Miljömål för alla oss som bor och verkar i Skellefteå

Miljömål för alla oss som bor och verkar i Skellefteå

Vision Inom en generation ska vi lösa de stora miljöproblemen i vårt land. Sveriges Riksdag har antagit 15 miljökvalitetsmål, som ska styra samhället mot en hållbar utveckling.länsstyrelsen antog regionala miljömål år 2003. Med dessa som utgångspunkt och med våra egna problem och förutsättningar har de lokala miljömålen för Skellefteå tagits fram. Innehåll Inledning 5 Leva och bo Övergripande mål 6-7 Detta vill vi uppnå till år 2012 8-9 Frisk luft Övergripande mål 10-11 utomhus Detta vill vi uppnå till år 2012 12-13 Natur i balans Övergripande mål 14-15 Detta vill vi uppnå till år 2012 16-17 Levande vatten Övergripande mål 18-19 Detta vill vi uppnå till år 2012 20-21 Politiska prioriteringar 22-23 Adresser 24 Mål är något som är lite mera än vad man vet att man kan utföra men ändå något som är rimligt att uppnå om man riktigt anstränger sig.

inledning Vad är bra livsmiljö för dig? Är det den tätortsnära skogen eller är det parken och lekplatsen nära dig? Vi kan alla ha olika definitioner på bra livsmiljö och ändå vara överens om att det är bra för hälsan att vistas ute. Livsmiljö är att förena intressen som ibland är motstridiga. Vad vi gör nu ger förutsättningarna för naturupplevelser och produktion i framtiden. Hur tar vi oss till och från jobbet eller skolan? Är det med bil, cykel eller kollektivtrafik? Hur mår havet, kusten och alla våra insjöar? Hur hanterar vi skogen, som är grunden för flera av våra viktigaste näringar, samtidigt som den är och skall vara en rik källa till naturupplevelser och avkoppling? Hur ser våra byggnader ut? Har de hållbara energisystem? Hur hanterar vi gammal och på olika sätt förorenad industrimark? Hur ser vi till att vi får friskt vatten i våra kranar och ren luft att andas? För samhället handlar miljömålen om nya lokaler för näringslivet, attraktiva och trygga bostadsområden, god tillgång till service, nya vägar och järnvägar, allt producerat med en bibehållen god miljö. Kort sagt, frågan är: hur får vi en god livsmiljö i Skellefteå, nu och i framtiden? Svaret är att vi formar och skapar vår framtid nu. Ett steg tog vi när de lokala miljömålen antogs av Skellefteå kommunfullmäktige den 24 januari år 2006. De gäller i ett första skede åren 2007-2012 Målen finns nu i din hand. Bert Öhlund Kommunstyrelsens ordförande miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö 5

leva och bo Vision Det ska vara trivsamt och hälsosamt att bo i Skellefteå kommun. Maten vi äter ska vara hälsosam och vi ska inte utsättas för störande buller, föroreningar och skadliga kemikalier i vårt boende eller i livsmiljön för övrigt. Boendets påverkan på den yttre miljön ska minimeras. Vi ska värna om kustens och skärgårdens unika värden. Lokala förnyelsebara tillgångar ska tas tillvara som till exempel skogen till byggnationer och biobränsle. Vi ska hushålla med naturgruset. Vi ska skapa gröna jobb och utveckla nya tekniker som kan vara till gagn för andra. God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Övergripande mål till år 2025 Människor ska kunna bo och verka i såväl kustoch skärgårdsregionen som i inlandet och det ska finnas goda möjligheter till ett rörligt friluftsliv i hela kommunen. Samhällsplaneringen ska underlätta för goda kommunikationer till exempel järnväg, kollektivtrafik, cykel, sjöfart m m. Förutsättningar för spontana mötesplatser för människor ska skapas i bostadsområden och i den offentliga miljön. Vi ska bygga ett samhälle som inte alstrar så mycket buller och med ökad kunskap bidra till en säker strålmiljö. Vi ska bygga sunda hus vi ska använda material som inte orsakar allergier eller överkänslighet. Vi ska ta tillvara de kunskaper och tillgångar som finns för att utveckla träet som byggnadsmaterial. Vi ska lägga mera tyngd på att bevara och utveckla natur- och kulturmiljövärden i staden, tätorterna samt i dess närområden. Tätortsnära skog ska vara lättillgänglig och skötas så att den inbjuder till uteliv. Vi ska kunna äta fisk, svamp, bär, vilt m m från våra vatten och marker utan risk för vår hälsa. Vi ska spara på naturgrus och följa intentionerna i Materialhushållningsplan för Skellefteå kommun 2003. Skellefteå kommuns skolor ska vara föregångare och införa miljökunskap och hållbar utveckling på schemat. 7

leva och bo Detta vill vi uppnå till år 2012 Planering e Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen är identifierad i ett kulturmiljöprogram. e Det finns antagna planer för hur grön- och vattenområden i tätorter och dess omgivningar ska bevaras och utvecklas. e En skötselplan är framtagen för det tätortsnära Vitbergsområdet där det framgår hur området ska utvecklas, förvaltas och skötas ur ett hållbart och långsiktigt perspektiv. e För Skellefteå centralort finns minst ett arkitekturprogram som visar hur bebyggelsen kan utvecklas samtidigt som dess särart bevaras. e En översyn av riksintressanta kulturmiljöer i kust- och skärgårdsområden är utförd. Boendet e Hälften av alla byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid har en dokumenterat fungerande ventilation. e Alla som ändrar uppvärmningsätt till fjärr, berg-, jordvärme m m vet att det ofta innebär att bostadens ventilation måste kompletteras. e Alla skolor och förskolor ska ha lägre radonhalter än 200 Bequerel per kubikmeter luft. e Alla flerbostadshus och hälften av alla andra bostäder har dokumenterade radonhalter under 200 Bequerel per kubikmeter luft.

Tysta miljöer e Ljudnivån i nöjes- och fritidslokaler ska ligga under de kritiska värdena för att undvika bullerskador. e Genom lämpliga åtgärder i tätorterna är antalet bullerstörda (> 65decibelA) människor 5 procent lägre än år 1993. e Utanför tätorterna är ingen utsatt för trafikbuller överstigande nu gällande riktvärde 65 decibela. Konsumtion e Uppföljande mätningar av cesiumhalterna efter Tjernobylolyckan är gjorda i svamp, fisk, kött m m. e Utbudet av ekologiska matvaror är 15 procent högre än år 2002. e Inköpsansvariga i offentlig verksamhet och i de större företagen är utbildade i miljöanpassad upphandling. Grustäkter e Naturgrus uppgår till högst 20 procent av den totala mängden ballastmaterial. Nya naturgrustäkter tillåts endast då likvärdigt material inte finns tillgängligt. e Ballastmaterial består till minst 25 procent av återvunnet material, till exempel sulfidfattigt gråberg och sprängsten. e Varken husbehovstäkter eller andra täkter tillåts i områden med höga natur- och kulturvärden eller där täkten kan påverka grundvattenkvaliteten.

frisk luft utomhus Vision Luften ska vara ren i Skellefteås tätorter liksom på landsbygden. Luften ska inte tillföras växthusgaser, ozonnedbrytande ämnen eller föroreningar som kan vara skadliga för människor, djur, växter, byggnader, mark eller vatten. Vi ska minska den totala energianvändningen. Frisk luft Begränsad klimatpåverkan Skyddande ozonskikt Övergripande mål till år 2025 Användningen av fossila bränslen ska minska på bred front (bensin, diesel, eldningsolja m m). Beroendet av oljan ska vara brutet till år 2020. Oljan ska ersättas med förnyelsebar energi för uppvärmning och transporter. Kommunkoncernen ska främja biobränsleproduktion, kollektivtrafik, återanvändningsoch återvinningsindustrin. Vi ska ta tillvara skogen, jordbruksmarken och den utbyggda vattenkraften m m som produktionskällor till förnyelsebar energi. All produktion ska ske på ett miljöriktigt sätt. Vi ska bli självförsörjande på förnyelsebara och miljöanpassade drivmedel. Planering och byggande ska ske till förmån för ett samhälle där luftföroreningarna och koldioxidhalterna minskar. Skellefteå med tätorter ska försörjas med ett väl utbyggt fjärrvärmenät. Värmen ska produceras på ett för miljön godtagbart sätt till exempel med biobränsle och tillvaratagen spillvärme. Vi ska vara aktiva i energifrågorna och följa intentionerna i Energiplan för Skellefteå kommun. 11

frisk luft utomhus Detta vill vi uppnå till år 2012 12 Allmänt e Utsläppen av koldioxid från fossila bränslen har minskat med 8 procent jämfört med år 1990. e Vi sorterar våra sopor så att minst 6000 ton organiskt avfall behandlas genom rötning. All bildad biogas ska användas till att driva fordon samt ersätta oljeförbrukning inom industrin. Uppvärmning e Förbrukning av eldningsolja har minskat med 80 procent jämfört med år 2000. e Antalet villor som värms med direktverkande el har minskat med 5 procent jämfört med år 2000. e Alla kommunkoncernens fastigheter värms med förnyelsebara bränslen. Trafiken e Genom goda trafiklösningar i Skellefteå kommun klarar vi med bred marginal riksdagens mål för frisk luft. e Var tionde bil som köps av kommunens invånare kan drivas med förnyelsebart bränsle. e Förnyelsebart bränsle finns på samtliga tankställen där mer än 1000 kubikmeter drivmedel säljs per år. e Av kommunkoncernens tjänstebilar, arbetsfordon och transportfordon drivs 30 procent med förnyelsebara bränslen. e En miljözon har införts i de centrala delarna av Skellefteå. Alla arbets- och lastfordon inom denna zon drivs med drivmedel som har den bästa miljöklassen.

e Kommunkoncernen ställer i sin upphandling krav på transporter i syfte att minska koldioxidutsläppen. e Försäljningen av alkylatbensin till tvåtaktsmotorer har fördubblats jämfört med år 2005. Energi e Alla företag som kan påverka sin energiförbrukning har mätbara energimål. e Bebyggelsen i tätorterna planeras för förnyelsebar energi med prioritering på fjärrvärme, solfångare, jord-, berg- och ytvattenvärme m m. e Tillgången på spillvärme från industrin och kommunala verksamheter är kartlagd och en plan är upprättad för hur denna ska kunna tas tillvara. e Den totala energianvändningen per person har effektiviserats och är lägre än år 1995. e Det finns en fastställd plan som visar var utbyggnaden av vindkraftverk kan ske. Utsläpp e Utsläpp av ämnen som bryter ned ozonskiktet har upphört. e Utsläppen av lösningsmedel från industrin har minskat med 50 procent från år 2000. e Det är 20 procent fler företag som infört miljöledningssystem än år 2005. 13

Natur i balans Vision Vi ska nyttja, skydda och bevara naturen så att det unika i Skellefteå kommun utvecklas och förvaltas på bästa sätt. Vi ska värna om det öppna landskapet. Jord- och skogsbruket ska leva vidare och utvecklas på ett hållbart sätt. Marken ska vara fri från föroreningar och dess vattenhållande funktion ska bevaras. Förutsättningar för ett rikt friluftsliv ska finnas. Miljöer med kultur- och fornlämningar ska bevaras i största möjliga utsträckning. Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Giftfri miljö Övergripande mål till år 2025 Kommunkoncernen ska vara ett föredöme i sin förvaltning av den egna skogsmarken både då det gäller produktion och bevarande. Naturoch kulturmiljö samt friluftsvärden ska ha hög prioritet liksom skogar som är särskilt viktiga för rennäringen. Skyddsvärda skogar, våtmarker m m ska avsättas för naturvårdsändamål. Prioritering görs enligt de regionala miljömålen. Det öppna landskapet ska behållas och värnas. Jordbruket ska inriktas mot ekologiskt riktiga metoder. Kulturhistoriska traditioner och metoder, beten, fäbodbruk m m bör uppmuntras. Den goda jorden, det vill säga jordbruksmark med goda förutsättningar för livsmedelsproduktion bör betraktas som en ändlig resurs. Åkermark som tagits ur bruk ska användas som en resurs för biobränsleproduktion. Jakt och viltvård ska ingå som en integrerad och väsentlig del av naturvården. Hotade eller känsliga arter som förekommer i andra delar av landet eller i Europa men som har en stor del av sin förekomst inom Skellefteå kommun ska ges ett långvarigt skydd. Ekoturismen ska främjas och till exempel ingå i marknadsföringen av kommunens natur- och kulturvärden. Förorenade områden ska kartläggas, undersökas och vid behov saneras. Avloppsslam och urin ska i möjligaste mån återföras till jordbruket. 15

Natur i balans Detta vill vi uppnå till år 2012 16 Allmänt e Skellefteå kommun har tagit tillvara möjligheten till femtioprocentig delfinansiering med bidrag från Naturvårdsverket för inköp och bildande av minst ett kommunalt naturreservat. e Minst ett kulturreservat med inslag av odlingsmark är bildat i Skellefteå kommun e Ett privat naturreservat/ekopark är bildat i Skellefteå. Jordbruk och odlingsmark e Jordbruksarealen håller samma nivå som år 2000. e Genom sin upphandling av livsmedel verkar kommunkoncernen för ett lokalt, aktivt och hållbart lantbruk. Minst 10 procent av upphandlade livsmedel är ekologiska. e 10 procent av djurhållning och 30 procent av åkermarken i kommunen drivs ekologiskt. e Sedan år 2000 har 75 hektar våtmark och småvatten anlagts eller återskapats i odlingslandskapet. Våtmarker e Odlingsmarker i anslutning till fågelsjöar, våtmarker mm har inventerats. Skötselanvisningar finns fastställda i handlingsplaner. e Den hävdade ängsmarken är dubbelt så stor och den hävdade betesmarken är utökad med 50 procent i jämförelse med länsstyrelsens inventering år 2001. e Våtmarker som ingår i riksintressanta områden och våtmarker av de två högsta klasserna i länets våtmarksinventering är undantagna från exploatering.

e Mindre våtmarker är inventerade på naturoch kulturvärden. e Stormyran (Vithatten), Övre Kågedalen och Jättungsmyran är inventerade på natur- och kulturvärden och har ett långsiktigt skydd. e En handlingsplan finns upprättad för att undvika påverkan och exploatering av orörda våtmarker och våtmarker med höga natur- och kulturmiljövärden. Skogen e Arealen skogsmark som avsätts för naturvårdsändamål har ökat jämfört med år 1998. e Skogar äldre än 120 år sparas i större utsträckning. Andelen gammal skog och andelen äldre lövrik skog är fem procent större än år 1998. e Döda och kullfallna träd får i större utsträckning multna ner på plats. 30 procent mer död ved lämnas kvar i skogarna jämfört med 1998 års riksskogskartering. Ökningen sker framförallt i kustregionen. e Inslaget av lövskog har ökat med fem procent jämfört med 1998 års riksskogskartering. Föryngring med lövskog sker i större utsträckning och gamla lövträd och äldre lövskog sparas i skogsbeståndet. e Naturvårds- och hyggesbränning i skogsmark har ökat. e En tredjedel av skogsmarken är inventerad på forn- och kulturlämningar som varit betydelsefulla för människan. e Av de unika landhöjningsskogarna som ingår i kommunens inventering av kust- och skärgårdsområden är nio skogar med klassningen 1 skyddade. Förorenad mark e Hälften av de cirka femton förorenade områden som länsstyrelsen placerat i riskklass 1 och 2 är markundersökta. Sanering har inletts i 50 procent av områdena med saneringsbehov. 17

levande vatten Vision Vattnet ska vara livgivande. På sin väg från inlandet till havet ska det inte transportera föroreningar som förändrar livsbetingelserna för växter, djur och människor. Vattnet längs kommunens kust ska vara rent och skapa förutsättningar för livskraftiga populationer av växter och djur. Vatten som finns i marken ska skyddas och där det påträffas kunna drickas av människor och djur. Påverkade vatten ska i möjligaste mån återställas till sitt ursprungliga tillstånd. Grundvatten av god kvalitet Levande sjöar och vattendrag Hav i balans Bara naturlig försurning Ingen övergödning Övergripande mål till år 2025 Vi ska skydda viktiga och variationsrika livsmiljöer i sjöar, vattendrag och i havet. Livsmiljöer för växt- och djurliv som på ett eller annat sätt påverkats av människan ska i möjligaste mån återställas eller återskapas. Sänkta sjöar och våtmarker bör återfå sin ursprungliga nivå om sänkningen inte längre fyller någon funktion och en återställning förhöjer områdets natur-, kultur eller friluftsvärden. Konstruerade vandringshinder i mindre vattendrag bör undanröjas och rensade vatten från flottningsepoken återställas. De naturliga bestånden av laxfiskar inom kommunen ska få möjlighet att utveckla livskraftiga populationer. Gödsling och kemikaliebekämpning utförs så att sjöar, vattendrag och grundvatten inte förorenas. Det ska finnas skydd för framtida områden som kan vara intressanta ur vattenförsörjningssynpunkt, inte bara ur ett lokalt kommunalt perspektiv utan även ur ett större regionalt perspektiv. Vi ska ha ett renare dagvatten som inte förorenar yt- eller grundvatten. Industrins påverkan på yt- och grundvatten ska vara minimal. 19

levande vatten Detta vill vi uppnå till år 2012 20 Allmänt e Minst ett marint naturreservat är bildat. Påverkan på vattenmiljöer e Sänkta sjöar och våtmarker är kartlagda. Urval för återställningsarbete sker med hänsyn till kulturhistoriska värden och pågående markanvändning. e De mindre vattendrag som ska återställas efter flottningsepoken är kartlagda. Återställningsarbete ska ske med hänsyn till kulturhistoriska värden. e Sjöar och vattendrag som är påverkade av gruvverksamhet är kartlagda. e Det finns anvisningar för hur man får muddra och anlägga pirar utmed kusten. Fisk e Uttaget av fisk från våra naturliga vatten är inte större än vad vattnet kan producera. Försurning e Utsättning av fisk sker så att skyddsvärda fiskbestånd eller andra vattenlevande djur inte hotas. e De lekplatser för fisk som finns längs kusten och i kustmynnande vattendrag och som behöver ett bra skydd är kartlagda. e Havsöring och kustlevande harr har så goda livsbetingelser att de utvecklar livskraftiga populationer. e De vatten där det förekommer höga halter av oorganiskt aluminium är kartlagda. Halterna hålls under den nivå då fisk och andra vattenlevande organismer påverkas.

e Det finns ett handlingsprogram för hur man undviker försurning från de naturligt förekommande sulfidlerorna. Övergödning e Det finns ett övervakningsprogram där det framgår i vilka vatten vi har för höga närsaltshalter och vilka effekterna är. e Informationsinsatser görs i jordbruks- och djurhållningstäta områden för att minska läckage av näringsämnen till sjöar och vattendrag. e Inga orenade avlopp från hushållen mynnar direkt i sjöar, vattendrag eller hav. e Utsläpp av fosfor- och kväveföreningar minskar i de vatten som visat tendens till övergödning. e Det finns utarbetade rutiner för hur vasslåtter får utföras. Dricksvatten e De större grundvattentillgångarna i kommunen är kartlagda och analyserade. e Vattenförsörjningsplaner med fastställda skyddsområden finns för allmänna och större enskilda yt- och grundvattentäkter. e Kvalitén på grundvattnet påverkas inte mätbart av materialtäkter, gödselhantering, bekämpningsmedel med mera. e 40 procent av alla privata vattentäkter är analyserade ur kemisk synpunkt. Dagvatten e En dagvattenpolicy är framtagen som klarlägger ansvarsfördelning och hur dagvattnet ska tas om hand. e Lokalt omhändertagande av dagvatten är utvecklat för att ta hand om och rena dagvatten innan det når yt- eller grundvatten. 21

Skellefteå kommunfullmäktiges politiska prioriteringar 22 Biobränslesatsning Klimatfrågan är en global fråga men vi har mycket goda förutsättningar att göra stora insatser även på lokal nivå. Målet för vår biobränslesatsning är att beroendet av fossila bränslen ska brytas till år 2020. Då ska ingen bostad behöva olja för sin uppvärmning. Då ska ingen bilist vara ensidigt hänvisad till bensin. Det ska alltid finnas bättre alternativ till olja. Natur- och kulturupplevelser Vi ska satsa på naturupplevelser som gör Skellefteå mera attraktivt. Detta motiveras av att upplevelseindustrin besöksnäring/turism med stor sannolikhet är en framtida tillväxtbransch. Förhoppningsvis kommer också intresset för ekologiska lösningar i byggandet och stadsplaneringen att öka. Här är tätortsnära grönområden och kulturlandskapet viktiga faktorer som kan öka Skellefteå kommuns tillväxt.

Miljödriven affärsutveckling De stora tillväxtmöjligheterna finns på en global marknad. Kommunen ska bereda väg och utveckla goda möjligheter för företag som arbetar med miljödriven näringslivsutveckling. 23 Miljöanpassad upphandling Skellefteå kommuns inköp av varor och tjänster ska vara miljödefinierade och stimulera en grönare efterfrågan. Detta är också ett bra sätt att minska den egna organisationens miljöbelastning.

Mer information om vårt miljöarbete: www.skelleftea.se www.hallahus.se www.miljomal.nu www.ac.lst.se/miljomal www.konsumentverket.se 0910-73 50 00 www.skelleftea.se Idé och produktion: Cavanti Birgitta Hägglund och Annika Huring, Skellefteå Foto: Erland Segerstedt sid 1,2,3,4,6,10,12,14,16,17,18 - Annika Huring sid 13,21,23 - Birgitta Hägglund sid 8,9,20,22,23