http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se http://www.sis.se Copyright SIS. Reproduction in any form without permission is prohibited. SVENSK STANDARD SS 02 52 68 Fastställd Utgåva Sida 2001-06-21 1 1 (17) Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshem, kontor och hotell Acoustics Sound classification of spaces in buildings Institutional premises, rooms for education, preschools and leisure-time centres, rooms for office work and hotels Orientering Boverkets Byggregler (BBR) innehåller endast ett fåtal minimikrav på ljudnivå och ljudisolering i byggnader. De flesta av dessa krav avser bostäder. För ljudklassning av bostäder hänvisas till svensk standard SS 02 52 67. Standardens syfte är därför att komplettera BBR och att möjliggöra kvalitetsdeklaration av olika lokaltyper med avseende på ljudmiljön, ljudklassning, samt att underlätta arbetet för projektörer av ljudklimat i lokaler. Standarden kan användas i exempelvis byggnadsprogram och beskrivningar. Standardens lokaltyper och kravvärden är allmängiltiga och gör inte anspråk på att vara heltäckande. Kraven bör anpassas till aktuell verksamhet och aktuell byggnad. Värdena kan användas vid upphandling av entreprenader men kompletteringar kan behöva göras med förtydliganden av det som är speciellt för det aktuella projektet. ICS 91.120.20 Standarder kan beställas hos SIS Förlag AB som även lämnar allmänna upplysningar om svensk och utländsk standard. Postadress: SIS Förlag AB, 118 80 STOCKHOLM Telefon: 08-555 523 00. Telefax: 08-555 523 11 E-post: sis.sales@sis.se. Internet: www.sisforlag.se Upplysningar om sakinnehållet i standarden lämnas av SIS. Telefon: 08-555 520 00. Telefax: 08-555 520 01 Tryckt i september 2001

Sida 2 Innehåll 1 Omfattning... 3 2 Normativa hänvisningar... 3 3 Termer och definitioner... 4 3.1 Luftljudsisolering... 4 3.2 Stegljudsnivå... 4 3.3 Ljudnivå... 4 3.4 Rumsakustik... 4 3.4.1 Efterklangstid... 5 3.4.2 Absorptionsmängd... 5 4 Ljudklassning av lokaler... 5 4.1 Vårdlokaler... 5 Luftljudsisolering Vårdlokaler... 5 Stegljudsisolering Vårdlokaler... 5 Rumsakustik Vårdlokaler... 6 Buller från installationer Vårdlokaler... 6 Trafikbuller Vårdbyggnader... 7 4.2 Undervisningslokaler... 7 Luftljudsisolering Undervisningslokaler... 7 Stegljudsisolering Undervisningslokaler... 7 Rumsakustik Undervisningslokaler... 8 Buller från installationer Undervisningslokaler... 8 Trafikbuller Undervisningslokaler... 9 4.3 Dag- och fritidshemslokaler... 9 Luftljudsisolering Dag- och fritidshem... 9 Stegljudsisolering Dag- och fritidshem... 9 Rumsakustik Dag- och fritidshem... 10 Buller från installationer Dag- och fritidshem... 10 Trafikbuller Dag- och fritishem... 10 4.4 Kontorslokaler... 11 Luftljudsisolering Kontorslokaler... 11 Stegljudsisolering Kontorslokaler... 11 Rumsakustik Kontorslokaler... 11 Buller från installationer Kontorslokaler... 12 Trafikbuller Kontorslokaler... 12 4.5 Hotell... 12 Luftljudsisolering Hotell... 12 Stegljudsnivå Hotell... 12 Rumsakustik Hotell... 13 Buller från installationer Hotell... 13 Trafikbuller Hotell... 13 5 Kontroll... 13 Bilaga A (informativ) Vägledning för val av ljudisolerande dörrar... 14 Bilaga B (informativ) Vägledning för val av absorbentarea... 15

Sida 3 1 Omfattning Standarden anger samordnade krav som bör ställas på luftljudsisolering, stegljudsnivå, ljudnivå inomhus från installationer, ljudnivån inomhus från trafik, ljudnivån vid uteutrymmen samt efterklangstid/ljudabsorption i olika typer av lokaler i byggnader. De lokaltyper som omfattas är vårdlokaler, undervisningslokaler, dag- och fritidshemslokaler, kontorslokaler och lokaler i hotell. För de olika lokaltyperna anges fyra ljudklasser; A, B, C och D (vilka ej skall förväxlas med Absorptionsklass, se bilaga B). Klass A är den bästa och Klass D den sämsta. Klasserna kan beskrivas på följande sätt: Ljudklass A ger mycket hög ljudstandard. Ljudklass B ger hög ljudstandard. Ljudklass C överensstämmer i de flesta fall med praxis och i förekommande fall med äldre normkrav enligt NR Boverkets nybyggnadsregler BFS 1988:18, KBS Byggnadsstyrelsens anvisningar 10:3 1975 Normer för kontorsbyggnader samt SPRI Sjukvårdens utvecklingsinstituts råd 5:24 1976 Akustik i sjukvårdsbyggnader. Ljudklass D representerar låg ljudstandard och är avsedd att tillämpas endast när ljudklass C av olika skäl inte kan uppnås, exempelvis för vissa ombyggnadsprojekt eller enkla, temporära utrymmen. För lokaler i denna standard finns inte alltid motiv för två högre ljudklasser. I denna standard har därför två klasser slagits samman, Ljudklass A/B respektive i några fall Ljudklass B/C. 2 Normativa hänvisningar 2.1 SS-EN ISO 140-4, Byggakustik Mätning av ljudisolering i byggnader och hos byggnadselement Del 4: Fältmätning av luftljudsisolering mellan rum. 2.2 SS-EN ISO 140-7, Byggakustik Mätning av ljudisolering i byggnader och hos byggnadselement Del 7: Fältmätning av stegljudsisolering hos golv. 2.3 SIS-TR 8:2001, Byggakustik Mätning av ljudisolering i byggnad. 2.4 SS-EN ISO 717-1, Byggakustik Värdering av ljudisolering i byggnader och hos byggdelar Del 1: Luftljudsisolering. 2.5 SS-EN ISO 717-2, Byggakustik Värdering av ljudisolering i byggnader och hos byggdelar Del 2: Stegljudsisolering. 2.6 SS 02 52 67, Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder. 2.7 SS-EN ISO 11654, Acoustics Sound absorbers for use in buildings Rating of sound absorption. 2.8 SS 02 52 63, Byggakustik Mätning av ljudtrycksnivå i rum Fältprovning. 2.9 SS 02 52 64, Byggakustik Mätning av efterklangstid i rum Fältprovning. 2.10 NT ACOU 039, Road traffic Noise. 2.11 NT ACOU 056, Road traffic Noise Simplified method. 2.12 NT ACOU 098, Railway traffic Noise. 2.13 SNV 3298, Naturvårdsverkets publikation, vägtrafikbuller. 2.14 SNV 4935, Naturvårdsverkets publikation, buller från spårburen trafik. 2.15 BBR, Boverkets byggregler.

Sida 4 3 Termer och definitioner 3.1 luftljudsisolering Skiljekonstruktionens förmåga att reducera ljud som når konstruktionen via luften. Som mätetal används begreppet reduktionstal, R, som mäts i db (decibel). Reduktionstalet varierar med frekvensen. Som sammanfattningsvärde används vägt reduktionstal i byggnad, R' w, respektive i förekommande fall R' w + C 50 3150 som utvärderas enligt SS-EN ISO 717-1. Mätning skall ske enligt SS-EN ISO 140-4 och SIS-TR 8:2001, Byggakustik Mätning av ljudisolering i byggnad. 3.2 stegljudsnivå Ljudtrycksnivån i ett angränsande utrymme från en standardiserad stegljudsapparat som hamrar på ett bjälklag. Som mätetal används begreppet normaliserad stegljudsnivå, L n, som mäts i db (decibel). Den normaliserade stegljudsnivån varierar med frekvensen. Som sammanfattningsvärde används vägd normaliserad stegljudsnivå i byggnad, L' n,w,, respektive i förekommande fall L' n,w + C I 50 2500 som utvärderas enligt SS-EN ISO 717-2. Mätning skall ske enligt SS-EN ISO 140-7. 3.3 ljudnivå Frekvensvägd ljudtrycksnivå. A-vägd ljudtrycksnivå betecknas L pa och C-vägd ljudtrycksnivå betecknas L pc. I allmänt tal db(a) respektive db(c). För installationer avses ekvivalentnivån under den tid störningen pågår. Kraven avser därvid den sammanlagda ljudnivån i möblerade utrymmen från alla installationer som alstrar ljud med lång varaktighet. För mer kortvarigt ljud kan 5 db högre total maximal ljudnivå accepteras. Anm. Ljud via bjälklag, väggar etc. från aggregatrum bör dimensioneras för minst 8 db lägre ljudnivå än gällande totalkrav för resp utrymme, enl. tabeller Buller från installationer i denna standard. För trafikbuller avses medeldygnsekvivalentnivån respektive den maximala ljudnivån med tidsvägning F (Fast), med stängda fönster men med ev. uteluftdon i öppet läge. För buller från sporadisk trafik som förekommer högst en gång per timme kan upp till 10 db högre maximalnivå accepteras. Mätning skall ske enligt svensk standard. Inomhus gäller SS 02 52 63 respektive NT ACOU 056 och 098. Som referenstillstånd gäller rum med efterklangstid/absorptionsmängd enl. tabeller i denna standard och med stängda dörrar och fönster. För ljud utomhus avses alltid frifältsvärden, d.v.s. utan inverkan av s.k. fasadreflex. 3.4 rumsakustik Längsta efterklangstid. Kraven gäller för rumsvolymer < 1500 m 3. För att överslagsmässigt kunna beräkna erforderlig absorptionsmängd utgående från efterklangstidskravet anges i Bilaga B en metod för omräkning.

Sida 5 3.4.1 efterklangstid Den tid det tar för ljudtrycksnivån i ett rum att sjunka 60 db sedan ljudkällan stängts av. Efterklangstiden, T (s), är beroende av rummets volym och hur stor ljudabsorptionen är i rummet. Mätning skall ske enligt SS 02 52 64. Efterklangstiden ökar med rumsvolymen och minskar med ökande ekvivalent ljudabsorptionsarea. Med efterklangstid i denna standard menas högsta värdet i oktavbanden 250, 500, 1000, 2000 och 4000 Hz för möblerade rum (i de fall rummen normalt är möblerade annars omöblerade rum) men utan personer. Vid 125 Hz får efterklangstiden vara 20 % längre än angivna värden. 3.4.2 absorptionsmängd Minsta absorbentarea i relation till utrymmets takarea med absorbent av viss absorptionsklass enligt SS-EN ISO 11654 (se bilaga B). I de flesta fall kan en lägre absorbentklass användas om absorbentarean ökas i erforderlig grad. För trapphus avses del av stann- och vilplanens area. 4 Ljudklassning av lokaler 4.1 Vårdlokaler Luftljudsisolering Vårdlokaler Lägsta totala luftljudsisolering mellan utrymmen, R' w,. Mellan rum / Mot korridor Hörselundersökningsrum 52 / 44 48 / 40 44 / 35 Undersökningsrum, samtalsrum, dagrum, flerpatientrum 48 / 40 44 / 35 40 / 30 Enpatientrum, jourrum 56 / 44 52 / 40 48 /35 Stegljudsnivå Vårdlokaler Högsta stegljudsnivå i olika utrymmen, L' n,w Hörselundersökningsrum 44 48 52 Vårdrum, undersökningsrum, samtalsrum 60 65 70

Sida 6 Rumsakustik Vårdlokaler Längsta efterklangstid i olika utrymmen, (sekunder) Efterklangstid Hörselundersökningsrum 0,4 0,6 0,8 Vårdrum, enpatientrum 0,8 Vårdrum, flerpatientrum 0,6 0,8 Väntrum dagrum, personalrum, undersökningsrum för barn 0,5 0,6 Övriga undersökningsrum 0,6 0,8 Konferensrum, vilrum 0,6 0,8 Kök, diskrum, matsal 0,5 0,6 0,8 Sjukgymnastik, rörelseterapi 0,5 0,6 0,8 Gymnastiksal, simhall 1,0 1,2 1,5 Korridor 0,6 0,8 1,0 I Bilaga B anges en metod för omräkning av efterklangstid till absorptionsmängd samt ges råd för placering av absorbenter. Buller från installationer Vårdlokaler Högsta totala ljudnivå från samtliga installationer, L pa / L pc Hörselundersökningsrum 18 / 30 22 / 35 26 / 35 Undersökningsrum, vårdrum, jourrum 26 / 45 30 / 50 30 / 50 Operationssalar 30 / 50 35 / 55 40 / 60 Samtalsrum, konferensrum, kontorsrum, vilrum 30 / 50 35 / 55 35 / 55 Dagrum, personalrum, matsal, gymnastiksal, simhall, rörelseterapi 35 / 50 40 / 55 45 / 60 Korridor, trapphus, WC, dusch, omklädningsrum 40 / 60 45 / 60 45 / Kök, diskrum 45 / 60 50 / 60 55 / Utomhus gäller kravet högsta A-vägda ljudnivå 40 db vid närliggande bostadshus och utanför vårdrumsfönster respektive högst 50 db utanför egna övriga fönster.

Sida 7 Trafikbuller Vårdlokaler Högsta ekvivalenta/maximala ljudnivå från trafik, L pa Typ av utrymme Ekvivalentnivå / Maximalnivå Ljudklass A Ljudklass B/C Ljudklass D Hörselundersökningsrum 18 / 30 22 / 30 26 / 35 Undersökningsrum, vårdrum, jourrum 26 / 40 30 / 45 35 / 50 Samtalsrum, konferensrum, kontorsrum, vilrum 35 / 50 40 / 55 40 / 55 Dagrum, personalrum, matsal, gymnastiksal, simhall, rörelseterapi 35 / 50 40 / 45 / 4.2 Undervisningslokaler Luftljudsisolering Undervisningslokaler Lägsta total luftljudsisolering mellan utrymmen, R' w,. Mellan rum / Mot korridor Undervisningsrum 48 / 44 44 / 40 44 1) / 35 Basutrymme, grupprum, bibliotek, personalrum, uppehållsrum 44 / 35 44 1) / 35 40 / 30 Utbildningslandkap 40 / 35 35 / 30 30 / 25 Talklinik, kurator, psykolog, skolhälsovård 52 / 44 52 / 40 48 / 40 WC, omklädnadsrum, duschrum etc 44 / 30 44 / 30 40 /25 Musiksal, dramarum 64 2) / 44 60 2) / 40 60 / 35 Rektor, studierektor yrkesvägledare, lärarrum 48 / 40 44 / 35 40 / 30 1) 2) Avser vägg utan dörr. Vägg med dörr 35 db. Avser R' w +C 50-3150 Stegljudsnivå Undervisningslokaler Högsta stegljudsnivå i olika utrymmen, L' n,w Undervisningsrum 56 1) 60 65 Övriga utrymmen där elever och skolpersonal vistas 60 1) 65 70 1) Avser L' n,w + C I 50-2500 Rum med speciella krav, t.ex. slöjd- och tekniksalar samt fläktrum bör med hänsyn till bland annat steg- och stomljudsisolering specialstuderas med avseende på inplacering och läge i byggnaden.

Sida 8 Rumsakustik Undervisningslokaler Längsta efterklangstid i olika utrymmen, (sekunder) Typ av utrymme Efterklangstid Ljudklass A Ljudklass B/C Ljudklass D Undervisningsrum 0,5 0,6 0,8 Undervisningslandskap 0,4 1) 0,4 1) 0,4 1) Grupp- och konferensrum, bibliotek, lärarrum, personalrum, uppehållsrum, matsal, kök, diskrum 0,5 0,6 0,8 Korridor, omklädningsrum 0,6 0,8 1,0 Trapphus 0,8 1,0 1,2 Kontorsrum, vilrum 0,6 0,8 Gymnastiksal, simhall 1,0 1,2 1,5 Slöjdsal, teknik 0,4 0,5 0,6 1) Skall specialstuderas med avseende på bland annat möblering och reflekterande ytor. I gymnastiksal, simhall etc. skall risken för s.k. fladdereko beaktas, exempelvis genom absorbenter eller andra åtgärder på väggarna. Jfr bilaga B. I Bilaga B anges en metod för omräkning av efterklangstid till absorptionsmängd samt ges råd för placering av absorbenter. Buller från installationer Undervisningslokaler Högsta totala ljudnivå från samtliga installationer, L pa( / L pc Undervisningsrum, samlingssal, konferensrum, musiksal 26 / 45 30 / 45 30 / 50 Undervisningslandskap 30 / 45 30 / 45 30 / 50 Grupprum, bibliotek, lärarrum, samtalsrum, personalrum, kontorsrum, vilrum 35 / 50 35 / 55 35 / 55 Matsal, gymnastiksal, slöjdsal, undervisningskök 40 / 55 40 / 60 45 / 60 Korridor, trapphus, WC/dusch, omklädningsrum 45 / 60 45 / 60 45 / 60 Storkök, diskrum 45 / 60 50 / 60 55 / Utomhus gäller kravet högsta A-vägda ljudnivå 40 db vid närliggande bostadshus och lärosalsfönster respektive högst 50 db utanför egna andra fönster och högst 45 db på uppehållsytor.