SPF OVANSJÖBYGDEN Medlemsblad 12 december 2013 Ansvarig utgivare: Ruth Grundin Årgång 16 MÅNADENS DIKT JULENS STJÄRNEBLOSS Du kommer med budskap om glädje. Du kommer med budskap om frid och ro för vårt stressfyllda sinne i vinterns mörkaste tid. Välkommen igen kära nordiska jul! Med rymdens alla stjärnebloss och värmen från talrika brinnande ljus du skänker stor trygghet till oss Märta Peterson Grattis till födelsedagsbarnen: Inger Tjus 75 år 5 januari Göran Blomberg 75 år 29 januari JUL Jul är en högtid som firas i slutet av december. Julen har genom historien firats av olika orsaker och därtill förknippats med olika seder. I en västerländsk kristen kontext firas julen till minne av Jesu födelse, men den har även äldre, förkristna anor. Julhögtiden är en blandning av religiösa och sekulära traditioner och skiljer sig mycket runt om i världen, och många firar idag jul med färre, eller inga religiösa inslag. Traditionellt firas den svenska julhögtiden med början den 24 december och avslutas den 13 januari. Även om det på senare tid allt fler som inleder firandet allt tidigare och betraktar det som avslutat sista lediga dagen den 6 januari. Ordet jul är av germanskt ursprung, men ursprunget längre tullbaka är ovisst. En populär föreställning är att det kommer från hjul, men språkforskare anser det vara en myt. Det äldsta belägget för ordet jul kommer från ett fragment Codex Ambrosianus av den gotiska kalendern som skrevs någon gång på 500- eller 600-talet e. Kr. Fragmentet beskriver slutet på oktober och början på november. Månaden november är överskriven med Naubaimbair fruma Jiuleis vilket kan tolkas som November: första julmånaden eller November: månaden före jul. Ungefär 730 år e Kr. skrev Beda venerabilis att anglosaxarnas kalender har månaden geola eller giuli som kan motsvara december eller december och januari. Den 25december är första dagen på hedningarnas nya år och anglosaxarna firar hela natten till mödragudarnas ära. Efter kristendomens införande använde germanerna samma ord för firandet av Jesu födelse som man använt på det hedniska firandet. På 1000-talet i England och på 1100-talet i Tyskland började man dock kalla det kristna firandet för Christes Maesse (Kristi mässa) som blivit Christmas, respektive vihe nah (vigda natten) som blivit weihnachten. I de nordiska länderna behöll man ordet jul. Genom att jämföra olika språk har man rekonstruerat det urgermanska jehwla eller jxwla ( x uttalas här som tycka asch). Ordet lånade tidigt i finskan vars uttal i jämförelse med de germanska språken förändrats mycket lite de senaste 2000 åren, juhla betyder där högtid. Senare har finnarna lånat in ordet en gång till, joulo med betydelsen jul. Dagarna runt jul 6 december Sankt Nikolaus dag 13 december Lucia 21 eller 22 december vintersolståndet (23 december. Dan före dopparedan, lilla julafton, lokal företeelse, ej officiell).
24 december julafton, kallas ibland dopparedagen 25 december juldagen, (helgdag) 26 december annandag jul/annandagen (helgdag) 28 december Värnlösa barns dag 6 januari trettonde dag jul/trettondagen 13 januari Tjugondag Knut (julen dansa ut) 2 februari Kyndelmässodagen (julen tar slut i kyrkoåret) I Sverige fanns förr fler helgdagar omkring jul. Tredjedag och Fjärdedag jul avskaffades genom förordning den 4 november 1772. Under 1900-talet har först radio och sedan TV fått en betydande roll för julfirandet. 1960 sändes Kalle Anka och hans vänner för första gången på julafton som sedan blivit en tradition klockan 15 på julafton. Senare har även Karl- Bertil Jonssons julafton blivit en tradition på TV. 1961 sändes den första adventskalendern på TV och det förekommer även en i radion. S:ta Lucia och luciatåg Helgonet S:ta Lucia, som gett dagens dess namn, var en ung italienska som led martyrdöden år 804. Hon levde i Syrakusa på Sicilien och det finns flera legender om henne med varierande innehåll. Vid denna tid var det straffbart att vara kristen i det romerska samhället och det sägs bland annat att hennes fästman angav henne för att vara kristen efter att hon givet bort sin hemgift åt de fattiga så han gick miste om hela kakan. Som hämnd stack hon ut sina ögon och skicka dem till sin fästman och angivare. Hon blev dömd att brännas på bål men lågorna vek undan och till slut blev hon dödad genom att ett svärd stacks in i halsen. Resterna av henne kan beses i S:t Jeremias kyrka i Venedig. S:ta Lucia är de synskadades skyddshelgon. Långt innan seden med luciatåg kom var den 18 december en speciell dag. Lucianatten räknades som årets längsta natt enligt den julianska kalendern. Vid kalenderreformen 1758 flyttades vintersolståndet till den 21-22 december, men förställningen om den länga lucianatten levde kvar. Enligt folktron var natten farlig, övernaturliga makter drev sitt spel och djuren kunde tala. Själva Lusse (Lucia) blev liktydig med Lucifer. Det gällde att hålla sig vaken; i Västsverige började man frukostera mitt i natten. Första frukosten kunde börja serveras redan klockan 2 och därefter kunde sedan upp till tre frukostar serveras, den sista var den rikligaste. Det blev både klengåsar (tjocka smörgåsar med sandost), revbensspjäll med potatis och den sedvanliga lussegröten, som det finns exempel på från Värmland. Förutom att hålla sig vaken för farliga makter är frukosterandet också en kvarleva från den katolska tiden då julfastan började i gryningen. Den ljusprydda lucian, som kommer med en bricka på luciamorgonen, var från början en högreseståndssed, och förekom framför alt i Västsverige. Första gången vi hör talas om Lucia är 1764. I mitten av 1800-talet spreds lucia seden vidare. På1920-talet ökade luciafirandets popularitet då Svenska Dagbladet det första luciavalet och det första och det första offentliga luciatåget med kröning av den flicka som vunnit tävlingen. Från början uppträdde Lucia ensam eller med en eller två följeslagare. Så småningom fick hon ett ganska stort följe där tärnor och även stjärngossar kunde ingå. Melodin till Luciasången skrevs ner av den svenske poeten Gunnar Wennerberg i Italien 1852. Såmgem handlar egentligen om en stadsdel vid en av hamnarna i Neapel vid namn Santa Lucia och den svenska texten skrevs först på 1920-talet. Källa: Nordiska Museet xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Roliga Julfakta Här följer intressanta och förbluffande fakta om julen En konstgjord spindel med nät förekommer ofta i ukrainska juldekorationer. Ett spindelnät som hittas på julaftons morgon tros bringa lycka, Julgranar är ätbara. Många delar av granar och tallar kan ätas. Barren innehåller mycket c- vitamin. Kottar innehåller också mycket näring.
Elektriska julgransljus användes första gången år 1895. Uppfinnaren var amerikanen Ralp E Morris. Det finns två öar som heter Christmas Island den ena ligger i Stilla Havet och den andra i Indiska oceanen. Grekerna använder traditionellt sett inte julgranar. Enligt en grekisk legend finns det illvilliga små väsen som kallas Kallinkantzaori eller Kallikantzari, och dessa sägs ställa till hyss under julen. För att bli av med dem ska man bränna antingen salt eller en gammal sko, vars stank sägs få dem på flykt. Andra metoder inkluderar att hänga en gris käkben vid dörren och elda mycket så att de inte kommer in genom skorstenen. 1996 förbjöds julkörer (Christmas caroling) i två stora shoppingcenter i Florida efter att handlare och shoppare klagat på att julkörerna varit för högljudda och tagit för mycket plats, I Armenien består en traditionell julaftonsmåltid av stekt fisk, sallad och spenat Måltiden äts efter aftongudstjänsten till åminnelse av Marias middagsmål dagen före Jesu födelse. I Storbritannien har man ätit julpajer sedan 1700-talet. Att äta en paj på var och en av julens tolv dagar sägs bringa lycka under kommande års tolv månader. I Sverige och Finland var det förr i tiden dubbla böter på alla brott under julfriden. I Guatemala firas Juldagen den 25 december, men de vuxna ger inte julklappar till varandra förrän på Nyårsdagen. Barnen får sina på juldagens morgon. I Nordamerika hänger barnen ut sina strumpor medan holländska barn hänger ut sina skor för att få julklappar i. I Norge gömde man alla kvastar efter att man ätit upp maten och delat ut julklapparna eftersom man trodde att häxor och onda andar stal dem för att åka på. I Thomas Noons teckning som för första gången visade Jultomten med en släde och renar, levererade han julklappar till amerikanska inbördeskriget. Teckningen som heter Santa Claus in Camp publicerades Harpers Weekly den 9 januari 1868. I Ukraina har man ett traditionellt julbröd som kallas kolach. Man lägger brödet i mitten på bordet. Brödet flätas till en ring och tre sådana bröd läggs ovanpå varandra med ett ljus i mitten på det översta brödet. De tre ringarna symboliserar treenigheten. I viktorianska England kalkon ett populärt inslag till julen. En del kalkoner föddes upp i Norfolk och togs till marknaden i London. Från att skydda deras fötter från den frusna leran försåg man dem med stövlar av väv eller läder. Gässen fick inga stövlar utan deras fötter skyddades med ett lager tjära. Det uppskatts att ungefär 400 000 människor varje år blir sjuka av att ha ätit gammal julmat. Julen är den tid på året då det köps mest diamanter. New Yorks Citys byggnad Empire State Buildings släcks vi midnatt varje kväll undantaget Julafton, Juldagen, Nyårsafton, Nyårsdagen och St Patricks Day då de släcks klockan 8 på natten. Den kanadensiska provinsen Nova Scotia är världens största exportör av hummer, vilda blåbär och julgranar. Julen börjar när solen går ner den 24 december och slutar ner solen går ner den 5 januari. Därför har julen 12 dagar Det första julkortet skapades i England den 9 december 1842. Den nordeuropeiska seden med ljus i granen härstammar från tron på att det skyddade skogsmarkens ande när andra träd tappade löven under vintern. ************************************** Ett barndomsminne Plats: Storvik. Tid: i början av 30 talet, närmare bestämt en julafton. En stor dag för en 7-åring, men också en dag, som tycktes släpa sig fram. Jag hade hjälpt mina äldre syskon att klä julgranen, och julklapparna var placerad under den. Men ännu var det tydligen många timmar till det stora ögonblicket då de skulle öppnas. Troligen för femtioelfte gången frågade jag mamma NÄR? När vi blivit klara, svarade hon som förut. Om hon tröttnat på mitt tjat, eller om verkligen behövde sakerna vet jag inte, hon
fortsatte: Förresten kan du kila ner till Cityaffären och köpa ett klädstreck och gärna ett paket klädnypor, jag har så dåligt med sådant. Snart var jag på väg mot affären. Här måste inskjutas att förr var julinköpen betydligt mer koncentrerade än nu. Tillgångarna för de flesta var inte så stora. Dessutom hade större delen veckolön. Som vanligen utbetalades först dagen före julafton. Många julinköp gjordes därför så sent som på julafton. Således var det mycket kunder i affären, och jag fick vänta en god stund, innan det var mun tur. När jag nu frågade efter klädstreck och klädnypor hände något egendomligt: Sorlet i affären tystnade och nästan alla såg på mej på ett, som jag tyckte, egendomligt sätt. Plötsligt förstod jag. Människorna här trodde att det gällde julklappar. De rördes vid tanken på den lilla fattige gossen, som för sina sparade slantar köpte sådana enkla julgåvor till sin mor! Jag hade helst velat sjunka genom golvet. Så fort jag fick presenterna försvann jag ur affären. På något sätt kände jag mej illa och orättvist behandlad. Jag hade velat skrika ut att det inte alls var på det viset som dessa vuxna trodde! Mina julklappar till mamma låg ju redan under granen! Jag skyndade hem och berättade för mamma vad som hänt. Hon tröstade mej så gott hon kunde, men de var först vid julklappsutdelningen, när hon fått mina julklappar, som min beklämning släppte. Vi framträder ofta i samband med föreningens månadsmöten där vi kan testa urvalet av sånger. Vi fyller ut programtablån vid våra litet festligare sammankomster. Ibland deltar vi enskilt eller tillsammans med andra sånggrupper vid enklare konserter i olika sammanhang. De, för oss kanske finaste sångstunderna upplever vi vid våra årliga besök vid Ovansjögården och Lillvik. Då känner vi en särskild inre glädje. Vi ser de gamla lysa upp när de känner igen sångerna vi framför. Någon sjunger gärna med och de stilla applåderna ger oss betyg. Det jag nu redovisat är färgat av mina egna tankar och känslor. Jag ber om ursäkt för, att jag slutligen blir lite personlig. Sång och musik har betytt mycket för mig genom hela livet. Som bevis för detta vill jag nämna, att jag har en sång som funnits i mitt huvud i 70 år, och som jag ofta nynnar på i dag. En Bing Crosbysång. Tack vare Runorna får jag glädjas med sång ytterligare en tid. Bertil Persson xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx Till sist ber redaktören för bladet, att få tacka alla för i år och önska Rolf Larsson. Att sprida glädje med sång SPF Ovansjöbygdens sånggrupp, Runorna, försöker leva upp till rubriken ovan. Vår verksamhet grundades vid gruppens omtyckta fredagsövningar. Med Lars-Rune Östlunds hjälp lotsar vi oss fram till en repertoar som passar oss och går hem vid våra framträdanden. Lars- Rune har en unik förmåga att finna finstämda, tankeväckande, ibland småroliga texter- Dessa, blandade med äldre och nyare schlagers gör vår repertoar mångsidig och anpassningsbar. Det är en glädje att bläddra i vår sångpärm. Nästa gång ses vi på medlemsträffen den 29 januari 2014