Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald Inom Konventionen för biologisk mångfald betonas vikten av ekosystemtjänster. Den strategiska planen för biologisk mångfald från Nagoya 2010, med de så kallade Aichi-målen, har t.ex. flera delmål om ekosystemtjänster: att bibehålla och utveckla ekosystemtjänster, restaurera degraderade ekosystem, integrera grön infrastruktur i fysisk planering, kartläggning och värdering av ekosystemtjänsternas ekonomiska betydelse. 1.1.2. EU:s strategi för biologisk mångfald EU:s strategi för biologisk mångfald 2011-2020 har delmål - som i stora drag följer besluten från Nagoya - om att hejda förlusten av arter och livsmiljöer, grön infrastruktur i fysisk planering, mål för areella näringar och fiske, invasiva främmande arter, samt en global dimension. 1.1.3. Nationella miljökvalitetsmål Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet Levande skogar är att Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.. Regeringen har fastställt bl.a. följande preciseringar av miljökvalitetsmålet: Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur. Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar. Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns. Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna. NATURVÅRDSVERKET, 106 48 STOCKHOLM, TEL: 010-698 10 00 SKOGSSTYRELSEN, 551 83 JÖNKÖPING, TEL: 036-35 93 00

2(9) Regeringen har fastställt 1 etappmål som bl.a. innebär att det formella skyddet av skogsmark har ökat med cirka 150 000 hektar nedan gränsen för fjällnära skog till år 2020, räknat från 2012. 1.2. Nollvision och värdebaserad ansats Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens gemensamma målbild innehåller en nollvision om att inga skogsbiologiska värdekärnor ska skadas. Skogsbrukets åtaganden inom de marknadsstyrda certifieringsåtagandena innehåller liknande nollvisioner. Detta ansluter väl till att Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras antingen genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar. Stora ansträngningar bör göras av såväl staten som skogsbruket för att skyddsvärda skogar inte avverkas. (Prop. 2014/15:1, Utgiftsområde 20, s. 59-60). Målbilden innehåller även en värdebaserad ansats i arbetet med formellt skydd av skog, vilken bl.a. innebär att områden med mycket höga värden på beståndsnivå prioriteras, liksom områden som genom sin storlek och belägenhet i värdetrakt har goda förutsättningar att bibehålla sina naturvärden och därigenom bidrar till funktionella nätverk på landskapsnivå (grön infrastruktur), skogstyper som Sverige har ett internationellt ansvar att bevara samt att de värdefullaste skogarna skyddas först 2. 1.3. Samverkan Bred samverkan med berörda aktörer är en viktig förutsättning i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Myndigheterna har en positiv förväntan på de frivilliga avsättningarna och bekräftar de frivilliga avsättningarna som en viktig komponent i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Markägare och brukare är viktiga samarbetspartners för myndigheterna och det finns ett behov av att utveckla samarbetet. Som ett led i denna strävan inleddes Kometprogrammet 2010 av Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen Skåne på uppdrag av regeringen. Kometprogrammet skulle utforma metoder för ett kompletterande arbetssätt som skulle öka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Ett syfte var att ta tillvara markägarnas intresse att bidra till naturvården. Uppdraget slutredovisades i juni 2014 3. Den kompletterande arbetsmetoden innebär, enligt tidigare rapporter från myndigheterna till regeringen, att satsningar på information till markägare behöver göras, såväl nationellt som regionalt. Myndigheterna förutsätter samverkan med markägarnas företrädare kring detta. Vi har en förväntan om att skogsbrukets företrädare och aktörer, t.ex. virkesköpare, inom ramen för sitt sektorsansvar tar aktivt och ekonomiskt ansvar för arbetsmetoden och är beredda att ta ett betydande ansvar för nödvändiga informationsinsatser till markägare. Medverkan från skogsbrukets aktörer med informationsinsatser är en förutsättning för en fortsatt framgångsrik och kostnadseffektiv verksamhet. 1 Regeringsbeslut (M2014/593/Nm) 2014-02-27: Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 2 Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen. 2005. Nationell strategi för formellt skydd av skog. Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen. 3 Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen & Länsstyrelsen Skåne. 2014. Kometprogrammet 2010-2014. Slutredovisning av regeringsuppdrag om att påbörja ett samverkansprogram med markägare med kompletterande metoder för skydd av natur. Rapport 6621. Naturvårdsverket.

3(9) 2. Införande av en kompletterande arbetsmetod för skydd av värdefull skog Naturvårdsverkets, Skogsstyrelsens och länsstyrelsernas verksamhet med formellt skydd av skog kompletteras så att förutsättningarna förbättras för att ta tillvara markägarnas intresse att bidra till naturvården, konkret i form av att de till myndigheterna anmäler intresse för formellt skydd. Den kompletterande arbetsmetoden innebär att satsningar på information till markägare görs, såväl nationellt som regionalt. Myndigheterna välkomnar samverkan med skogsägarnas företrädare om detta. Informationen går primärt ut på att informera om vilka skogstyper som i första hand prioriteras för formellt skydd (naturreservat, biotopskyddsområde, naturvårdsavtal) och där myndigheterna särskilt välkomnar initiativ från markägare om möjliga områden för formellt skydd. Införandet sker successivt och med början 2015. Verksamheten med formellt skydd av skog, inklusive den kompletterande arbetsmetoden, sammanställs årligen och följs upp i en kontrollstation, senast år 2018. Införandet av den kompletterande arbetsmetoden rapporteras årligen 2015-2017 till Regeringskansliet 4. Samverkan, både nationellt och regionalt, mellan olika intressenter viktigt för den kompletterande arbetsmetodens införande. Den regionala samverkan kan lösas på olika sätt i länen, t.ex. genom befintliga lokala samverkansgrupper, befintliga sektorsråd eller på annat sätt. För frågor av generell och principiell karaktär kan den nationella referensgruppen, se nedan, vara ett lämpligt forum. 3. Resurser Införandet av den kompletterande arbetsmetoden sker inom ramen för befintliga resurser (myndighetsanslag, anslag för ersättning till markägare). 3.1. Ersättning till markägare Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen avser att var för sig se till att utrymme i budgeten för ersättningar till markägare reserveras så att även områden som föreslås av skogsägarna kan ersättas. 3.2. Länsstyrelsernas administration Naturvårdsverket utgår från att myndighetens regleringsbrev medger att anslaget Skydd av värdefull natur (1:16) kommer att kunna användas för bidrag till länsstyrelserna för införandet. Bidraget avser en resursförstärkning för det merarbete i form av handläggning och administration av inkomna intresseanmälningar samt till samverkan med intressenter som metoden innebär. Bidragen bör inte belasta anslaget med mer än högst 5 miljoner kronor årligen. Beslut om bidrag fattas i särskild ordning. 4 Regeringsuppdrag 2014-09-11 (M2014/2010/Nm) till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att årligen rapportera om arbetet med att införa en kompletterande arbetsmetod för skydd av värdefull natur.

4(9) 3.3. Skogsstyrelsens administration Skogsstyrelsen avser att från ordinarie budget förstärka distriktens handläggarresurser med sammanlagt 1,5 miljoner kronor under 2015, vilket i genomsnitt per distrikt innebär omkring 60 000 kronor. Därutöver finns resurser avsatta för nationellt stöd. 4. Anvisningar/riktlinjer Nedan lämnas riktlinjer för den kompletterande arbetsmetoden på både nationell och regional nivå. 4.1. Information och marknadsföring 4.1.1. Central/nationell information Den information till markägare som finns på Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens respektive externa hemsidor bör hänvisas till (länkas) från länsstyrelsernas egna hemsidor och Skogsstyrelsens distrikts lokala sidor. Myndigheterna förutsätter samverkan med markägarnas företrädare i informations- och marknadsföringsinsatserna till skogsägare. Vi har en förväntan om att skogsbrukets företrädare och aktörer, t.ex. virkesköpare, inom ramen för sitt sektorsansvar tar aktivt och ekonomiskt ansvar för att bidra till en framgångsrik verksamhet och till en rimlig kostnad för myndigheterna. De nationella hemsidorna innehåller information om bakgrund och mål med införandet av den kompletterande arbetsmetoden. Här framhålls den nationella skogsskyddsstrategin som utgångspunkt för myndigheternas arbete med formellt skydd av skog. Strategins prioriteringsmodell redovisas och preciseras till vilka värdegrupper av skogsbiologiska värdekärnor som prioriteras för formellt skydd. De nationella hemsidorna hänvisar i sin tur till länsstyrelsernas hemsidor respektive Skogsstyrelsens distrikts lokala sidor för regionalt anpassad information. 4.1.2. Regional information Den regionala informationen på respektive hemsida bör utgå från de regionala strategierna för formellt skydd av skog. Det gäller exempelvis i vilka värdetrakter som formellt skydd prioriteras liksom vilka skogstyper som där bör skyddas i första hand. Informationen bör utarbetas i samråd med regionala intressenter. För markägares anmälan av intresse för formellt skydd hänvisas till den myndighetsgemensamma inlämningsfunktionen för skogliga frågor. Informationen bör vara ett enkelt och attraktivt utformat material med beskrivning av skyddsformerna och de skogstyper som myndigheterna prioriterar för formellt skydd. Skyddsformen naturvårdsavtal bör tydligt framhållas som ett alternativ till områdesskydd enligt miljöbalken. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen tillhandahåller ett nationellt informationsmaterial till länsstyrelserna och Skogsstyrelsens distrikt. Den bör

5(9) innehålla övergripande information om den kompletterande arbetsmetoden, t.ex. i form av ett bildspel. Riktad information till markägare, t.ex. via olika typer av postala utskick, kan övervägas. Det kan exempelvis avse markägare i en värdetrakt. Sådan information lämnas i regel i samverkan mellan länsstyrelsen och berört distrikt hos Skogsstyrelsen. Myndigheterna förutsätter samverkan med markägarnas företrädare i informations- och marknadsföringsinsatserna till skogsägare. Vi har en förväntan om att skogsbrukets företrädare och aktörer, t.ex. virkesköpare, inom ramen för sitt sektorsansvar tar aktivt och ekonomiskt ansvar för att bidra till en framgångsrik verksamhet och till en rimlig kostnad för myndigheterna. 4.2. Intresseanmälan För markägares anmälan av intresse för formellt skydd hänvisas till den myndighetsgemensamma inlämningsfunktionen för skogliga frågor. Skriftlig intresseanmälan lämnas i första hand genom den kommande myndighetsgemensamma inlämningsfunktionen för skogliga frågor, men kan också lämnas till berörd länsstyrelse eller Skogsstyrelsens distrikt. En blankett för intresseanmälan bör finnas tillgänglig på myndigheternas hemsidor tillsammans med information om vilka uppgifter som behövs för vidare handläggning. 4.3. Handläggning När intresseanmälan har inkommit, diarieförs den på den myndighet som tar emot den. I det fall intresseanmälan avser ett område som inte uppfyller grundkraven bör ärendet normalt inte handläggas vidare, men intresseanmälan ska ingå i den löpande redovisningen, se vidare avsnitt 4.6.2. Om ett område inte uppfyller grundkraven, se vidare avsnitt 4.5.2 och 4.5.3, avslutas ärendet. Intresseanmälningar som uppfyller grundkraven men som inte prioriteras för formellt skydd bör kvarstå till kommande budgetår. Det är i sammanhanget viktigt att Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens berörda distrikts samarbete innefattar även arbetet med handläggningen av intresseanmälningarna. De närmare formerna för detta samarbete får utvecklas under hand och omfattningen avgörs regionalt. 4.4. Gällande bestämmelser De områden som prioriteras för formellt skydd hanteras enligt de regler som gäller för respektive skyddsform. Vid bildande av naturreservat och biotopskyddsområde följs bestämmelserna i miljöbalken med dess förordningar. I tillämpliga delar gäller också bestämmelserna i övrig lagstiftning, t.ex. förvaltningslagen, liksom myndigheternas föreskrifter, allmänna råd och annan vägledning. Ersättning till markägare i samband med bildande av naturreservat eller biotopskyddsområde följer miljöbalkens ersättningsbestämmelser. Vid tecknande av naturvårdsavtal följs Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens gemensamma riktlinjer.

6(9) Beträffande intresseanmälda områden som inte prioriteras för formellt skydd, gäller fortsatt att lagar och förordningar för markanvändningen, t.ex. skogsvårdslagens regler för skogsbruk, och miljöbalkens samrådsplikt 5 gäller i tillämpliga delar för dessa områden. Val av skyddsform i det enskilda fallet utgår från markägarens önskemål och myndigheternas bedömning utifrån de juridiska krav som gäller, myndigheternas riktlinjer för respektive skyddsform samt tillgängliga resurser. Om markägaren istället för formellt skydd vill göra en frivillig avsättning utan ersättning bör det välkomnas, men innebär ingen ytterligare hantering. 4.5. Prioriteringar Myndigheternas öppna ärenden om formellt skydd liksom akuta hot bör prioriteras framför såväl nya förslag från markägare som egna initiativ samtidigt som det är viktigt att initiativ från dessa kan tas om hand. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen avser att var för sig se till att utrymme i budgeten för ersättningar till markägare reserveras så att även områden som föreslås av dessa kan ersättas, se vidare avsnitt 3.1. 4.5.1. Påbörjade ärenden Ärenden där samrådsprocessen med fastighetsägare redan har inletts och i synnerhet där ekonomiska överenskommelser har träffats (köp, intrångsersättning) bör prioriteras högst. Regeringen har i prop. 2014/15:1 (Utgiftsområde 20, s. 59) sagt att Genom de förstärkningar som nu sker för att ersätta markägare förutsätter regeringen att länsstyrelserna arbetar proaktivt och ökar takten i arbetet med att fatta beslut om bildande av naturreservat.. 4.5.2. Förslag från markägare För att ett intresseanmält område ska kunna komma i fråga för formellt skydd ska det motsvara de grundkrav som anges i Nationell strategi för formellt skydd av skog. Det innebär bl.a. att skyddet utgår från en skogsbiologisk värdekärna 6, känd (t.ex. nyckelbiotop eller objekt med naturvärde) eller tidigare okänd. 4.5.3. Riktlinjer för bedömning Den arbetsgång i tre steg som beskrivs i Nationell strategi för formellt skydd av skog tillämpas. I första hand prioriteras områden i värdegrupperna 1 eller 2. Intresseanmälda områden som understiger minimiarealen, se nedan, eller inte bedöms vara i någon av värdegrupperna 1 eller 2, handläggs endast undantagsvis vidare i enlighet med strategin. En minsta sammanhängande areal produktiv skogsmark bör finnas som riktlinje för om en intresseanmälan prioriteras för vidare handläggning, se tabell 2 och figur 1 nedan. 5 12 kap. 6 miljöbalken. 6 En värdekärna är ett sammanhängande skogsområde som av länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedöms ha en stor betydelse för fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp. Värdekärnor kan utgöras av delar av bestånd eller flera bestånd. Storleken varierar från enstaka hektar till i sällsynta fall flera hundra hektar. I första hand avses ett område som med avseende på bestånds-, struktur- och artdata bedömts ha stor betydelse för rödlistade arter, signalarter och andra skyddsvärda arter. Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt ingår normalt som en delmängd i begreppet värdekärna.

7(9) Tabell 2. Riktlinje för minsta sammanhängande areal produktiv skogsmark för vidare handläggning. Region 7 Minimiareal (hektar) Nordboreal 3 Sydboreal 3 Boreonemoral 2 Nemoral 1 Figur 1. Regionindelning: 1. Fjällregion. 2. Nordboreal region. 3. Sydboreal region. 4. Boreonemoral region. 5. Nemoral region. 4.6. Redovisning, statistik 4.6.1. Redovisning till Regeringskansliet Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ska årligen rapportera om arbetet med att införa en kompletterande arbetsmetod för skydd av värdefull natur. Myndigheterna ska redovisa arbetet gemensamt till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 31 mars årligen från 2015 till 2017. Den första redovisningen gäller anvisningarna till det fortsatta arbetet. Redovisningarna bör innehålla statistik över omfattningen och arten av markägares intresseanmälningar, dvs. antal, areal och skyddsvärde. Vidare bör redovisas hur många av dessa som har lett till formellt skydd per myndighet och skyddsform liksom dess areal. Större informationsinsatser som har gjorts på såväl nationell som regional nivå redovisas liksom vilka aktörer som har medverkat i arbetet. Redovisningarna bör även innehålla en jämförande redogörelse för myndigheternas arbete i övrigt med formellt skydd av skog. 7 Se Nationell strategi för formellt skydd av skog.

8(9) 4.6.2. Redovisning till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Länsstyrelserna och Skogsstyrelsens distrikt redovisar var för sig till Naturvårdsverket respektive Skogsstyrelsen (centralt) senast den 20 januari årligen uppgifter enligt nedan. Skogsstyrelsens distrikt kvalitetssäkrar uppgifterna i Navet respektive Agresso om mottagna intresseanmälningar (antal som uppfyller respektive inte uppfyller grundkrav, se avsnitt 4.5.2,och 4.5.3, areal produktiv skogsmark, värdegrupp) beslut/avtal som intresseanmälningarna lett till (antal, areal, värdegrupp, skyddsform, kostnad för ersättning till markägare) tidredovisning enligt kodplanen i ekonomihandboken Skogsstyrelsen (centralt) sammanställer sedan detta utifrån uppgifterna i Navet (för intresseanmälningar och skydd) och Agresso (för administrationskostnader) Länsstyrelserna rapporterar sammanställt per län mottagna intresseanmälningar (antal som uppfyller respektive inte uppfyller kraven i avsnitt 4.5.2 och 4.5.3, areal produktiv skogsmark, genomsnittlig värdegrupp) beslut/avtal som intresseanmälningarna lett till (antal, areal, genomsnittlig värdegrupp, skyddsform, total kostnad för ersättning till markägare) tidredovisning Naturvårdsverket sammanställer sedan detta utifrån de uppgifter som länsstyrelserna redovisat. Utöver den standardiserade redovisningen behöver även ett antal mjukare frågor behandlas och utvärderas: större informationsinsatser, såväl myndigheternas som skogssektorns Har samarbetsklimatet, dialogen mellan markägare och myndighet, förändrats och i så fall hur? Eventuella övriga iakttagelser eller underlag som kan bidra till den årliga nationella rapporteringen. Länsstyrelserna samordnar och sammanställer uppgifter om genomförda större informationsinsatser, upplevt samarbetsklimat och övrigt för respektive län. Inkomna intresseanmälan redovisas av den myndighet som tar emot intresseanmälan oavsett vilken myndighet svarar för den slutliga handläggningen. En standardiserad blankett i digital form (MS Excel) för länsstyrelsernas redovisning tas fram. På sikt avses handläggarstödet VIC Natur kompletteras så att vissa av uppgifterna ovan kan registreras där.

9(9) 4.7. Nationell organisation 4.7.1. Beställare Naturvårdsverket (Ac Avdelningen för uppdrag, Ac Avdelningen för genomförande) Skogsstyrelsen (Ac Skogsavdelningen) 4.7.2. Styrgrupp Naturvårdsverket (Enheten för regeringsuppdrag och remisser, Sektionen för vägledning om värdefull natur) Skogsstyrelsen (Enheten för lag och områdesskydd) 4.7.3. Projektarbetsgrupp Naturvårdsverket (Enheten för regeringsuppdrag och remisser, Sektionen för vägledning om värdefull natur) Skogsstyrelsen (Enheten för lag och områdesskydd) 4.7.4. Referensgrupp Länsstyrelserna (Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Örebro, Västerbotten) Skogsstyrelsens distrikt (Södra Jämtland, Dalarna, Skåne) Skogsägarföreningar Virkesköpare Miljöorganisationer