HÅLLBAR INNEMILJÖ FÖR FRITID I STADEN (HIFS) - SIMHALLAR 2015-2018 För ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige Research Institutes of Sweden HÅLLBAR SAMHÄLLSBYGGNAD CBI BETONGINSTITUTET
Situationen idag för simhallar och simkunskaper i Sverige Idag ska elever som går ut årskurs sex enligt Skolverket klara att simma minst 200 meter och hantera nödsituationer vid vatten. I Sverige finns det 290 kommuner. I drygt 40 av dessa kommuner saknas helt en simhall som är öppen för allmänheten (SVT 2017-02-07). Inte bara dyrt att bygga, utan kostnaden för drift och underhåll är också höga.
Antal inomhusbadanläggningar som byggdes i Sverige under olika årtionden. (Medley 2013) 3
Ändrade förutsättningar i våra badhus I början på 1900-talet låg fokus på tvagning, sedan på simförmåga och nu också på nöje och motion. Högre badvattentemperaturer i nutid. Fler badbesökare medför högre krav på vattenrening, och större mängder desinfektionsmedel. Personalstyrkan har halverats mot hur det var fram tom 90-talet Det finns ett större fokus på att öka intäkterna från verksamheten
Desinfektion av badvatten i dagens simhallar Brown Universitet i USA 1910 Första försöket att minimera risk för mikrobiologisk tillväxt av bakterier, virus och svampar i badvatten med klor. Vanligast förekommande desinfektionsprodukterna idag natrium- eller kalciumhypoklorit. Olika nedbrytningsprodukter bildas vid klorering av badvattnet när desinfektionsmedel reagerar med föroreningar i badvattnet, bland annat trikloraminer. Nedbrytningsprodukterna är giftiga och korrosiva. 5
Hållbar innemiljö för fritid i staden (HIFS) - Simhallar 2015 2018 Finansierat av Vinnova
Projektorganisation Sju arbetsgrupper WP 1 Projektledning, Administration, Etablering av kunskaps- och erfarenhetsorg. RISE CBI WP 2 Samverkan mellan anläggningar samt testanläggningar. Svenska Badmästareförbundet, Sveriges Fritids- och Kulturchefsförening WP 3 Reningsanläggning och miljö. WeedoTech / Teknikmarknad WP 4 Installationsteknik och byggnadsfysik. RISE WP 5 Hållbara materialval. Swerea KIMAB WP 6 Projektering, Arbetsprocessen, samt Drift och Underhåll. NCC WP 7 Riktlinjer. RISE
WP2 - Samverkan anläggningar ELISABETH STRÖMBERG Ordförande i badmästarförbundet och VD för Gustavsbergsbadet ANNETTE BERGLUND Utbildningsledare vid Yrkeshögskolan i Skellefteå.
WP3 - Reningsanläggning och miljö - Kartläggning och optimering av vattenreningsprocessen för att minska mängden klor i badvattnet - Alternativ depåavrening med ljus vid 406 nm. - Förekomst av mikroorganismer övervakas kontinuerligt. - Artikel i Badmästaren.
WP 4 Installationsteknik och byggnadsfysik Fokus på ventilationsteknik och klimatskal. Hitta kvalitetskritiska konstruktioner och goda lösningar. Probleminventering med hjälp av enkäter. Seminarium med driftstekniker och handläggare på kommunerna. Bygga B-bad (L-lufttätt, E-energieffektivt, F-fuktsäkert) 10
Installationer för luftbehandling Badhusen har en miljö med varmt och fuktigt klimat, 26-32 C och 50-60%RH Dessutom finns det i luften föroreningar, bland annat vattenånga, kloraminer m.m. Innemiljön/klimatet är en kompromiss mellan besökare, personal, byggnad och material För att uppnå en bra innemiljö och luftkvalitet samspelar följande: Hygien hos badgäster Vattenrening och utspädning av vatten etc Återluft i ventilationen och ventilationssystemets utformning Rengöringsmedel etc. 11
Erfarenheter och problem: Luftföroreningar: I dagsläget saknas gränsvärden för vanliga luftföroreningar i badhus, t.ex. trikloraminer Det saknas även enkla sätt att mäta, kontrollera och styra luftkvaliteten kontinuerligt i badhus Återluften (dvs. frånluft som åter tillförs lokalen efter avfuktning, filtrering etc) återför inte bara energi, utan tyvärr även föroreningar Luftflöden: Det saknas specifika krav på ventilationen/luftflöden (uteluft) anpassade för badhus i lagstiftning och råd Badhusen mäter eller kontrollerar vanligtvis inte hur stor andel återluft som används Styr- och reglersystem för ventilationen kan vara låsta vilket gör att drifttekniker på badhusen inte själva kan anpassa ventilationen 12
Skador i klimatskal
Konvektionsskador vanliga (Sikander & Samuelson 2015)
WP 5 Hållbara materialval Probleminventering studiebesök, rapporter, standarder, partners Provning av material i anläggningsmiljö Uppmätning av klorider i simhallar Visa på bra utförande/exempel LCC och LCA utvärdering av armering i betong
18 Rostfritt?
Utvärdering av rostfria stålkvaliteter och behandlingar 19
Armeringskorrosion
Bassäng byggd 1995 Spjälksprickor på baksida av skvalpränna, korroderad armering kunde hamras fram.
Alkali-kiselreaktioner
Kemiskt angrepp
WP 5 - Hållbara materialval Provning av material Badvattnets kloridinnehåll Mariebad, Gustavsbergsbadet, Munktellbadet med fler. Stor variation i kloridinnehåll, från ca 60 mg till ca 1000 mg. Risk för skada på material anses börja uppstå vid ca 200 mg. God korrelation mellan kloridinnehåll och konduktivitet. Panelramar med olika stålkvalitéer i anslutning till simbassängerna Gustavsberg, Vällingby, Nälsta och Beckomberga. Kloridernas inverkan på olika stålkvalitéer och deras ytråhet. 24
WP 5 Hållbara materialval Tätskikt
Tack för uppmärksamheten!! Kristian Tammo Gruppchef/Tekn.Dr. RISE Research Institutes of Sweden p: +46 10 516 68 32 a: Ideon, 223 70 Lund, Sweden w: www.ri.se e: kristian.tammo@ri.se