoptionsärenden, vårdnadsfrågor, faderskapsutredningar, alkohol och serveringstillstånd, arbetsmarknadsfrågor samt öppenvård. Socialnämnden ska: Tillgodose behovet av tillgängliga och väl anpassade lokaler. Finnas tillgänglig som diskussionseller informationspart vad gäller konsekvenser av olika former av funktionshinder. Foto: Ing-Marie Wallin Barn och utbildningsnämnden Det är kommunen som är ansvarig för skolgången inklusive resurser till barn, unga och vuxna i behov av särskilt stöd. Kommun, landsting och stat har delansvar för olika områden enligt lagar och förordningar. Med barn, unga och vuxnas optimala utveckling som mål krävs samtycke, samverkan och samarbete mellan föräldrar/elever å ena sidan och kommun, landsting och stat å andra sidan. Det innebär att föräldrar och elever alltid ska vara införstådda med den information som förs över mellan de olika parterna. Vilka särskilda uppdrag som ligger hos kommun, landsting respektive stat beskrivs nedan. Kommun Förskolans och skolans huvuduppdrag är att stödja barn/elever i deras utveckling och lärande. Skolan skall ha ett särskilt ansvar för de elever som har en funktionsnedsättning och därav svårigheter att nå målen för utbildningen. 5
Landsting Landstingets uppdrag till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättningar är habiliterings- och rehabiliteringsinsatser samt hjälpmedelförsörjning efter individuella behov. Insatserna ges till barn, ungdomar och vuxna, deras familjer och övriga viktiga personer i det individuella nätverket. De enheter inom landstinget som är aktuella för barn och ungdomar med funktionsnedsättning är barn- och ungdomshabiliteringen, syncentralen och hörselvården. De enheter inom landstinget som är aktuella för vuxna med funktionsnedsättning är närsjukvården inom respektive länsdel, rekonstruktionscentrum, syncentralen och hörselvården. Stat Specialpedagogiska institutet är en rikstäckande myndighet för statens stöd i specialpedagogiska frågor. Insatserna syftar till att öka kunskapen hos dem som arbetar i kommunerna, så att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning kan få en utveckling och utbildning i hemkommunen präglad av lika värde och lika möjligheter. Detta görs genom att sprida information och kunskap om specialpedagogik samt initiera och medverka i utvecklingsarbete inom området. Statligt stöd ges också från Skolverket, Myndigheten för skolutveckling och Specialskolemyndigheten. Barn och utbildningsnämnden ska: Fortsätta arbetet med att utveckla lärares kompetens i arbetet med elever med funktionshinder. Ta tillvara specialpedagogernas hela kunnande när det gäller funktionshindrade barn och elever. Genom en tydlig redovisning synliggöra utbildningssituationen för elever med funktionshinder. Tillgodose behovet av tillgängliga och väl anpassade lokaler för förskola och skola. Kultur och fritidsnämnden Foto: Ing-Marie Wallin Under programperioden ska förvaltningen fortsätta arbetet med Tillgänglighetsplan för Kinda Bibliotek. Biblioteket i Kisa fungerar bra men det behövs förbättringar på filialerna i Rimforsa och Horn. Arbetet kommer att ske i samarbete med fastighetsavdelningen. Förvaltningen ska också undersöka om tillgängligheten till idrottsplatser, badplatser och vandringsleder kan förbättras. Länktips ================== FN:s standardregler finns i sin helhet på Handikappombudsmannens hemsida www.ho.se Specialpedagogiska institutet, www.sit.se Skolverket, www.skolverket.se Myndigheten för skolutveckling, www.skolutveckling.se SPM - Specialskolemyndigheten, www.spm.se Hjälpmedelsinstitutet, www.hi.se 6
Bilaga Handikappolitiska programmet Synpunkter och påpekanden Socialnämnden: att texten bör vara enhetlig, inga paragrafer att länktipsen läggs sist att programmet offentliggörs att nämnderna får resurser Kommentar, åtgärd åtgärdat åtgärdat åtgärdas av KS när programmet är antaget av KF åtgärdat, lagt till i texten Barn- och utbildningsnämnden: att formuleringar blir enhetliga åtgärdat Miljö-, bygg- och räddningsnämnden: - ta fram checklista åtgärdas när programmet tas i bruk - samrådsrutiner med handikapprådet. står på sid 2 under Samverkan - ta fram en tillgänglighetsplan ingår i Enkelt avhjälpta hinder - inventera kollektivtrafikanläggningar ingår i Avsiktsförklaring avseende säkerhet och miljö i trafikfrågor - enklare webbsidor åtgärdas ej av oss 7