Ansökan enligt 11 kap miljöbalken För utrivning av dammen (dämmet i Tollarp), Kristianstads kommun 2015-09-14 Upprättad av: Emma Sjögren Granskad av: Anna-Karin Jonsson Godkänd av: Emma Sjögren
KUND Kristianstads kommun Kommunledningen 291 80 Kristianstad KONSULT WSP Sverige AB Box 34 371 21 Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7225653 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER Fredrik Lager, 044-13 64 00, fredrik.lager@kristianstad.se Emma Sjögren, 010-722 56 28, emma.sjogren@wspgroup.se 2 (26)
INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 5 3 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN 6 3.1 Lokalisering 6 3.2 Beskrivning av dammen 6 3.2.1 Skättilljunga kvarn 6 3.2.2 Befintliga tillstånd 6 3.2.3 Dammens befintliga konstruktion 7 3.3 Sökt åtgärd 9 3.3.1 Utrivning av dammen 9 3.3.2 Skyddsåtgärd vid kvarnlämningen 10 3.3.3 Återställningsarbete 11 3.3.4 Tidplan 12 3.3.5 Nollalternativ 12 4 FÖRUTSÄTTNINGAR 12 4.1 Planer och fastigheter 12 4.2 Berört vattenområde 13 4.2.1 Uppströms förhållanden 13 4.2.2 Nedströms förhållanden 13 4.2.3 Hydrologiska data 14 4.2.4 Landskapsbild 14 4.2.5 Sediment och bottenförhållanden 15 4.3 Riksintressen och skyddade områden 15 4.4 Marin miljö 16 4.4.1 Fisk 16 4.4.2 Utter 17 4.4.3 Bottenfauna 17 4.4.4 Vattenväxter 17 4.5 Naturmiljö 17 4.6 Kulturmiljö 18 4.7 Friluftsliv 18 5 FÖRUTSEDDA MILJÖKONSEKVENSER 18 3 (26)
5.1 Planerings- och fastighetsfrågor 18 5.2 Berört vattenområde 19 5.2.1 Hydrologi 19 5.2.2 Landskapsbild 23 5.2.3 Sediment och bottenförhållanden 23 5.3 Riksintressen och områdesskydd 23 5.4 Marin miljö 24 5.5 Naturmiljö 24 5.6 Kulturmiljö 24 5.7 Friluftsliv 24 5.8 Hushållning med naturresurser 24 5.9 Risk och säkerhet 25 5.10 Buller och utsläpp till luft 25 6 MILJÖKVALITETSNORMER FÖR VATTENFÖREKOMSTER 25 4 (26)
1 INLEDNING Kristianstads kommun planerar att riva ut dammen på fastigheterna Västra Vram 1:11, Tollarp 217:1 och Västra Vram 85:1 i Tollarp med syftet att återskapa en naturlig vattenmiljö vid denna del av Vramsån. Dammen är en lämning efter Skättilljunga kvarn, ibland även kallad Tollarps kvarn, som inte är i bruk. Dammen saknar rättskraftigt tillstånd. Åtgärden är tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken. Kristianstads kommun kommer att ansöka om tillstånd till utrivning av dammen hos mark- och miljödomstolen. Dammen är belägen inom strandskyddat område, Natura 2000-området Vramsån samt inom yttre skyddsområde för vattentäkt. Ansökan kommer således omfatta en ansökan om tillstånd enligt 7 kap miljöbalken för åtgärd i Natura 2000. I nära anslutning till dammen finns tjockskalig målarmussla och flodpärlmussla, vilka är fridlysta enligt artskyddsförordningen. Ansökan omfattar därför även en ansökan om dispens från artskyddsförordningen (2007:845) för att tillfälligt flytta på musslor under tiden för genomförandet av åtgärden. Detta samrådsunderlag utgör utgångspunkt för de samråd som ska hållas i tillståndsprocessen, enligt 6 kap 4 miljöbalken. Samråd med lokala och regionala myndigheter genomfördes 2015-05-20. Samråd ska nu hållas med enskilda, allmänhet och organisationer m fl. angående den planerade åtgärden med möjlighet att lämna synpunkter på bl. a miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och omfattning. WSP Sverige AB har fått i uppdrag från Kristianstads kommun att sammanställa detta samrådsunderlag. et har upprättats med utgångspunkt från uppgifter som tillhandahållits av Kristianstads kommun. 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Huvudman: Postadress: Platsnamn: Kommun och län: Kontaktperson Kristianstads kommun: Kristianstads kommun 291 80 Kristianstad Skättilljunga kvarn, Vramsån Kristianstads kommun, Skåne län Fredrik Lager Telefon: 044-13 64 00 E-post: fredrik.lager@kristianstad.se Fastighetsbeteckning: Västra Vram 1:11, Tollarp 217:1, Västra Vram 85:1 Verksamhetsutövare: Tillsynsmyndighet: Kristianstads kommun Länsstyrelsen i Skåne län 5 (26)
3 BESKRIVNING AV ÅTGÄRDEN 3.1 Lokalisering Dammen är belägen strax nordost om Idrottshallen i centrala Tollarp, i Kristianstads kommun, se figur 1. Aktuell damm Figur 1. Översiktsbild lokalisering av aktuell damm i Tollarp 3.2 Beskrivning av dammen 3.2.1 Skättilljunga kvarn På den aktuella platsen har det funnits kvarnverksamhet sedan 1500-talet 1. Därefter har det tillkommit sågverksamhet och kraftverk för elproduktion. På 1960-talet togs kvarnen ur bruk 2. Dammen med kvarnlämningen och kvarnränna bedöms enligt kulturmiljölagen (1988:950) som fornminne. 3.2.2 Befintliga tillstånd Dammen är inte tillståndsprövad enligt miljöbalken och saknar rättskraftigt tillstånd enligt äldre lagstiftning. 1 Kvarnarna vid Vramsån (I-VI). Kristianstadbladet. Larsson 1982 2 Vramsån, Vattenkraftverk och dammbyggnader. Länsstyrelsens rapport 2015:7 6 (26)
3.2.3 Dammens befintliga konstruktion Dammen består av två delar; kvarnlämningen i den vänstra delen i strömfallsriktningen och överfallet i den högra delen i strömfallsriktningen, se figur 2-3. Den högra delen är ett drygt 40 meter långt överfall med sydvästlig riktning mellan södra strandkanten och ön. Överfallet utgörs av en jordvall med stenlagt ytterliv och dammkrön i betong. Mitt i dammvallen finns en fisktrappa som anlades runt år 1980. Fiskvägen är en fisktrappa gjuten av betong och natursten, utan möjlighet till reglering 3. Fisktrappan är utdömd av Länsstyrelsen i Skåne då den utgör ett partiellt vandringshinder (kan endast passeras vid gynnsamma förhållanden) för laxartad fisk och ett definitivt hinder för svagsimmande arter. 4 Figur 2. Dammen. Grön markering visar kvarnlämningen och blå markering visar fördämningen. 2015-03-14, vattenföring 3,3m 3 /s. 3 Vramsån, Vattenkraftverk och dammbyggnader. Länsstyrelsens rapport 2015:7 4 Länsstyrelsen i Skåne, föreläggande 535-16391-20141290. 2015-01-30 7 (26)
Figur 3. Dammen vid lågt vattenflöde. 2015-07-10, vattenföring 0,3m 3 /s. Mellan ön och den norra strandkanten, d v s i den vänstra delen i strömfallsriktningen finns kvarnlämningen. Här finns det två luckintag med träsättar. Vid dammen finns ytterligare ett utskov till en ålkista på Mölleön som nu är raserad. Utloppskanalen är grävd och stensatt. Kvarnbyggnadens grundmur finns kvar med stenvalv och platsgjuten grundmur i betong, se figur 4-5. Figur 4. Kvarnlämningen vid lågt vattenflöde. Två luckintag med träsättar. Till höger om luckorna syns ett utskov till före detta ålkista. 8 (26)
Figur 5. Kvarnlämningen sett nedströms ifrån. 3.3 Sökt åtgärd Kristianstads kommun vill återskapa en helt fri och naturlig fiskväg genom att riva ut dammen till naturlig botten, tappa ned den uppdämda vattenytan och återställa åfåran till dess ursprungliga fallprofil. En underhållsfri faunapassage för all framtid skapas och den uppdämda vattenytan uppströms dammen ersätts med strömmande vatten. Syftet med åtgärden är att stärka den biologiska mångfalden i vattendraget. Åtgärden bedöms vara en förutsättning för en gynnsam bevarandestatus för de arter och naturtyper som är upptagna i Natura 2000-området Vramsån. Den bedöms även bidra till att miljökvalitetsnormen god ekologisk status kan uppnås för vattenförekomsten Vramsån: Ryabäcken. 3.3.1 Utrivning av dammen Den planerade utrivningen innebär att ca 35 m av dammen rivs ner till den ursprungliga bottnen. Ca 10 m av dammen direkt uppströms Mölleön lämnas orörd för att bevara delar av fornminnet, se figur 6. Den dämmande effekten av den bevarade delen bedöms vara försumbar. Den södra delen av dammen har inget bevarandevärde ur kulturmiljösynpunkt då den ursprungliga konstruktionen förstördes när fisktrappan byggdes. 9 (26)
Figur 6. Rött streck markerar den del av dammen som ska bevaras. 3.3.2 Skyddsåtgärd vid kvarnlämningen Den vänstra delen av dammen (i strömfallsriktningen) och kvarnrännan bedöms inte ha någon betydelse för naturvärdena i ån. Däremot har denna del av dammen höga kulturmiljövärden. Om denna del av fornminnet inte ska förstöras vid utrivningen är det nödvändigt att vidta skyddsåtgärder så att inte höga flöden kan passera kvarnrännan. Höga flöden skulle medföra att kvarnlämningen och den stensatta kvarnrännan rasar. Likaså kan denna del av dammen inte torrläggas eftersom det skulle medföra igenväxning som på sikt förstör fornlämningen. Som skyddsåtgärd vid utrivningen kommer följande åtgärder att vidtas: All betong vid kvarndelen uppströms trädäcket (se figur 4), tas bort. Betongkonstruktionen är idag i mycket dåligt skick. Istället för att restaurera den och gjuta in fornlämningen lyfter man nu fram de äldre delarna av anläggningen. Klacken inne i kvarndelen (där luckorna idag går ner) förstärks med en fast tröskel för att förhindra flöden minst upp till MHQ100, se figur 7. Tröskeln byggs av natursten och betong samt är underhållsfri. Mitt på tröskeln görs en ca 20 cm bred öppning som medför att ett mindre flöde kan passera. Detta för att minska igenväxning. Uppströms kvarnlämningen fördjupas åfåran något för att säkerställa att vatten når fram till tröskeln även vid låg- och normalflöden, vilket det inte gör annars. Det befintliga trädäcket stagas om och bibehålls för att minska igenväxning. 10 (26)
Figur 7. Skyddsåtgärd vid kvarndelen med fast tröskel och trädäck. 3.3.3 Återställningsarbete Efter utrivning kommer den ursprungliga åfåran att återskapas så vattenspegeln ersätts med ett strömmande vatten med goda livsmiljöer för de hotade arterna. Den natursten dammen är uppbyggd kommer att användas för att skapa strömkoncentrationer vid utrivningen men även uppströms dammen, se figur 8. Figur 8. Stenar i dammen som kommer att placeras ut i åfåran från dammen och uppströms. 11 (26)
Detaljerad utformning av återställning av åfåran efter utrivningen kommer att ske i samråd med länsstyrelsen och fisksakkunnig efter det att utrivningen är färdigställd och bottenförhållanden mer kända. Uppbyggnaden sker med naturligt avrundad grus, sten och block. Finjustering av uppbyggnaden kan komma att behövas under två år efter utrivningen. 3.3.4 Tidplan Utrivningsarbetena är planerade att genomföras under period med lågt vattenflöde under juni-augusti så snart tillstånd till åtgärden erhållits. 3.3.5 Nollalternativ Nollalternativ är en redogörelse för konsekvenserna av att planerad åtgärd inte kommer till stånd. Syftet med att redovisa ett nollalternativ är i huvudsak att det ska utgöra ett jämförelsealternativ vid värderingen av vilken förändring åtgärden medför i förhållande till om den inte genomförs, ur miljöhänseende. Nollalternativet innebär att dammen inte rivs ut och istället ansöker kommunen om tillstånd för att dammen i sin helhet bibehålls i nuvarande skick. 4 FÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Planer och fastigheter Dammanläggningen är belägen på fastigheterna Västra Vram 1:11, Tollarp 217:1, Västra Vram 85:1, Kristianstads kommun, se figur 9. Västra Vram 1:11 och Tollarp 217:1 ägs av Kristianstads kommun. Västra Vram 85:1 ägs av Dan Mortazavi, Lundgrens väg 7, 29832 Tollarp. Dammen ligger inte inom detaljplanelagt område, men angränsar i norr till Detaljplan för Tollarps samhälle (11-TOL-217/61). 12 (26)
Figur 9. Dammens ungefärliga lokalisering med fastighetgränser. 4.2 Berört vattenområde 4.2.1 Uppströms förhållanden Områden kring övre delen av Vramsån, uppströms dammen i Tollarp, karaktäriseras av jordbruksmark med inslag av lövskog. Denna del av ån domineras av lugnflytande vatten med sträckor av svagt strömmande vatten. 5 Området uppströms Tollarp anses vara det i särklass musselrikaste i landet och bottenfaunan är mycket art- och individrik. Enligt Länsstyrelsen finns det uppströms aktuell damm sju partiella vandringshinder för fisk. 6 4.2.2 Nedströms förhållanden Vramsån är på sträckan genom Tollarp bred och lugnflytande. Ungefär 300 m nedströms aktuell damm ligger Tollarps kvarn och färgeri med tillhörande damm. Även denna damm utgörs av en överfallsdamm med fisktrappa. Större delen av vattenområdet mellan de båda dammarna bedöms vara påverkat av uppdämning från den nedre dammen och sträckan saknar lekområden för fisk. 7 5 Biotopkartering av Vramsån 2008. Länsstyrelsens rapport 2008:52 6 Muntligt från länsstyrelsen 2015-05-20 7 Muntligt från länsstyrelsen 2015-05-20 13 (26)
Nedströms Tollarp till mynningen vid Helge å finns det enligt länsstyrelsen sju vandringshinder för fisk. 8 Strandängarna kring utloppet ingår i Ramsarområdet längs Helge å. 4.2.3 Hydrologiska data Huvudavrinningsområde: 88 Helge å Koordinat (SWREF99 TM): 6198770, 435560 (ungefärlig) Avrinningsområdets storlek: 252,5 km² Sjöandel: 0,5 % Tabell 1. Beräknad vattenföring i Vramsån.* Dimensionerande flöde HHQ100 Högsta högvattenföring med en återkomsttid av 100 år Flöde m³/s 41 62 HHQ50 Högsta högvattenföring med en återkomsttid av 50 år 37 56 MHQ Medelhögvattenföring 19,5 29 MQ Medelvattenföring 2,7 MLQ Medellågvattenföring 0,27 LLQ50 Lägsta lågvattenföring med en återkomsttid av 50 år. 0,05 * enligt Vägverkets publikation 2008:61 VVMB 310 Hydraulisk dimensionering, samt med flödesstatistik från SMHI. ** Justerade med faktor för framtida förväntad klimatförändring, enligt VVMB 310. Flödena ovan är dygnsmedelvärden. Momentanfaktor för högsta högvattenföringar: 1,1 Flöde, framtida klimat** m³/s Inför den planerade utrivningen har en hydraulisk modellering gjorts för att belysa nulägessituationen och konsekvenser av utrivningen med avseende på vattennivåer och vattenytans utbredning. Vattenståndsberäkningarna är genomförda i modellverktyget HEC-RAS 4.1.0. 4.2.4 Landskapsbild Försättsblad samt figur 6 visar dammen från flygfoto. Vid dammen förekommer idag ingen annan verksamhet än fördämning. Invånarna i Tollarp upplever spegeldammen som en tillgång för byn ur ett estetiskt perspektiv. Det saknas dock gångstråk utmed denna sträcka av ån och kvarnlämningen gränsar till en privat fastighet. En gångbro från skolan på norra sidan ån till idrottshallen på södra sidan är den mest tillgängliga delen av ån vid denna sträcka. 14 (26)
4.2.5 Sediment och bottenförhållanden Inför den planerade utrivningen har prover från sediment uppströms dammen analyserats. Resultaten har jämförts med bakgrundshalter i Södra Sverige samt med internationella riktvärden. Sammanfattningsvis bedöms föroreningshalterna i sedimenten med undantag för ett enstaka prov vara låga. Kompletterande provtagning kommer att utföras för att säkerställa en ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt god hantering av sedimenten. 4.3 Riksintressen och skyddade områden Vramsån omfattas av riksintresse för naturvård och är ett nationellt särskilt värdefullt vatten med avseende på naturvärde och värde för fiske. 8 Dammen ligger inom strandskyddat område. Delar av dammen är belägen inom yttre skyddsområde i vattenskyddsområdet Västra Vram 2:5, 2:9 som är en grundvattentäkt med tillhörande föreskrifter daterade 1 april 1971. Sökt åtgärd föranleder inget krav på anmälan/ansökan enligt föreskrifterna. Vramsån är i sin helhet ett Natura 2000-område enligt art- och habitatdirektivet (EU ID: SE0420310) med syfte att uppnå gynnsam bevarandestatus för arter och naturtyper enligt tabell 2-3. Tabell 2. Upptagna arter i Natura 2000-området Vramsån. Art Skyddad enligt artskyddsförordningen Rödlistad Fridlyst Bred paljettdykare S, B, N * - Ja Flodpärlmussla S, B, F Starkt hotad (EN) Ja Tjockskalig målarmussla S, B, N Starkt hotad (EN) Ja Lax S, B, F - - Skånsk sandnejlika (sandnejlika) S, B, N Starkt hotad (EN) Ja Utter S, B, N Nära hotad Ja 8 http://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ 2015-09-09 15 (26)
* S arten förekommer i Sverige. B arten har enligt fågel- eller art- och habitatdirektivet ett sådant unionsintresse att särskilda skyddsområden eller bevarandeområden behöver utses. N Arten kräver noggrant skydd enligt art- och habitatdirektivet. Arten finns upptagen i bilaga till art-och habitatdirektivet. F Arten har enligt art- och habitatdirektivet ett sådant gemenskapsintresse att insamling i naturen och exploatering kan bli föremål för särskilda förvaltningsåtgärder. Tabell 3. Upptagna naturtyper i Natura 2000-området Vramsån. Naturtyp Areal (ha) Fuktängar 5,4 Högörtängar 0,28 Lövsumpskog 0,7 Mindre vattendrag 111,6 Nordlig ädellövskog 3,6 Näringsfattig bokskog 2,7 Näringsrik bokskog 5,4 Näringsrik ekskog 3,5 Sandstäpp 0,58 Silikatgräsmarker 0,27 Svämlövskog 62,2 Trädklädd betesmark 1,4 Ädellövskog i branter 0,53 4.4 Marin miljö 4.4.1 Fisk I Vramsån förekommer ett stort antal fiskarter så som abborre, bäcknejonöga, elrista, flodnejonöga, grönling, gädda, lake, lax, mört, nejonöga, sandkrypare, sutare, ål och öring. 9 Flera av dessa arter är särskilt skyddsvärda eller hotade. Till exempel är sandkrypare och grönling två i Sverige mycket sällsynta fiskarter som finns nedströms Tollarp. Laxen och öringen har en särskild betydelse i den planerade åtgärden då den är värdfisk för den hotade flodpärlmusslans larver. Vramsån var förr rik på öring, men igenslamning av lekbottnar har lett till minskade bestånd. Idag finns det cirka 7 ha lämpliga öringbottnar, mest uppströms Tollarp. Den tjockskaliga målarmusslan är även den beroende av värdfiskar i sin reproduktion. Men vilken fiskart som fungerar som huvudvärd i Sverige är ännu 9 Elfiskeregistret 2015-04-30 16 (26)
oklart. De studier som hittills genomförts antyder att möjliga arter är bl.a. elritsa och stensimpa samt lake, löja och färna. 10 Att skapa förutsättningar för en mångfald av även svagsimmande fiskarter är därför viktigt för att nå god bevarandestatus i Vramsån. 4.4.2 Utter Utter vistas frekvent i det aktuella området 11 Utter är upptagen som en bevarandeart i Natura 2000-området Vramsån och klassad som sårbar (VU). Utterns föda består mestadels av fisk, men den äter även groddjur, kräftor och större insekter, fåglar och mindre däggdjur. Uttern trivs bäst där det finns riklig tillgång på föda och där buskar, träd och annan skyddande vegetation utmed åstränder ger skydd och möjlighet till gryt- och viloplatser. Utter håller relativt stora hemområden och följer gärna strandlinjen när den vandrar. 4.4.3 Bottenfauna Bottenfaunan i Vramsån uppströms Tollarp är mycket art- och individrik tillföljd av att åns naturliga struktur till stor del har bevarats. Till exempel finns där krävande och sällsynta arter av dagsländan och vattenbaggar. Detta indikerar att Vramsån har mycket höga naturvärden. Bred paljettdykare är en av arterna och den är även en av bevarandearterna i Natura 2000-omårdet Vramsån. I Vramsån finns samtliga sju arter av stormusslor som förekommer i Sverige. Uppströms Tollarp räknas som ett av de musselrikaste områdena i landet. Flera av musslorna är sällsynta och kräver ett rent, friskt rinnande vatten för att leva. Stormusslorna är beroende av värdfiskar i sin reproduktion. En inventering av musslor i direkt anslutning aktuell damm har genomförts. Resultatet visar att där finns det både flodpärlmussla, tjockskalig målarmussla vilka båda är arter upptagna i Natura 2000-området, samt stor dammussla och allmän dammussla. Där finns också fler skal än levande individer av samtliga arter. 4.4.4 Vattenväxter Vattenväxten jättemöja har i Vramsån en av sina två enda förekomster i Norden. I Vramsån växer den på ett femtontal platser på en sträcka av drygt en mil. Nedströms Tollarps samhälle finns rikliga bestånd. Jättemöja är fridlyst samt finns upptagen på rödlistan, klassad som sårbar (VU). 12 4.5 Naturmiljö Vid Vramsån har fransfladdermus, mustaschfladdermus och vattenfladdermus observerats. 13 Fransfladdermusen är klassad som sårbar och är även fridlyst. 10 http://www.artdatabanken.se/ 2015-09-11 11 Muntligt, Vattenriket Kristianstad, 2015-09-10 12 http://www.artdatabanken.se/ 2015-05-04 13 Bevarandeplan för Natura 2000-omårde Vramsån, Länsstyrelsen i Skåne län. 2005 17 (26)
Fågellivet runt Vramsån är rikt och varierat. I de strömmande partierna av ån finns bland annat forsärla, strömstare och kungsfiskare. 4.6 Kulturmiljö Länsstyrelsen i Skåne har nyligen genomfört en inventering av kulturhistoriska värden i Vramsån. 14 I rapporten har Skättilljunga kvarn bedömts ha ett visst kulturhistoriskt värde, med kvarnlämning, kvarnränna samt dammbyggnad med dammspegel. Kvarnen har enligt historiska dokument funnits på platsen sedan 1500-talet. Kvarnen som från början var en har använts som skvaltkvarn, först för husbehov och senare i större omfattning. Vid kvarnen fans tidigare även ett sågverk. Under 1920-talet ersattes vattenhjulet med en turbin. På 1960-talet togs kvarnen ur drift. Stenbron strax nedströms dammanläggningen utgör en övrig kulturhistorisk lämning enligt Riksantikvarieämbetet. 15 4.7 Friluftsliv Vramsån är en stor tillgång för Tollarps samhälle med ett rikt fisk- djur- och insektsliv. Tillgängligheten för den delen av ån som passerar centrala delar av Tollarp kan dock utvecklas. Genom att förlänga befintliga gång- och cykelslingor kan sammanhängande offentliga grönstråk skapas 16. 5 FÖRUTSEDDA MILJÖKONSEKVENSER Utformningen av den planerade miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) framgår av nedanstående innehållsförteckning. Ansökan kommer utöver MKB:n bestå av en huvudansökan och en teknisk beskrivning. Nedan anges kortfattat den miljöpåverkan som kan förutses idag och som kommer att hanteras vidare i fortsatt arbete med miljökonsekvensbeskrivningen. 5.1 Planerings- och fastighetsfrågor Den planerade åtgärden bedöms ligga i linje med översiktsplanen och den bedöms inte heller påverka närliggande detaljplan. Åtgärden ligger även i linje med andra beslutade kommunala planer så som naturvårdsprogram och lokala miljömål och vattenstrategi. De fastigheter som angränsar till dammen kommer att bli berörda genom att vattenspegeln ersätts med strömmande vatten. 14 Vramsån, vattenkraftverk och dammbyggnader. Länsstyrelsen i Skåne. 2015 15 http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html?utm_source=fornsok&utm_medium=block&utm _campaign=ux-test 2015-05-04 16 Översiktsplan för Kristianstads kommun. 2013 18 (26)
5.2 Berört vattenområde 5.2.1 Hydrologi Den hydrauliska modelleringen har gjorts vid sex olika flödessituationer: Dagens MQ medelvattenföring, medelvärdet av dygnsvattenföringen Dagens MLQ medellågvattenföring, medelvärdet av varje års lägsta dygnsvattenföring. Dagens LQ50 lågvattenföring med återkomsttid av 50 år Framtida MHQ år 2100 medelhögvattenföring, medelvärdet av varje års högsta dygnsvattenföring Framtida HQ50 år 2100 högvattenföring med en återkomsttid av 50 år Framtida HQ100 år 2100 högvattenföring med en återkomsttid av 100 år. Resultaten visas i vattenutbredningskartor där den lila färgen visar nollalternativet, dvs att utrivningen inte genomförs. Den blå färgen visar hur vattenytan kommer att se ut efter utrivningen. Kartbilderna visar också hur mycket vattenståndet varierar i dagsläget. Jämför den blå ytan (medellågvattenföring) med kartans ljusblå vattenyta (normal vattenföring) i figur 11. De tre första kartbilderna (figur 10-12) visar hur vattenutbredningen kommer att förändras med dagens klimatförutsättningar. Nedströms dammen kommer vattenutbredningen inte att påverkas av utrivningen. Uppströms dammen kommer vattenspegeln ersättas med strömmande vatten och vattenutbredningen minskar. Den största minskningen är direkt uppströms dammen ungefär fram till gångbron vid skolan. Uppströms gångbron är skillnaden inte lika stor. Figur 10. Vattenutbredning vid dagens medelvattenföring. 19 (26)
Figur 11. Vattenutbredning vid medelvärdet av medellågvattenföring. Figur 12. Vattenutbredning vid lågvattenföring med en återkomsttid av 50 år. 20 (26)
De tre följande kartbilderna (figur 13-15) visar hur vattenutbredningen förändras vid höga flöden i ett framtida klimat (år 2100). Liksom vid dagens klimat sker ingen förändring av vattenutbredningen nedströms dammen om dammen rivs ut. Däremot minskar den yta som översvämmas uppströms dammen vid höga flöden i ett framtida klimat. Figur 13. Vattenutbredning vid medelhögvattenföring i ett framtida klimat. 21 (26)
Figur 14. Vattenutbredning vid högvattenföring med en återkomsttid av 50 år i ett framtida klimat. Figur 15. Vattenutbredning vid högvattenföring med en återkomsttid av 100 år i ett framtida klimat. 22 (26)
5.2.2 Landskapsbild Vattenytan uppströms dammen kommer att ersättas med strömmande vatten när dammen tas bort. I sträckan uppströms dammen kommer stenar från dammen att placeras ut för att skapa strömkoncentrationer och habitat för de vattenlevande arterna. Detta skapar förutsättningar för ett rikt djur- och fågellivet på denna del av Vramsån. När vattenutbredningen minskar kommer vegetationen vid dagens strandlinje att breda ut sig, vilket förändrar landskapsbilden vid och uppströms dammen. Figur 16 visar en skiss på hur det kan komma att se ut direkt uppströms dammen. Figur 16. Gestaltning uppströms dammen före och efter utrivning. 5.2.3 Sediment och bottenförhållanden 100-350 m 3 sediment kommer att behöva tas bort från åfåran i samband med utrivningen. Dessa sediment tas om hand på erforderligt sätt utifrån de kompletterande undersökningarna av föroreningsgrad. Arbetena med utrivningen av dammen kan medföra att en viss grumling uppstår. Åtgärderna är planerade att vidtas under period med lågvattenföring, vilket minimerar grumling. Det uppgrumlade materialet bedöms sedimentera i det lugna vattenområdet nedströms dammen. 5.3 Riksintressen och områdesskydd Utrivningen av dammen bedöms vara en förutsättning för att nå gynnsam bevarandestatus för skyddsvärdena i Natura 2000-området. Utrivningen medför att det blir naturliga vattenståndsfluktuationer uppströms dammanläggningen och att fiskvandring blir möjlig även för svagsimmande arter. Detta är förutsättningar för ett produktivt ekosystem och ökad biologisk mångfald. 23 (26)
5.4 Marin miljö Åtgärden medför ett naturligt flödesmönster i denna del av åsträckningen, vilket bedöms ge en ökad produktivitet i ekosystemet. Det återskapas strömsträckor som kan fungera som lekområde för öring samt som livsmiljö för stormusslor och annan bottenfauna. Åtgärden är nödvändig för att skapa bättre förutsättningar för de hotade stormusselarterna. Utrivningen av dammen innebär att även svagsimmande fiskar och andra vattenlevande organismer kan transportera sig på en längre stäcka av ån. Det bedöms få mycket positiv påverkan på samtliga fiskarter och därmed för de hotade musslorna. Vid genomförandet kommer befintliga musslor i det berörda vattenområdet att tillfälligt flyttas på så att de inte skadas. Jättemöja och utter bedöms inte bli påverkade av åtgärden. 5.5 Naturmiljö Sökt verksamhet bedöms vara positiv för fåglarna och fladdermössen i vattensystemet eftersom det troligen innebär förbättrat födosök längs en längre sträcka i Vramsån. 5.6 Kulturmiljö Värdebärande element i kulturmiljön kommer att skydds enligt ovan. En ansökan om tillstånd till ingrepp i fornminne kommer att lämnas in till länsstyrelsen efter det att tillstånd enligt miljöbalken erhållits. 5.7 Friluftsliv Åtgärden bedöms inte påverka friluftslivet utan skapar snarare förutsättningar för att vidta åtgärder för ökad tillgänglighet vid denna del av Vramsån. 5.8 Hushållning med naturresurser Vid utrivningen kommer den sten som dammen är uppbyggd av att återföras till åfåran uppströms dammen. Sötvattenmiljöer bidrar med viktiga ekosystemtjänster som på ett direkt eller indirekt sätt bidrar till människors välbefinnande. 17 Ett friskt vattendrag med hög biologisk mångfald ger oss vattenrening, möjligheter till dricksvattenproduktion, rika naturmiljöer och möjligheter till naturupplevelser och rekreation. Ett rikt och levande vattendrag med lekbottnar för fisk och livsmiljöer för hotade arter bör ses som en viktig och högt skattad naturresurs. Utrivningen av dammen medför att denna naturresurs stärks. 17 http://www.naturvardsverket.se/ekosystemtjanster 2015-09-11 24 (26)
5.9 Risk och säkerhet De risker som bedöms vara förknippade med planerad verksamhet är framförallt arbetsmiljörisker. Det finns alltid en viss risk för bränsle- eller hydrauloljeläckage när entreprenadarbeten med maskiner utförs. 5.10 Buller och utsläpp till luft Arbetsmaskiner och transport av materialet orsakar buller under anläggningstiden. Naturvårdsverkets riktvärden för buller från byggarbetsplatser bör innehållas. Arbeta avses att bli utförda under dagtid. Kortaste avstånd mellan bostäder och dammen är mindre än 100 m. Utsläpp till luft uppstår under från maskinerna som används till utrivningsarbetena. 6 MILJÖKVALITETSNORMER FÖR VATTENFÖREKOMSTER I följande kapitel görs en avstämning mot gällande miljökvalitetsnormer (MKN) för ytvatten. MKN för utomhusluft och omgivningsbuller bedöms inte bli påverkade. Vramsån är uppdelad i två ytvattenförekomster, den nedre delen Helge å - Ryabäcken och den övre Ryabäcken källa. Dammen är belägen i den övre delen. Status och kvalitetskrav i de båda delarna av Vramsån redovisas i tabell 4. 18 18 www.viss.lansstyrelsen.se 2015-07-14 25 (26)
Tabell 4. Status och ingående kvalitetsfaktorer för de två vattenförekomsterna i Vramsån Status och ingående kvalitetsfaktorerer Ekologisk status, status (preliminära 2015) Ekologisk status, kvalitetskrav (preliminära 2015) Kvalitetsfaktorer ekologisk status Vramsån: Helge å - Ryabäcken (SE620341-139491) Måttlig God ekologisk status 2027 Vramsån: Ryabäcken Källa. (SE620722-137672) Måttlig God ekologisk status 2027 Påväxt-kiselalger Måttlig God Bottenfauna Ej klassad Ej klassad Fisk God God Näringsämnen Måttlig Måttlig Försurning God God Särskilt förorenade ämnen God Ej klassad Konnektivitet i vattendrag Måttlig Måttlig Hydrologisk regim i vattendrag Hög Hög Morfologiskt tillstånd i vattendrag Måttlig Måttlig Kemisk ytvattenstatus, status (preliminära 2015) Kemisk ytvattenstatus, kvalitetskrav (preliminära 2015) Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus God kemisk ytvattenstatus Statusbedömningen måttlig ekologisk status i Vramsån: Ryabäcken-Källa grundas på fysisk påverkan och övergödning. Det stora antalet vandringshinder är ett exempel på fysik påverkan. Vandringshindren påverkar akvatiska organismers eller landlevande organismers (med del av sin livscykel i vattenförekomsten), möjlighet att förflytta sig i vattendragsfåran i uppströms- och nedströmsriktning. Miljökvalitetsnormen anger att god ekologisk status ska uppnås år 2021 med avseende på kvalitetsfaktorn konnektivitet. Undantaget med tidsfrist motiveras med att det är orimliga kostnader pga. otillräcklig lagstiftning och administrativ kapacitet att genomföra åtgärder så att normen nås år 2015. Med avseende på kvalitetsfaktorn övergödning finns det en tidsfrist till år 2027. Borttagandet av vandringshindret är ett mycket viktig steg i rätt riktning för att nå miljökvalitetsnormen för ekologisk status i Vramsån. 26 (26)