Kallelse Sammanträdesdatum 2014-08-27 Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses 3 Tillkommande och utgående ärenden Fastställs Information från sektorerna 4 Sektor arbetsliv och stöd Månadsrapport SKL:s jämförelser standardkostnader etc. Uppföljning av kommunstyrelsens resultatmål Etablering av ytterligare familjecentral Bostäder åt medborgare som har svårt att hävda sig på bostadsmarknaden Information av Jonas Arngården, Frida Sandström och Ann-Mari Broberg cirka klockan 13.05-14.05 Antecknas Ärenden till kommunstyrelsen 5 KS2013/968-9 Mottagande ensamkommande flyktingbarn Bilaga Information av Helene Berghog, Ann-Mari Broberg och Jonas Arngården cirka klockan 14.05-14.35 Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Kaffe cirka klockan 14.35-14.55 Information från sektorerna 6 Sektor vård och äldreomsorg Uppföljning av kommunstyrelsens Antecknas SOCIALA UTSKOTTET
Kallelse Sammanträdesdatum 2014-08-27 resultatmål Boendeformer psykisk ohälsa och missbruksproblematik Anpassade dagverksamheter för att underlätta att bo kvar hemma Månadsrapport Information av Jonas Arngården och Denny Kraft cirka klockan 14.55-15.55 Ärenden till kommunstyrelsen 7 KS2014/1436-1 Prestationsersättning för att införa arbetssättet Äldres behov i centrum i kommunerna Bilaga Information av Elisabeth Svartholm cirka klockan 15.55-16.15 8 KS2014/1458-1 Servicehusens framtid som särskilt boende utifrån nya lagkrav samt förändrade avtal Bilaga Information av Elisabeth Sjöberg cirka klockan 16.15-16.30 9 KS2014/1152-2 Samverkan inom vård och omsorg Bilaga Cirka klockan 16.30-16.40 Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunstyrelsen Enligt förvaltningen Förslag till kommunfullmäktige Enligt välfärdsberedningen Rapporter 10 Rapporter Cirka klockan 16.40-17.00 Antecknas SOCIALA UTSKOTTET
Tjänsteskrivelse 1(5) Handläggarens namn Helene Berghog 2014-07-30 Revidering av avtal gällande mottagande av ensamkommande flyktingbarn (Dnr KS2013/968-9) Sammanfattning Antalet asylsökande ensamkommande barn har ökat kraftigt de senaste åren. Prognoser visar på fortsatt högt mottagande kommande år. Genom en lagändring har Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa till en kommun beroende på hur många ensamkommande barn som söker asyl. De kommuner som har för få platser i sina avtal behöver därmed skapa ytterligare beredskap för att ta emot anvisningar av ensamkommande. Kungälvs kommun behöver revidera nuvarande löpande avtal kring mottagande av ensamkommande i förhållande till den rådande situationen. Detta innebär i sin tur utökning av antalet boplatser i det egna beståndet samt förutsätter dessutom ökad samverkan med allmännyttiga samt privata bostadsföretag beträffande utslussningslägenheter med mera. Förvaltningen föreslår därför att nytt avtal tecknas med Migrationsverket om 9 asylplatser och 20 permanenta uppehållstillståndsplatser, så kallade PUT-platser. Kungälvs kommun har idag ett löpande avtal på 3 asylplatser och 15 PUT-platser. Ett nytt avtal genererar ett behov av minst 50 boendeplatser. Efter ombyggnad av Svarvaregatan kommer kommunen att ha 27 tillgängliga boendeplatser inom det egna beståndet. Detta innebär behov av 23 nya boendeplatser i kommunen, 12 platser i eget boende och 11 platser som utslussningslägenheter Bakgrund Den första januari 2014 trädde den lagändring i kraft som ger Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa en kommun som ska ordna boende för ensamkommande barn. Lagändringen innebär att samtliga kommuner kan få anvisningar, oavsett om kommunen har en överenskommelse om att ta emot ensamkommande barn eller inte. Ändringen i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera syftar till att få en jämnare fördelning av mottagande av ensamkommande barn bland samtliga kommuner. Principerna för anvisning samt fördelningstal har tagits fram i samarbete mellan Migrationsverket och länsstyrelserna. Principerna slår fast i vilken turordning Migrationsverket ska anvisa en kommun som ska ordna mottagande för ensamkommande barn. Fördelningstalen fastställer hur många platser en kommun förväntas tillhandahålla för mottagande av asylsökande ensamkommande barn. Anvisningsprinciperna och fördelningstalen började gälla från årsskiftet. I korthet innebär anvisningsprinciperna följande: anvisning sker i första hand till en kommun till vilken ett barn anses ha viss anknytning (steg 1) eller till kommun med ledig överenskommen plats (steg 2). Om anvisande enligt dessa två steg inte är möjligt kommer anvisning till kommun att ske med stöd av de utvidgade ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
2(5) möjligheterna att anvisa i enlighet med lagändringen. I detta läge sker anvisning enligt följande: Steg 3a, Kommuner utan överenskommelse Steg 3b, Kommuner med överenskommelse, men där mottagandet på platserna ännu inte startat Steg 3c, Kommuner med för få platser i överenskommelsen, i förhållande till fördelningstalet (hit hörde Kungälv till och med juni 2014) Steg 4, blir aktuellt om det kommer många fler barn till Sverige än beräknat. Då anvisar Migrationsverket en kommun som ska ansvara för barnets boende och omsorg i tur och ordning utifrån kommunens folkmängd (hit hör Kungälv idag). Nuläge i Kungälvs kommun Under 2014 (1 januari 22 juni) har 2 271 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige, vilket är en ökning med över 70 procent i förhållande till samma period 2013. Av dessa var 421 flickor vilket motsvarar 18,5 procent. Den 22 juni fanns det 3 046 asylsökande ensamkommande barn inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Det beräknas komma cirka 4400 ensamkommande barn under 2014. En siffra som kan komma att höjas under året. Mot bakgrund av den utökade kvottilldelningen har det arbetats fram ett förslag, så att kommunen kan ta emot det ökade antalet anvisningar. Antal boplatser i dag: Mottagningsboende Länsmansgården har idag 5 + 1 jourplats. Mot bakgrund av ökat antal asylsökande är idag antal inskrivna på boendet 7 stycken. Från Svarvaregatan sker två utflyttningar i mitten av augusti. Detta kommer att generera förutsättningar för vidareflytt från Fontin till Svarvaregatan och därmed i sin tur flytt från Länsmansgården till Svarvaregatan. Integrationsboende Fontin har idag 6 PUT-platser, alla belagda. Integrationsboende Svarvaregatan har idag 8 platser, alla belagda. Ombyggnad av Svarvaregatan från 8 platser till 15 platser kommer att ske med start vecka 32. Ombyggnaden beräknas vara klar vecka 39. I samband med detta kommer en uppfräschning av lokalerna att ske. Utslussning ut i det allmänna bostadsbeståndet är ett stort problem, tillika flaskhals. Vi ser i dagsläget ett akut behov av utökad och förstärkt boendekedja utifrån ny lagstiftning och ökat antal ensamkommande barn. Vi behöver också utveckla våra arbetsmetoder för att ge ungdomarna goda förutsättningar till lyckad integration i samhället. Verksamhetens bedömning Kungälvs kommun har i dag ett löpande avtal på 3 asylplatser och 15 PUT-platser. Utifrån ny lagstiftning och nytt fördelningstal krävs att kommunen skriver avtal på 9 asylplatser. Detta genererar i så fall 9 x 2,5 individer per år under förutsättning att alla asylsökande erhåller PUT. Det skulle i så fall kunna innebära 23 nya ensamkommande för kommunen/år. Med en integrationsprocess på i genomsnitt 3 år, skulle det i praktiken
3(5) kunna generera ett behov av totalt 69 platser. Erfarenheten visar dock att några ungdomar ej får PUT samt att en del ungdomar flyttar av andra skäl. Förvaltningens bedömning är att Kungälv har direkt behov av totalt 50 platser, varav 11 utslussningslägenheter i samarbete med privata och allmännyttiga bostadsföretag. Till detta behöver kommunen använda familjehem och externa boendeplatser för att möta det totala behovet. Sammanställning över kommunens nuvarande platser, samt kommande behov och planering Boenden inom verksamheten Nuvarande platser Behov/Tillkomma nde platser Summa boendeplatser för att täcka kommunens åtagande Planering Svarvaregatan 8 7 15 Förtätning av Svarvaregatan, dubbelrum klart v 39 Länsmansgården 6 6 Fontin 6 6 Behov nytt boende 12 12 Nytt boende med lokalisering i närhet av befintliga boenden för personalsamordning. Planering ej påbörjad Lägenheter inom verksamheten. Avtal med hyresvärdar Summa boendeplatser/lä genheter 0 11 11 Planering med privata hyresvärdar och allmännyttan. Möjlighet till 4 lägenheter slutet 2014 6 lägenheter i mars 2015 50 Övriga alternativ Nuvarande placeringar Behov platser årligen Summa årsplatser Familjehem 2 3 3 Anlitar fn. företag för familjehemsplaceringar. Påbörjar rekrytering av egna familjehem Externa boenden 2 4 6 Använda externa boenden för: Nyanlända som inte bedöms få asyl Som utslussning till eget boende Genusperspektivet I dagsläget tar vi endast emot ensamkommande pojkar. Vi kan se ett behov att skriva avtal kring mottagande även av asylsökande flickor. På sikt kan det annars bli överrepresentation av asylsökande pojkar och här vill vi gärna se en jämnare könsfördelning. Detta kräver att man etablerar boenden där mottagande kan ske av både flickor och pojkar. Familjehem Vi har inte idag en organisation som är uppbyggd för ett mottagande av yngre barn. Yngre barn kräver rekrytering av familjehem, något som kommuner överlag har svårt att rekrytera i
4(5) dagsläget. För att kunna skriva avtal kring gruppen ensamkommande yngre barn behöver ett uppbyggnadsarbete kring detta inledas. Avtalskontrakt med annan kommun/vårdgivare: I dag finns ingen extern aktör kontrakterad, men det skulle kunna bli aktuellt att prova extern aktör om utifall vi saknar egna lämpliga boendeformer. Vår bedömning är att vi i framtiden kommer att behöva använda extern aktör i viss utsträckning. Det blir aktuellt främst i utslussningsskedet. Behov/verksamhetsutveckling Nytt avtal föreslås skrivas om 9 asylplatser och 20 PUT-platser, 6 asylplatser för pojkar och 3 för flickor. Planering/utökning av boendeplatser och utslussningslägenheter. Översyn av rutin/ledningssystem kring anvisning med mera. Översyn flöde mellan introduktion, integration och utslussning, det vill säga boendeprocessen. Se över arbetsmetoder, kompetenser och personella resurser i hela ledet av ensamkommandeverksamheten. I det korta perspektivet används Länsmansgården samt Fontin till asylboende. Detta ger en utökning av 6 asylplatser. Ombyggnaden av Svarvaregatan ger 7 nya platser. Kommunen behöver utöka antalet boplatser inom det egna beståndet med 12 platser. Kommunen behöver därutöver dessutom utveckla och förstärka samverkan både med allmännyttiga och privata bostadsföretag för att kunna öka mottagande och utslussning. Förändringen av PUT-boende till asylboende kräver ökad personalbemanning på Fontin, detsamma gäller vid ökat antal platser på Svarvaregatan. Därtill kommer ett behov av utveckling av ensamkommandeprocessen både avseende administrations- och integrationsprocessen. Avseende integrationsprocessen kommer ett intensifierat arbete att inledas med fokus på stöd/motivationsarbete och flyktingguider/värdfamiljer på volontärsbasis. Ett ökat mottagande kräver också ett ökat samarbete inom kommunen med skola, överförmyndare, vårdgivare med flera. Detsamma gäller på regional nivå. Kommunen behöver utöka antalet boplatser inom det egna beståndet med 12 platser. Kommunen behöver därutöver dessutom utveckla och förstärka samverkan både med allmännyttiga och privata bostadsföretag för att kunna öka mottagande och utslussning. Att omvandla PUT-boende till asylboende kräver ökad personalbemanning på Fontin, detsamma gäller vid ökat antal platser på Svarvaregatan. Därtill kommer ett behov av utveckling av ensamkommandeprocessen både avseende administrations- och integrationsprocessen. Avseende integrationsprocessen kommer ett intensifierat arbete att inledas med fokus på stöd/motivationsarbete och flyktingguider/värdfamiljer på volontärsbasis. Ett ökat mottagande kräver också ett ökat samarbete inom kommunen med skola, överförmyndare, vårdgivare med flera. Detsamma gäller på regional nivå. Ekonomisk bedömning Belagda platser inom avtalet ersätts med 1.900:-/dygn, obelagda platser 1.400:-/dygn. För platser utanför avtalet söker kommunen ersättning för faktiska kostnader. Det är Migrationsverket som gör bedömningen om vilka kostnader som är ersättningsbara och det är en osäker och tidsödande process. Det innebär både en större ekonomisk trygghet och en
5(5) högre ersättningsnivå att ha de tillgängliga platserna inom avtalet. Ersättningen för platser inom avtalet täcker väl kommunens kostnader och ger möjlighet till ett mer långsiktigt arbete då ungdomarna kan behöva stöd under längre tid än själva integrationsprocessen. Om kommunen tvingas köpa externa platser varierar kostnaderna från 1.600:-/dygn till 2.400:- /dygn. De familjehemsplatser som kommunen för närvarande köper kostar initialt 2.400:- /dygn och i ett senare skede, när ungdomen beviljats PUT, 2.100:-/dygn. Det innebär, förutom dom kvalitetsmässiga aspekterna, att det är mera ekonomiskt fördelaktigt att arbeta med egna boendeplatser och en samlad integrationsprocess i kommunen. De 12 nya platser som föreslås för utökat boende genererar en intäkt om ca 8 miljoner kronor/år vilket täcker både en hyreskostnad och verksamhetskostnad. Förslag till kommunstyrelsen 1. Kungälvs kommun reviderar sitt löpande avtal med Migrationsverket och ny överenskommelse görs om 9 asylplatser och 20 permanenta uppehållstillståndsplatser, så kallade PUT-platser. 2. Förvaltningen ges i uppdrag att utöka antalet boendeplatser inom det egna beståndet med 12 platser. 3. Förvaltningen ges i uppdrag att utöka samverkan mellan kommunen och allmännyttiga och privata bostadsföretag för att kunna öka mottagandet och möjliggöra utslussning. 4. Förvaltningen ges i uppdrag att arbeta utifrån ovanstående inriktning kring utveckling av verksamheten för ensamkommande. Jonas Arngården Sektorschef Arbetsliv och Stöd Expedieras till: Maria Gustafsson Ann-Marie Jorsund Monica Fundin Ingegerd Ragnarsdotter Johan Bergqvist Päivi Johansson Ann-Damberg-Ström För kännedom till: Frida Sandström Åsa Berglie Anne-Marie Klang
Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Elisabeth Svartholm 2014-08-04 Prestationsersättning för att införa arbetssättet Äldres behov i centrum i kommunerna (Dnr KS2014/1436-1) Sammanfattning Socialstyrelsen har fått regeringens uppdrag att under 2014 fördela 70 miljoner kronor till kommuner som har utbildat processledare och före den 1 oktober 2014 fattat beslut om att införa det behovsinriktade och systematiska arbetssättet Äldres behov i centrum (ÄBIC) i kommunen. Av ansökan om stadsbidrag ska det framgå att beslutet har behandlats av ansvarig nämnd och en bilaga med kopia av justerat protokoll där datum för beslutet framgår. Bakgrund Regeringen har inom ramen för satsning på att samordna vård och omsorg om de mest sjuka äldre gett Socialstyrelsen flera uppdrag de senaste åren. År 2013 introducerades arbetssättet ÄBIC som innebär strukturerad dokumentation av äldre personers behov med användning av Internationell klassificering av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). Verksamhetens bedömning För verksamheterna innebär modellen att information om individen hanteras lika av alla aktörer, vilket minskar risken för missförstånd. Både handläggare och utförare får stöd i att arbeta behovsinriktat och systematiskt. Verksamheterna får bättre underlag till personalplanering, verksamhetsuppföljning och kvalitetsutveckling. Modellen ger även möjlighet till bättre data för officiell statistik och öppna jämförelser. Ekonomisk bedömning Om samtliga kommuner i landet uppfyller prestationskraven och har utbildat två processledare kan 219 436 fördelas per sökande. Kungälvs kommun har utbildat två processhandledare vilket innebär att Kungälvs Kommun får ett bidrag på minst 438 872. Stadsbidragen betalas ut retroaktivt till de kommuner som uppfyller prestationskraven. Beslutet om att införa ÄBIC i kommunen är ett inkluderingskriterium. ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
2(2) Förslag till kommunstyrelsen Förvaltningen får i uppdrag att införa det behovsinriktade och systematiska arbetssättet Äldres behov i centrum (ÄBIC) från 2015 och framåt. Denny Kraft Sektorchef Vård och Äldreomsorg Expedieras till: Socialstyrelsen, sektor Vård och Äldreomsorg/Elisabeth Svartholm, Elisabeth Sjöberg, Birgitta Bjärsved, Rickard Persson
Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Elisabeth Sjöberg 2014-08-08 Servicehusens framtid som särskilt boende utifrån nya lagkrav samt förändrade avtal (Dnr KS2014/1458-1) Sammanfattning Servicehusen Rexegården och Sörgården är biståndsbedömda särskilda boendeformer. De nya lagkraven som börjar gälla 2015 gällande ökad bemanning kommer att omfatta även servicehusen vilket innebär orealiserbara krav på den formen av verksamhet. Även hemsjukvårdsinsatserna påverkas från årsskiftet då avtalet mellan Västra Götalandsregionen (VG-regionen) och Kungälvs kommun upphör att gälla. En ny definition av servicehusen är nödvändig för att möta framtiden. Bakgrund Servicehus är en äldre form av samlingsnamn för olika former av boende med gemensam service. Övriga särskilda boenden har under årens lopp bytt beteckning vilket ofta har skett i samband med att verksamheten byggts om eller förändrat inriktning. Nu benämns övriga särskilda boendeformer i Kungälv vård- och äldreomsorgsboende. I Kungälv är servicehusen idag helt olika övriga särskilda boendeformer (vård- och omsorgsboenden) som tillhandahåller tillgång till personal som kan ge omvårdnad, service och stöd dygnet runt. Byggnaderna är dessutom helt olika utformade. För att flytta till en särskild boendeform krävs ett beviljat biståndsbeslut från biståndsenheten. Servicehusen består av en fastighetsdel med hyreslägenheter som är insprängd i det ordinära bostadsbeståndet och blockhyrs av kommunen. Dessutom hyrs ytterligare del av fastigheten som innehåller bland annat kök, matsal och personalutrymmen. Lokalerna används också som träffpunkt för äldre i närområdet och regelbundna aktiviteter genomförs på Rexegården med stöd av aktiveringspersonal som är verksam inom den öppna verksamheten. Servicehuset skiljer sig inte från ordinärt boende när det gäller tillgång på personal. I husets matsal serveras lunch för alla äldre som bor i området, och som är intresserade av att äta lunch gemensamt. Den förändrade lagstiftningen när det gäller bemanning av särskilda boendeformer gäller i första skedet demenssjuka personer. I korthet innebär den att det alltid skall finnas tillsyn och personal inom räckhåll. På grund av införandet av Vårdval rehab 1 september 2014, kommer avtalet mellan VGregionen och Kungälvs kommun gällande arbetsterapi och kostnadsansvar för regionens ADRESS Stadshuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 FAX 0303-190 35 E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA www.kungalv.se
2(2) hjälpmedel upphöra att gälla från och med årsskiftet. Det innebär att insatserna som idag utförs på primärvårdsnivå av Rehabenheten, fortsättningsvis kommer att utföras av andra utförare i de fall patienten inte är inskriven i kommunal hemsjukvård. När det gäller hemsjukvårdsinsatser har boende på servicehusen genom tiderna hanterats på samma sätt som boende i ordinärt boende. Detta för att i första hand tillgodose brukarens egna önskemål och val. Verksamhetens bedömning De särskilda boendeformerna i Kungälvs kommun har olika förutsättningar. Det är också stor skillnad på processer och flöden i servicehus och vård- och omsorgsboenden. Det nya avtalet kommer att innebära att det blir än viktigare att det är tydligt vem som har ansvar för hemsjukvårsinsatser på servicehusen. Den kommande lagstiftningen kring bemanningskrav vid demenssjukdom komplicerar ytterligare situationen. En översyn av servicehus som särskilt boende är nödvändig för att möta framtiden och de nya krav som ställs på en verksamhet i tiden. Förslag till kommunstyrelsen Sektor vård och äldreomsorg får i uppdrag att utreda servicehusens framtid och föreslå tänkbara åtgärder. Utredningen skall presenteras på sociala utskottet i oktober månad 2014, och för kommunstyrelsen i november månad 2014. Denny Kraft Sektorchef Vård- och Äldreomsorg Expedieras till: Kristina Söderlund, Anna Andersson, Elisabeth Sjöberg, Denny Kraft, Birgitta Bjärsved, Rikard Persson, Elisabeth Svartholm