Instruktion för akustisk design

Instruktion 4905-20a AKO-väggelement Instruktion för akustisk design

Instruktion 4905-20a 2(13) Innehåll 1 Inledning... 3 2 Luftljudsisolering... 3 2.1 Vägt reduktionstal Rw och R w... 3 2.2 Standardiserad ljudnivåskillnad DnT,w+C50-3150... 3 2.3 Andra transmissionsvägar mellan utrymmen... 3 3 Akustisk design av en byggnad... 4 3.1 Akustiska krav för byggnader... 4 3.2 Luftljudsisolering i planerna... 4 4 AKU-väggar... 5 4.1 Ljudisolering av AKO-väggar (Rw)... 5 4.2 Användning av AKO-väggelement i olika sammanhang... 5 4.3 Fogar och angränsande strukturer... 9 4.4 Genomföringar och fästningar för tekniska system... 10 4.5 Ljudisolerande dörrar... 10 4.6 Ljudisolering av AKO-vägg med dörr... 11 4.7 Fönstren i mellanvägg... 13 Bilagor... 13

Instruktion 4905-20a 3(13) 1 Inledning Den här dokumenten handlar om AKO-elementens möjligheter som material i ljudisolerande mellanväggar. Avsikt är att ge allmänna råd om ljudisolering och lösningar till de vanligaste situationer som förekommer i planering av ljudisolerande väggar. Skapande av de här instruktionerna är kopplade med Rakennusbetoni- ja elementti OY:s utvecklingsprogram för en väggkonstruktion med bättre ljudisolering. Också de luftljudsisolerings krav som gäller i strukturer där AKO-element kan användas är listade nedanför. Schematiska detaljer för fogar och andra allmänna råd gällande nybyggda hus är också inkluderad. Instruktioner innehåller också hjälp till val av ljudisolerade dörr, fönster och luftkonditioneringssystemets ljuddämpare. Ljuddämparna behövs eftersom annars kan de påverka ljudisoleringen mellan utrymmen. Praktisk användning av strukturer och detaljer i detta dokumentet bör övervägas ordentligt på grund av situationen och krav. Speciellt när äldre byggnader är reparerade, måste också gamla strukturer som sänker ljudisoleringen tas i beaktandet. I krävande situationer borde man ta kontakt med en akustikkonsult. 2 Luftljudsisolering 2.1 Vägt reduktionstal R w och R w Luftljudsisoleringen berättar hur mycket ljudnivån sänker när ljudet passerar genom strukturen mellan två utrymmen. Luftljudets värde beror på strukturens material och andra egenskaper men också på ljudets frekvens dvs. luftljudsisoleringen är oftast sämre i små frekvenser. Däremot, mäts ljudnivån i 1/3-oktavband mellan 50 Hz och 5 khz frekvensband och vägt reduktionstal Rw (mätningen utförd i ljudlaboratorium) eller R w (fältmätningen) räknas med hjälp av en standardiserad referenskurva. Ju större värdet för reduktionstal är, desto bättre är luftljudsisolering. Olika anpassningstermer kan också räknas ut för att mer rättvist beskriva den upplevda ljudisoleringen. Anpassningstermerna, C-korrektioner, har införts för att ta hänsyn till olika spektra såsom väg- och tågbullerspektra. 2.2 Standardiserad ljudnivåskillnad D nt,w +C 50-3150 En del av luftljudsisoleringskraven i Sverige använder standardiserad ljudnivåskillnad (beteckning DnT,w+C50-3150, eller i kort form DnT,w,50). I normala rum, motsvarar ljudnivåskillnaden (DnT,w,50) reduktionstal (R w) när bredden på rummet är mera än 3,1 m. För smala rum måste skillnaden tas i beaktandet och ljudisoleringen evalueras på nytt. 2.3 Andra transmissionsvägar mellan utrymmen Reduktionstal (R w) från fältmätningar är nästan alltid lägre än ett elements reduktionstal (Rw) som har mätts i ett laboratorium. Orsaken är att en vanlig byggnad har flera olika transmissionsvägar för ljud (sidoväggar, tak, luftvälingssystemet, värme-elementens genomföring osv.) och det behövs noggrann planering att ta hand om dom alla. Ett vanligt problem är att luftvälingssystemets kanaler har inga ljuddämpare och därför ger de en helt öppen transmissionsväg för ljudet. I typiskt fall när det gäller vanliga byroeller mötesrum skulle varje kanal (både tilluft och frånluft) ha 300...600 mm långa ljuddämpare mellan utrymmen.

Instruktion 4905-20a 4(13) 3 Akustisk design av en byggnad 3.1 Akustiska krav för byggnader Krav på hur mycket ljud som får höras mellan utrymmen anges i Boverkets byggregler (BBR) och Svenska Industrins Standardiseringskommissions standarder SS 25267:2004 och SS 025268. I SS standarden klassificeras byggnader till ljudklassar A, B, C och D. Ljudklass A och B är de högsta och ljudklass C är minimum för nybyggda hus. Boverkets byggregler, BFS 2011:6 avsnitt 7:2 ger kraven till ljudnivåskillnad i bostäder. Referensvärden är listade nere (Tabell 1). Tabell 1. Lägsta ljudnivåskillnad i bostäder enligt BFS 2014:3. D nt,w,50 [db] Från utrymme utanför bostaden till utrymme i bostaden 52 Från närings- och serviceverksamhet och gemensamma garage till bostad 56 Mellan bostäder, utan direkt förbindelse, inom särskilda boendeformer för äldre. 1 52 Mellan bostäder inom övriga behovsprövade särskilda boendeformer där höga ljudnivåer förekommer. 1 Från trapphus och korridor till bostad 52 Från loftgång, trapphus eller korridor med dörr eller fönster till utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro 1 56 44 40 2 48 3 1) För luftljud avses DnT,w,100 2) Gäller vid en gemensam och från övriga utrymmen avskild korridor till utrymme för sömn och vila i eempelvis boendeformer för studerande och i särskilda boendeformer för äldre. 3) Gäller från utrymme utanför bostad där betydande gångtrafik och höga ljudnivåer kan antas förekomma mer än tillfälligt, eempelvis vid postfack eller hiss. Krav på bullerskydd vid ändring av byggnader fanns i BFS 20116: avsnitt 7:4: För nytillkommande väggar finns det normalt inga skäl att frångå de krav som följer av avsnitt 7:2. Regler om buller ges även ut av Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket. (BFS 2011:26). Ändringar får inte innebära att de akustiska egenskaperna hos byggnaden försämras. Dock får de försämras om de efter ändring ändå uppfyller kraven i avsnitt 7:2. (BFS 2011:26). 3.2 Luftljudsisolering i planerna Luftljudsisoleringskrav för utrymmen borde finnas i planerna (arkitektoniska ritningar). Det är rekommenderat at använda vägt reduktionstal (R w), eller ljudnivåskillnad (DnT,w) eftersom de inkluderar alla ljudtransmissionsvägar mellan utrymmen. Man borde inte använda en mångtydig betäckning db eftersom den eakta meningen blir oklar. Under planeringen skulle alla strukturer och byggelement väljas så att helheten uppfyller ljudsisoleringskrav. Reduktionstal (Rw, mätningen utförd i ljudlaboratorium) för varje struktur och byggelement sätts in i planerna. Detaljerna för fogar och genomföringar samt luftvälingssystemets kanaler måste också designas så att de inte påverkar luftljudsisolering.

Instruktion 4905-20a 5(13) 4 AKU-väggar 4.1 Ljudisolering av AKO-väggar (R w ) Ljudisolering av olika AKO-väggelement-strukturer är listat nedanför (Tabell 2). En del av värden i tabellen är från laboratoriemätningar och några värden är kalkylerade. Referensnumret i vänstra kolumnet refereras i del 4.2. Tabell 2. Ljudisolering av olika AKO-väggelement strukturer, Rw [db] Beskrivning 1. AKO-68 väggelement 38 2. AKO-120 väggelement 44 3. AKO-130 väggelement 48 4. AKO-130 väggelement, fylld med sand 52 5. AKO-120 luftspalt 22 mm AKO-68, gemensamma grundläggningar 55 R w [db] 6. AKO-68 luftspalt 20 mm mineralull 50 mm 2 gipsskiva N 13 mm 59* 7. AKO-92 luftspalt 20 mm mineralull 50 mm 2 gipsskiva N 13 mm 60* 8. AKO-120 luftspalt 35 mm AKO-68, separerade grundläggningar 66 *) kalkylerad värde 4.2 Användning av AKO-väggelement i olika sammanhang 4.2.1 Bostäder Följande tabeller listar olika sammanhang där AKO-väggelementen kan användas. Kravnivåerna i Sverige anges i Boverkets byggregler (BBR), SS 25267:2004 och SS 025268. Värden i tabeller motsvarar ovannämnda SS standardens ljudklass C i tillämpliga fall. Andra ljudtransmissionsvägar (genom dörrar, fönstren och ventilationskanaler, flanktransmission via sidoväggar osv.) måste också beaktas för att uppfylla standarden. Allmän information fanns i slutet av dokument i delar 4.2, 4.3, 4.4, 4.5 och 4.6. Krav (Tabell 2 ovanför) D nt,w,50 1 2 3 4 5 6 7 8 Från utrymme utanför bostaden till utrymme i bostaden 52 db - - - - - Från närings- och serviceverksamhet och gemensamma garage till bostad 56 db - - - - - - Mellan bostäder, utan direkt förbindelse, inom särskilda boendeformer för äldre. 1 52 db - - - - - Mellan bostäder inom övriga behovsprövade särskilda boendeformer där höga ljudnivåer förekommer. 1 56 db - - - - - - Från trapphus och korridor till bostad 52 db - - - - - Från loftgång, trapphus eller korridor med dörr eller fönster till utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro 1 44 db 40 db 2 48 db 3 1) För luftljud avses DnT,w,100 2) Gäller vid en gemensam och från övriga utrymmen avskild korridor till utrymme för sömn och vila i eempelvis boendeformer för studerande och i särskilda boendeformer för äldre. 3) Gäller från utrymme utanför bostad där betydande gångtrafik och höga ljudnivåer kan antas förekomma mer än tillfälligt, eempelvis vid postfack eller hiss. - - - - - -

Instruktion 4905-20a 6(13) 4.2.2 Undervisningslokaler: gymnasial och högre utbildning Krav (Tabell 2 ovanför) D nt,w R w 1 2 3 4 5 6 7 8 Till utrymmen för föreläsningar, 50 100 personer eempelvis mindre aula, hörsal 56 - - - - - - - från korridor 48 - - - Till utrymmen för gemensam undervisning eempelvis seminarierum, klassrum, lärosalar, lektionssalar 44 - - - från korridor 40 - dock till utrymmen för undervisning eller elevarbete i mindre gruppera eempelvis grupprum, 44 1 - - hemvist - från korridor 35 - dock mellan stora utrymmen för undervisning i grupper eempelvis utbildningslandskap 35 - Till utrymmen för enskilt arbete eller samtal eempelvis epedition, bibliotek 35 - - från korridor 30 dock till utrymmen med krav på måttlig sekretess eller avskildhet eempelvis yrkesvägledare, 44 - - personalrum, konferensrum - från korridor 35 2 - dock till utrymmen med krav på hög sekretess eempelvis rektor, studierektor, talklinik, kurator, 48 - - - psykolog, skolhälsovård - från korridor 40 - Till hygienutrymmen och eller utrymmen för vila eempelvis wc, duschrum, vilrum 44 - - - från korridor 30 dock mellan hygienutrymmen 35-1) För skiljekonstruktion med dörr mot annat utrymme för undervisning godtas 5 db lägre värden. 2) För skiljekonstruktion med större glasparti bredvid dörr som ger god uppsikt om vad som sker utanför godtas 5 db lägre värden.

Instruktion 4905-20a 7(13) 4.2.3 Undervisningslokaler: skolor, förskolor och fritidshem Krav (Tabell 2 ovanför) D nt,w R w 1 2 3 4 5 6 7 8 Till utrymmen för musik eller dans eempelvis musikrum, danssal, musikövningsrum 60 - - - - - - - - från korridor 40 - - dock mellan olika utrymmen inom musikverksamhet 56 - - - - - - - från korridor 40 - Till utrymmen för gemensamma 50-100 personer eempelvis mindre aula 56 - - - - - - - från korridor 48 - - - Till utrymmen för gemensam undervisning eempelvis klassrum, lektionssalar 44 - - - från korridor 40 - dock till utrymmen för undervisning eller elevarbete i mindre grupper eempelvis grupprum, 44 1 - - hemvist - från korridor 40 - dock mellan stora utrymmen för undervisning i grupper eempelvis utbildningslandskap 35 - Till utrymmen för enskilt arbete eller samtal eempelvis epedition, bibliotek 35 - - från korridor 30 dock till utrymmen med krav på måttlig sekretess eller avskildhet eempelvis yrkesvägledare, 44 - - personalrum, konferensrum - från korridor 35 2 - dock till utrymmen med krav på hög sekretess eempelvis rektor, studierektor, talklinik, kurator, 48 - - - psykolog, skolhälsovård - från korridor 40 - Till utrymmen för lek eller samvaro i förskola eempelvis lekrum, snickarrum 44 - - - från korridor 30 Till hygienutrymmen och eller utrymmen för vila eempelvis wc, vilrum, duschrum 44 - - - från korridor 30 dock mellan hygienutrymmen 35-1) För skiljekonstruktion med dörr mot annat utrymme för undervisning godtas 5 db lägre värden. 2) För skiljekonstruktion med större glasparti bredvid dörr som ger god uppsikt om vad som sker utanför godtas 5 db lägre värden.

Instruktion 4905-20a 8(13) 4.2.4 Kontorslokaler Krav (Tabell 2 ovanför) R w 1 2 3 4 5 6 7 8 Till utrymme för enskilt arbete eller samtal eempelvis epedition, kontorsrum 35 - - från korridor 30 dock till utrymme med krav på måttlig sekretess eller avskildhet eempelvis mötesrum, samtalsrum, konferensrum, 44 - - chefsrum - från korridor 35 1 - dock till utrymme med krav på hög sekretess 48 - - - - från korridor 40 - Till utrymme för samvaro eempelvis pausrum, matsal 44 - - Till hygienutrymme och eller utrymme för vila eempelvis WC, vilrum 44 - - - från korridor 30 Till utrymme hos annan hyresgäst 48 - - - - från korridor 48 - - - Till trapphus/korridor gemensamt med annan hyresgäst 44 - - - från korridor 30 1) För skiljekonstruktion med större glasparti bredvid dörr som ger god uppsikt om vad som sker utanför godtas 5 db lägre värden. 4.2.5 Hotell och restauranger Krav (Tabell 2 ovanför) R w 1 2 3 4 5 6 7 8 Till gästrum 52 - - - - - - från korridor 40 - Till utrymme för samvaro eempelvis matsal, reception, foajé, lobby, lounge 44 - - Till utrymme för enskilt arbete eller samtal eempelvis epedition, kontorsrum 35 - - från korridor 30 dock till utrymme med krav på måttlig sekretess eller avskildhet eempelvis mötesrum, mindre konferensrum, 44 - - chefsrum - från korridor 35 1 - Till hygienutrymme och eller utrymme för vila eempelvis wc, vilrum 44 - - - från korridor 30 dock mellan hygienutrymmen 35 - Till utrymme för beredning av mat och därtill hörande arbetsutrymmen eempelvis restaurangkök, diskrum 2 44 - - 1) För skiljekonstruktion med större glasparti bredvid dörr godtas 5 db lägre värden. 2) Gäller inte mot matsal där ljudisoleringen begränsas av öppningar mellan utrymmena.

Instruktion 4905-20a 9(13) 4.2.6 Vårdlokaler Krav R w (Tabell 2 ovanför) 1 2 3 4 5 6 7 8 Till utrymmen med särskilt höga krav på luftljudsisolering, eller med höga krav på sekretess 48 - - - eempelvis jourrum, isolerrum, psykologepedition. - från korridor 40 - Till utrymme för patienters sömn och vila eempelvis 44 - - patientrum, vårdrum. - från korridor 30 Till utrymme där höga ljudtrycksnivåer förekommer eempelvis OP-sal inkl. stödjande ytor, förlossning, smärtsam undersökning, bassängrum, sjukgymnastik, sköljrum, laboratorium 48 - - - - från korridor 30 Till utrymme för normalt vårdarbete eller annat utrymme med krav på måttlig sekretess eller avskildhet eempelvis undersökning, behandling, mottagningsrum, konferens/utbildning 44 1 - - - från korridor 35 - Till utrymme för normalt kontorsarbete eempelvis epedition, kontor 35 - - från korridor 30 Till hygienutrymme och eller utrymme för personalens vila eempelvis wc, vilrum, duschrum 44 - - - från korridor 30 Till utrymme hos annan hyresgäst eller verksamhet 48 - - - - från korridor 48 - - - Till trapphus/korridor gemensamt med annan hyresgäst 44 - - - från korridor 30 1) För skiljekonstruktion med större glasparti bredvid dörr som ger god uppsikt om vad som sker utanför godtas 5 db lägre värden. 4.3 Fogar och angränsande strukturer Bilagan 1 innehåller detaljer för fogar mellan AKO-väggar och tak, golv, samt ute-, och mellanväggar - minimum tjockhet och vikt för angränsande betongstrukturer också nämndes i detaljerna. Användning av detaljerna måste alltid beaktas noggrant. Vid ändringsoch renoveringsprojekten är det viktigt att se till att gamla betongstruktur har tillräckligt med massa och att det inte fanns andra transmissionsvägar för ljud inom strukturerna. Luftvälingssystemets ljuddämpare måste också vara specificerad. Golvresonans Golvmaterialet kan också orsaka problem när det gäller luftljudsisolering. I några fältmätningar har golvytan (parkett, laminat, plastgolv etc.) gett så stor resonans att mätningsresultatet inte har uppfyllt luftljudsisoleringskraven. Speciellt när bjälklags betongskiva (håldäck) fortsätter oavbruten mellan utrymmen, eller när golvmaterialet är installerad flytande över en underlagsmatta (Tuple etc.). Ju lättare mellanväggen är desto bättre slipper vibrationerna via angränsande strukturer och orsakar problemet. Enklaste sätt att undvika resonansproblemet är att limma golvmaterial till bjälklaget med ett tillräckligt tjockt underlagsmaterial för at dämpa stegljud. All ljudisolerande struktur och fogar måste vara helt lufttäta, även om man inte ser dom, t.e. ovanför undertaket. Lufttätheten borde göras så stabil att den håller också i framti-

Instruktion 4905-20a 10(13) den. Det är förbjudet att använda polyuretan som isoleringsämne i ljudisolerande strukturer. Polyuretan är inte något ljudisolerande material för den är för lätt och porös. 4.4 Genomföringar och fästningar för tekniska system Det är rekommenderat att undvika genomföringar i mellanväggar som har ljudisoleringskrav. Tekniska system (el, luft, vatten) skulle designas så att alla kanaler, rör och ledningar som behövs, förs via korridorer eller något annat sådant utrymme som har lägre krav för ljudisolering. Detaljer för några av de typiska genomföringarna fanns i bilagan 2. Genomföringar i ljudisolerande strukturer måste alltid vara täta. Hål skulle vara cirka 7 13 mm större än kanalen, rören eller ledningen. Detta mellanrum fylls med mjukt mineralull och isoleras med elastisk silikon från båda sidor av väggen. Detaljer för genomföringar fanns i bilagan 2. Ritningar visar bara principen för genomföringar deras påverkan till ljudisolering måste alltid analyseras separat. När luftljudisoleringskrav R w är 48 db eller högre, borde elinstalleringar in i AKO-väggelementen designas så att eluttag inte är mot varandra i båda sidorna av väggen. De måste ha 500 mm mellanrum och motsvarande AKO-element måste ha sandfyllning för att luftljudsisoleringskrav uppfylls. Eluttagens installeringsutrymme fylls med 100 mm spackel och till sist isoleras eluttaget med elastisk silikon. Det är inte rekommenderat att fasta utrustningar med roterande komponenter till AKOväggar för att undvika problem med vibration och strukturellt buller. 4.5 Ljudisolerande dörrar I detta dokumentet är ljudisoleringen av dörrar betecknad med reduktionstal Rw. Dörrar kan också klassificeras med ljudklass enligt tabell 3 nedanför. Tabell 3. Ljudklass för dörrar Ljudklass Minimum reduktionstal enligt laboratoriemätningen, R w 25 30 db 30 37 db 35 42 db 40 48 db 45 53 db Ljudisolerande dörr måste ha ett officiellt märke med information om typgodkännande. Vid behov måste dörrens tillverkare kunna visa ljudisoleringsmätningarnas dokumenterade resultat. Dörrar bör installeras enligt tillverkarens instruktion. Vid installation är det viktigt att se till att utrymmen mellan dörr och karm är lufttäta. Mellanrum mellan karm och vägg fylls med mjukt mineralull och tätas med elastisk silikon från båda sidorna av väggen. Polyuretan får inte användas i isolering. Ljudisolerande dörrar har alltid tätningslister och trösklar, dessutom utrymmen där andra krav orsakar att tröskeln inte kan användas. Ett alternativ till tröskeln är att dörren har ett släp eller en tröskelautomat. Om dörren är försedd med en tröskelautomat, är det viktigt att se till att dörren är lufttät när den är stängd. Dörrtillverkaren måste också kunna visa ljudisoleringsmätningarnas dokumenterade resultat med en tröskelautomat installerad. Fasta trösklar installeras med elastiskt silikon eller EPDM-lister enligt tillverkarens instruktion. Ljudisolering av elektronisk dörrpost måste vara åtminstone samma som omgivande vägg.

Instruktion 4905-20a 11(13) 4.6 Ljudisolering av AKO-vägg med dörr Tabell 4 visar minimum av ljudisoleringsvärden för korridorsdörr enligt mellanväggens typ och yta. Dörrens yta antas vara 2,2 m 2. Andra ljudtransmissionsvägar försämrar ljudisoleringen ungefär 3 db och har beaktats i kalkyleringarna. Tabell 4. Minimum av ljudisoleringsvärde för dörr enligt väggtyp och yta, så att helheten uppfyller R'w 39 db. Vägg typ Vägg yta Minimum Rw för dörr AKO 120 AKO 68 luftspalt 22 mm AKO 120 eller betong 200 mm 7 m 2 Rw 37 db < 7 m 2 Rw 42 db 4 m 2 Rw 37 db < 4 m 2 Rw 42 db Om strukturen har andra delar (t.e. fönster, luftvälingssystemets galler, överluftsdon etc.) måste deras effekt i ljudisolering kalkyleras på nytt. Luftljudsisoleringen av ett element betecknas med Rw. När man väljer dörr- och väggtyp, är det viktigt att komma ihåg att luftljudsisoleringen som mätts i fältet (R w) är alltid lägre än ett enstaka elements luftljudsisolering (Rw) som är mätt i laboratorium. Figurerna 1, 2 och 3 visar ljudisoleringsvärdet för AKO-väggar kopplade med olika slags dörrar (Rw = 30, 37, eller 42 db). Luftljudsisolering, AKO 92 + ljudisolerande dörr 13002100 mm dörr R w =42 db dörr R w =37 db dörr R w =30 db Mellanväggens yta [m 2 ] Figur 1. Luftljudsisoleringen av AKO 92 vägg och olika dörrtyper enligt väggens storlek.

Instruktion 4905-20a 12(13) Luftljudsisolering, AKO 120 + ljudisolerande dörr 13002100 mm dörr R w =42 db dörr R w =37 db dörr R w =30 db Mellanväggens yta [m 2 ] Figur 2. Luftljudsisolering av AKO 120 vägg och olika dörrtyper enligt väggens storlek. Luftljudsisolering, AKO 130 + ljudisolerande dörrar 13002100 mm dörr R w =42 db dörr R w =37 db dörr R w =30 db Mellanväggens yta [m 2 ] Figur 3. Luftljudsisolering av AKO 130 vägg och olika dörrtyper enligt väggens storlek.

Instruktion 4905-20a 13(13) 4.7 Fönstren i mellanvägg Det är rekommenderat att ha fönster bara i korridorväggar. Några eempel på glasstrukturer finns här nedan: När luftljudsisoleringskraven mellan utrymme och korridor är R w = 34 db - dörr Rw 30 db - glasstruktur Rw 31 db - AKO-vägg 120 tai 130 mm, Rw 44 db När luftljudsisoleringskraven mellan utrymme och korridor är R w = 39 db - dörr Rw 37 db - glasstruktur Rw 37 db - AKO-vägg 130 mm, Rw 48 db Ovannämnda värden håller fast när ytan av fönster och dörrar tillsammans är mindre än 25 % av mellanväggens storlek och andra ljudstransmissionsvägar är tillräckligt omhändertagna. Glasstrukturer som uppfyller krav är, till eempel: - Rw 37 db: laminerat glas 4+4 mm - Rw 33 db: laminerat glas 3+3 mm - Rw 31 db: glas 6 mm Om väggarna kräver fönster mellan två rum (t.e. mötesrum), är det allmänna rådet att glas borde ha samma ljudsisoleringsvärde som väggen. Bilagor 1. Detaljer för fogar (X s.) 2. Detaljer för genomföringar (X s.)