NATIONELLT CENTRUM FÖR KULTURMILJÖNS HANTVERK HANTVERKSLABORATORIET www.craftlab.gu.se SEMINARIUM MATTMARS KYRKAS SPÅNTAK 16 SEPTEMBER 2015
1. Säkra hantverkskunskaper Dokumentation, nätverk, tradering, fortbildning & näringsutveckling 2. Utveckla hantverkskunskaper Forskning, utvecklingsarbete, metodutveckling & kvalitetssäkring
Det laborativa arbetssättet
Projekt Gästhantverkarprojekt Seminarier, kurser, workshops Nätverksaktiviteter MED HANTVERK I FOKUS
STAVSPÅN ett projekt med fokus på kvalitetssäkring
STAVSPÅN / KYRKSPÅN / KILSPÅN
Kvalitetssäkring av stavspåntak Varför ett projekt om stavspån? - Vanligt takmaterial i kyrkomiljöer, slott och herrgårdar, d.v.s. miljöer som ofta bedöms vara kulturhistoriskt värdefulla och som skyddas genom lagstiftning - Kostsamma projekt - Önskemål från olika grupper av aktörer inom kulturmiljövården
Kvalitetssäkring av stavspåntak Syfte med projektet -öka kompetens hos olika målgrupper (beställare, förvaltare, hantverkare, projektörer, antikvarier, arkitekter) -säkerställa kvalitet: upphandling, kontroll, hantverk -sammanställa beprövad erfarenhet -värdera val, tekniker, material -öka kunskap om tjära (kvalitet, applicering)
INNEHÅLL INLEDNING SPÅNENS HISTORIA HANTVERKET VIRKE TILL STAVSPÅN TILLVERKNING AV STAVSPÅN LAGRING AV STAVSPÅN ATT LÄGGA STAVSPÅN EN BOK FÖRVALTNING OCH UNDERHÅLL UNDERHÅLL Regelbunden ;llsyn Dokumenta;on YTBEHANDLING SKADEKATALOG RESTAURERINGSPROCESSEN AF restaurera en kyrka eller ef byggnadsminne Aktörer och rollfördelning VÄRDERINGAR OCH VAL RIKTLINJER FÖR UPPHANDLING
PUBLICERAD MAJ 2015 FINNS SOM PDF http://hdl.handle.net/2077/39128
Riksantikvarieämbetets skrift Spån. Rekommendationer för tillverkning, läggning och skyddsbehandling utkom första gången 1973. Bearbetad upplaga 1983. Spån Vägledande för spåntillverkningen i Sverige sedan dess.
KLUVNA OCH DIAGONALSÅGADE SPÅN I Riksantikvarieämbetets rapport beskrivs tillverkningsmetoden att klyva fram spånämnen som sedan diagonalsågas till två spån. Vi vet inte hur länge denna metod varit i bruk. Åtminstone sedan 1800-talet.
Varianter av stavspån som förekommer idag Flistads kyrka, Östergötland uppförd 1180- tal spåntak från 1958 - Kluven framsida och diagonalsågad baksida - Kluven framsida och huggen baksida - Sågade spån - Sågade och hyvlade spån
HEDAREDS KYRKA KLUVNA OCH HUGGNA SPÅN På 1990-talet uppstod ett intresse för att bygga upp kunskap om den manuella tillverkningen. Vid restaureringen av Hedareds stavkyrka, Västergötland, 1995-98 skapades ett utvecklingsprojekt under ledning av RAÄ och Peter Sjömar. Beslut att tillverka spån manuellt lika de spån som gjorts vid den senaste omläggningen år 1900.
Norderö kyrka KLUVA OCH HUGGNA SPÅN Norderö kyrka Jämtland Inför omläggningen av spåntaket 2002 gjordes en utredning med syfte att ta reda på vilka tekniska, antikvariska, estetiska och ekonomiska konsekvenser en rekonstruktion av den forna 1700-talstäckningen skulle medföra. Södra Råda gamla kyrka- Värmland Rekonstruktion- och forskningsprojekt Kyrkboden i Ingatorp - Småland
INGATORPS KYRKA SÅGADE SPÅN, HYVLADE SPÅN Helt sågade spån har förekommit åtminstone sedan slutet av 1800-talet i Sverige. Kunskapen om de sågade och hyvlade spånens historia inte närmare utforskad i Sverige.
Dopfunt från Tingstads kyrka, Östergötland Daterad till 1100-talets sista fjärdedel SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL
Garda kyrka Gotland Kyrkan byggdes i mitten av 1100-talet. I början av 1300-talet tillbyggdes kyrkan med ett nytt kor. Troligen var det samtidigt som långhuset försågs med ett nytt högre och resligare tak. Det gamla takfallet byggdes in helt och hållet. Både taklag och spån är bevarat under det nyare takfallet.
Spånen är av ek ca 1 meter långa, ca 20 cm breda Spånen är kilformade, 25-35 mm i basen och 5-10 mm i övre delen En spetsig form den nedersta delen, ca 35 cm På spetsen har spånen en grund profil längs kanten. Spånen är spikade långt ned på spetsen
Hageby höga kyrka, Östergötland Murad romansk stenkyrka som antagligen stod färdig på 1120- talet. Dendrokronologiska prover på långhusets takstol visar fällning 1118-1120. Långhus, smalare kor med absid och torn byggs samtidigt. Sakristia tillbyggd senare.
Hageby höga kyrka, Östergötland Korets takstol är av ek. En del av korets yttertak mot norr är bevarat genom att det täckts över av den tillbyggda sakristian. Här finns taktro av ekbrädor och ekspån. 7 dendroprover tagna på takspån i form av lösfynd och trobrädor 2012 Trobrädorna är från byggnadstiden på 1120-talet Takspånen är gjorda av virke avverkat efter 1437
Vireda kyrka, Småland På korets östra timmervägg som byggts in av det sekundära koret i sten finns bevarade spån. Det är rakt skurna furuspån. Dessa har daterats till tidigt 1400-tal.
Vireda kyrka, Småland
Vireda kyrka, Småland En del av långhusets spåntäcka takfall har byggts in genom tillbyggnaden av tvärskeppet 1755-57. Spånen har daterats till perioden 1633-1670. De är lagda i en mönstertäckning med en rad av spetsiga spån efter fyra rader rakt skurna spån.
Aktiviteter i projektet: -fotodokumentationer av spån -besök/intervjuer med verksamma spåntillverkare och spånläggare
Intervjuer och besök Stig Nilsson Börje Samuelsson Ivan Johansson Arne Ekdahl Thomas Ljungdahl Hälsinge takspån Kyrktak Saljebygdens spån Kristian Jonsson
-fältundersökningar äldre spåntak -dendrokronologiska dateringar av medeltida spån och taktro -seminarium traditionell spåntillverkning
-filmdokumentation av manuell spåntillverkning under spånkurs i Ingatorp -filmdokumentation av Börje S och Stig N som berättar om sina erfarenheter utifrån sina samlingar av spån
Sammanställning av skadekatalog, olika exempel - Skador beroende på materialet eller tillverkning - Skador beroende på underlag eller läggning - Skador beroende på miljö, yttre faktorer
Sammanställning av skadekatalog, olika exempel - Skador beroende på materialet eller tillverkning - Skador beroende på underlag eller läggning - Skador beroende på miljö, yttre faktorer
Sammanställning av skadekatalog, olika exempel - Skador beroende på materialet eller tillverkning - Skador beroende på underlag eller läggning - Skador beroende på miljö, yttre faktorer
Hur avgörs vad som är beprövad erfarenhet?
Beprövad erfarenhet är ett juridiskt begrepp som används för att ställa kvalitetskrav på olika verksamheter. Begreppet kan rättfärdiga praktik och metoder som inte är vetenskapligt bevisade. Det kan innefatta allt från konsensus, tradition, professionellt omdöme, sunt förnuft, lyhördhet och personliga värderingar.
Hur avgörs vad som är beprövad erfarenhet? Ett avslutande seminarium med alla medverkande m.fl. för att diskutera vad vi är överens om och vad vi inte är överens om.
Viktigt med god kvalitet på material och hantverk Bättre dokumentationer, både före och efter en åtgärd Bättre motiveringar till vilka val som görs Utforma processer för att få bättre uppföljning på lång sikt