Kunskap om unga i den kommunala ungdomspolitiken 1 Del 3 i serien Hej kommun!
Kontakta gärna oss om du har frågor: tfn: 08-462 53 50 e-post: info@ungdomsstyrelsen.se Ungdomsstyrelsen 2003 projektledare Inger Ashing, Leila Misirli, Anna Karlsson redaktör/språkgranskning Anette Persson grafisk form/foto Christián Serrano tryck Kristianstads Boktryckeri AB distribution Ungdomsstyrelsen Box 17801, 118 94 Stockholm tfn 08-462 53 50, fax 08-644 88 13 e-post info@ungdomsstyrelsen.se webbplats www.ungdomsstyrelsen.se 2
Unga behöver ungdomspolitik Med den här broschyren vill vi inspirera Sveriges kommuner till att inleda eller fortsätta utveckla en sektorsövergripande ungdomspolitik. I det arbetet är det viktigt att ha kunskap om vilka levnadsvillkor unga har och om hur offentliga insatser påverkar dessa villkor. En framgångsrik ungdomspolitik bygger på ett strategiskt kommunalt politiskt arbete. Ungdomsstyrelsen samverkar gärna med er i detta arbete. Vi hoppas att broschyrserien Hej kommun! kommer till användning under olika steg i utvecklingen av er kommunala ungdomspolitik. Leif Linde generaldirektör Ungdomsstyrelsen 3
En ungdomspolitik baserad på kunskap Vad vill unga människor? Hur mår de? Tycker ungdomar att kommunen satsar på rätt saker? Känner de att deras åsikter har någon betydelse i kommunen? Svaren på dessa frågor är viktiga när man som politiker utformar den kommunala ungdomspolitiken. För att kunna fatta rätt beslut är det viktigt att veta hur det faktiskt ser ut för unga att både ta del av ungas egen bild av sin livssituation och att ta del av forskningsresultat, statistik och studier om unga. Den här kunskapen behövs också för att kunna utvärdera hur offentliga insatser påverkar ungas levnadsvillkor. Så här skriver Carl Wennerstrand, ordförande i Barn- och ungdomskommittén i Växjö kommun, i en skrivelse till kommunens gymnasieungdomar i samband med en enkätundersökning om ungas liv: Utan era synpunkter på dessa saker famlar vi i blindo. Vi riskerar att driva verksamhet utifrån vårt perspektiv, baserat på våra värderingar, långt ifrån vad ni tycker vore bra eller spännande. Med den här broschyren vill vi inspirera er till att öka er kunskap om ungas levnadsvillkor och om hur kommunala insatser påverkar dessa villkor. Vi ger tips och idéer på hur ni kan göra egna undersökningar om unga i er kommun. Vi beskriver ett antal undersökningsmetoder och berättar om kommuner som har använt sig av dem. Vi tipsar också om var ni hittar resultat av forskning kring unga. Kunskapen behövs för att utveckla er kommunala ungdomspolitik. 4
Ungdomspolitik vad är det? Ungdomspolitik är ett sektorsövergripande politikområde. Det innebär att frågor som påverkar ungas levnadsvillkor finns inom många olika sektorer i kommunen. Att jobba utifrån en sektorsövergripande ungdomspolitik handlar därför om att se på alla verksamheter ur ett ungdomsperspektiv. Den kommunala ungdomspolitiken är de politiska mål kommunen har beslutat om för att förbättra ungas levnadsvillkor. Politiken ska också innehålla metoder och resurser för att förverkliga målen och rutiner för att följa upp dem. Kommunernas motiv för sin kommunala ungdomspolitik varierar. Motivet kan vara att ge ungdomar inflytande över frågor som rör deras vardag, att förebygga och motverka problem unga kan stöta på, eller att fokusera på välfärdsoch resursfrågor för unga som arbete, bostad och utbildning. 5
6
Varför behövs kunskap? Kunskap behövs för att lösa problem man ställs inför och för att vägleda ens handlande. Kunskap behövs också för att möta förändringar. Kunskap bidrar till att ge förståelse och insikt. Kommunala politiker och tjänstemän behöver kunskap för att kunna fatta bra och kloka beslut. Ett sätt att få kunskap är att utgå från fakta som man analyserar och lägger till de erfarenheter man redan har. Kunskap behövs för att: bestämma mål för ungdomspolitiken avgöra hur målen bäst uppnås utvärdera ungdomspolitiken och lära sig av utvärderingens resultat 7
Metoder för att systematisk skaffa sig Det finns flera metoder för kommunen att, själv eller med hjälp av en högskola eller ett universitet, skaffa sig kunskap om ungdomarna i kommunen på ett systematiskt sätt. Fakta kan samlas in om ungas åsikter, levnadsförhållanden, fritidsvanor, syn på skolan och så vidare. Metoderna kan också användas för att utvärdera kommunens ungdomspolitik. Här följer några exempel på vetenskapligt vedertagna undersökningsmetoder för att samla in fakta. Det är vanligt att kombinera de olika metoderna. Val av undersökningsmetod beror på vad som passar bäst för undersökningens syfte. kunskap 8
Enkätundersökningar Deltagarna i en enkätundersökning får svara skriftligt på frågor i ett formulär. Enkätundersökningar är en relativt billig undersökningsmetod och gör det möjligt att ställa frågor till många. Undersökningen kan genomföras på olika sätt: Postenkäter skickas per post till dem som ska besvara formuläret. Vid gruppenkät delas formulären ut till ett antal individer som befinner sig i samma lokal, till exempel elever i en skolklass eller deltagare i ett arbetsmarknadsprogram. Enkätundersökningar har i flera kommuner använts för att undersöka antingen ungas levnadsvillkor i stort eller vissa delar av ungas liv, som till exempel kultur- och fritidsvanor eller hälsa. Exempel: I projektet LUPP (Lokal uppföljning av ungdomspolitiken) som genomförts av Ungdomsstyrelsen 2001 2003 har nio kommuner gjort enkätundersökningar bland ungdomar i kommunerna. Enkäten har genomförts i skolan och behandlar olika områden som inflytande, skola, hälsa, fritid och framtid. Mer information om projektet, resultat och rapporter finns på: www.ungdomsstyrelsen.se Jönköpings kommun genomför vart tredje år sedan 1994 enkätundersökningen Ung Livsstil. Enkäten behandlar olika aspekter av ungas liv. Kontakta kommunen för mer information: www.jonkoping.se Vart tredje år gör landstinget Västmanland i samarbete med länets kommuner en hälsoenkät bland unga. Kontakta landstinget för mer information om Liv & Hälsa Ung 2001: www.ltvastmanland.se Flera kommuner genomför undersökningar av barns och ungdomars fritidsvanor regelbundet. Läs till exempel om fritidsvaneundersökningen i Göteborg på: www.frivan.goteborg.se Lästips: Enkätboken av Jan Trost, Studentlitteratur 2001. Enkäten i praktiken en handbok i enkätmetodik av Göran Ejlertsson, Studentlitteratur 1996. 9
Intervjuundersökningar Intervjun är en undersökningsmetod där en intervjuare ställer frågor till en person som blir intervjuad. Fördelen med intervjuundersökningar är att kunskapen som samlas in kan bli djup och nyanserad. Intervjuaren har möjligheter att följa upp frågorna som ställs, vilket kan öka förståelsen för det som undersöks. Ofta används intervjuundersökningar som komplement till enkätundersökningar. Intervjuer kan göras som telefonintervjuer eller som personliga intervjuer. Personliga intervjuer genomförs oftast hemma hos den som blir intervjuad eller på annan plats, till exempel i skolan. Exempel: Lycksele kommun genomförde en enkätundersökning inom Ungdomsstyrelsens LUPP-projekt. För att fördjupa kunskapen kring vissa områden i enkäten valde de att genomföra en kompletterande intervjuundersökning. På så sätt fick de djupare kunskap kring, och större förståelse för, ungdomarnas syn på inflytande i kommunen. Kontakta Lycksele kommun för mer information: www.lycksele.se Lästips: Intervjumetodik av Annika Lantz, Studentlitteratur 1993. Kvalitativa intervjuer av Jan Trost, Studentlitteratur 1997. 10
Fokusgrupper Fokusgrupper är en metod där kunskap hämtas in genom gruppinteraktion kring ett visst ämne. Med hjälp av en moderator får grupper fritt diskutera ämnen som är bestämda på förhand. Har man genomfört en enkätundersökning kan fokusgrupper vara ett bra sätt att följa upp resultaten genom att låta ungdomar i grupp diskutera och reflektera kring resultaten. Fokusgrupper kan också användas innan en enkätundersökning genomförs, bland annat för att få tillräcklig kunskap om ett område för att formulera relevanta enkätfrågor. Exempel: Motala kommun har i samarbete med Linköpings universitet genomfört en undersökning kring hur unga ser på framtiden i kommunen. I fokusgrupper reflekterade ungdomar över sina framtidsplaner och diskuterade politiskt deltagande. I undersökningen användes även uppsatser skrivna av unga. Kontakta Motala kommun för mer information: www.motala.se Lästips: Fokusgrupper om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod av Victoria Wibeck, Studentlitteratur 2000. 11
Vem ska genomföra undersökningen? Om det finns utredningskompetens i kommunen kan kommunen själv genomföra undersökningen. Genom att låta utomstående forskare utföra undersökningen kan dock vetenskaplig saklighet och kritisk granskning garanteras. Oavsett om det är kommunen själv eller utomstående forskare som genomför undersökningen är det viktigt att i analysen av resultatet ta hänsyn till olika gruppers, till exempel pojkars och flickors, förutsättningar. Genomförs undersökningen av ett universitet eller en högskola är det viktigt att forskaren och representanter från kommunen diskuterar mål och syfte samt redovisningsformer redan innan undersökningen påbörjas. Detta för att resultaten ska komma den kommunala verksamheten till godo på bästa sätt. Det är också viktigt att enas om på vilket sätt forskare och kommun har rätt att använda materialet. Ett kontinuerligt samarbete med en högskola eller ett universitet möjliggör ett idé- och erfarenhetsutbyte som kan bidra till att utveckla både forskningen och den kommunala verksamheten. Kontaktlänkar mellan forskare och kommunala tjänstemän och politiker kan ge idéer till uppsatsämnen och forskning som kan vara värdefulla för kommunen. 12
13
Andra sätt att skaffa sig kunskap Ta del av forskning om unga Ett sätt för tjänstemän och politiker att få kunskap om ungas levnadsvillkor är att ta del av rapporter och studier som görs av forskare och myndigheter. Forskningsresultat kan ge en samlad bild, djupare förståelse och fler perspektiv på en fråga. Lästips: Böcker: De kallar oss unga, Ungdomsstyrelsens Attitydoch värderingsstudie, 2003. Ung 2003 Fördjupad analys av den nationella ungdomspolitiken, Ungdomsstyrelsen, 2003. Barns och ungdomars välfärd, Kommittén Välfärdsbokslut, SOU 2001:55. Tidskrifter: Young, Nordisk vetenskaplig tidskrift om ungdomsforskning. www.alli.fi/nyri/young/index.htm Locus, Tidskrift för forskning om barn och ungdomar. www.lhs.se/iol/locus Webbplatser: Nordic Youth Research Information, Webbplats för det nordiska ungdomsforskningssamarbetet. www.alli.fi/nyri Skolforskning, Myndigheten för skolutvecklings webbplats om skolforskning. www.skolforskning.se 14
Ordna möten mellan politiker och unga Ett annat sätt för kommunens beslutsfattare att öka sin kunskap om och förståelse för unga i kommunen är att träffa dem. Dessa möten kan till exempel ske genom att bilda referensgrupper av unga, eller genom att politiker och tjänstemän för en dialog med ungdomsorganisationer och kommunens ungdomsråd om ett sådant finns. Kommunen kan också ge ungdomar möjlighet att debattera med politiker på Internet. Ungdomsting och ungdomsparlament är andra forum där unga, tjänstemän och politiker kan mötas och diskutera. Ofta är huvudsyftet med den här typen av möten att öka ungas inflytande i de kommunala beslutsprocesserna. Men det kan också vara ett sätt för politiker och tjänstemän att öka sin kunskap om ungas åsikter och livssituation. Ta del av andra kommuners erfarenheter Ytterligare ett sätt att öka sin kunskap är att utbyta erfarenheter med andra kommuner. Erfarenhetsutbyte innebär att lära av varandra genom att jämföra verksamheter och utbyta tankar kring hur den kommunala politiken kan utvecklas. På så sätt undviker man att uppfinna hjulet på nytt och kan låna idéer från andra, förbättra idéerna och anpassa dem till den egna verksamheten. 15
Exempel på kommuner som har kombinerat olika metoder för att utveckla sin ungdomspolitik 16
Samhällsplanering i Jönköping Stadsbyggnadskontoret i Jönköpings kommun driver ett utvecklingsprojekt för förnyelse av Tenhult som ligger strax utanför Jönköping. Projektet rör utveckling av samhällets funktion, centrum och bygd. Genom enkäter, skolprojekt och via förslagslådor har idéer och synpunkter lämnats in. En lokal utvecklingsgrupp, med bland annat lokala näringsidkare, föreningar och representanter från kommunen, omformar idéerna till förslag på åtgärder. Därefter diskuteras åtgärdsförslagen vid ett öppet möte. De åtgärdsförslag man enas om kommer att finnas i ett handlingsprogram. För mer information kontakta Jönköpings kommun: www.jonkoping.se Ungas tankar och visioner i Norrköping Norrköpings kommun genomförde tillsammans med Hultsfred och Kalmar ett projekt om ungas tankar och visioner. Syftet var att ta reda på mer om hur ungdomar ser på samhället och att på sikt öka ungdomars inflytande. Projektet inleddes med en mindre undersökning där ett 40- tal ungdomar tillfrågades om vilka kommunala frågor de tyckte var viktigast just nu. Nästa steg i projektet var en fokusgruppsundersökning där ett 80-tal ungdomar deltog. I fokusgrupperna samtalade ungdomar om de frågor som valdes ut i den första undersökningen. Vid en slutkonferens möttes politiker och ungdomar för att diskutera tillvägagångssätt för att praktiskt arbeta vidare med frågorna. För mer information kontakta Norrköpings kommun: www.norrkoping.se 17
Att använda kunskap på rätt sätt Att kartlägga och analysera hur ungdomarna i kommunen har det, och vad de tycker är viktigt, är ett avgörande steg i arbetet med att utveckla kommunens ungdomspolitik. Kunskapen kan ge politiker underlag för prioriteringar i beslut som rör unga. Kunskapen ger också tjänstemän underlag för att utveckla och förbättra den kommunala verksamheten. Formulera mål och strategier I offentlig verksamhet uttrycks politiska ambitioner vanligtvis i mål. Utifrån resultatet av en undersökning kan strategier och mål för den kommunala ungdomspolitiken ses över. Målen kan till exempel samlas i ett mål- och strategidokument. Ett annat sätt är att se till att det finns ett tydligt ungdomsperspektiv i andra politiska handlingsprogram. Följ upp politiken Det är viktigt att följa upp politiken för att se vilka effekter den har haft för unga i kommunen. Ungdomspolitiken bör ses som en process där man hela tiden prövar den förda politiken på nytt. Detta kan göras genom återkommande undersökningar. Förmedla kunskapen Fakta om ungas levnadsvillkor och åsikter behöver spridas till fler än dem som traditionellt sysslar med ungdomsfrågor. Alla sektorer i kommunen behöver kunskap om ungdomar. Diskutera utifrån kunskapen Det är inte bara tjänstemän och politiker som har nytta av kunskapen från en genomförd undersökning. Resultaten från undersökningen kan till exempel användas som underlag för att diskutera olika frågor i skolan. Resultaten kan också användas som utgångspunkt för diskussion mellan unga och politiker exempelvis vid ett ungdomsting eller rådslag. 18
Hittills utgivna broschyrer i Hej kommun!-serien Hej kommun! om sektorsövergripande kommunal ungdomspolitik Broschyren för dig som vill veta hur den svenska ungdomspolitiken fungerar, hur den kom till och hur man kan jobba med frågan på hemmaplan. Att vilja utveckla ungdomspolitiken För en framgångsrik ungdomspolitik krävs ett medvetet kommunalt arbete. Läs om hur andra kommuner gör och få tips och idéer. Kunskap om unga i den kommunala ungdomspolitiken Med den här broschyren vill vi inspirera er till att öka er kunskap om ungas levnadsvillkor och ger tips och idéer på hur ni kan göra egna undersökningar om unga i er kommun. 19
Ungdomsstyrelsen är en statlig myndighet som arbetar inom fyra verksamhetsområden: Vi fördelar bidrag och arbetar med metodutveckling inom ungas Fritid och föreningsliv samt inom Internationellt ungdomsutbyte. Vi stödjer utvecklingen av Kommunal ungdomspolitik och följer upp den Nationella ungdomspolitiken. www ungdomsstyrelsen se Här kan du läsa om ungdomsfrågor och ungdomspolitik. Vi samlar statistik och information om forskning och det utvecklingsarbete som sker på ungdomsområdet. Box 17801, tfn 08-462 53 50, fax 08-644 88 13, e-post: info@ungdomsstyrelsen.se 20