Miljörapport 2014
Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Interna transporter... 4 Förbättringspotential... 6 Miljömål 2009-2015... 8 Energi och transporter... 8 Förnyelsebar och effektiv användning av energi... 9 Resurshushållning Återvinning... 10 Trygg och säker miljö... 10 Utveckling... 11 Bilaga 1, Sifferunderlag... 13 Bilaga 2, Miljömål 2009-2015... 15 2
Inledning Denna rapport sammanställer: Kommunens verksamheters resor och deras klimatpåverkan. Nulägesrapport för miljömålen. Idén till rapporten kom sent våren 2015 men det valdes ändå att göra en kortare rapport för 2014. Detta för att det är dags att ta omtag i miljömålsarbetet. Efter årsskiftet kan en fullständig genomgång göras över miljömålen 2009-2015 men redan nu behöver vi börja arbetet med att ta fram nya miljömål. Detta arbete startade redan under april och maj då Länsstyrelsen kom med frågan om Ovanåkers kommun vill vara del i deras miljömålsarbete. Den 10 juni skrev kommunen på en överenskommelse med Länsstyrelsen som tillsammans med detta dokument ligger till grund för kommunens nya lokala miljömål. Först i rapporten sammanställs kommunens resor och transporter under 2014. Detta är delvis också en uppföljning av arbetet med energieffektiviseringsstödet som pågick under perioden 2010-2014. Efter det följer en nulägesbeskrivning för miljömålen och en enklare analys av vad som behöver arbetas vidare med inför nästa miljömålsperiod. 3
mil, Tusental Interna transporter Transporterna för Ovanåkers kommuns verksamhet består av hemsjukvården och hemtjänstens resor, skolskjuts, gatuavdelningens transporter och resor och övriga tjänsteresor för kommunens anställda och politiker. I denna sammanställning är skolskjutsen inte med. Enligt den rese- och transportpolicy som är gällande ska kommunens bilpoolar och kollektivtrafiken användas i första hand. I andra hand ska man använda sin privata bil. Samhällsbyggnadsförv. Barn och Ungdomsförv. Kommunstyrelseförv. (bilpoolen) Socialförvaltningen Privata bilar Resor med X-trafik Figur 1: Fördelning av alla resor och transporter i kommunen. Olika röda nyanser för kommunens bilar. Gult resp. grönt för resor i privata bilar och kollektivtrafik. I Figur 1 syns alla resor fördelade på typ och ressträcka. Socialförvaltningen med bl.a. hemtjänsten står av naturliga skäl för den största andelen resor. Man kan även se att bilpoolen används i större utsträckning än användandet av privata bilar. Utifrån dessa siffror går det inte att säga vilka skäl det finns till att man väljer att ta sin privata bil framför bilpoolens bilar. Om skälet alltid är en brist på bilar i bilpoolen skulle det 70 60 50 40 30 20 10 0 SBF BUF Bilpool SOC, Hemtj. SOC, öv. 2013 2014 Figur 2: Förändring från 2013, endast kommunens egna bilar 4
ton koldioxid evivalenter mil per bil 2500 2000 1500 1000 500 0 SBF BUF Bilpool SOC, hemtj. SOC, övriga Alla Figur 3: Sträcka per bil och förvaltning, för hela år 2014 behövas 50 % fler bilar i den kommunala bilpoolen för att de även ska räcka till de resor som idag sker i privat bil. I Figur 2 ser man förändring i användning mot föregående år. Totalt sätt är skillnaden mycket liten från 2013. Det är positivt att bilpoolens bilar används mer. I Figur 3 ser man istället hur mycket varje bil används i genomsnitt. Utgår man från ca 250 arbetsdagar/år kör en bilpoolsbil ca 6,5 mil om dagen. Hemtjänstens bilar används även helgdagar vilket innebär att de kör ca 5,6 mil om dagen (ca 8,2 mil om dagen räknat med 250 arbetsdagar). Detta är intressant för kör en bil mindre än 10 mil om dagen är det fullt möjligt att ha en elbil på den platsen. Den största miljöpåverkan från resor och transporter är från utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Tabell 1sammanställer kommunens utsläpp i koldioxidekvivalenter från inköpt bränsle och en uppskattning av utsläppen från tjänsteresor med privata bilar och Figur 4 visar hur utsläppen av kommunens egna fordonsinnehav har förändrats sen 2010. Värdena för 2010-2013 i Figur 4 kommer från EES (energieffektiviseringsstödet), ett projekt kommunen var med och i som avslutades denna vår. 350 300 250 200 150 100 50 0 2010 2011 2012 2013 2014 Figur 4: Utsläppsförändring över tid, kommunens egna fordon. 5
ton koldioxid ekvivalenter Tabell 1: Utsläpp av växthusgaser under 2014 Ton CO2-eq Bensin, diesel och E85 268,9 Tjänsteresor med privata bilar 1 14,8 Totalt 283,7 För att få en uppfattning om hur stora utsläpp det rör sig om visar Figur 5 en jämförelse. Den röda stapeln är kommunens utsläpp fördelat på 1000 anställda. Man uppskattar att koldioxidutsläppen bör ligga runt 1-2 ton/person och år (grön stapel) vilket gör att kommunens transportutsläpp motsvarar ungefär en femtedel av vad varje anställd bör 6 5 Utsläpp/person 2014 4 3 2 1 0 kg koldioxidekvivalenter Hållbar totalnivå/person Utsläpp/anställd av kommunens resor och transporter Figur 5: Utsläpp av växthusgaser per person/anställd under 2014 för jämförelse. Stapeln för hållbar nivå är ungefärlig och bedöms vara 1000-2000 kg/år ge upphov till totalt (inklusive den anställdes privata klimatutsläpp). Den grå stapeln är vad vi faktiskt släppte ut i Sverige under 2014. Förbättringspotential Det åtgärder som man kan ta till för att minska påverkan är att välja bränslesnåla bilar och/eller bilar som går på miljövänligare bränslen. Detta är kommunen relativt bra på, nästa steg på det spåret ligger exempelvis i fler elbilar, och så klart välja bästa teknik när det är dags att byta ut bilar. När tjänsteresor sker i kommunens egna bilar har kommunen mycket lättare att påverka sin miljöpåverkan jämfört med att de anställda väljer att ta den privata bilen. Lika viktiga åtgärder är att öka resandet med kollektivtrafik och planera möten och dylikt för att slippa resa överhuvudtaget. Kommunen har idag bra utrustning för webmöten. På vissa områden är det lättare att skippa bilen men på andra är den oumbärlig. Olika åtgärder behöver till för olika typer av resor. 1 Uppskattning utifrån kommunbilarnas genomsnittsutsläpp. 6
1. Begränsad klimatpåverkan (10 st) 2. Frisk luft (4 st) 3. Bara naturlig försurning (4 st) 4. Giftfri miljö (3 st) 5. Skyddande ozonskikt (0 st) 6. Säker strålmiljö (2 st) 7. Ingen övergödning (2 st) 8. Levande sjöar och vattendrag (4 st) 9. Grundvatten av god kvalitet (2 st) 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård (0 st) 11. Myllrande våtmarker (1 st) 12. Levande skogar (1 st) 13. Ett rikt odlingslandskap (4 st) 14. Storslagen fjällmiljö (10 st) 15. God bebyggd miljö (10 st) 16. Ett rikt växt- och djurliv (1 st) De nationella Miljömålen 5, 10 och 14 har ingen direkt koppling till kommunen i ett geografiskt perspektiv. Därför tog kommunen inte fram några lokala mål kopplade till dem. 7
Miljömål 2009-2015 I februari 2009 antogs miljömål för perioden 2009-2015. Nu är snart den perioden till ända men redan 2014 var många av målen på god väg att uppnås. Miljöarbetet både nationellt, regionallt och lokalt bygger på de sexton nationella miljömålen som kan ses på föregående sida. Totalt antogs det 26 miljömål i kommunen och till dem 36 åtgärder. Överlag så ser det ljust ut för målen där kommunen har rådighet. Ca två tredjedelar av åtgärderna är genomförda och knappt hälften av målen är nådda. På följande sidor sammanställs resultatet med kommentarer för hur miljömålen kan utvecklas inför nästa period. En viktig del för ett aktivt miljöarbete är att på ett enkelt sätt väva in det löpande arbetet i alla verksamheter. Ett sätt att löpande varje år följa upp målen är att ha resultaten i kommunens årsredovisning. Ett annat sätt är att väva in miljömålen och deras åtgärder i utformningen av styrkorten till förvaltningarna. Generellt inför nästa miljömålsperiod är även att ta fram lämpliga indikatorer för de målen som sätts och att forma målen så det lätt går att bedöma. Nr 2 Nr 3 Energi och transporter Det första miljömålet, mål 1.1, handlar om bilpooler. Ovanåkers kommun är delaktig i det regionala mobilitetskontoret i Gävleborg. Bland annat driver kommunen tillsammans med mobilitetskontoret ett projekt för en regional bilpool. Miljömål 1.4 Senast år 2015 finns en attraktivare och effektivare kollektivtrafik i kommunen och bättre pendlingsanslutningar är så gott som redan fullgjord. Busslinje 100 går både oftare och är ändrad för att förbättra för de som pendlar till de stora arbetsplatserna. Pendlar-parkeringar har byggts i Edsbyn och Ovanåker, dessa med motorvärmare, detsamma är på gång i Alfta. Miljömål 1.2 Senast år 2010 finns flera snabbtåg på stambanan, samt att järnvägen mellan Orsa och Bollnäs senast 2015 fungerar för godstrafik ser mörkare ut. Våren 2015 fattade trafikverkaet beslut om att upphöra med underhållet på järnvägen Bollnäs-Furudal. Miljömål 1.3, 2015 finns det fler förädlingsföretag än idag som producerar lokala varor och tjänster för att motverka långa transporter har också något diffusa resultat. Kommunen kan här påverka genom sina upphandlingar men att prioritera miljökrav vid upphandling utnyttjas endast ibland. Goda exempel är kraven som sattes för den nya förskolan och kostenheten som upphandlar kött lokalt via Siljanschark. 8
Att ta vidare till nästa miljömålsperiod Arbetet med miljökrav i upphandlingar bör fortsätta. Till exempel kan man begränsa antalet personer som upphandlar/gör inköp för att lättare säkerställa kunskapsnivån för de som har ansvaret. Vidare finns det mer att göra för kommunens interna resande. Val av bilar, utöka användandet av kollektivtrafiken, bilpoolen och fundera över vad det kan finnas för sätt att få ner miljöpåverkan från hemtjänstens resor. På längre sikt är det viktigt att även planera var vi vill att äldre ska bo, var ska det finnas bra lägenheter. I ÖP:n som är ute på remiss diskuteras förtätning av tätorterna som både gynnar kollektivt resande och ett minskat resebehov för hemtjänsten. Aefab har uttryckt att de vill bygga på mindre orter och här bör kommunen ta ställning. Rese- och transportpolicyn borde göras om till en rese- och mötespolicy för att öka antalet resfria möten. Nyhet för 2015 är WiFi på X-trafikens bussar som kan underlätta arbete under resa. Framtiden ser mörk ut för järnvägen trots dess stora fördelar ur miljösynpunkt. Kommunen behöver aktivt ta ställning i järnvägsfrågan. Nr 2 Nr 3 Förnyelsebar och effektiv användning av energi Miljömål 2.2 År 2015 har uppvärmning med fossila bränslen i stort sett upphört i Ovanåker och 2.3 Senast år 2015 prioriteras de kommunala investeringar som märkbart minskar energikonsumtionen och sänker kommunens driftkostnader, har vi så gott som lyckats med. Under 2014 såldes den sista byggnaden av kommunens som fortfarande hade oljeförbränning som huvudvärmekälla. Två byggnader med olja är kvar men de har endast oljeuppvärmning som reserv och Aefab har ingen uppvärmning med fossila bränslen. Vad gäller all energianvändning för kommunens fastigheter har kommunen en investeringsplan som uppdateras en gång i halvåret och som styr energikonsumtion och driftkostnader. Under perioden har dessa minskat. Miljömål 2.4 handlar om att använda livscykelkostnads-modell (LCC) vid inköp och investeringar. Tidigare har informationsträffar kring LCC gjorts och det finns beslut på att det ska användas. Dock är inte LCC ännu den dominerande metoden vid investeringar. Miljömål 2.1 År 2015 har skogsbruket effektiviserats med ett energisortiment som ökar uttaget av bioenergi och som gynnar tillväxten i skogen och 2.5 År 2015 har kommunens hyreshus 20 procent mindre energiförbrukning än jämfört med år 2007 får en ordentlig uppföljning först till nästa år. Men man kan se att det mycket vanligare idag att grot (grenar och toppar) tas omhand som biobränsle än 2009. 9
Att ta vidare till nästa miljömålsperiod Kommunens energianvändning, framförallt i fastigheter, arbetas redan idag med men det finns utrymme att göra mer. En viktig del för ett framgångsrikt miljöarbete är att föra statistik och därmed veta om framgångar görs. Detta gäller även Aefabs fastighetsbestånd. En fortsatt implementering av LCC-metoden är också något att ta vidare. Nr 3 Nr 4 Nr 7 Resurshushållning Återvinning BORAB, som har ansvar för avfallshanteringen i kommunen antog under 2014 sin nya avfallsplan 2015-2020. I uppföljningen av den förra (2008-2013) kunde det konstateras bl.a. att hushållsavfallet minskat med 7,13 % där målet var 5 %. Den visade också att materialåtervinningen i Ovanåkers kommun har ökat med 25 % men samtidigt att 40 % av hushållsavfallet var förpackningar som borde gått till materialåtervinning. BORAB har ansvar för miljömål 3.2 (att mängden insamlat återvinningsmaterial och farligt avfall ska öka) och 3.4 (att BORAB ska väga hushållssoporna). Miljömål 3.1 Senast 2015 väljer företag med biobränslepannor över 2 megawatt att återföra träaskan till skogen. Målet kontrolleras 2011 och ska vara genomfört senast 2015 och 3.3 Senast 2013 ska näringsämnet fosfor som finns i avloppsslammet återföras till det lokala lantbruket. Tidigare har det genomförts försök med askspridning, med detta lades på is redan innan 2014. Vad gäller rötslam så har Hälsingevatten idag en anläggning i Bollnäs kommun som producerar rötslam som är godkänt för jordbruk. Avloppsslam har spridits på mark som används för energiskog men intresset från bönder är svalt. Att ta vidare till nästa miljömålsperiod I avfallsfrågan gör BORAB ett bra arbete med den nya avfallsplanen m.m. Det kommunen kan göra är att själva bli bättre på återvinning och återanvändning. Exempelvis fortsätta arbetet med att minska matsvinnet och utöka möjligheterna för sopsortering på kommunhuset och andra arbetsplatser. Om mål 3.1 och 3.3 ska tas vidare så är det ett intresse som måste väckas, höja kunskapen om fördelarna, varför är intresset så lågt? Trygg och säker miljö Miljömål 4.1 Senast 2010 ska Ovanåkers kommun tillsammans med Bollnäs inventerat var det finns lågstrålande områden som kan lämpa sig för etablering för elöverkänsliga och 4.2 Ovanåkers kommun stödjer inte provborrningar och uranbrytning inom kommunen har vi redan klarat. Lika ljust ser det ut för miljömål 4.4 Senast 2012 har kommunen ett bra skydd av vatten och har förbättrat skyddet av reservvattentäkter utifrån att vatten är allt ifrån ett 10
Nr 4 Nr 6 Nr 7 Nr 8 Nr 9 3 livsmedel till tjänliga bad. Vissa vattenskyddsområden är dock gamla och behöver ses över. För att nå målet att åtgärda alla undermåliga enskilda avlopp (4.3) till 2020 tog man 2014 en ny handlingsplan som fastslår att minst 37 avlopp måste åtgärdas per år. När planen skrevs (mars 2014) bedömdes det att åtgärdestakten då var 2,25 % vilket innebär att målet kommer att nås om ca 45 år. Miljömål 4.5 Senast 2015 är maten som Ovanåkers kommun ansvarar till minst 25 % baserad på ekologiska varor och 4.6 Senast 2015 har livsmedelsbutikerna i kommunen ökat sitt utbud ekologiska varor med 20 % utifrån dagen sortiment är vi på god väg att nå. 2014 var 17 % av maten i den kommunala bespisningen ekologisk. Samtidigt jobbar kostavdelningen hårt för att få ner matsvinnet. Att ta vidare till nästa miljömålsperiod Målet för ekologisk mat i kommunal bespisning är nästan nått, ett nytt mål för ekologiskt men även närproducerat i skolan kan vara rimligt. Det målet kan utformas tillsammans med viljan att minska matsvinnet. Målet för enskilda avlopp är satt till 2020 och bör få finnas kvar för nästa period. Nr 8 1 2 3 6 Utveckling Miljömål 5.1 5.4 berör naturvärden: Senast 2013 bör kommunen ha sökt om att få bli biosfärområde hos FN: organ för natur- och kulturfrågor Unesco, Senast 2012 bör det finnas ett förslag till hur vattenföringen kan ordnas för att förbättra fiskarnas förutsättningar och trivseln kring Österforsen tillsammans och i samarbete med Edsbyns elverk, Senast 2012 har Länsstyrelsen i Gävleborg gått vidare i arbetet med ökad vattenföring i Viksjöströmmarna och 2015 har ytterligare marker inom bl a riksintressen åter tagits i bruk vilket utvecklar det öppna odlingslandskapet. I Österforsen gjordes provtappningar redan 2004 men inget har gjorts därefter. I Viksjöströmmarna har vi däremot genomfört de åtgärder som antogs och arbetet med biosfärkandidat Voxnadalen är i full gång. I arbetet med biosfärkandidaten sker också inventeringar av särskilda marker som strandängar. I bl.a. Sässmanområdet sker kontinuerliga åtgärder för att hålla landskapet öppet. Vad gäller det strategiska arbetet för framtiden, att ta fram ny översiktsplan, ÖP, (mål 5.5) och ny energiplan (mål 5.7), så pågick arbetet med ÖP:n förfullt under 2014. ÖP:n är på samråd sommaren 2015. En energiplan har däremot inte tagits fram men även den 11
kommande ÖP:n upprepar att en energiplan ska göras. Miljömål 5.6 Senast 2009 har möjligheten att ha kollektivtrafik för skiftarbetare utretts har till stor del uppfyllts. Att ta vidare till nästa miljömålsperiod Ett självklart mål för nästa period är att Voxnadalen ska vara ett biosfärområde. Till biosfärmålet kan fler naturmiljö och kulturmiljömål kopplas, exempelvis mål för Österforsen som vi inte kommer lyckas med under denna period. Flera åtaganden som berör biosfärkandidaturen finns också med i överenskommelsen med Länsstyrelsen. Ett annat viktigt mål för nästa period är att en energiplan ska tas fram. 12
Bilaga 1, Sifferunderlag Ressträcka Mil 2014 Mil 2013 Samhällsbyggnadsförvaltningen 12920 17567 Barn- och utbildningsförvaltningen 4503 5169 Kommunsstyrelseförvaltning (inkl. bilpoolen) 9829 6709 Socialförvaltningen (alla bilar) 83331 77839 Socialförvaltningen, hemtjänsten 55565 61832 Socialförvaltningen, övriga 19409 16007 Totalt kommunens bilar 110583 104784 Tjänsteresor med privata bilar 2 6082 Resor med X-trafik 3 7310 TOTAL 121815 Antal fordon, personbilar + lastbilar (2015) sträcka/fordon Samhällsbyggnadsförvaltningen 12 1077 Barn- och utbildningsförvaltningen 4 1126 Kommunsstyrelseförvaltning (inkl. bilpoolen) 6 1638 Socialförvaltningen (alla bilar) 47 1599 Socialförvaltningen, hemtjänsten 27 2058 Socialförvaltningen, övriga 18 1089 Alla bilar 69 1484 Inköpt drivmedel 2010 2011 2012 2013 2014 Volym, m 3 Bensin 36,5 19 26 28,8 22,7 Diesel 22,5 48 36 69,3 63,2 Etanol 21,2 17 17 16,7 23,9 Utsläpp, ton CO 2 Bensin 98,9 51,5 70,5 78,0 61,5 Diesel 65,0 138,7 104,0 200,3 182,8 Etanol 21,8 17,5 17,5 17,2 24,6 Totalt 185,8 207,7 192,0 295,5 268,9 2 Beräknat utifrån utbetalda milersättningar. 3 Uppskattaning utifrån medelavstånd mellan huvudort i zon. Dagsbiljett är antagen vara en resa tur & retur Gävle. 13
Omvandlingsfaktorer Bensin Diesel E85 Ton CO2/m 3 2,71 2,89 1,03 Källa: miljofordon.se baserat på 2013 års bränslemix av fossila kontra förnyelsebara delar i varje bränsleslag, http://www.miljofordon.se/fordon/miljopaverkan/sa-raknar-vimiljopaverkan 14
Bilaga 2, Miljömål 2009-2015 Miljömålen antogs av KF 2009-02-23 och åtgärderna antogs av KF 2010-02-22. Energi och transporter 1.1 För att effektivisera energianvändningen för transporter ska kommunen senast 2010 ha undersökt möjligheter att utveckla bilpooler där även företag kan vara anslutna. er Kommunens företag ska kontaktas och deras behov och intresse av samverkan kring en bilpool utreds. Nr 3 Utvärdera den kommunala bilpoolen. Vad kan förbättras ur energi- och miljösynpunkt. Tekniska avdelningen/planeringsenheten Nr 2 1.2 Senast år 2010 finns flera snabbtåg på stambanan, samt att järnvägen mellan Orsa och Bollnäs senast 2015 fungerar för godstrafik. Fortsatt politisk påverkan lokalt och regionalt för att styra statliga infrastrukturmedel till järnvägssträckningen. Kommunstyrelsen/kommunledningen 1.3 2015 finns det fler förädlingsföretag än idag som producerar lokala varor och tjänster för att motverka långa transporter. Nr 2 Ta initiativ till nätverksbildande bland lokala entreprenörer/branschträffar tillsammans med andra aktörer så som Hushållningssällskapet, Länsstyrelsen, mfl. Kommunen ska vid upphandlingar av varor ha miljökrav som en prioriterad punkt samt om möjligt anpassa storleken på upphandlingsmängden så de lokala företagen ges en möjlighet att delta i anbudsförfarandet. Tekniska avdelningen/planeringsenheten 15
1.4 Senast år 2015 finns en attraktivare och effektivare kollektivtrafik i kommunen och bättre pendlingsanslutningar er Kartlägga möjligheterna att hitta samverkan mellan hemtjänsttransporter och färdtjänst för att kunna erbjuda medåkning Nr 3 där linjetrafiken är försumbar. Påverka X-trafik att kartlägga tidoptimering för anslutningstrafik (Tågankomster och avgångar) i befintlig trafik. Påverka X-trafik att kartlägga helgtrafiken för att kunna erbjuda de som arbetar en fungerande kollektivtrafik. Arbeta för att flera och attraktivare pendlarparkeringar etableras. Tekniska avdelningen/planeringsenheten Nr 2 Förnyelsebar och effektiv användning av energi 2.1 År 2015 har skogsbruket effektiviserats med ett energisortiment som ökar uttaget av bioenergi och som gynnar tillväxten i skogen. Efterfrågan på biobränsle ökar vilket kan skapa en marknad för att ta tillvara röjning och gallringsved till bränslesortiment. 2.2 År 2015 har uppvärmning med fossila bränslen i stort sett upphört i Ovanåker. er Nr 2 Av de byggnader som kommunen äger återstår fyra som i huvudsak har oljeuppvärmning. I arbetet med att ta fram en aktuell energiplan Nr 3 för kommunen upprättas en prioriteringsordning för övergång till annan uppvärmning. Fortsätta informera enskilda fastighetsägare vilka möjligheter som finns för att ersätta oljeeldning. Tekniska avdelningen/planeringsenheten och AEFAB för det punkt ett och planeringsenheten via kommunala energirådgivningen för punkt två. 2.3 Senast år 2015 prioriteras de kommunala investeringar som märkbart minskar energikonsumtionen och sänker kommunens driftkostnader. 16
Under 2010 kommer energikartläggningar över de fritidsanläggningar som ägs av kommunen att genomföras. Utifrån resultaten kan en åtgärds- och prioritetsplan göras. Tekniska avdelningen/planeringsenheten bistår Kultur- och fritidsförvaltningen i arbetet. 2.4 Senast år 2015 använder kommunen i huvudsak livscykelkostnadsmodell (LCC) än payoff-modell vid inköp och investeringar. Under 2011 ska informationsträffar genomföras utifrån hur inköpare och brukare (nyckelpersoner vid upphandling) kan använda LCC metoden vid inköp. Tekniska avdelningen/planeringsenheten arrangerar och bjuder in till information. 2.5 År 2015 har kommunens hyreshus 20 procent mindre energiförbrukning än jämfört med år 2007. I arbetet med ny energiplan ska kommunens energigrupp (tjänstemän) ta fram vilka energivinster som kan göras i fastighetsbeståndet och koppla det till de energideklarationer som upprättas. För att nå miljömålet ansvarar Alfta- Edsbyns fastighetsbolag (AEFAB). Tekniska avdelningen/planeringsenheten ansvarar för samordning av energigruppen. Resurshushållning Återvinning 3.1 Senast 2015 väljer företag med biobränslepannor över 2 megawatt att Nr 3 återföra träaskan till skogen. Målet kontrolleras 2011 och ska vara genomfört senast 2015. Genomföra ett studiebesök vid spridning av aska i skogsmiljö och informera de som sköter/äger pannorna vilka möjligheter som finns för återföring av bioaska i kommunen för de större pannorna. Genomförs senast 2011 beroende på när spridning sker. Tekniska avdelningen/planeringsenheten ansvarar för att informera om möjligheterna som finns i kommunen. Om målet nåtts kontrolleras av Tekniska avdelningen/planeringsenheten 17
3.2 Mängden insamlat återvinningsmaterial och farligt avfall ska öka, via kunskapsspridning bland kommunens invånare. Kontrollår är 2010, 2013 och 2015. Nr 4 Målet återfinns i BORABs avfallsplan och åtgärder bestäms av bolaget. BORAB har ansvaret för mål, åtgärd och kontroll. 3.3 Senast 2013 ska näringsämnet fosfor som finns i avloppsslammet återföras till det lokala lantbruket. Nr 7 Under 2010 inleds en dialog tillsammans med Hälsingevatten AB och jordbrukare om förutsättningar för att återföra rötslam (fosfor) till jordbruksmark i kommunen. Tekniska avdelningen/planeringsenheten ansvarar för att dialog påbörjas. 3.4 Senast 2015 så väger BORAB hushållssoporna för att stimulera till enskild resurshushållning och effektivare källsortering. Målet återfinns i BORABs avfallsplan och åtgärder bestäms av bolaget. Ansvarig för mål och åtgärd är BORAB. Trygg och säker miljö 4.1 Senast 2010 ska Ovanåkers kommun tillsammans med Bollnäs Nr 6 inventerat var det finns lågstrålande områden som kan lämpa sig för etablering för elöverkänsliga. Målet är åtgärdat och inventeringen visar att det inte finns något tillräckligt lågstrålande område för en etablering för elöverkänsliga. Tekniska avdelningen/planeringsenheten har genomfört åtgärden i samarbete med Bollnäs kommun. 18
4.2 Ovanåkers kommun stödjer inte provborrningar och uranbrytning inom kommunen. Nr 6 Det lokala miljömålet visar vart kommunen står i frågan. 4.3 Inventerade och undermåliga enskilda avlopp är åtgärdade senast 2020 er Plan för genomförande upprättas under våren 2010 sektorövergripande mellan MBK; Tekniska/planavdelningen och Hälsingevatten AB. Kommunen går aktivt in i Naturvårdsverkets nationella tillsynskampanj Små avlopp ingen skitsak. Minimikravet för att delta är att kommunen ordnar minst ett informationsmöte kring vatten och avloppsfrågor. Nr 7 Nr 9 Tekniska avdelningen/planeringsenheten ansvarar för att samordna arbetet med Hälsingevatten AB och Miljö- och byggkontoret. 4.4 Senast 2012 har kommunen ett bra skydd av vatten och har förbättrat skyddet av reservvattentäkter utifrån att vatten är allt ifrån ett livsmedel till tjänliga bad. Hälsingevatten AB är genomförare av målet. Hälsingevatten AB är genomförare av målet. Nr 8 Nr 9 4.5 Senast 2015 är maten som Ovanåkers kommun ansvarar till minst 25 % baserad på ekologiska varor. Ovanåkers kommun deltar under 2009 och under delar av 2010 tillsammans med övriga hälsingekommuner i ett projekt. Syftet med projektet är att kommunerna ska ha en gemensam ståndpunkt och handlingsplan för hur upphandling av ekologiska livsmedel ska gå till. Konstenheten tillsammans med planeringsenheten är ansvarig för åtgärden Nr 4 3 19
4.6 Senast 2015 har livsmedelsbutikerna i kommunen ökat sitt utbud ekologiska varor med 20 % utifrån dagen sortiment. Nr 4 3 Informera skolorna om energi, klimat och miljö. För uppföljning att se om målet nåtts ansvarar Tekniska avdelningen/planeringsenheten. Informationen i skolorna kommer att ske inom ramen för den kommunala energirådgivningen. Utveckling 5.1 Senast 2013 bör kommunen ha sökt om att få bli biosfärområde hos FN: organ för natur- och kulturfrågor Unesco. I slutet av 2009 eller början av 2010 har kommunstyrelsen att ta ställning om att gå in med att på börja arbetet genom at bli ett av flera kandidatområden i Sverige. Därefter tar arbetet som beskrivs i förstudie och ansökan om kandidatområde vid. För framtagande av förstudie och ansökan ansvarar Tekniska avdelningen/planeringsenheten. Nr 8 1 2 6 5.2 Senast 2012 bör det finnas ett förslag till hur vattenföringen kan Nr 8 ordnas för att förbättra fiskarnas förutsättningar och trivseln kring Österforsen tillsammans och i samarbete med Edsbyns elverk. Ta fram kommunens vision för hur Österforsen kan bli mera levande för vattenlevande organismer och tätortsnära friluftsliv. För framtagande av förstudie och ansökan ansvarar Tekniska avdelningen/planeringsenheten med Miljö och byggkontoret som kunskapsresurs. 5.3 Senast 2012 har Länsstyrelsen i Gävleborg gått vidare i arbetet med ökad vattenföring i Viksjöströmmarna. Nr 8 20
er Genomföra en provtappning av Viksjöströmmen i samarbete med Fortum. (Arbetet är delvis påbörjat). Göra en höjdkartering av strömsträckan. Göra en övergripande analys av utformning av fiskväg Viksjöströmmen. Sammanställa de lokala värdena av en levande ström. Utifrån genomförda åtgärder ovan uppmana Länsstyrelsen i Gävleborgs län att starta en omprövning av vattendomen för Viksjöströmmen. För framtagande av förstudie och ansökan ansvarar Tekniska avdelningen/planeringsenheten med Miljö och byggkontoret som kunskapsresurs. 5.4 2015 har ytterligare marker inom bl a riksintressen åter tagits i bruk vilket utvecklar det öppna odlingslandskapet. 3 Tidigare inventerade strandängar bl a kring Norrsjön behöver uppdateras i ett kommande arbete med Biosfärområde. Troligtvis kommer inventeringen att innebära att röjningsarbeten behöver genomföras. För framtagande av förstudie och ansökan ansvarar Tekniska avdelningen/planeringsenheten med Miljö och byggkontoret som kunskapsresurs. 5.5 Senast 2015 har Ovanåkers kommun en reviderad översiktsplan (ÖP) Plan för hur arbetet ska gå till har beslutats av kommunstyrelsen 2009-02-10. För framtagande av översiktsplan ansvarar Tekniska avdelningen/planeringsenheten. 5.6 Senast 2009 har möjligheten att ha kollektivtrafik för skiftarbetare utretts. Studie genomförs på de större företagen om det finns underlag för kollektiv pendlartrafik. För framtagande av studie ansvarar Tekniska avdelningen/planeringsenheten 21
5.7 Senast vid utgången av 2011 har kommunen en ny energiplan antagen. Energiplanen tas fram där referensgrupper/arbetsgrupper verktyg, kommer att vara kommunens energigrupp, Gävle/Dala Energikontor (GDE), nätverk bland företag i energi och miljöfrågor i kommunen. Arbetet påbörjas under 2010. Ansvaret att ta fram förslag till energiplan svarar Tekniska avdelningen/planeringsenheten för i samarbete med övriga förvaltningar och i viss mån näringslivet i kommunen. 22
23
24 Ovanåkers kommun Långgatan 24, 828 80 Edsbyn Telefon 0271-570 00 www.ovanaker.se