Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se
Fara och risk Flera bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter (innebär en fara) Risk är en kombination av fara och exponering För att minska konsumenters exponering sätts gränsvärden för resthalter av växtskyddsmedel i livsmedel
Vilket ansvar har Livsmedelsverket? Kemikalieinspektionen godkänner bekämpningsmedel, ansvarig för utvärdering av a.s. inom EU Livsmedelsverket : utvärderar /bedömer konsumentrisker av resthalter nationellt, deltar i EU:s och Codex utvärderingar och fastställande av MRL ansvarar för kontrollverksamhet
Mängden resthalter påverkas av: Dosen, applicerad mängd Vilken gröda Tidpunkt för behandling Karenstid (PHI - pre harvest interval) Klimat Formulering Appliceringsmetod
Gränsvärden (MRL = Maximum Residue Limit) Övre lagliga gränsen för resthalter av växtskyddsmedel i eller på livsmedel /foder Ska vara säkra för konsumenter och så låga som möjligt Baseras på resthaltsförsök gröda behandlas enligt GAP (god jordbrukssed) resthalter mäts vid olika tidpunkter efter behandling Är MRL acceptabelt? riskvärdering för konsumenter med hänsyn till säkerheten för alla konsumentgrupper, inklusive spädbarn, barn och vegetarianer
Gränsvärden (MRL = Maximum Residue Limit) Harmoniserade inom EU sedan 1 september 2008 (enligt (EG) 396/2005, gränsvärdesförordningen) - ~1100 substanser i >300 produkter Fastställs för att: säkerställa konsumentsäkerheten säkerställa att bekämpningsmedel används enligt GAP förebygga handelshinder Återspeglar minsta mängd av bekämpningsmedel som krävs för skyddande effekt, dvs så låga som möjligt Fastställs för råa livsmedel, i många fall inklusive icke-ätliga delar, som skal
Gränsvärden (MRL = Maximum Residue Limit) MRL inte toxikologiskt säkra gränsen för ett bekämpningsmedel MRL fastställs till bestämningsgränsen (LOQ) eller defaultvärde (0,01 mg/kg) om aktiva substansen inte används på grödan resthaltsunderlag saknas användningen baserat på GAP ger resthalter under LOQ
Hur sätts ADI och ARfD? Acceptabelt Dagligt Intag: högsta mängd av ett ämne som en konsument kan inta dagligen under hela sin livstid utan hälsorisk ARfD: högsta mängd av ett ämne som en konsument kan inta under en begränsad tidsperiod (normalt en måltid eller upp till ett dygn) utan hälsorisk Baseras på djurförsök- högsta testade dos som ej ger skadliga effekter på känsligaste arten - med tillägg av en säkerhetsfaktor (normalt 100) för att ta hänsyn till skillnader mellan arter, individer mm Om viss kritisk effekt för t ex gravida eller foster kan extra säkerhetsfaktor läggas på
Exponeringsberäkningar Kroniskt och akut intag Intagsberäkningsmodell (PRIMo) tagits fram av EFSA (European Food Safety Authority) baserad på konsumtionsdata från flera EU-länder och WHO (27 dieter, inkl barn och vegetarianer) TMDI: Teoretiskt Maximalt Dagligt Intag, baserad på MRL, med antagande att alla grödor med MRL har behandlats och utan korrigering för processning / tillagning IESTI/NESTI: International/National Estimate of Short Term Dietary Intake, intagsberäkningar för kortsiktiga effekter (akut toxicitet)
Riskvärdering Intag av resthalter (exponering) mg/kg kv ADI mg/kg kv och dag Om intag mer än 100 % av ADI Överskridande Möjlig risk för konsumenter
Särskild hänsyn till barn Exponering Konsumerar mer per kg kroppsvikt Färre enskilda livsmedel kan äta betydligt mer av vissa livsmedel Känslighet Utveckling av hjärnan & nervsystemet känsliga perioder
Livsmedelsverkets kontroll Provtagning Slumpmässig, delvis proportionell mot konsumtion Merparten av proven tas i grossistledet Riktad (hänsyn till tidigare resultat): tidigare överskridanden problemgrödor & problemländer bekämpningsmedel som används mycket Analysmetodik Omfattar ca 320 bekämpningsmedel (420 analyter) Bestämningsgräns ned till 0,01 mg/kg
Resultat av kontrollen år 2010 Bekämpningsmedel i frukter och grönsaker 2010 5% 34% Utan resthalt Under gränsvärde 61% Över gränsvärde
Resultat av kontrollen 2010 halter beroende på ursprung
Andel prov med halter över gränsvärden (%) Andelen överskridanden i frukt och grönsaker under åren 1996-2010. 14 Överskridande av gränsvärden 1996-2010 12 10 8 6 4 2 0 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Sverige EU (utom Sverige) Tredje land
Antal prov Flera substanser i samma prov Prov med resthalter av flera bekämpningsmedel år 2010 250 200 150 100 50 0 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 14 17 Antal bekämpningsmedel
Kombinationseffekter Problem att vi exponeras för flera olika ämnen, men riskvärdering av ett i taget Enligt 396/2005 utveckla metodologi för att ta hänsyn till kumulativa och synergistiska effekter av bkm, EFSA påbörjat arbete EU-projekt Acropolis; ta fram metodik för att bedöma kumulativ exponering och risk för bkm
Utvecklingsneurotoxicitet och hormonstörande effekter Vissa effekter täcks in av tox-tester som krävs vid utvärderingen av a.s. inom EU, men inte alla Krav ökat sedan första granskning vissa a.s. kommer ej godkännas vid ny granskning? Enligt 1107/2009: a.s. ska ej godkännas om hormonstörande egenskaper
Hormonstörande effekter (ED) EU: tar fram kriterier för ED (klart senast december 2013) OECD: 11 test guidelines tillgängliga för att upptäcka möjliga ED EU-workshop om kunskapsläge och riskbedömning av ED dec 2011
Bekämpningsmedel och barns utveckling Vissa studier tyder på samband mellan tidig exponering för insekticider (t ex pyretroider, OP) och olika typer av utvecklingsstörningar Godkännande av en a.s. kan omprövas mot bakgrund av nya vetenskapliga och tekniska rön Påverka inom EU, begära in mer data eller lägga till extra säkerhetsfaktorer om osäkerhet råder Generellt minskad exponering för vissa insektsmedel (t ex OP) inom EU pga utfasning SLV-projekt: uppskatta svenska barns exponering för OP
SLV-projekt: Matkorgen 2010 Typisk matkorg baserat på inköpsstatistik Indelning i 10 livsmedelsgrupper; t ex spannmål, frukt, grönsaker, potatis, kött Analys av näringsämnen, föroreningar mm i mixade prover Uppskattning av medelintag för svenska konsumenter
SLV-projekt: Matkorgen 2010 Resultat bekämpningsmedel Inga resthalter i kött, spannmål, potatis I frukt och grönsaker totalt 10 pesticider detekterade Högre halter i frukt, men låga intag (högst 2,3 % av ADI för barn och 0,55 % för vuxna) Tyder på låga kroniska intag och risker för svenska konsumenter Ger ej information om akuta intag och risker Total diet study, Frankrike: inga risker från bkm, potentiell risk dioxin/pcb i vissa grupper
MRL för barnmat Mat (processad) avsedd för spädbarn och små barn särskilda lägre MRL (0,01 mg/kg, el lägre för vissa a.s.) Tillkom innan MRL harmoniserades - för att skydda barn extra MRL för alla andra grödor och livsmedel ska vara säkra även för barn och gravida och oavsett om man äter med skal
Slutsatser Bkm väl reglerade och kontrollerade Ofta inga eller låga resthalter i livsmedel Vissa problem kvarstår; Kombinationseffekter Kunskaps-/dataluckor för vissa substanser och effekter Baserat på dagens kunskap anser SLV att det är säkert att äta konventionellt framställda livsmedel, men ny information måste alltid beaktas och bedömningar kan revideras