Prioriterade EU-frågor för Sveriges Kommuner och Landsting 2015

FÖRSLAG TILL PRIORITERINGAR Vårt dnr: Bilaga 1 2015-01-22 Avdelningen för administration Annika Lindberg Prioriterade EU-frågor för Sveriges Kommuner och Landsting 2015 Bakgrund EU-perspektivet ska enligt Sveriges Kommuner och Landstings verksamhetsplan prägla förbundets verksamhet. Som en vägledning för SKL:s EU-arbete gör kansliet i detta ärende en övergripande bedömning av vilka politiska processer inom EU som är viktiga för förbundet att följa under 2015. Kansliet har utgått både från pågående processer och det arbetsprogram för 2015 som Europeiska kommissionen presenterade i december 2014. Nytt för i år är att ärendet är formaterat för att bättre samstämma med verksamhetsplanen och de övriga prioriterade frågor som styrelsen antog i december 2014. En sammanfattning av ärendet föreslås biläggas VP och budget 2015. Ärendet kommer att följas upp i tertialrapport III 2015. Kommissionens årsarbetsprogram för 2015 Kommissionens årsarbetsprogram för 2015 presenterades den 16 december 2014. Arbetsprogrammet utgår från de tio politiska prioriteringar om sysselsättning och tillväxt som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker presenterade tidigare under hösten och syftar till att omsätta dessa i mer konkreta åtgärder. Kommissionen kommer inte att presentera förslag som inte bidrar till dessa prioriteringar under året. Detta märks bl a i arbetsprogrammet genom att det är tunt med initiativ på t ex hälsooch sjukvårdsområdet. Kommissionen utlovar att driva på förändringar och leda ett EU som är större och mer ambitiöst i stora frågor och mer blygsamt i små frågor. Kommissionens årsarbetsprogram består av tre bilagor: en som presenterar 23 nya initiativ, en som presenterar 80 befintliga förslag som föreslås modifieras eller dras tillbaka, samt en som presenterar befintliga förslag som ska utvärderas efter sin ändamålsenlighet eller förenklas, sk REFIT-förslag. Under 2015 kommer fokus framför allt ligga på att genomföra den investeringsplan för sysselsättning och tillväxt om 315 miljarder euro som presenterades i slutet av 2014. I sammanhanget nämns bl a att bättre utnyttja de europeiska struktur- och investeringsfonderna, ett paket med åtgärder för att få fler, särskilt långtidsarbetslösa och ungdomar, i arbete, förbättra integrationen på arbetsmarknaden samt att skapa förutsättningar för att fler ska utveckla sina färdigheter. Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel 08-452 70 00, Fax: 08-452 70 50 Org nr: 222000-0315, info@skl.se, www.skl.se

2 (17) Fokus kommer också ligga på att realisera en digital inre marknad. Häri ligger bl a att slutförhandla den dataskyddsförordning som varit under behandling sedan 2012, ett förslag till förordning för en sammanlänkad och uppkopplad kontinent, e- förvaltningsinitiativ, e-handel, samt investeringar för IKT-forskning och innovationer i världsklass. Kommissionen vill även lansera en europeisk energiunion. Denna syftar till att säkra energitillförseln i Europa, minska beroendet av import från tredje land, integrera nationella energimarknader, öka energieffektiviteten och främja forskning och innovation på energiområdet. Paketet rymmer också initiativ för att förbättra sammanlänkade, säkra och gröna transporttjänster i EU. Ett fjärde åtagande är att presentera en ny och balanserad europeisk migrationspolitik. Kommissionen är i arbetsprogrammet förtegen om exakt innehåll, men ambitionen är en europeisk agenda för migration grundad i en mer rättvis och ansvarstagande politik. Kommissionen avser även se över det sk blåkortsdirektivet, som innehåller villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning. För förbundet och dess medlemmar är det av yttersta vikt att vi följer utvecklingen på dessa områden och verkar för förslag som är så ändamålsenliga som möjligt för vår sektor. Även utvecklingen på inre marknadsområdet, momsområdet, handelsavtalet mellan EU och USA, åtgärder som rör arbetsmiljö och säkerhet, mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, samt EU som en starkare global aktör är initiativ som som förbundet avser följa nära under året. Förbundets förslag till prioriterade frågor Nedan presenteras kansliets förslag till prioriterade EU-frågor 2015. Initiativen presenteras med en kommentar om varför de är viktiga för förbundet och våra medlemmar. Kansliet föreslår också en viljeinriktning för varje initiativ. Kansliet har i sitt urval utgått ifrån både kommissionens årsarbetsprogram för 2015 och de redan pågående processer som det är av vikt för förbundets medlemmar att fortsätta följa under 2015.

3 (17) Avdelningen för administration Annika Lindberg Koppling till förbundets prioriterade frågor: A. Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning B. Ökat bostadsbyggande D. Bättre skolresultat E. Unga till arbete F. Sveriges Viktigaste jobb. G. Digitalisering för bättre välfärd K. Nyanländas etablering en investering för framtiden L. Välfärdens långsiktiga finansiering A. Översyn av Europa 2020-strategin EU:s tillväxt och sysselsättningsstrategi Europa 2020 antogs 2010. I strategin sattes fem överordnade mål upp för sysselsättning, forskning och utveckling (FoU), klimatförändringar och energi, utbildning samt kampen mot fattigdom och social utestängning, för EU att nå senast 2020. För att påskynda framstegen på EU-nivå lade kommissionen fram sju flaggskeppsinitiativ med tillhörande arbetsprogram på områden som ansågs särskilt viktiga för tillväxten. Strategin har fungerat som utgångspunkt för EU-insatser inom den inre marknaden, EU:s budgetram för 2014 2020 och EU:s politik för yttre åtgärder. För att övervaka och främja det nationella genomförandet av Europa 2020 uppmanades medlemsstaterna att sätta upp egna mål och ange detaljerade åtgärder i sk nationella reformprogram. Programmen ses över årligen på EU-nivå som en del av den europeiska planeringsterminen. Den 5 mars 2014 presentade kommissionen meddelandet En genomgång av strategin Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla COM(2014) 130 final. I maj till oktober hölls ett offentligt samråd om strategin, däri aktörer uppmuntrades att ge sin bild av genomförandet av EU 2020-strategin. SKL yttrade sig över samrådet i oktober, både till kommissionen och till Statsrådsberedningen. Den nya kommissionen har för avsikt att presentera en mer utförlig utvärdering av strategin under första kvartalet 2015. Det är stats- och regeringscheferna i mars 2015 som beslutar om en eventuell justering av strategin för resterande år. Europa 2020-strategin berör flera politikområden som i Sverige är kommuners, landstings och regioners ansvar. Ett förstärkt deltagande av kommuner och regioner, liksom av arbetsmarknadens parter på nationell och europeisk nivå, är avgörande för att nå målsättningarna i Europa 2020-strategin till år 2020. Kansliet avser därför arbeta för att de prioriteringar som styrelsen fastslog i oktober tas i beaktande i en reviderad strategi, att fortsatt träffa regeringen och arbetsmarknadens parter för att diskutera strategins genomförande i Sverige samt att säkerställa ett lokalt och regionalt inflytande vid en eventuell revidering av de nationella målen. SKL ska verka för ett förstärkt deltagande av kommuner och regioner, liksom av arbetsmarknadens parter, på nationell och europeisk nivå. SKL ska verka för att säkerställa ett lokalt och regionalt inflytande vid en eventuell revidering av de nationella målen.

4 (17) Avdelningen för digitalisering Per-Erik Nyström B. Den digitala inre marknaden Koppling till förbundets prioriterade frågor: G. Digitalisering för bättre välfärd H. Bättre vård och omsorg med stöd av digitala tjänster I. Brukare och patienter som aktiva medskapare L. Välfärdens långsiktiga finansiering Digitala agendan är ett av flaggskeppsinitiativen inom ramen för Europa 2020- strategin och av central betydelse för den europeiska ekonomin. Kommissionens arbetsprogram för 2015 framhåller en digital inre marknad som ett viktigt steg för att realisera den digitala agendan och en nyckel för fler arbetstillfällen, tillväxt, innovation och social utveckling i Europa. Kommissionen förbereder under 2015 en strategi som ska identifiera utmaningarna för en säker, pålitlig och dynamisk digital inre marknad. Strategin kommer att prioritera initiativ som avlägsnar restriktioner och tekniska hinder och som ökar tillgången till offentliga tjänster över Europas gränser. Målsättningen är att öka mobiliteten för privatpersoner och företag inom unionen och bidra till en gemensam elektronisk marknad. Flera av initiativen för att skapa en digital inre marknad samordnas inom EU-projektet e-sens för att en gemensam infrastruktur och generella lösningar för utbyte av offentliga tjänster över gränserna. Satsningen på den digitala inre marknaden innebär att kommissionen går från att i huvudsak ge rekommendationer till att prioritera åtgärder som ska leda till konkreta digitala lösningar att implementeras av medlemsstaterna. Standarder och infrastruktur som utvecklas inom ramen av dessa initiativ kommer att få ännu större påverkan på det digitaliseringsarbete som bedrivs inom Sveriges kommuner, landsting och regioner. SKL kommer därför under 2015 att arbeta för att kommuner och landstings intressen tas tillvara i arbetet med att skapa en digital inre marknad och att medlemmarna får tillräckliga möjligheter att delta i pilot- och implementeringsprojekt. SKL ska aktivt bevaka kommuner och landstings intressen i initiativ för en digital inre marknad och verka för att möjliggöra ett aktivt deltagande från medlemmarna.

5 (17) Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Andreas Hagnell C. Energi och klimat En robust energiunion med en framåtblickande politik för klimatförändringar Ett ramverk för energi och klimat fram till 2030 antogs av rådet hösten 2014 och omfattar mål för klimatutsläpp, förnybar energi och energieffektivisering. Lagförslag för genomförandet ska tas fram under 2015. Kommissionen arbetar också för en robust energiunion med en framåtblickande politik för klimatförändringar. Energisäkerheten ska stärkas. Arbetet omfattar att ta fram policyriktlinjer och se över ansatsen till bättre reglering på energiområdet. Även energiskattedirektivet och Europa 2020-strategin, som inbegriper energi- och klimatmålen, ska ses över under 2015. Ett antal ekodesigndirektiv för olika produktgrupper ska också ses över. SKL ska verka för att genomförandet av dessa förslag blir ändamålsenligt och inte onödigt detaljstyrande för lokal och regional nivå så att medlemmarna får goda möjligheter att bedriva ett offensivt arbete med klimat och energieffektivisering.

6 (17) Avdelningen för juridik Helena Linde D. En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas Den inre marknaden är en av EU:s största tillgångar genom sin potential att stärka EU:s konkurrenskraft på världsmarknaden och skapa sysselsättning. Kommissionen avser därför att lägga fram en strategi för den inre marknaden. I den ligger bl a att öka investeringarna i infrastruktur i små och medelstora företag, att förbättra regelmiljön och hjälpa företagen att vara innovativa, bl a med stöd av programmet Horisont 2020. Dessutom konstaterar kommissionen att luftfarten står inför allvarliga utmaningar. Kommissionen avser därför se över sektorns villkor i syfte att stärka dess konkurrenskraft. När det gäller investeringar i infrastruktur och konkurrensmässiga förutsättningar för luftfarten kommer tillämpningen av EU:s nyligen moderniserade statsstödsregler att spela en central roll. Detsamma gäller tillämpningen av det EU-rättsliga regelverket för det som är av allmänt intresse. Att strategin för den inre marknaden utformas så att det ger ett så stort handlingsutrymme som möjligt inom givna rättsliga ramar är därför en viktig uppgift för den lokala nivån. SKL ska bevaka kommuner och landstings intressen i utarbetandet av strategin för den inre marknaden och verka för att möjliggöra ett aktivt deltagande från medlemmarna. SKL ska särskilt uppmärksamma utvecklingen när det gäller statsstödsreglernas tillämpning ifråga om infrastrukturinvesteringar och luftfart.

7 (17) Avdelningen för juridik Helena Linde E. Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA Kommissionen presenterar i sitt arbetsprogram ett initiativ för att se över den europeiska handelspolitiken och förhandla fram ett transatlantiska handels- och investeringspartnerskap med USA. Detta frihandelsavtal mellan EU och USA går under beteckningen TTIP, som står för Transatlantic Trade and Investor Partnership. TTIP är ett omfattande avtal och kan om de ekonomiska kalkylerna är korrekta, på ett påtagligt sätt öka handelsutbytet mellan EU och USA. Ambitionen är ett långtgående avtal som underlättar för investeringar och handel genom att framförallt minska de handelsstörande effekter som uppstår på grund av olika regler mellan EU och USA. Avtalet förväntas leda till ökat marknadstillträde, större regulativ samstämmighet och underlätta utvecklingen av globala standarder. En viktig punkt i TTIP rör skyddet för investeringar och det är en av de delar i avtalet som kommit att ifrågasättas som alltför långtgående. Motståndarna till handelsöverenskommelsen med USA framhåller att denna typ av skyddsmekanism för investerare underminerar den demokratiska kontrollen över offentliga tjänster eftersom den kan komma att innebära att liberaliserade marknader i princip permanentas. En viktig fråga i TTIP-förhandlingarna rör alltså om avtalet på något sätt riskerar organisationsfriheten för offentliga tjänster inom sjukvård, skola och sociala tjänster. Också vattenförsörjningen har ansetts kontroversiell i ett par medlemsstater. Känsliga frågor finns även inom kultursektorn och när det gäller förutsättningarna för dataskydd. Från kommissionens sida är svaret i dagsläget tydligt; för EU:s räkning görs inga åtaganden som rör den offentligt finansierade vården, utbildningen eller de sociala tjänsterna. Motsvarande besked har lämnats när det gäller frågor som rör vattenförsörjningen, kultursektorn och området för dataskydd. Det är dock av stor vikt att fortsättningsvis följa arbetet. TTIP är ett viktigt avtal för svensk ekonomi. Det är därför av största betydelse att investerarskyddet får en bra och väl balanserad utformning. Att synliggöra TTIP:s betydelse i förhållande till offentligt finansierad verksamhet så att organisationsfriheten och den kommunala självstyrelsen inte träds för när.

8 (17) Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Lotta Dahlerus Koppling till förbundets prioriterade frågor: K. Nyanländas etablering en investering för framtiden F. En ny och balanserad europeisk migrationspolitik Antalet personer på flykt som söker sig till EU förväntas bli fortsatt högt framöver. I juni 2013 antog EU:s medlemsstater den gemensamma asylpolitik som ska implementeras under hösten 2015, CEAS Common European Asylum System. Syftet med CEAS är att skapa förutsättningar för en jämnare fördelning av mottagandet mellan medlemsländerna genom att minska de stora skillnader som idag finns i asylmottagandet samt att höja standarden. Det avser dessutom att garantera ett särskilt stöd till de mest utsatta flyktingarna, som till exempel ensamkommande barn. Kommissionens ambition är en europeisk agenda för migration grundad i en mer rättvis och ansvarstagande politik. Kommissionen avser även se över det så kallade blåkortsdirektivet, som innehåller villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning. Kommissionens arbete med den yttre gränsbevakningen kommer att fortsätta framöver. Det finns indikationer på att det kan få flera inriktningar, såväl yttre gränsbevakning som att förhindra gränsöverskridande brottslighet och terrorism. SKL ska verka för ett fortsatt kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan medlemsländerna avseende frågor som rör såväl integration som asyl- och flyktingmottagande, bl a inom ramen för det nätverk som CEMR har startat. SKL ska bevaka implementeringen av den gemensamma asylpolitiken och vad den får för konsekvenser på lokal och regional nivå. SKL ska inom ramen för prio-frågan Nyanländas etablering en investering för framtiden verka för att kommuner och landsting får rätt förutsättningar att bedriva ett framgångsrikt integrationsarbete. Ett framgångsrikt integrationsarbete är tillväxtfrämjande, bidrar till att klara vårt framtida arbetskraftsbehov och välfärdens framtida finansiering.

9 (17) Avdelningen för lärande och arbetsmarknad Leif Klingensjö Avdelningen för vård och omsorg Ove Ledin Koppling till förbundets prioriterade frågor: K. Nyanländas etablering en investering för framtiden G. Utsatta EU-medborgare Utöver personer på flykt som söker sig till EU, råder det för EU-medborgare fri rörlighet mellan medlemsstaterna. Som ett led i kampen mot fattigdom och social utestängning, ett av Europa 2020-strategins överordnade mål, bör frågan om cirkulär migration uppmärksammas. Fattigdom, social exkludering och diskriminering i hemländerna har tvingat människor, många av dem romer från till exempel Rumänien och Bulgarien, att söka sitt uppehälle i en annan medlemsstat. Närvaron av utsatta EU-medborgare, de med sin huvudsakliga försörjning i gatubilden, har ökat väsentligt i Sverige under de senaste åren. Den ekonomiska krisen i södra Europa har ytterligare försvårat dessa människors redan utsatta situation och tvingat dem att söka sig längre bort från hemlandet. SKL värnar den fria rörligheten inom EU och värdet av denna bör understrykas. Den inre rörligheten bygger dock dels på att medlemsstaterna är förpliktigade att ta hand om sina medborgare, dels på att alla EU:s medborgare ska åtnjuta samma skydd och respekt i alla medlemsstater. Av detta följer att frågan om utsatta EU-medborgare i första hand är en fråga för hemländerna, med stöd av EU och de nationella regeringarna. Den internationella samverkan måste stärkas för att sätta press på berörda länder att ta ansvar för sina medborgare. SKL ska verka för att den svenska regeringen utifrån olika aspekter ytterligare och tydligare tar upp detta med både berörda länders regeringar och den politiska ledningen i EU. Ett sätt att samla och stärka arbetet kan vara att EU tillsätter ett särskilt sändebud för insatser gällande medlemsstaternas nationella strategier för romsk inkludering. SKL ska inom ramen för sitt internationella arbete via lämpliga organisationer och forum lyfta frågan och sträva efter samarbete på denna nivå.

10 (17) Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Kerstin Blom Bokliden H. Översyn av luftpolitiken Förslag till ny luftvårdspolitik lades fram av kommissionen den 18 december 2013. Kommissionsens förslag till ny luftvårdsstrategi består av fyra delar. Det inbegriper ett nytt strategiskt handlingsprogram för luftpolicy för 2030, ett reviderat takdirektiv med nya bindande utsläppstak för 2020 och 2030, ett nytt direktiv för att minska luftföroreningarna från medelstora förbränningsanläggningar samt ett ratifikationsförslag för det så kallade Göteborgsprotokollet. I kommissionens arbetsprogram för 2015 uppges att en del av luftpaketet, nämligen takdirektivet, ska modifieras som en del av den juridiska uppföljningen av energi- och klimatpaketet. Det övergripande syftet med förslagen är att på ett kostadseffektivt sätt bidra till att klara nuvarande gränsvärde för luftkvalitet inom hela EU samt att nå EU:s långsiktiga mål om luftkvalitet. SKL förutser att den del av strategin som kommer att påverka kommunerna mest är direktivet om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar mellan 1 och 50 MW. Kraven föreslås börja gälla år 2025 för de stora anläggningarna och år 2030 för de mindre. Förslaget innebär att medlemstaterna ska ha ett system för tillsynsbesök och en reglering om minimering av störningar vid start och stopp samt vid onormal drift. Förhandlingarna kommer att fortsätta under 2015. SKL kommer fortsatt följa processen. Föreslagna tidsramar kan bli svåra att hålla om det blir stora förseningar. SKL ska verka för att ett bra system för uppföljning och tillsyn är på plats i tid för att SKL:s medlemmar ska kunna bedriva en effektiv tillsyn. SKL ska bevaka att kraven på små förbränningsanläggningar inte blir helt orealistiska för kommunala/landstingskommunala anläggningar i Sverige.

11 (17) Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Gunnar Fredriksson I. Resurseffektivitet och avfall Kommissionen tog med utgångspunkt i det sjunde miljöhandlingsprogrammet fram förslag till revidering av ett flertal direktiv inom avfallsområdet under 2014, bland annat ramdirektivet för avfall. Förslagen var mycket ambitiösa och omfattade bland annat ett mål om 70 procent materialåtervinning av hushållsavfall till 2030 och förbud mot deponering av återvinningsbart avfall. I kommissionens årsarbetsprogram för 2015 aviseras att kommissionen avser dra tillbaka de reviderade förslagen till förmån för ännu ambitiösare förslag som syftar till att främja ett kretsloppssamhälle. Förslagen kommer vara styrande för kommunernas avfallshantering för lång tid framöver. SKL ska verka för en hög men realistisk ambition där förslagen är anpassade till medlemsstaternas kraftigt varierande nivå på avfallshantering. SKL ska verka för att kommissionen tar fram förslag som säkerställer mer grundläggande krav på medlemsstaternas avfallshantering. SKL ska fortsatt betona och utveckla kraven på minskad deponering. SKL ska verka för att kommissionen ytterligare utvecklar de delar som handlar om förebyggande av avfall. SKL ska verka för att ett ambitiöst men realistiskt mål för materialåtervinning ska gälla för unionen som helhet och att de enskilda medlemsstaterna nivåer följs genom ett styrningssystem.

12 (17) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Malin Looberger Jeanette Grenfors Koppling till förbundets prioriterade frågor: F. Sveriges Viktigaste Jobb J. Översyn av arbetstidsdirektivet År 2004 föreslog kommissionen en ändring av det sk arbetstidsdirektivet med tre mål: att förtydliga hur direktivet ska tillämpas i situationer med jourtid till följd av domstolens tolkning i SIMAP-, Jaeger- och Delladomarna. att tillåta att referensperioden för utjämning av veckoarbetstiden kan förlängas genom nationell lagstiftning till högst 12 månader. att granska de enskilda undantagen från 48-timmarsgränsen för den genomsnittliga arbetstiden (opt-out). Under debatten 2004-2009 tillkom andra frågor, i parlamentet och rådet, såsom att förena arbete och familjeliv, behandling av speciella situationer som självständiga arbetstagare och arbetstagare med mer än en anställning samtidigt. Rådet och parlamentet drog därför i april 2009 slutsatsen att de inte kunde enas om förslaget, trots två behandlingar och ett förlikningsförfarande. Under 2010-2011 genomförde kommissionen en första och en andra samrådsgenomgång enligt Lissabonfördragets artiklar 154 och 155 med de europeiska arbetsmarknadsparterna BUSINESSEUROPE /UEAPME, CEEP och ETUC i frågan om en översyn av arbetstidsdirektivet och frågade parterna om de var villiga att inleda förhandlingar. Förhandlingar startade i början av december 2011 och pågick fram till 31 december 2012. I och med att de europeiska arbetsmarknadsparterna inte nådde en förhandlingslösning i årsskiftet 2012-2013 har kommissionen meddelat att beslut av nya ändringsförslag av arbetstidsdirektivet ligger åter i parlamentet och rådet. Kommissionens uppfattning är att den nuvarande situationen är djupt otillfredsställande, den säkerställer varken att arbetstagarnas hälsa och säkerhet skyddas inom europeiska unionen i enlighet med EU-lagstiftningen eller skapar tillräcklig flexibilitet för företag och arbetstagare vid arbetstidens förläggning. Kommissionen har under hösten 2014 därför gjort en översyn av direktivet som bygger på tre konsekvensanalyser. Rapporter för dessa analyser beräknas komma i början av året 2015. 1. En konsekvensanalys där Sverige och övriga medlemsländer har skrivit en nationell rapport om den praktiska tillämpningen av direktiv 2003/88/EG om arbetstidens förläggning i vissa avseenden. 2. En ekonomisk konsekvensanalys med fokus på de ekonomiska, finansiella och administrativa aspekterna av arbetstidsdirektivet. Det har gjorts intervjuer i de 10 utvalda länderna, bl a Sverige (med medlemsstater/regeringar, arbetsmarknadsparter, arbetsmiljöinspektörer m fl).

13 (17) 3. En sektorsspecifik studie för sjukvårdssektorn som fokuserar på intervjuer med 8 medlemsstater som ska representera kluster av de andra medlemsstaterna. Sverige är inte bland de 8 länder som ska intervjuas - Danmark ska representera Norden och Irland. Kommissionen har även öppnat ett offentligt samråd den 1 december 2014 för att även samla in synpunkter från allmänheten, privatpersoner, organisationer och myndigheter. Synpunkter ska lämnas senast den 15 mars 2015. SKL avser att svara på samrådet i enlighet med tidigare yttranden. Även CEEP, HOSPEEM och CEMR där SKL är medlemmar kommer att svara på det offentliga samrådet. Översynen av arbetstidsdirektivet finns inte med i kommissonens årsarbetsprogram för 2015 men den kommer att arbeta för fullt med frågan. Nytt förslag till reviderat direktiv kan komma att läggas fram av kommissionen under 2015. Frågan kring arbetstidsdirektivet är av största vikt för SKL:s medlemmar. SKL ska verka för införande och tydliggörandet av begreppen on-call time samt inactive part on-call time i arbetstidsdirektivet. Direktivet bör ändras så att jour inte är att jämställa med arbetad tid vid tillämpningen av direktivets olika artiklar. SKL ska verka för att de möjligheter som finns för kollektivavtalslösningar idag i direktivet kvarstår. SKL ska verka för att arbetstid och schemaläggning hanteras lokalt.

14 (17) Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ellinor Ivarsson Koppling till förbundets prioriterade frågor: A. Ökad sysselsättning för personer med funktionsnedsättning B. Ökat bostadsbyggande C. Utvecklad barn- och ungdomsvård D. Bättre skolresultat E. Unga till arbete F. Sveriges viktigaste jobb, G. Digitalisering för bättre välfärd H. Bättre vård och omsorg med stöd av digitala tjänster I. Brukare och patienter som aktiva medskapare J. Vårdens utveckling och likvärdighet K. Nyanländas etablering en investering för framtiden L. Välfärdens långsiktiga finansiering K. Sammanhållningspolitik En ny programperiod för de europeiska struktur- och investeringsfonderna inleddes 2014. Dock har processen avseende framtagandet av den partnerskapsöverenskommelse som anger målsättningar för fondernas användning i Sverige, liksom de olika program som utformats inom respektive fond försenats. Detta innebär i praktiken att nya program öppnar upp för ansökningar från och med 2015. Sammanhållningspolitiken har reformerats inför programperioden 2014-2020, bl a för att stärka kopplingen till EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi Europa 2020. De fem fonderna som ingår i sammanhållningspolitiken ska fullt ut ska bidra till att EU:s målsättningar om hållbar tillväxt, ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Ett annat strategiskt ramverk för de program som inriktas mot Sveriges närområde är EU:s Östersjöstrategi. Sammanhållningspolitiken har ett tydligt territoriellt perspektiv, där prioriteringar ska göras utifrån en given regions specifika förutsättningar och behov. Andra väsentliga förändringar i politiken rör den sk partnerskapsprincipen, som bl a har inneburit att medlemsstaterna har haft skyldigheten att involvera lokala och regionala aktörer på ett tydligare sätt i utformningen av strategier och program. Andra centrala delar innefattar en tydligare samordning mellan fonderna, fokus på resultat liksom en koncentration av vilka tematiska områden som politiken ska omfatta. Detta har konkret inneburit färre antal prioriteringar i de program som Sverige nu kommer att genomföra samt att Leader kommer att kunna finansieras av samtliga fyra fonder; regionalfonden, socialfonden, landsbygdsfonden samt havs- och fiskerifonden. SKL kommer under 2015 att initiera en översyn av de processer som genomförts vad gäller framtagandet av såväl partnerskapsöverenskommelsen som de operativa program som omfattar Sverige. Centrala frågor i en sådan översyn är bl a huruvida partnerskapsprincipen har beaktats, om hänsyn har tagits till territoriella särdrag vid utformningen av program samt huruvida man har levt upp till ambitionerna om fondsamordning. Liknande initiativ har tagits av Regionkommittén. SKL ska verka för ett reellt inflytande från lokal och regional nivå i genomförandet av fonderna. SKL ska verka för att besluts- och övervakningskommittéer för de olika programmen besätts av lokala och regionala representanter. SKL ska verka för att stärka kunskapen hos våra medlemmar vad gäller såväl Europa 2020 och Östersjöstrategin som olika program.

15 (17) SKL ska verka för att samla erfarenheter från den process som inom kort avslutas vad gäller utformning av partnerskapsöverenskommelse och program för att tidigt kunna påverka inriktningen på nästa programperiod.

16 (17) Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Hägglund Göran Roos L. EU:s urbana agenda Kommissionen har för avsikt att ta fram en europeisk urban agenda. Ett meddelande i denna fråga har varit på remiss under hösten 2014. SKL har svarat på konsultationen genom ett styrelseyttrande där vikten av samordning inom EU ställs i fokus samt att subsidiaritetsprincipen ska gälla. Även Regionkommittén har yttrat sig i frågan, För en heltäckande strategi för EU:s städer, som ett underlag och inspel till bl a kommissionens urbana agenda. För SKL:s medlemmar är det bl a viktigt att det inte tas fram en enda utvecklingsmodell för städer, tvärtom är en mångfald av välfärdsmodeller som speglar regionala och lokala variationer en styrka för Europa. Flera ytterligare ärenden hos kommissionen och som hanteras av Regionkommittén har bäring på stadsutveckling. Detta gäller t ex Paketet för rörlighet i städer och 7:e miljöhandlingsprogrammet och den hållbara staden. SKL har i dessa ärenden beskrivit vikten av samordning mellan sektorer inom stadsutveckling och att SKL inte vill ha kriterier för hur städer ska utformas och avgränsas. I programperioden för 2014-2020 har hållbar stadsutveckling stärkts som ett viktigt insatsområde inom sammanhållningspolitikens ramar. I regionalfonden ska minst 5 procent öronmärkas för insatser för hållbar stadsutveckling. I Sverige har tre regionalfondsprogram, Västsverige, Sydsverige och Stockholm, särskilt prioriterat insatsområdet hållbar stadsutveckling som tillsammans utgör 5,4 procent av regionalfonden. Kommissionen har ställt krav på EU:s medlemsländer att erbjuda processtöd för detta ändamål. I Sverige har regeringen gett Boverket med fler myndigheter i uppdrag att skapa en nationell plattform för hållbar stadsutveckling. Plattformen ska bidra till en ökad samverkan, samordning, kunskapsutveckling och kunskapsspridning samt ett ökat erfarenhetsutbyte. Inom denna plattform kommer processtöd erbjudas för samtliga program och städer som inom regionalfondsprogrammen arbetar med projekt om hållbar stadsutveckling. Kommissionen kommer därtill att etablera ett nätverk för städer som kommer att omfatta städer eller regioner som driver projekt inom regionalfondens öronmärkning för hållbar stadsutveckling. Till detta har kommissionen även särskilda medel för innovativa åtgärder. 330 miljoner euro kommer att finansiera innovativa åtgärder inom området hållbar stadsutveckling. SKL ska verka för att subsidiaritetsprincipen fortsatt skall gälla i arbetet med den urbana agendan.

17 (17) SKL ska verka för att städer/kommuner skall kunna vara mer delaktiga i EU:s beslutsprocess. SKL ska verka för att kommissionen på ett bättre sätt samordnar sektorerna inom stadsutveckling på EU-nivå.