Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården

Relevanta dokument
Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Diagnos- och behandlingsrekommendationer för primärvården

Så jobbar SKL med framtidens primärvård. Nationellt kliniskt kunskapsstöd PrimärvårdsKvalitet Flippen i primärvården

Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Therese Eklöv September 2016

Nationellt kliniskt kunskapsstöd. Saad Rammo Distriktläkare /Medicin sakkunnig Lokala redaktion i Sörmland

Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Utmaningar och möjligheter i den nya kunskapsmodellen. Lars Rex Enhetschef Koncernkontoret

Etableringen av en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård

System för kunskapsstyrning

Sydöstra sjukvårdsregionen. Samverkan för god och jämlik hälso- och sjukvård

Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård

Landstingens kunskapsstyrningsmodell

Ny Kunskapsorganisation VGRmodell för kunskapsstyrning

Nationell högspecialiserad vård. Avdelningen för Kunskapsstyrning för Hälso- och Sjukvården Enheten för Högspecialiserad vård

Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN

Kunskapsstyrning -Vad är det och vilka är utmaningarna? Marianne van Rooijen och Helena de la Cour, Kunskapsstyrningsgruppen

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Britt-Marie. Malin. Esther. Sigge. Arne

Nationellt Kliniskt Kunskapsstöd Primärvård

Nationella utvecklingsinsatser inom primärvården - en översikt med kommentarer från Sir John Oldham

Nationellt system för kunskapsstyrning

Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling. Vassare stöd för nöjdare patienter och bättre medicinska resultat

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

KlinikKurt Klinisk handledning

Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef

Den nya kunskapsstyrningsmodellen hur säkrar vi rationell läkemedelsanvändning? Läkemedelsrådet Område Läkemedel

System för kunskapsstyrning. Ny kunskapsorganisation i Västra sjukvårdsregionen

EDS i sydöstra sjukvårdsregionen

Medicinska och odontologiska sektorsrådens ordförandekonferens

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Protokoll för möte med Nationella Programrådet Astma/KOL

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Utveckling av kunskapsstyrning i samverkan

PUNKTPREVALENSMÄTNING AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER (VRI)

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Ortopedidagen

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Sigge Arne. Britt-Marie Esther. Malin. Mats Bojestig

Klinisk handledning. Totalpoäng. En tävling mellan sjukhusets kliniker (T5- T9 läkarprogrammet) i god klinisk handledning vårterminen 2010

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

System för kunskapsstyrning. Ny kunskapsorganisation i Västra sjukvårdsregionen

Anslutna vårdenheter på sjukhusen i Västra Götalandsregionen

Privata läkare och fysioterapeuter i öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om ersättning för fysioterapi 2017

Uppdragsbeskrivning Nationell arbetsgrupp för Inflammatoriska tarmsjukdomar

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Privata läkare och fysioterapeuter i öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om ersättning för fysioterapi 2018

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Styrdokument Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården

Styrdokument. Riktlinjer för framtagande av standardiserade vårdförlopp inom cancersjukvården Version: 1.2

Handlingsplan Datum Diarienummer HS Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Projekt och aktiviteter inom kronisk sjukdom och primärvården

Internmedicin Dalarna och Sverige

:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Handlingsplan för region Hallands införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården 2015

Patientsäkerhet från teori till NSGs praktik

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinskt beslutsstod

Framtidens vårdinformationsmiljö September 2018

Transkript:

Nationellt kliniskt kunskapsstöd för primärvården

Grundläggande principer Evidensbaserad kunskap Baserade på nationella riktlinjer Anpassade för patientmötet i primärvården Tvärprofessionella Aktuella och tillgängliga Standardiserade, överskådliga och sökbara

Fördelning av ämnesområden inom primärvård Sjukvårdsregion Ämnesområden Norra Infektioner och smittskydd Öron, näsa hals Uppsala och Örebro: Andningsvägar Allergi överkänslighet Akuta tillstånd Stockholm- Gotland: Reumatologi Hud och kön Sydöstra: Endokrina sjukdomar Palliativ vård Västra Götaland: Kvinnohälsa Rörelseorgan Psykisk hälsa inklusive Barnungdom psykiatri Södra: Barn- och ungdomshälsa Nervsystem -smärta Arbets-och miljö medicin Habilitering Äldres hälsa Hjärta kärl Blod och koagulation Levnadsvanor Mage Tarm Cancer (ej diagnosspecificerad) Njurar och urologi Mäns Hälsa Ögon

Ansvar i olika nivåer Lokal organisation Sjukvårdsregional Nationell organisation Lokal redaktion för lokala tillägg Referensgrupp för analys, samverkan mellan primärvård och specialiserad vård, implementering Eventuellt koppling till eventuella vårdavtal Ämnesgrupper med ansvar för produktion av nationell text (uppdatera, förbättra, skapa ny) I nuvarande status omfattas 25 ämnesområden, där det från start finns ca 350 kunskapsdokument att förvalta. Nationell samordning, koordinator, redaktör, förvaltningsledare och sakkunniga för produktutveckling av IT samt informatiker. IT-struktur med drift, förvaltning och support

Tillgängligt när du behöver Nationellt innehåll och lokala tillägg: lagras i en gemensam databas skrivs, revideras, versionshanteras, märks upp och skickas på remiss via ett administrationsgränssnitt i webbläsaren blir tillgängligt via öppen data från och med hösten 2017 för att kunna integreras med lokala webb- och verksamhetssystem finns idag i en testversion av en nationell visningsyta http://beta.nationelltklinisktkunskapsstod.se/

Struktur för arbetsprocess Nationell text Lokala texttillägg Granskning Granskning Intressenter önskemål Nationell redaktion Administrations gränssnitt Lokal redaktioner Förfrågan/ ändring Granskning Ämnesgrupp 21 landsting /regioner Databas

Ämnesgruppens sammansättning Ämnesgrupperna innehåller representanter med följande kompetenser: Specialister i allmänmedicin, utses lämpligen till ordförande Medicinska specialister inom de ämnesområden som gruppen ansvarar för Specialister inom omvårdnad, rehabilitering, psykosocial verksamhet och läkemedel efter behov för ämnesområdet. Vid behov kan externa experter engageras samt att ämnesgrupperna ansvarar för patientmedverkan inom sitt område.

Ämnesgruppens uppdrag och ansvar Ta fram, uppdatera och utveckla kunskapsdokument Företräda primärvården och ämnesområdet i utveckling av nationella riktlinjer Ha regelbundna kontakter med den nationella redaktionen Delta i utveckling av kunskapsstödet i syfte att förbättra innehållets användbarhet och möjliggöra till framtida beslutstöd

Lokalredaktion Huvudredaktör som är specialist i allmänmedicin De fyra ämnesordföranden Redaktionellt och administrativt stöd

Sammanfattning eller varför ska vi ha detta. Direkt vid patient mötet har vi tillgång till ett kunskapsstöd som ger förutsättningar för en god, säker och jämlik vård i hela landet. Det ger primärvården ett kunskapsstöd som är multidiciplinärt och multiprofessionellt. Det ger en fördjupad kunskap och också en koppling till 1177 och till nationella riktlinjer. Det stimulerar olika vårdnivåer på lokal nivå.