Tengbom Landskap Kv. Grankällan Miljökonsekvensbeskrivning till detaljplan 18 19 20 21 22 23 A IST A TT O S AL SL SD RIK CH 25 24 TK MO +30 D UL O ÅR VA ÄR G RJ VE T Ö O M +30 33 32 31 +29,5 +28 LEK +28 +27,5 +27,5 LEK C A P P +27,5 +26 B +25 P +28 P 25 24 23 +24 +25 20 LEK 22 21 +24,5 ENTRÉ NATURRESERVAT B 16 P 15 P +23,5 +23,5 E +23 +22,5 E F F +21 +19 IDROTTSOMRÅDE D C ENTRÉ NATURRESERVAT & IDROTTSOMRÅDE +16 Förråd, ing omklädn m.m. +17,5 STIG, EVEN TUEL LT ME D SP D ÅNGP ARTIE R +27 SKALA 1:2000 0 5 10 25 50 75
Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 5 Bakgrund 5 Syfte 5 Läsanvisning 5 Riksintressen 5 2. Miljöbedömning av planer och program 5 3. Avgränsning 6 Alternativ 6 Nollalternativ 6 Avgränsning av miljöaspekter 6 Geografi sk avgränsning 6 Tidsmässig avgränsning 7 4. Förutsättningar 7 5. Planförslag 10 6. Konsekvenser 11 Bedömning av konsekvenser 11 Kulturmiljö 11 Naturmiljö och grön struktur 13 Vatten - Brunnsviken 17 Buller 18 Risk 19 Förorenad mark 20 7. Samlad bedömning 20 8. Förslag till åtgärder och anpassning 20 9. Refererenser 21 Bilden på framsidan visar ett utsnitt ur planillustrationen som visar full utbyggnad av Kv. Grankällan. Källa: ÅWL Medverkande Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör en del av samrådshandlingarna i detaljplanesamrådet. Ansvarig för detaljplanen är Jonas Ellenfors, Solna stad Ansvarig för MKB:n är Catarina Holdar, Tengbom. Malin Olsson, Tengbom har medverkat som plankonsult. 2
Sammanfattning Solna stad antog 2004 en fördjupad översiktsplan för Ulriksdalsfältet och Västerjärva. Kv. Grankällan m.fl. är en del av denna fördjupade översiktsplan och har även stöd i gällande översiktsplan. Planförslaget innebär utbyggnad av bostäder, radhus och kedjehus inom ett område som idag används för krossverksamhet. Planområdet ligger inom riksintresse för luftfarten. Riksintresset avser höjdbegränsning för bebyggelse avseende Bromma flygplats. Planförslaget påverkar inte detta riksintresse. Järnvägen öster om planområdet och kraftledningen sydost om området utgör även de riksintressen. I behovsbedömningen för Kv. Grankällan bedömdes att risk för betydande miljöpåverkan finns på grund av att effekterna på alkärret vid en utbyggnad inte kan förutses. Väsentliga miljöaspekter i detaljplan för Kv. Grankällan m. fl. bedöms vara: kulturmiljö, naturmiljö och grönstruktur, vatten, buller, risk och förorenad mark. Planområdet gränsar till Igelbäckens naturreservat. Naturreservatsgränsen sammanfaller med fastighetsgränsen för Järva 2:1. I gränszonen är mark inom naturreservatet påverkad av krossverksamheten. Intill planområdet, inom naturreservatet, ligger ett alkärr med en yta på ca 0,5 hektar. Själva planområdet är i huvudsak obebyggt. Sydost om området går en kraftledning om 220 kv och en kraftledning om 70 kv. Kraftledningarna planeras att avecklas inom projektet s Ström. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktsplan från 2006 och i huvudsak med fördjupad översiktsplan från 2004. I planförslaget föreslås en småskalig, tät och grön karaktär på området med en blandning av kedjehus och radhus. Möjlighet att nå Igelbäckens naturreservat finns på flera olika platser i områdets norra del. Nära planområdet finns ett gravfält, RAÄ 10:1. I norr ligger den så kallade Skjutbaneföreståndarebostaden från 1909. Byggnaden bevaras och skyddas. Konsekvensr för kulturmiljön bedöms som positiva i och med skyddet av Skjutbaneföreståndarbostaden. Norr om planområdet, precis utanför plangränsen, finns ett alkärr. Kärret är påverkat av krossverksamheten bland annat genom deposition av stendam. Under senare år har sumpskogen blivit märkbart torrare. Det är dock svårt att avgöra om det beror på nerderbördsfattiga år och/eller krossens verksamhet. Vid en utbyggnad av området bedöms att det finns risk för att kärret dräneras, vilket är en negativ konsekvens för naturmiljön. En positiv konsekvens är att dammspridning och industribuller minskar i området och att tillgängligheten till naturreservatet ökar. Idag leds dagvatten från området i öppna diken och vidare till Brunnsviken. Dagvattnet går i ett dike genom vägtunneln som vid kraftiga regn blir översvämmad. I planförslaget tas dagvatten om hand lokalt genom infiltration och fördröjning. Planförslaget förbättrar hanteringen av dagvattnet och är således en positiv konsekvens. Planområdet ligger nära Ostkustbanan och är utsatt för höga bullernivåer från tågen. Genom att använda bebyggelsen som skärm mot järnvägen samt arbeta med bodar, plank och carports som bullerskydd klaras riktvärdet 55 dba för ca 88 % av lägenheterna. För resterande 12 % behöver avstegsfall göras från gällande riktvärden. Alla lägenheter kan utformas så att minst hälften av boningsrummen har en ekvivalentnivå på högst 55 dba. De negativa konskenveserna bedöms som små för merparten av bostäderna medan de för några 3
bostäder där avstegsfall krävs, bedöms som stora. På Ostkustbanan transporteras farligt gods. Riskanalysen visar att individrisken hamnar på en acceptabel nivå även vid en kraftig framtida ökning av godstrafiken. Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd mellan sammanhållen bebyggelse och järnväg klaras. Området har tidigare varit militärt och inom planområdet finns två skjutvallar. Vallarna har undersökts avseende föroreningar och ett förslag till sanering av vallarna till Mindre Känslig Markanvändning (MKM) har tagits fram av Försvarsmakten. Senare har krossverksamhet, betongstation och asfaltverk förekommit på platsen. Marken är sanerad till MKM men högre halter av föroreningar kan förekomma fläckvis. Vid byggande av bostäder krävs att marken saneras till Känslig Markanvändning (KM). 4
1. Inledning Bakgrund Solna stad antog 2004 en fördjupad översiktsplan för Ulriksdalsfältet och Västerjärva. Kv. Grankällan m.fl. är en del av denna fördjupade översiktsplan och har även stöd i gällande översiktsplan. Planförslaget innebär utbyggnad av bostäder, radhus och kedjehus inom ett område som idag används för krossverksamhet. Syfte En miljökonsekvensbeskrivning är dels en process, dels ett dokument. Syftet är att så långt som möjligt integrera miljöaspekter i arbetet med planen och minimera negativa konsekvenser av det färdiga utbyggnadsförslaget. Själva MKB-rapporten är en dokumentation av detta arbete där utbyggnadsförslagets direkta och indirekta effekter beskrivs och bedöms. MKB:n är också ett av beslutsunderlagen i den fortsatta planprocessen. Läsanvisning Denna MKB fokuserar på miljöaspekter som bedöms som väsentliga i detaljplan för Kv. Grankällan. Resonemang kring vilka miljöaspekter som bedömts vara väsentliga återfinns under rubriken Avgränsning miljöaspekter nedan. Riksintressen Planområdet ligger inom riksintresse för luftfarten. Riksintresset avser höjdbegränsning för bebyggelse avseende Bromma flygplats. Planförslaget påverkar inte detta riksintresse. Järnvägen öster om planområdet och kraftledningen sydost om området utgör även de riksintressen. 2. Miljöbedömning av planer och program När ett planprogram eller plan tas fram ska alltid behovet av en miljöbedömning av planen göras, en så kallad behovsbedömning. I behovsbedömningen klargörs om planen eller programmet kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken 6 kap. 11. Bedöms planen medföra betydande miljöpåverkan ska en miljöbedömning med miljökonsekvensbeskrivning göras. Syftet med miljöbedömningen av plan och program är att integrera miljöfrågorna i planeringen vilket möjliggör en ökad miljöhänsyn och främjar en hållbar utveckling. Miljöbedömningen fokuserar på att identifiera möjliga konfliktpunkter som är viktiga att beakta i planeringen samt att ge förslag på anpassningsåtgärder och fortsatt arbete. I behovsbedömningen för Kv. Grankällan bedömdes att risk för betydande miljöpåverkan finns på grund av att effekterna på alkärret vid en utbyggnad inte kan förutses. 5
3. Avgränsning Alternativ Planförslaget innebär att utveckling av området i enlighet med gällande översiktsplan och den fördjupade översiktsplanen genomförs. Alternativ placering av bostadsområdet är inte aktuell. I planprocessen har olika alternativa utformningar studerats avseende husplacering. Nollalternativ I nollalternativet kvarstår dagens situation. Inga förändringar som påverkar kulturmiljö, naturmiljö, vatten, buller, risk eller förorenad mark uppstår. Den negativa påverkan dagens verksamhet har på framförallt aspetekterna naturmiljö och vatten, kvarstår. Avgränsning av miljöaspekter I miljöbedömningsprocessen bör man fokusera på de miljöfrågor som är centrala med anledning av områdets eller planens karaktär, det vill säga de miljöaspekter för vilka planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Påverkan på övriga intressen som stads- och landskapsbild, vibrationer, luftkvalitet, trafik/framkomlighet, tekniska frågor och samordning med övriga kommunala planer beskrivs i planbeskrivningen. Väsentliga miljöaspekter i detaljplan för Kv. Grankällan m. fl. bedöms vara: Kulturmiljö fornlämning Naturmiljö och grönstruktur Järvakilen och naturreservat Vatten Brunnsviken Buller närhet till järnväg Risk farligt gods på järnvägen Förorenad mark f.d. skjutvallar och asfaltverk Följande miljöaspekter bedöms inte som väsentliga för detaljplanen för Kv. Grankällan m.fl.: Landskapsbild Klimat Människors hälsa Geografisk avgränsning Planområdet är en del av Järvastaden. Området ligger nordväst om Ulriksdals pendeltågsstation och nordöst om stadsdelarna Agnesdal och Bagartorp och de första etapperna av Järvastaden. Norr om planområdet ligger Igelbäckens naturreservat. Planområdet ligger på båda sidor av Gunnarbovägen. Planens influensområde är större än själva planområdet. Trafiken till och från området går via Gunnarbovägen som kopplar till redan utbyggda delar av Järvastaden och Bagartorp och påverkar därmed dessa med ökad trafik i områdena. Igelbäckens naturreservat kommer att påverkas av att fler människor bor intill reservatet. Påverkan på reservatet bedöms i denna MKB vara ca 100 meter från plangräns. 6
Tidsmässig avgränsning Miljökonsekvensbeskrivningen beskriver miljökonsekvenser av en fullständig utbyggnad av området enligt detaljplanen. Bedömning av miljökonsekvenserna av föreslagen plan och nollalternativet avser år 2030. 4. Förutsättningar Översiktlig beskrivning av planområdet Planområdet är i huvudsak obebyggt. Större delen av planområdet har sedan 1950-talet använts för krossverksamhet och betongtillverkning. På platsen byggdes även ett asfaltverk på 1970-talet. Både asfaltverket och betongfabriken är avvecklade, men krossverksamheten pågår fortfarande. Krossverksamheten kommer att avvecklas i samband med att detaljplanen vinner laga kraft (bild 1,2 och 3). Planområdet gränsar till Igelbäckens naturreservat. Naturreservatsgränsen sammanfaller med fastighetsgränsen för Järva 2:1. I gränszonen är mark inom naturreservatet påverkad av krossverksamheten. Intill planområdet, inom naturreservatet, ligger ett alkärr med en yta på ca 0,5 hektar. Sydost om området går ett en kraftledning om 220 kv som tillhör Svenska kraftnät och en ledning om 70 kv som tillhör Vattenfall. Kraftledningarna ingår i projekt s Ström och beräknas tas ur bruk 2025. Enligt avtal mellan Järvastaden och nätägarna har Järvastaden rätt att på egen bekostnad påbörja alternativa åtgärder för att avveckla ledningarna om inte nätägarna lämnat in ansökan om koncession och miljödom senast före utgången av 2016. Översiktsplan Gällande översiktsplan är från 2006. En uppdatering av översiktsplanen har beslutats och ska vara klar 2015. Enligt översiktsplanen ska Västerjärva och Ulriksdalsfältet bebyggas med bostäder och kontorslokaler enligt den fördjupade översiktsplanen från 2004, se nedan. Det finns ett behov av att kunna erbjuda marknära lägenheter i Solna och delar av Västerjärva och Ulriksdalsfältet bedöms som lämpliga för detta. Tidigare program och planer En fördjupad översiktsplan (FÖP) för Västerjärva och Ulriksdalsfältet antogs 2004. Enligt FÖP:en ska området utvecklas med attraktiva bostäder och verksamheter. Läget nära Ulriksdals station ska innebära att bilanvändning inte stimuleras. De regionala grönstråken ska bevaras och i första hand ska redan ianspråktagen mark användas för bebyggelse. I FÖP:en talas om en mer stadsmässig bebyggelse i två-tre våningar. I planförslaget föreslås istället en blandning av radhus och kedjehus. 7
Bild 1. Krossområdet Bild 2. Norra delen av planområdet vid gränsen mot naturreservatet 8
Bild 3. Gunnarbovägen vid krossen 9
5. Planförslag Området ges en småskalig, tät och grön karaktär med en blandning av kedjehus och radhus (framsidan och bild 4). Tydliga gaturum skapas samtidigt som bebyggelsen orienteras så att goda solförhållanden skapas. I huvudsak orienteras bebyggelsen i nord-sydlig riktning och följer därmed terrängen. Längs gatorna föreslås mindre träd vilket skiljer det bebyggda områdets vegetation från naturreservatets höga träd. I förslaget ges extra tyngd åt platsen vid entrén till naturreservatet i väster. Gunnarbovägen utgör en tydlig gräns mellan bebyggelsen och befintligt naturområde i söder. Området präglas av närheten till naturmarken. Möjligheten att nå Igelbäckens naturreservat finns på flera olika platser i områdets norra del. Ett promenadstråk i öst-västlig riktning erbjuder en egen och bilfri promenad med sittplatser, lekytor och öppen dagvattenhantering i form av svackdiken. Stråket är en grön nerv genom området med grupper av större och mindre träd som når ut i och annonserar stråket i gaturummen. 10 Bild 4. Plankarta. För information om markanvändning, se planhandlingar. Yta betecknad B (gul) betyder bostäder och yta betecknad C (brun) betyder centrum.
6. Konsekvenser Bedömning av konsekvenser Miljökonsekvenserna bedöms enligt följande skala. Stora, måttliga eller små negativa konsekvenser. Varken positiv eller negativ konsekvens Stora, måttliga eller små positiva konsekvenser Kulturmiljö Förutsättningar Kulturhistoriska lämningar Inom naturreservatet mellan befintlig kraftledning och befintlig körväg finns ett gravfält, RAÄ 10:1, med ett tiotal stensättningar (bild 6). I sydväst ligger ett litet hörn av fornlämningens skyddsområde utanför naturreservatsgränsen. Fornlämningen eller dess skyddsområde berörs ej av planen. Intill Gunnarbovägen i norr ligger den så kallade Skjutbaneföreståndarebostaden (bild 5). Villan uppfördes 1909 i nationalromantisk stil med faluröd träpanel och vita lister under ett valmat tegeltak. Enligt kulturminesvårdsprogram för Solna stad utgör villan Byggnad av större värde ur historisk, kulturhistorisk eller konstnärlig synpunkt. Byggnaden bevaras och skyddsbestämmelser har införts på byggnaden. I bestämmelserna sägs att byggnaden inte får rivas och att underhåll av fastigheten ska ske med traditionella material, färger och metoder. Eventuella ändringar av fasaden ska vara anpassade till byggnadens kulturhistoriska värde. Konsekvensbedömning nollalternativ I nollalternativet kvarstår dagens situation. Verksamhet som berör skyddsområdet är tillståndspliktig enligt 2 kap 2 och 6 lag (1988:950) om kulturminnen m.m. Konsekvensbedömning planförslag Förslaget berör inga fornlämningar eller skyddsområden för fornlämningar. Den värdefulla Skjutbaneföreståndarbostaden får skyddsbestämmelser i planen för att säkra det kulturhistoriska värdet. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms som positiva. 11
Bild 5. Skjutbaneföreståndarebostaden RAÄ 10:1 RAÄ 88:1 Bild 6. Fornlämningar, utdrag ur Fornlämningsregistret. Källa: Riksantikvarieämbetet 12
Naturmiljö och grönstruktur Förutsättningar Planområdet gränsar till Igelbäckens naturreservat som är en del av Järvakilen, en av s gröna kilar. Ett viktigt grönstråk går från Järva krog via Ulriksdals station, längs Gunnarbovägen till entrén till naturreservatet. Delen längs Gunnarbovägen ingår delvis i planområdet. Enligt Solna stads grönplan (remissutgåvan) behöver de gröna stråk som finns utvecklas och kopplingarna till Igelbäckens naturreservat och Ulriksdalsområdet/Nationalstadsparken förbättras. Huvuddelen av planområdet är idag ianspråktagen mark för krossverksamhet. I nordväst, nord och öst gränsar området till Igelbäckens naturreservat. I väster och söder utgörs planområdet av naturmark med i huvudsak lövträd, bl.a. ek. Flera ekar finns kring Skjutbaneföreståndarens bostad. Buskskiktet i området består på flera ställen av hassel och i en svacka finns ett fuktstråk med al. Norr om planområdet, precis innanför naturreservatsgränsen finns ett alkärr. (bild 7 och 8). Krossverksamheten har påverkat alkärret bland annat genom deposition av stendam. Under senare år har sumpskogen blivit märkbart torrare. Det är dock svårt att avgöra om det beror på nerderbördsfattiga år och/eller krossens verksamhet. Förändringen kan också ha skett i samband med saneringen av markföroreningar i området. Vid inventeringstillfälle i april 2014 fanns dock vattenspegel i de lägre liggande delarna av kärret. Flera av alarna har tydliga socklar, även i högre liggande delar som numera tycks uttorkade under större delen av året. I de mer permanent våta delarna växer rikligt med kaveldun. Det finns även gott om unga alar i slystorlek. Alkärret får vatten från högre liggande områden i nordväst och sydöst, med bedömd störst tillrinning från området i nordväst. Det sydöstra området ingår delvis i planområdet. Konsekvensbedömning nollalternativ I nollalternativet kvarstår dagens situation. Dammspridning och buller från verksamheten fortsätter. Konsekvensbedömning planförslag Planförslaget innebär en förändring av markhöjder i anslutning till alkärret vilket förändrar avrinningen i området. Risk finns för minskad vattentillförsel till kärret. Vid sprängning av berget finns risk för att nya sprickbildningar dränerar kärret. Alkärr tillhör de naturelement som har ett generellt biotopskydd enligt Förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Enligt miljöbalkspropositionen (prop. 1997/98:45, sidan 719) ska även den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd utanför ett biotopskyddsområde iaktta hänsyn så att skada inte uppkommer på det berörda biotopskyddsområdet. 1 Enligt Naturvårdsverkets vägledning kan verksamhetsutövaren behöva söka tillstånd för vattenverksamhet om alkärret kommer att avvattnas. Då det idag är svårt att bedöma i hur hög grad alkärret kommer att påverkas bör samråd med länsstyrelsen hållas avseende behov av eventuell dispens eller tillstånd. Grönstråket längs Gunnarbovägen påverkas av planförslaget, då skogen avverkas i ett smalt område längs befintlig väg för att vägen ska kunna flyttas. 1 Naturvårdsverket. Biotopskyddsområden. Vägledning om tillämpning av 7 kap 11 miljö balken. 13
Bild 7. Alkärret i relation till reservatsgränsen Källa: Vectura 14
Bild 8. Alkärret 15
Som kompensationsåtgärd för en eventuell dränering av alkärret föreslås att diken söder om Gunnarbovägen breddas till en våtmarksliknande damm innan vattnet leds till davattentrumman under järnvägen. Bryn mellan naturmark och det nya området bör lagas som kompensation för träd som tas ned i samband med byggnationen. Konsekvenserna för naturmiljön är både positiva och negativa. För naturreservatet är det positivt att krossverksamheten ersätts med bostäder. Krossverksamheten har på några ställen gjort intrång i naturreservatet. Intrången planeras återställas vid planens genomförande. Tillgängligheten till naturreservatet ökar och mer grönska tillkommer i naturreservatets gränszon och i det tidigare verksamhetsområdet. Dammspridning och industribuller från krossverksamheten försvinner. Negativa konsekvenser för naturmiljön är risken för dränering av alkärret. Det finns risk för oönskat trädgårdsavfall inne i reservatsområdet vilket påverkar reservatet negativt. För att minimera risk för detta skiljs naturreservatet från bostadstomterna med vägar och gångvägar Sammantaget bedöms konsekvenserna som måttligt negativa. Bild 9. Vägtunneln under järnvägen. Dagvatten går i tunneln till höger i bild 16
Vatten Brunnsviken Förutsättningar Planområdet ligger inom Brunnsvikens avrinningsområde. Brunnsviken har otillfredsställande ekologisk status med krav på god status 2021 enligt gällande miljökvalitetsnormer för vatten. Det finns viss risk för att Brunnsviken inte kommer att nå god ekologisk status 2021. Det är därför viktigt att utforma dagvattenhanteringen så att belastningen på Brunnsviken blir så liten som möjligt utifrån platsens förutsättnignar. Vid i anspråktagande av naturmark är det mycket svårt att sänka belastningen jämfört med om naturmarken varit kvar. Vi exploatering av övriga delar av planområdet finns större möjlighet att vidta åtgärder som minskar belastningen på Brunnsviken. Den kemiska ytvattenstatusen bedömdes vid senaste vattencykeln som god och kvalitetskravet 2015 är fortsatt god status. I nuläget leds dagvatten från planområdet via öppna diken längs Gunnarbovägens båda sidor, via en trumma under vägen vidare längs ett dike i tunneln under järnvägen till diken på järnvägens östra sida. Vid höga flöden översvämmas tunneln. Söder om vägtunneln finns en trumma under järnvägen som är avsedd för att leda vatten från västra till östra sidan om järnvägen och sen vidare till Brunnsviken. Ingen rening av vattnet, förutom det som sker i dikena, sker innan vattnet når recipient. För att minimera avrinning av dagvatten från planområdet föreslås en lösning med infiltration och fördröjning av dagvatten inom bostadsområdet, längs Gunnarbovägen samt strax nedströms planområdet. Gunnarbovägen bör skevas söderut innan den når tunneln så att vatten i vägens norra dike kan ledas via trumma till det södra sidan. Därmed undviks att vatten vid höga flöden rinner ner till tunneln och blir stående. Dagvattenhanteringen föreslås utformas så den blir ett tillskott i området och ansluter till naturområdets karaktär. Konsekvensbedömning nollalternativ I nollalternativet kvarstår dagens situation med fortsatt översvämning av vägtunneln vid kraftig nederbörd. Belastningen på Brunnsviken fortsätter som idag. Konsekvensbedömning planförslag Föreslagen lösning ger både en flödesfördöjning och rening av dagvattnet. Området har tidigare till stor del varit verksamhetsområde utan särskilda åtgärder för rening eller fördröjning av dagvatten. Förslaget innebär att dagvatten fördröjs och renas via fastläggning i magasin och diken innan det når Brunnsviken vilket i sin tur bidrar till minskad belastning av näringsämnen och andra föroreningar. Konsekvenserna för dagvatten bedöms som måttligt positiva i och med att vattnet fördröjs och renas samt i och med att risken för översvämning i tunneln försvinner. 17
Buller Förutsättningar Planområdet ligger intill Ostkustbanan och är utsatt för höga bullernivåer från tågtrafiken. Ytterligare längre österut ligger E4. En trafikbullerutredning har gjorts av Structor, rapport nr 2012-008r01, daterad 2012-04-19 med revidering 2014-07-01 där både buller från väg- och tågtrafik beräknas. Den ekvivalenta bullernivåen från trafik på E4 ligger under riktvärdet 55dBA vid fasad. Den bebyggelse som ligger närmast Gunnarbovägen beräknas få 57 dba vid den mest utsatta gaveln. Högsta ekvivalentnivå från tågtrafik beräknas till upp mot 63 dba, och gällande riktvärde klaras inte. För att klara riktvärdet 55 dba vid fasad uformas bebyggelsen så att sidan som vetter mot järnvägen utgör skydd för bebyggelsen bakom. Husen närmast Gunnarbovägen kompletteras med bodar, plank och carports för att hantera bullernivån. I några fall måste avsteg från riktvärdet göras. Den maximala bullernivån från tågtrafik är upp mot 82 dba vid mest utsatta fasad. Med placering av uteplatser skyddade från spåret kan en bullernivå på högst 70 dba maximal nivå klaras. Konsekvensbedömning nollalternativ I nollalternativet byggs inga bostäder i området. Konsekvensbedömning planförslag Genom att använda bebyggelsen som skärm mot järnvägen samt arbeta med bodar, plank och carports som bullerskydd klaras riktvärdet 55 dba för ca 88% av lägenheterna. För resterande ca 12% behöver avstegsfall göras från gällande riktvärden. För ca 10% av lägenheterna klaras avstegsfall A, dvs 45-50 dba vid fasad på tyst sida. De resterande ca 2% av lägenheterna klaras med avstegsfall B, dvs 50-55 dba vid fasad på tyst sida. Generellt för området bedöms konsekvenserna som små negativa konsekvenser, medans de negativa konsekvenserna för de mest utsatta bostäderna bedöms som stora. Sammantaget bedöms dock bullersituationen förutsatt att förelsagna åtgärder vidtas som godtagbar. Risk Förutsättningar På Ostkustbanan förekommer transporter av farligt gods. Enligt Länsstyrelsen i s län ska riskerna från transporter med farligt gods på järnväg analyseras när ny bebyggelse inom 150 meter från järnvägen planeras. En riskanslys har därför tagits fram av Brandskyddslaget, Riskanalys avseende farligt gods, 2013-09-27. Risknivån i området påverkas av olyckor med transporter av massexplosiva ämnen, brännbara respektive giftiga gaser, brandfarliga vätskor, oxiderande ämnen samt organiska peroxider. I en fördjupad analys har beräkning av riskmåttet individrisk för oskyddade personer utomhus gjorts. I analysen har dagens godsmängd samt prognostiserad godsmängd år 2050 studerats. Den del av 18
planområdet där bostäder föreslås ligger högre än närmaste spår på järnvägen vilket medför ett naturligt skydd mot urspårning på järnvägen. Konsekvensbedömning nollalternativ I nollalternativet byggs inga bostäder i området. Konsekvensbedömning planförslag Resultatet av den förjupade analysen visar att individrisken hamnar på en acceptabel nivå inom planområdet även vid en kraftig framtida ökning av godstrafken. Länsstyrelsens rekommenderade skyddsavstånd mellan järnväg och sammanhållen bebyggelse (50 meter) uppfylls. I riskanalysen bedöms därmed att föreslagen markanvändning för bostäderna är acceptabel och föranleder inga krav på säkerhetshöjande åtgärder. Konsekvenserna bedöms som varken positiva eller negativa. Förorenad mark Förutsättningar Större delen av området har använts för olika verksamheter; krossverksamhet, betongstation och asfaltverk. Varje verksamhetsutövare som varit på platsen har sanerat marken inom sitt i anspråktagna område till Mindre Känslig Markanvändning (MKM). I en miljöteknisk markundersökning (ÅF 2014-05-15) redovisas enstaka punkter med där halter av oljefraktioner och/eller PAH överskred MKM. Utredningen konstaterar att med hittills utförda marksaneringar är risken för påverkan på omgivningen generellt relativt låg. Det kan dock inte uteslutas att djupare liggande ställvis förekommande oljefraktioner kan medföra påverkan på den ekologiska markmiljön. Inom planområdet finns två skjutvallar. Försvarsmakten har tagit fram dels en markundersökning med åtgärdsförslag, dels ett program för miljö- och utförandekontroll vid schaktsanering av skjuvallarna (NIRAS 2012-06-01 och 2012-08-31). För mark där bostäder ska byggas krävs att marken saneras till Känslig Markanvändning (KM). 7. Samlad bedömning Planförslaget innebär att tidigare krossverksamhet ersätts med bostäder. Av de väsentliga miljöaspekter som redovisas i denna MKB är det endast konsekvenserna för naturmiljön som bedöms som måttligt negativa på grund av risken för dränering av alkärret. I övrigt är konsekvenserna positiva eller små negativa. Denna bedömning förutsätter att förorenad mark saneras. Några av bostäderna inom området är utsatta för höga bullernivåer och avsteg från riktvärdena krävs för att klara att minst hälften av boningsrummen har en ekvivalent ljunivå på högst 55 dba vid fasad. 19
8. Förslag till åtgärder och anpassning Förorenad mark kommer att saneras till Känslig Markanvändning enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Det gäller både skjutvallar och eventuella föroreningar från asfaltverket och annan verksamhet inom området. Möjlig kompensationsåtgärd för eventuella negativa konsekvenser för alkärret är att tillskapa en ny våtmark inom eller i anslutning till planområdet. 20
9. Refererenser Brandskyddslaget. Riskanalys avseende farligt gods. Grankällan, Solna stad. Granskningshandling 2013-09-27. Brandskyddslaget. Riskanalys avseende farligt gods. Krossen - idrottsplats i Järvastaden, Solna stad. Granskningshandling 2014-03-05. Järvastaden. Förstörd mark i naturreservat. Februari 2014. Naturvårdsverket. Biotopskyddsområden. Vägledning om tillämpning av 7 kap 11 miljöbalken. Handbok 2012:1. December 2012. NIRAS. Miljöteknisk markundersökning med åtgärdsförslag för kulfång i Bagartop, Jäva, Solna kommun. Försvarsmakten Miljöprövningsenheten. 2012-06-01. NIRAS. Program för miljö- och utförandkontroll vid schaktsanering av skjutbanor i Bagartorp, Järva, Solna kommun. Försvarsmakten Miljöprövningsenheten. 2012-08-31. Solna stad. Solna stads grönplan. Remissutgåva 2014. Solna stad. Fördjupad översiktsplan för Västerjärva och Ulriksdalsfältet. Antagen i juni 2004. Solna stad. Planbeskrivning detaljplan för kv Grankällan. Samrådshandling. Augusti 2014. Solna stad. Översiktsplan 2006. Antagen 2006-05-29. Structor. DP Grankällan, Järvastaden. Trafikbullerutredning för detaljplan. Rapport nr 2012-008r01. 2012-04-19, reviderad 2014-07-01. Structor. Grankällan, Järvastaden. Buller från idrottsplats. Rapport nr 2012-0008r02. 2014-10-13. Vectura. Dagvattenutredning Grankällan, Järvastaden. 2013-08-30, reviderad 2013-09-20. Vectura. Översiktlig utredning av naturvärden och hydrogeologi för sumpskog i Igelbäckens naturreservat. 2013-11-08. ÅF. Miljöteknisk markunderöskning på Solnakrossen,. 2014-05-15. Dnr 2014-422. ÅWL. Situationsplan, Järvastaden, Grankällan. 2014-04-29. Digitala källor www.raa.se. Fornsök. Sidan besökt 2014-07-09. 21