Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring Betänkande av Utredningen Sveriges besöksnäring Stockholm 2017 SOU 2017:95
SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90 E-post: kundservice@wolterskluwer.se Webbplats: wolterskluwer.se/offentligapublikationer För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Wolters Kluwer Sverige AB på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Svara på remiss hur och varför Statsrådsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02). En kort handledning för dem som ska svara på remiss. Häftet är gratis och kan laddas ner som pdf från eller beställas på regeringen.se/remisser Layout: Kommittéservice, Regeringskansliet Omslag: Elanders Sverige AB Illustratör: Annika Huett Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2017 ISBN 978-91-38-24716-7 ISSN 0375-250X
Till statsrådet Mikael Damberg Regeringen beslutade den 13 oktober 2016 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda och föreslå en sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring. Syftet med utredningen var att ge regeringen underlag för att stärka besöksnäringen som export- och jobbmotor i hela landet. Utredaren skulle analysera utvecklingen och bedöma framtida utmaningar och möjligheter för besöksnäringen. Uppdraget innebar att lämna förslag till en politik som skapar förutsättningar för tillväxt, företagande och sysselsättning och som bidrar till att aktörerna gemensamt kan kraftsamla inom besöksnäringen. Ett jämställdhets- och hållbarhetsperspektiv skulle genomsyra utredningen. Direktiv (Dir. 2016:83) beslutades den 13 oktober 2016. Som särskild utredare förordnades samma datum rådsdirektör vid Nordiska rådet Britt Bohlin. Till experter i utredningen förordnades från den 30 november 2016 utredare Linda Ahlford, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), departementssekreterare Helena Braun Thörn, Näringsdepartementet, enheten för transportinfrastruktur och finansiering, enhetschef Helena Nyberg Brehnfors, Tillväxtverket, Entreprenörskapsenheten, vice ordförande Pim van Dorpel, Hotell och Restaurangfacket (HRF), enhetschef Maggie Javelius, Naturvårdsverket, docent Inger M Jonsson, Restaurang- och hotellhögskolan, Örebro universitet, samordnare Tobias Kreuzpointner, Jordbruksverket, departementssekreterare Aili Käärik, Miljö- och energidepartementet, Naturmiljöenheten, chef public affairs Thomas Laurell, Visita, docent Maria Lexhagen, Etour, Mittuniversitetet, filosofie doktor Kristina Lindström, Göteborgs universitet, generalsekreterare Magnus Ling, Svenskt Friluftsliv och Svenska Turistföreningen, länsturistchef Lotta Magnusson, Region Dalarna, strateg Pernilla Nordström, Länsstyrelsen i Stockholms län, kansliråd
Christina Nylén, Kulturdepartementet, enheten för kulturarv och livsmiljö, kansliråd Linda Nöremark, Näringsdepartementet, enheten för hållbar landsbygdsutveckling, intressepolitisk chef Patrik Oscarsson, Riksidrottsförbundet, näringspolitisk chef Ulf Perbo, Transportföretagen, chief brand and communication officer Michael Persson Gripkow, departementssekreterare Henrietta Schönenstern, Näringsdepartementet, enheten för främjande och förenkling, utvecklingsdirektör Mikael Stamming, Region Skåne, strateg Einar Tufvesson, Trafikverket, projektledare Linn Uggerud, Svensk Turism, näringspolitisk expert Elisabet Elmsäter Vegsö, Svensk Handel, verksamhetschef och utbildningschef Anna Vikholm, Friluftsfrämjandet, ordförande Jari Virtanen, Passagerarrederierna och Stena Line. Den 14 december förordnades avdelningschef Annika Rosing, Nordiska Ministerrådet till expert i utredningen. Michael Persson Gripkow entledigades från uppdraget som expert den 4 april 2017. Samma dag förordnades chief change officer Tina Olsson, Visit Sweden till expert i utredningen. Maggie Javelius entledigades från uppdraget som expert den 1 september 2017. Samma dag förordnades handläggare Eva Stighäll, Naturvårdsverket till expert i utredningen. Som huvudsekreterare anställdes den 1 november 2016 utredare Kristina Algotson. Som sekreterare anställdes den 14 november 2016 utredare Erika Rosander och den 1 februari 2017 utredare Tora Philp. Utredningen överlämnar härmed sitt slutbetänkande Ett land att besöka en samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95). Stockholm i december 2017 Britt Bohlin /Kristina Algotson Erika Rosander Tora Philp
Innehåll Sammanfattning... 15 Summary... 23 1 Utredningens uppdrag och arbete... 33 1.1 Utredningens uppdrag en samlad politik... 33 1.2 Utredningens arbete... 34 1.2.1 Expertgrupp... 34 1.2.2 Regionala hearings... 34 1.2.3 Övriga möten... 35 1.2.4 Workshopar och egna seminarier... 35 1.2.5 Internationella kontakter... 35 1.2.6 Konsultstöd... 36 1.3 Övrigt... 36 1.4 Betänkandets disposition... 37 2 Besöksnäring och turism definitioner, begrepp och grundläggande data... 39 2.1 Inledning... 39 2.2 Definitioner och begrepp... 40 2.2.1 Turism... 40 2.2.2 Besöksnäring och andra begrepp... 41 2.3 Besöksnäring och turism i siffror... 42 2.3.1 Turismsatellitkonto mäter ekonomiska effekter... 42 2.3.2 Turismkonsumtion... 44 2.3.3 Turismens förädlingsvärde... 46 5
Innehåll SOU 2017:95 2.3.4 Sverige i en global kontext... 49 2.4 Branscherna i turismsatellitkontot... 49 2.4.1 Förklaring till statistiken... 50 2.4.2 Handel... 51 2.4.3 Hotell- och restaurangverksamhet... 52 2.4.4 Uthyrning, resetjänster och andra stödtjänster... 55 2.4.5 Kultur, sport, nöje och skönhetsvård... 57 2.4.6 Transport... 58 2.4.7 Design, foto, tolk... 62 3 En samlad politik... 65 3.1 Behovet av en samlad politik... 65 3.2 Besöksnäringens aktörssystem... 66 3.2.1 Internationell och nationell nivå... 69 3.2.2 Regional nivå... 72 3.2.3 Lokal nivå... 74 3.2.4 Offentliga flöden och privata investeringar... 75 3.2.5 Samlad bedömning av aktörssystemet... 77 3.3 Mål för politiken... 80 3.4 En nationell strategi för hållbar turism och växande besöksnäring... 82 3.4.1 Danmark... 83 3.4.2 Finland... 85 3.4.3 Island... 85 3.4.4 Norge... 86 3.4.5 Sverige... 86 3.5 Strategiska insatsområden och delmål... 87 3.5.1 Digitalisering av besöksnäringen... 88 3.5.2 Kompetensförsörjning... 89 3.5.3 Utveckling, innovation och forskning... 90 3.5.4 Tillgänglighet... 90 3.5.5 Naturturism... 91 3.5.6 Kulturturism... 91 3.5.7 Måltidsturism... 92 3.5.8 Evenemang och stora möten... 92 3.5.9 Företagens villkor... 92 6
SOU 2017:95 Innehåll 3.5.10 Samband mellan de tematiska insatsområdena... 93 3.6 Organisering... 95 3.6.1 Nationellt besöksnäringsforum... 95 3.6.2 Ny nationell funktion för utveckling och innovation... 97 3.6.3 Besöksnäringens myndighetsgrupp... 107 3.6.4 Etablering av en starkare samverkansarena för näringslivet... 109 3.7 Konsekvenser... 110 4 Besöksnäringen en del av ett hållbart samhällsbygge... 113 4.2 Agenda 2030 och ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet... 114 4.3 Smart samhällsbyggnad smarta städer och smarta landsbygder... 119 4.4 Olika täthet ger olika förutsättningar... 120 4.5 Stadens roll för besöksnäringens utveckling... 121 4.6 Turism och besöksnäring i landsbygder... 123 4.7 Samhällsplanering och turism... 125 4.8 Aktörssamverkan i storstäderna... 127 4.9 Besöksnäringen som länk mellan stad och landsbygd... 128 4.10 Konsekvenser... 130 5 Digitaliserad besöksnäring med fokus på delningsoch plattformsekonomi... 133 5.1 Digitaliseringspolitiken... 134 5.2 Digital kompetens... 135 5.3 Digital trygghet... 136 5.4 Digital innovation... 137 5.4.1 Datadriven och digitalt driven innovation... 139 7
Innehåll SOU 2017:95 5.4.2 Delnings- och plattformsekonomi... 139 5.5 Digital ledning... 147 5.6 Digital infrastruktur... 148 5.7 Konsekvenser... 151 6 Kompetensförsörjning... 153 6.1 Kompetensförsörjning en nyckelfråga... 153 6.1.1 Nya krav på kompetens... 153 6.1.2 Utredningens fokus i frågan... 154 6.2 Aktörer... 155 6.3 Arbetsmarknaden... 157 6.3.1 En hög sysselsättningsgrad... 157 6.3.2 Stort rekryteringsbehov i besöksnäringen... 158 6.3.3 Stark genomströmning... 159 6.3.4 Polarisering av arbetsmarknaden... 160 6.4 Många utlandsfödda förvärvsarbetar i branscherna... 161 6.4.1 Arbetskraftsinvandring efterfrågas av företagen.. 162 6.4.2 Stöd för att anställa nyanlända... 163 6.5 Utbildningar och utbildningsnivåer... 166 6.5.1 Yrkesutbildningar på gymnasienivå... 167 6.5.2 Utbildningar vid komvux och folkhögskolor... 169 6.5.3 Yrkesvux... 169 6.5.4 Yrkeshögskolan... 171 6.5.5 Högskole- och universitetsutbildningar... 173 6.5.6 Utländska utbildningar... 174 6.5.7 Besöksnäring i andra utbildningar... 175 6.5.8 Mer flexibel och öppen utbildningsstruktur... 176 6.6 Kompetensbehov... 176 6.7 Kompetensutveckling i företagen... 178 6.8 Kompetens om besöksnäring i det offentliga systemet... 178 6.9 Vikten av matchning på regional nivå... 179 6.10 Vägledning... 182 8
SOU 2017:95 Innehåll 6.11 Konsekvenser... 183 7 Utveckling, innovation och forskning... 185 7.1 Besöksnäringens innovationsförmåga... 186 7.1.1 Vad är innovation?... 186 7.1.2 Användardriven och öppen innovation... 187 7.1.3 Synen på besöksnäring och innovation... 188 7.1.4 Innovation i besöksnäringens företag... 191 7.1.5 Utvecklingsprocesser på regional och lokal nivå... 193 7.1.6 Utveckling av destinationer... 195 7.1.7 Utveckling av tematiska områden... 198 7.2 Forskning... 199 7.2.1 Var finns forskningen?... 200 7.2.2 Forskarnätverk... 202 7.2.3 Offentliga FoU investeringar... 203 7.2.4 Investeringar i besöksnäringsrelevant forskning... 204 7.2.5 Behov av kunskapsutveckling... 205 7.2.6 Forskningens villkor... 206 7.3 Initiativ för ökad samverkan... 208 7.4 Konsekvenser... 211 8 Data, statistik och analys... 213 8.1 Inledning... 214 8.2 Aktörer inom data och statistik... 214 8.3 Det nationella statistikarbetet... 217 8.3.1 Inkvarteringsstatistik... 218 8.3.2 Arbetsformer inom nationellt statistikansvar... 219 8.4 Konsumtions- respektive produktionsdata... 220 8.5 Digitala möjligheter... 222 8.6 Mätning och uppföljning av hållbarhet... 223 8.7 Regional och kommunal statistik... 224 8.8 Branschsegment och aktivitetsområden... 225 9
Innehåll SOU 2017:95 8.9 Ekonomisk effektberäkning och prognoser... 227 8.10 Fördjupad analys och kompetensutveckling... 228 8.11 Tillgängliggörande och transparens... 229 8.12 Konsekvenser... 230 9 Trafikutbud och transporter... 233 9.1 Transportsystemets betydelse för besöksnäringen... 234 9.2 Tolkning av trafikutbud i befintlig infrastruktur... 235 9.3 Aktörer inom besöksnäringens transportsystem... 236 9.4 Hållbara transporter och miljöteknisk utveckling... 238 9.5 Besöksnäringen i den nationella transportinfrastrukturoch transportpolitiken... 239 9.6 Nationell plan för transportsystemet 2018 2029... 240 9.7 Kollektivtrafik... 241 9.7.1 Utmaningar i kollektivtrafiken... 242 9.8 Andra möjligheter och hinder... 245 9.9 Planeringsverktyg i nationell trafikplanering... 245 9.9.1 Tillgänglighetsanalys... 245 9.9.2 Utveckling av planeringsmodeller... 246 9.10 Ett sammankopplat trafiksystem... 248 9.10.1 Spårbunden trafik... 249 9.10.2 Luftfart... 250 9.10.3 Vägtrafik... 252 9.10.4 Sjöfart inkl. inre vattenvägar... 257 9.11 Småföretagens transporter av besökare... 259 9.12 Konsekvenser... 260 10 Naturturism... 263 10.1 Inledning... 264 10.2 Aktörer inom naturturism... 265 10
SOU 2017:95 Innehåll 10.2.1 Friluftslivspolitiken... 269 10.2.2 Bedömning för en samlad politik... 270 10.3 Naturmiljö som infrastruktur och resurs... 271 10.4 Hållbar utveckling i naturmiljö... 273 10.5 Allemansrätt och naturturism... 274 10.6 Naturturismföretagets särskilda förutsättningar... 278 10.7 Turism i skyddade områden... 279 10.8 Turism i oskyddade naturområden... 282 10.9 Naturguider... 284 10.10 Särskilda segment inom naturturism... 285 10.10.1 Maritim naturturism... 285 10.10.2 Vilt-, jakt- och fisketurism... 287 10.10.3 Leder... 288 10.11 Kompetens... 289 10.12 Konsekvenser... 290 11 Kulturturism... 291 11.1 Inledning... 292 11.2 Aktörer inom kulturturism... 294 11.3 Nationell kultur- och kulturarvspolitik... 298 11.4 Samtida kultur och arkitektur, form och design... 302 11.5 Kulturmiljö som infrastruktur och resurs... 304 11.6 Kulturturismföretagets särskilda förutsättningar... 307 11.7 Destinationsutveckling och världsarv... 308 11.8 Museerna... 310 11.9 Småskaliga kulturmiljöer och ideellt arbete... 311 11.10 Samisk kultur... 313 11.11 Konsekvenser... 315 11
Innehåll SOU 2017:95 12 Måltidsturism... 317 12.1 Inledning, begrepp och definitioner... 317 12.2 Målgruppen efterfrågar kvalitativa måltidsupplevelser... 320 12.3 Företagen... 321 12.3.1 Lantbruk och småskalig livsmedelsförädling... 322 12.3.2 Dryckesproducenter... 323 12.3.3 Regional identitet och ursprung... 325 12.4 Strategier och strukturerat utvecklingsarbete... 326 12.4.1 Kunskap för rikare upplevelser... 327 12.5 Konsekvenser... 329 13 Evenemangs- och möteslandet Sverige... 331 13.1 Evenemang, inledning och definitioner... 332 13.2 Allt fler strategiska evenemangsnationer... 333 13.3 Stora möten och internationella besök... 334 13.3.1 Organisationsmöten... 335 13.3.2 Företagsmöten och kongresser... 335 13.3.3 Internationella delegationer... 336 13.4 Effekter av evenemang... 336 13.4.1 Ekonomiska, sociala och miljömässiga värden... 336 13.4.2 Längre säsong... 337 13.4.3 Agents of change... 338 13.5 Samhällsutveckling och säkerhet... 339 13.6 Aktörer... 341 13.6.1 Ökad samverkan lokalt och regionalt... 341 13.6.2 Idrotten... 342 13.6.3 Kulturen... 343 13.6.4 Fler kommersiella aktörer... 343 13.6.5 Evenemang och möten i exportstrategin... 344 13.6.6 Kunskapsutveckling och värdering av evenemang... 344 13.6.7 Modeller för samverkan och roller... 346 13.6.8 En samlad Sverigebild... 347 12
SOU 2017:95 Innehåll 13.6.9 Representationsstöd... 347 13.7 Konsekvenser... 348 14 Regler, tillstånd och tillsyn... 349 14.1 Förenkling för ökad konkurrenskraft... 349 14.2 Aktörer inom förenklingsarbetet... 350 14.3 Begrepp och definitioner... 352 14.4 Uppgiftslämnande i besöksnäringen... 353 14.4.1 Kravbilden som företagare möter... 353 14.4.2 En utmaning att navigera bland kraven... 357 14.5 Effekter av uppgiftslämnande och tillsyn... 358 14.6 Den vitala kontakten mellan företag och kommun... 360 14.7 Förenkling för företagare i besöksnäring... 361 14.8 Företagens villkor som strategiskt insatsområde... 364 14.9 Konsekvenser... 365 15 Samlade konsekvenser av utredningens förslag... 367 15.1 Krav på konsekvensbeskrivningar... 367 15.2 Samhällsekonomiska konsekvenser... 368 15.3 Konsekvenser för kostnader och intäkter... 372 15.3.1 Förslag finansiering... 377 15.4 Konsekvenser för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet... 377 15.4.1 Besöksnäringskommuner och städer... 378 15.4.2 Besöksnäringen som länk mellan stad och landsbygd... 379 15.4.3 Sysselsättningseffekter av utredningens förslag... 379 15.5 Konsekvenser för jämställdheten... 381 15.6 Konsekvenser för de integrationspolitiska målen... 383 15.7 Konsekvenser för små företag... 385 13
Innehåll SOU 2017:95 15.8 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen... 387 15.9 Påverkan på andra myndigheter och organisationer... 387 15.10 Målkonflikter... 389 15.11 Konsekvenser för brottsligheten... 389 Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2016:83... 391 Bilaga 2 Inbjudan till inspel till utredningen... 401 14
Sammanfattning Utredningens förslag Mål Utredningen föreslår att regeringen föreslår att riksdagen fattar beslut om ett nytt övergripande politiskt mål för hållbar turism och växande besöksnäring: att öka besöksnäringens och turismens bidrag till hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i hela landet. Utredningsarbetet har haft som utgångspunkt att det är mycket viktigt att de tre hållbarhetsperspektiven hanteras i en helhet så att politiska krav som ställs på miljömässig och social hållbarhet balanseras med stimulanser för ekonomisk hållbarhet. Strategi, insatsområden och delmål Vidare förslår utredningen att regeringen utvecklar, antar och genomför en nationell strategi för hållbar turism och växande besöksnäring en plattform för hur politiken ska utformas och genomföras fram till 2030 och att utveckling av denna strategi sker i samverkan med besöksnäringen, statliga myndigheter, regioner, kommuner och civilsamhället. Utredningen föreslår att den nationella strategin delas upp i ett antal strategiska insatsområden och att det övergripande målet för hållbar turism och växande besöksnäring bryts ner på mätbara delmål inom dessa strategiska områden. De strategiska insatsområden som utredningen föreslår är; Digitalisering, Kompetensförsörjning, Utveckling innovation och forskning, Tillgänglighet, Naturturism, Kulturturism, Måltidsturism, Evenemang och stora möten och Företagens villkor. Detta är förslag som bör utvecklas i det föreslagna strategiarbetet och över tid. 15
Sammanfattning SOU 2017:95 Nationellt besöksnäringsforum Utredningen föreslår vidare att regeringen inrättar ett Nationellt besöksnäringsforum som får uppdraget att ta fram den nationella strategin för hållbar turism och växande besöksnäring samt därefter koordinera genomförandet av strategin. Förslagsvis inrättas Nationellt besöksnäringsforum för att verka under en tidsperiod på 5 8 år, under tiden som strategin utvecklas och implementeras. Ny nationell funktion för utveckling och innovation Innovation och ett kontinuerligt utvecklingsarbete är helt nödvändigt för att bemöta turismens och besöksnäringens potential, tillväxt och utmaningar inte minst är detta väsentligt i ett hållbarhetsperspektiv. I den globala konkurrensen behöver företag och destinationer erbjuda upplevelser i form av produkter och tjänster som håller mycket hög kvalitet. Detta ställer krav på att besöksnäringens aktörssystem, såväl privata som offentliga aktörer, har en hög innovationsförmåga som säkerställer utveckling av företag, produkter, tjänster och processer. Även den ideella sektorn har en roll att fylla. En viktig förutsättning för detta är att besöksnäringens branscher och behov koordineras med innovationsstödsystemet. Utredningen bedömer att det i dag saknas forum med nationellt samlat ansvar för långsiktig kunskapsutveckling och innovation inom flera av de strategiska insatsområden utredningen föreslår, och då främst för Digitalisering, Naturturism, Kulturturism, Måltidsturism och Evenemang och stora möten. Då både företagen och samhället har ett intresse av att utveckla besöksnäringen och de platser destinationer där turismen sker bedömer utredningen att det finns ett starkt värde i ett organiserat samarbete mellan staten, regioner, kommuner och näringslivet för att skapa en mer konkurrenskraftig och innovativ besöksnäring. Utredningen föreslår bildande av en ny nationell funktion med rollen att verka för långsiktig uppbyggnad av innovationsförmåga och kunskapsutveckling inom en rad strategiska insatsområden samt koordinera besöksnäringens branscher och deras behov med innovationsstödsystemets aktörer. Den nationella funktionens roll ska vara att utgöra ett stöd till företagens och regioners utvecklingsarbete genom att: 16
SOU 2017:95 Sammanfattning främja gränssnittet mellan besöksnäringens branscher, akademi och offentlig sektor i frågor rörande innovation och forskning baserat på den nationella strategin för hållbar turism och växande besöksnäring prioritera bland strategiska insatser för innovation och utveckla former för innovationsarbete i besöksnäringen när det är relevant, samordna nationella innovations- och utvecklingsprojekt och ansökningar av medel för utveckling och innovation inom de strategiska insatsområdena genomföra kartläggningar och analyser som stöd för utveckling av de strategiska insatsområdena digitalisering, naturturism, kulturturism, måltidsturism och stora evenemang och möten. Uppdraget bör utformas så att detta genomförs i samordning med relevanta myndigheter utveckla kunskapsbaserade verktyg och modeller inom besöksnäringens strategiska insatsområden digitalisering, naturturism, kulturturism, måltidsturism och stora evenemang och möten sprida dessa fakta och verktyg till besöksnäringens företag och organisationer, kunskaps- och innovationsstödsystemet och andra offentliga aktörer, nationellt och regionalt. Utredningen bedömer att valet av huvudmannaskap för denna funktion kommer att påverka långsiktighet, olika aktörers engagemang, besöksnäringens branschers koppling till det svenska innovationsstödsystemet liksom hur framtida insatser bidrar till kunskapsutveckling på forskarnivå. Det sistnämnda är av vikt för spridning av kunskap till utbildningssystemet och därmed på sikt för besöksnäringens kompetensförsörjning. Utredningen föreslår tre alternativa huvudmannaskap och redogör för bedömda styrkor och svagheter och ekonomiska konsekvenser för de olika förslagen. En stärkt myndighetssamordning Utredningen föreslår att regeringen ger den befintliga myndighetssamordningen, som sker inom ramen för Besöksnäringens myndighetsgrupp och under sammankallande av Tillväxtverket, ett stärkt mandat. 17
Sammanfattning SOU 2017:95 Förslag på ytterligare insatser Utredningen har i sitt arbete utgått från att en politik för hållbar turism och växande besöksnäring ingår som en naturlig del i det gemensamma och smarta samhällsbygget. Hållbar utveckling av besöksnäring och turism kan inte isoleras från andra utvecklingsområden kopplat till stads- och landsbygdsutveckling. Detta gäller såväl lokalt, regionalt som nationellt. En smart, hållbar, inkluderande miljö skapar attraktionskraft för många ändamål; företagande, innovationer, arbete, boende och besök. Utöver huvuduppdraget att föreslå en samlad politik har det ingått i utredningens uppdrag att kartlägga besöksnäringens behov, utmaningar och hinder för en hållbar utveckling, på följande områden och därefter föreslå konkreta insatser och möjliga förenklingar och som kan mobilisera andra aktörers insatser: digitalisering inklusive digital tillgänglighet forskning och innovation kompetensförsörjning, kompetensutveckling trafikutbud i befintlig infrastruktur rörande besöksnäringen nyttjande av exempelvis stads-, natur- och kulturmiljöer sysselsättning företag inom naturturism samt kulturturism data och statistik. I betänkandet föreslås ett antal konkreta insatser på dessa områden. Några exempel är: Ett fyraårigt uppdrag och 30 miljoner kronor till Tillväxtverket att utveckla en pilotsatsning på Hållbar destinationsutveckling genom samarbete mellan stad och landsbygd. Ett tvåårigt uppdrag och 25 miljoner kronor till Research Institutes of Sweden AB (RISE) för att identifiera och definiera arbetssätt och skapa program och projekt för att i större omfattning än i dag inkludera besöksnäringens aktörer i befintliga innovationsstrukturer. 18
SOU 2017:95 Sammanfattning Ett fyraårigt uppdrag och 60 miljoner kronor till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) för att i samverkan med relevanta myndigheter och i dialog med lärosäten och branschernas forskningsråd, analysera vilka forskningsbehov som finns kopplade till besöksnäring och turism samt ta initiativ till och stödja strategisk forskning och utveckling med relevans för besöksnäringen. Ett treårigt uppdrag och 25 miljoner kronor till Verket för innovationsstödssystem (Vinnova) att utveckla insatser för hållbara evenemang med fokus på säkerhet. Ett tvåårigt uppdrag och 40 miljoner kronor till Tillväxtverket för att växla upp arbetet med förenkling för företag i besöksnäringen. Utredningens uppdrag Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag på en sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring. Syftet med uppdraget har varit att ge regeringen underlag för att stärka besöksnäringen som export- och jobbmotor i hela landet. I uppdraget har ingått att lämna förslag på en politik som skapar förutsättningar för tillväxt, företagande och sysselsättning och som bidrar till att aktörerna gemensamt kraftsamlar inom besöksnäringen. I uppdraget har ingått att analysera målen för turismpolitiken och att kartlägga besöksnäringens behov och hinder för en hållbar utveckling och föreslå insatser. I uppdraget ingår att föreslå hur samverkan och samordning mellan näringen och offentliga aktörer kan utvecklas. Vidare har det ingått att föreslå hur kontaktytor mellan myndigheter, näringsliv, akademi och civilsamhället kan utvecklas. Begränsningar av uppdraget har varit att utredningen inte ska föreslå insatser för hur Sverige marknadsförs i utlandet. Vidare ska utredningen inte genomföra översyn och ta fram förslag beträffande skatte- och avgiftsregler eller förändringar i skatteförfarandet. 19
Sammanfattning SOU 2017:95 Uppdragets bakgrund Svensk turism och besöksnäring var senast föremål för en statlig offentlig utredning 2004. Under de 13 år som gått sedan dess har världen förändrats radikalt, inte minst genom den digitala utvecklingen. Världen har upplevt en global finanskris och därefter en flyktingkris som är den största sedan andra världskriget. Vidare har en rad av de senaste årens terrorattacker varit inriktade på populära och turisttäta besöksmål. På senare år har fenomenet hyperturism, där snabbt ökande besökstryck i städer eller på speciellt attraktiva platser, belastat samhällsfunktioner och påverkat fastighetsmarknaden på ett sätt som får folkopinionen att vända sig mot fortsatt tillväxt inom turism. I Sverige är hyperturism överlag inget problem men på några platser, till exempel Kungsleden, noteras att trycket av besökare har ökat markant enbart det senaste året. Trots påverkan av den globala ekonomiska, finansiella och sociala krisen och andra utmaningar har turismen och besöksnäringen visat på motståndskraftig tillväxt globalt och nationellt under senare år. Det globala resandet uppgick under 2016 till 1,24 miljarder ankomster, en ökning med 4,3 procent från året innan. Enligt FN:s världsturismorganisation ökade resandet till och inom alla världsdelar, undantaget Mellanöstern dit resandet sjönk med drygt 4 procent. 2016 uppskattades turismkonsumtionen i Sverige omsätta uppemot 300 miljarder kronor och sysselsätta cirka 170 000 personer. Värdet av de inhemska besökarnas konsumtion utgjorde 60 procent av den totala konsumtionen. De resterande 40 procenten var således de utländska besökarnas konsumtion vilket skapar ett exportvärde på 120 miljarder kronor, ungefär 6 procent av Sveriges totala export. Denna export, till skillnad från annan export, genererar momsintäkter motsvarande 17 miljarder kronor. Flera länders regeringar, även Sveriges, inser att turismen har kapacitet att stimulera ekonomin och att turism och besöksnäringen därmed erbjuder möjligheter att bidra till nationalekonomiska mål. Utveckling av turismpolitik är en alltmer komplex process, med längre tidshorisont och bredare omfattning än tidigare. Detta kräver ett innovativt och samlat politisk angreppssätt som kan utveckla mål och genomföra en politik som adresserar och sträcker sig över flera politikområden. 20
SOU 2017:95 Sammanfattning Konsekvenser av förslagen Utredningens sammantagna bedömning är att förslagen leder till positiva samhällsekonomiska effekter genom att möjliggöra att de samlade resurserna inom besöksnäringens aktörssystem används mer effektivt än i dag. Utredningen bedömer att förslagen indirekt kan leda till att företagen inom besöksnäringens branscher blir mer lönsamma och sysselsätter fler personer än om förslagen inte genomförs. Sysselsättningseffekterna har potential i hela landet. Turismen sysselsätter fler personer i storstäderna än i landsbygderna. Däremot är turismen och besöksnäringen viktig i Sveriges landsbygder för sin relativa roll, då varje enskild möjlighet till företagande eller anställning har relativt större betydelse i landsbygder än i de snabbväxande städerna. Besöksnäringen är en näring som bidrar till att länka samman olika delar av Sverige med varandra. Besöksnäringen och fortsatt utveckling av turismen i Sverige har potential att fungera som ett kitt mellan olika delar av landet, inte minst mellan stad och landsbygder. Givet att utredningens förslag kommer att leda till ökad sysselsättning enligt mönster som följer den fördelning av kvinnor, män, inrikes födda respektive utrikes födda som besöksnäringens branscher har i dag kommer förslagen att påverka kvinnor födda i och utanför Sverige samt män födda utanför Sverige i högre utsträckning i jämförelse med åtgärder som påverkar hela näringslivet. Vidare ser utredningen möjligheter för regeringen att i den nationella strategin för hållbar turism och växande besöksnäring som föreslås utvecklas tydligare styra insatser för att bidra exempelvis till nyanländas inträde och etablering på arbetsmarknaden. En förutsättning för att kunna följa upp och bidra till jämställdhet och integration är tillgång till kunskap. Utredningens förslag om ökad forskning samt om utvecklad data och statistik syftar till att ge olika aktörer bättre verktyg för att bland annat förstå besöksnäringens strukturer och effekter för olika grupper vilket i sin tur kan antas bidra till möjligheter att nå mål för jämställdhet och integration. Förslaget om en ny nationell funktion för utveckling och innovation kommer att kunna ha särskild betydelse för små företag. Utredningens bild är att små och medelstora företag generellt har mer begränsad kapacitet att satsa på forskning och utveckling och att tillgodogöra sig kunskap än stora företag. 21
Sammanfattning SOU 2017:95 Förslagen om att stärka forskning om besöksnäringen kan mot den bakgrunden förväntas ha störst nytta för stora företag, samtidigt som förslagen om att utvärdera insatser för innovation och att inkludera besöksnäringens aktörer i befintliga innovationsstödstrukturer i större omfattning än i dag har stor potential för små företag eftersom de anses vara extra svaga på att omsätta forskning till lönsam affärsutveckling. Utredningens förslag rörande kompetensutveckling för myndigheter och företag syftar till att underlätta för företag i besöksnäringen att göra rätt vilket bedöms få större effekter för små företag som ofta har lägre administrativ förmåga än stora företag. Utredningens förslag har stor påverkan på landsting och kommuner eftersom turismen och besöksnäringen till sin natur är lokal och platsbunden. Då förslagen utgår från en frivillhet för landsting, regioner och kommuner påverkar de inte den kommunala demokratin eller uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunsektorn. Utredningens uppdrag har varit att ge förslag på en samlad politik samt hur samverkan och samordning mellan näringen och offentliga aktörer kan utvecklas. Det ligger i uppdragets natur att förslagen medför konsekvenser för en rad myndigheter och organisationer. Förslagen bedöms i en grov uppskattning medföra årliga kostnader på mellan 50 och 110 miljoner kronor, beroende av vilket alternativ som beslutas. Utredningen föreslår att kostnaderna belastar statsbudgeten, samt beroende av vilket alternativ som väljs för ny utvecklingsfunktion eventuellt även finansieras av regioner, landsting, kommuner och besöksnäringen. Därtill uppskattar vi att förslagen innebär engångskostnader på cirka 275 miljoner kronor. Vi föreslår att dessa finansieras av statsbudgeten. 22