Rapport Underlag till statens finansiella sparande 2016 kvartal 2 2016:47
Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2016-08-25 Dnr: 5.1 788/2016 ESV-nr: 2016:47 Copyright: ESV Rapportansvarig: Hans Åhlander
FÖRORD Förord ESV producerar nationalräkenskapsinformation för staten, underlag till statens finansiella sparande. Utgångspunkt för beräkningarna är de regler, definitioner och klassificeringar som gäller för de 28 medlemsländerna i EU. Resultatet av beräkningarna ligger till grund för nationalräkenskapsberäkningar vid Statistiska centralbyrån, SCB, och används till ekonomisk analys. Resultatet används också vid beräkning av EU-avgifter och uppföljning av EU-ländernas ekonomiska situation. Till viss del används det finansiella sparandet också vid granskning enligt konvergenskriterierna. Beräkningar görs kvartalsvis och resultatet publiceras knappt två månader efter utgånget kvartal. 3
INNEHÅLL Innehåll Förord... 3 1 Kontaktinformation... 5 2 Sammanfattning... 6 2.1 Inkomsterna ökade 14 miljarder... 6 2.2 Upprevidering av inkomstskatter... 6 2.3 Utgifterna ökade 9 miljarder... 6 2.4 Transfereringar till kommuner ökade mest... 7 3 Analys av inkomster... 9 3.1 Revideringar av föregående beräkning... 9 3.2 Inkomsterna ökade med 14 miljarder andra kvartalet... 9 3.3 Aktieutdelningarna minskade 1 miljard kronor... 9 4 Analys av utgifter... 14 4.1 Fortsatt ökning av sociala naturaförmåner... 14 4.2 Omkostnader för konsumtion ökade... 14 Ökning av Migrationsverkets omkostnader för inköp av varor och tjänster... 15 Hyresökningar på 1 procent... 15 Trafikverket minskade aktivering av material... 16 4.3 Löner och sociala avgifter ökade med 4 procent... 16 Myndigheternas löneutgifter ökade med 4 procent... 16 Sociala avgifter ökade med 7 procent... 17 4.4 Myndigheternas försäljning ökade med 12 procent... 17 4.5 Investeringar i järnvägar minskade... 17 Militära investeringar minskade... 18 4.6 Räntor... 18 Statsskuldsräntor... 18 Övriga räntekostnader... 18 4.7 Löpande transfereringar till utlandet minskade... 19 EU-avgiften minskade andra kvartalet... 19 Mer transfereringar till övriga länder... 19 4.8 Löpande transfereringar inom Sverige ökade... 20 Löpande transfereringar till företagssektorn ökade... 20 Löpande transfereringar till kommunala sektorn ökade... 20 Löpande transfereringar till hushållssektorn ökade... 24 Löpande transfereringar till ålderspensionssystemet ökade... 27 4.9 Kapitaltransfereringar till utlandssektorn minskade andra kvartalet... 27 4.10 Kapitaltransfereringar inom Sverige ökade andra kvartalet... 27 Ökade investeringar inom kommunikationsområdet... 28 4.11 Beredskapslagring... 28 Bilagor... 29 4
KONTAKTINFORMATION 1 Kontaktinformation Ansvarig Telefon Emelie Brunhage 08-690 44 23 Kammarkollegiet Riksgäldskontoret Mikael Marelius 08-690 44 28 Trafikverket Domstolsverket Kriminalvården Socialstyrelsen Polismyndigheten Statens tjänstepensionsverk Statens fastighetsverk Skatteverket Skogsstyrelsen Tullverket Lars Nordkvist 08-690 45 12 Fortifikationsverket Försvarets materielverk Försvarsmakten Kärnavfallsfonden Margareta Söderhult 08-690 44 60 Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Arbetsförmedlingen Sida Kayan Yau 08-690 43 87 ESF-rådet Länsstyrelserna Migrationsverket Hans Åhlander 08-690 45 07 Regeringskansliet Riksgäldskontoret Exportkreditnämnden Annika Näsvall Åhman 08-690 45 14 Centrala studiestödsnämnden Universitet och Högskolor 5
SAMMANFATTNING 2 Sammanfattning Resultatet av den preliminära beräkningen för andra kvartalet 2016 visar ett positivt finansiellt sparande på 26 miljarder kronor. Jämfört med andra kvartalet föregående år förbättrades det finansiella sparandet med nästan 5 miljarder kronor. Inkomsterna ökade med 14 miljarder kronor medan utgifterna ökade med 9 miljarder kronor. 2.1 Inkomsterna ökade 14 miljarder Inkomsterna i staten uppgick till 328 miljarder kronor andra kvartalet vilket är en ökning med 4 procent jämfört med samma period i fjol. Skatter på produktion och import ökade med 8 procent eller 18 miljarder kronor. Posten som består av produktskatter och övriga produktionsskatter uppgick totalt till 248 miljarder kronor under andra kvartalet 2016. Av produktskatter ökar moms med 5 miljarder kronor, energiskatter med drygt 1 miljard kronor och stämpelskatter med 0,4 miljarder kronor. Övriga produktionsskatter ökade med 11 miljarder kronor varav löneskatterna stod för 9 miljarder kronor. Statens intäkter av löpande inkomst- och förmögenhetsskatter minskade med 7 procent eller 4,3 miljarder kronor andra kvartalet. Hushållsskatterna och bolagsskatterna minskade med 1,5 miljarder kronor. Andra kvartalet erhöll staten utdelningar från de statliga bolagen på nästan 12 miljarder kronor som är en minskning med 1 miljard kronor. 2.2 Upprevidering av inkomstskatter Ett preliminärt taxeringsutfall för inkomstskatter 2015fanns att tillgå till den här beräkningen vilket ledde till en upprevidering av inkomstskatterna med 12 miljarder kronor. Hushållens kapitalskatter förklarar nästan hela ökningen då de ökade med 10 miljarder kronor. 2.3 Utgifterna ökade 9 miljarder De totala utgifterna ökade med 3 procent eller 9 miljarder kronor under andra kvartalet 2016. Totalt uppgick statens utgifter till 302 miljarder kronor. Den statliga konsumtionen ökade med 8 procent vilket motsvarar en utgiftsökning på 4,5 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Myndigheternas inköp av varor och tjänster står för två tredjedelar av den ökningen. Resterande ökning ligger på myndigheternas kostnader för löner- och sociala avgifter Sociala natura-förmåner var den utgiftspunkt som hade den största procentuella ökningen på 16 procent samtidigt som löner och sociala avgifter hade den största 6
SAMMANFATTNING beloppsmässiga ökningen på 1,3 miljarder kronor. Investeringar i byggnader, järnvägar och vägar minskar med 1 miljard kronor till 6 miljarder kronor. Räntekostnaden på statsskulden uppgick till 4,8 miljarder kronor andra kvartalet 2016. Det är en minskning med 14 procent. De minskade kostnaderna beror delvis på att statens lånebehov minskat på grund av det höga inflödet på skattekontot första halvåret 2016. 2.4 Transfereringar till kommuner ökade mest Transfereringar är den största posten på utgiftssidan och de blev 218 miljarder kronor andra kvartalet, 73 procent av utgifterna. Netto ökade transfereringarna med 7,3 miljarder. Transfereringar till kommunala sektorn ökade med 5,1 miljarder kronor till 82 miljarder kronor andra kvartalet. Från anslaget Ersättningar och bostadskostnader betalar Migrationsverket ersättningar till primärkommuner för mottagandet av asylsökande. De ökade med 2,9 miljarder kronor till 3,9 miljarder kronor andra kvartalet. Kommunerna får också kommunersättning under två år när de tar emot nyanlända med uppehållstillstånd. Kommunersättningar vid flyktingmottagande till primärkommuner ökade med 0,4 miljarder kronor andra kvartalet och uppgick till 2,7 miljarder kronor. Ersättningar till landsting för asylsökande ökade med 0,5 miljarder kronor andra kvartalet och blev 0,8 miljarder kronor. Kommunmomsen till primärkommuner ökade med 1,1 miljarder kronor. Landstingsmomsen ökade med 0,8 miljarder kronor andra kvartalet. Transfereringarna till hushållssektorn ökade med 0,9 miljarder kronor netto andra kvartalet. De transfereringar som ökat mest är sjukpenning och rehabilitering som ökade med 0,7 miljarder kronor och uppgick till 9,2 miljarder kronor. Sjukpenningtalet fortsätter att öka men ökningstakten är avtagande. Den långsammare ökningstakten gäller både inflödet av nya sjukfall och sjukfallens längd. Sjukpenningtalet i juni var 10,7 dagar. Det har stigit med 0,7 dagar sedan juni 2015. Även föräldraförsäkringen har ökat. Garantipension och aktivitets- och sjukersättningar har minskat mest. 7
01 Skatter på produktion och import 844 012 209 245 230 784 221 236 240 048 901 313 226 404 248 482 474 886 17 699 8 01 Produktskatter 461 418 112 051 128 154 118 817 135 132 494 154 119 884 135 066 254 949 6 912 5 02 Övriga produktionsskatter 382 594 97 194 102 630 102 419 104 917 407 159 106 520 113 417 219 937 10 787 11 02 Ränteintäkter 8 205 2 358 1 749 1 882 2 280 8 269 2 393 2 242 4 635 492 28 03 Inkomst från bolag 14 759 83 12 852 185 78 13 198 245 11 580 11 825-1 271-10 04 Arrenden 23 6 3 5 2 16 2 5 7 2 57 05 Löpande inkomst- och förmögenhetsskatter 191 465 57 294 58 889 57 186 57 438 230 808 54 010 54 583 108 593-4 306-7 06 Sociala avgifter 7 458 2 018 1 902 1 865 1 859 7 644 2 292 2 114 4 406 212 11 07 Skadeförsäkringspremier, netto 1 418 266 466 232 392 1 356 190 246 436-219 -47 08 Löpande transfereringar från utlandssektorn 1 723 443 591 741 926 2 701 435 1 448 1 883 856 145 01 EU-länder 1 021 187 181 388 312 1 069 175 327 502 146 81 02 Övriga länder 525 205 243 289 570 1 308 136 341 477 98 40 03 EU-institutioner 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 04 Återvinningar 177 50 167 63 43 324 124 779 904 613 368 09 Transfereringar inom Sverige 25 910 6 867 6 602 6 298 8 050 27 817 7 042 6 997 14 039 395 6 01 Företagssektorn 3 055 813 768 733 1 018 3 332 743 829 1 571 60 8 01 Böter och straffavgifter från företag D759 219 143 59 58 91 352 73 67 140 8 14 02 Övriga transfereringar från företag D753 2 771 668 707 639 925 2 939 667 745 1 412 37 5 03 Återvinningar 65 2 2 36 1 41 3 17 20 15 753 02 Kommunala sektorn 8 820 2 583 2 019 2 156 2 666 9 424 2 659 2 512 5 171 493 24 01 Primärkommuner 7 739 2 392 1 863 2 021 2 413 8 689 1 845 1 815 3 659-48 -3 02 Landsting 1 061 188 153 131 243 715 214 146 359-8 -5 03 Kommunala ideella organisationer 20 4 2 3 11 20 601 551 1 152 549 25 806 04 Statliga ideella organisationer 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 03 Hushållssektorn 13 256 3 288 3 620 3 226 4 173 14 308 3 460 3 471 6 931-149 -4 01 Hushållens ideella organisationer 6 793 1 577 1 789 1 535 2 287 7 187 1 964 1 786 3 750-3 0 02 Egentliga hushåll 6 463 1 712 1 831 1 691 1 887 7 121 1 496 1 685 3 181-146 -8 01 Böter och straffavgifter från hushåll D753 910 234 250 182 224 891 176 226 401-25 -10 02 Övriga transfereringar från hushåll D753 5 552 1 477 1 581 1 509 1 663 6 230 1 320 1 460 2 780-121 -8 03 Återvinningar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 04 AP-fonden 779 182 195 183 192 752 180 186 367-9 -5 10 Kapitalskatter 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 11 Bidrag för investering 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0-44 12 Övriga reala inkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 14 Ej definierad NRPunkt 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Summa utgifter 1 145 913 285 155 292 674 278 104 327 185 1 183 120 294 653 301 604 596 257 8 929 3 Summa inkomster 1 094 974 278 580 313 839 289 629 311 074 1 193 121 293 013 327 697 620 710 13 859 4 Finansiellt sparande -50 939-6 576 21 164 11 525-16 112 10 002-1 640 26 093 24 454 4 929 23 Diff. % Kv 2 Sida 1 av 1 Underlag till Statens finansiella sparande (UFSkv22016). Inkomster (Miljoner kronor) Kv1-4 2014 Kv1 2015 Kv2 2015 Kv3 2015 Kv4 2015 Kv1-4 2015 Kv1 2016 Kv2 2016 Kv1-2 2016 Diff. bel. Kv 2 Rapport skapad: 2016-08-25 14:28:31
ANALYS av inkomster 3 Analys av inkomster 3.1 Revideringar av föregående beräkning Efter revideringar uppgick inkomsterna i staten 2015 till 1 193 miljarder kronor. Det är en revidering med +12 miljarder kronor jämfört med beräkningen i maj. Ökningen beror på att det preliminära taxeringsutfallet nu finns tillgängligt och detta visar att hushållens kapitalskatter var 10 miljarder kronor högre än vad som prognosticerades i maj. Hushållens inkomstskatter var däremot 1 miljard kronor lägre. Övriga ökningar avsåg Särskild löneskatt som ökade med nästan 2 miljarder kronor och fastighetsskatt som ökade med 1 miljard kronor. För det första kvartalet 2016 har en revidering på 0,3 miljarder kronor gjorts. Särskild löneskatt ökade med 0,9 miljarder kronor, Hushållens kapitalskatter ökade med 0,7 miljarder kronor medan Mervärdesskatter minskade med 1,3 miljarder kronor. 3.2 Inkomsterna ökade med 14 miljarder andra kvartalet De totala inkomsterna uppgick till 328 miljarder kronor det andra kvartalet vilket är en ökning med drygt 4 procent. Produktskatter ökade med knappt 7 miljarder kronor. Mervärdesskatten ökade med drygt 5 miljarder kronor, energiskatter med drygt 1 miljard kronor och tobaks- och stämpelskatt ökade med 0,4 miljarder kronor. Övriga produktionsskatter ökade med knappt 11 miljarder kronor. Av dessa står löneskatterna för drygt 9 miljarder kronor av ökningen till följd av en högre lönesumma i ekonomin. Den nya resolutionsavgiften 1 som tas ut från banksystemet uppgick till 0,8 miljarder kronor. Övriga produktionsskatter inklusive kommunal fastighetsavgift och fastighetsskatt ökade marginellt. Statens intäkter av löpande inkomst- och förmögenhetsskatter minskade med 4,3 miljarder. Hushållsskatterna minskade med 1,5 miljarder kronor. Det var främst lägre kapitalskatter som minskade med hela 4,5 miljarder kronor. Högre inkomstskatter och minskat jobbskatteavdrag bidrog till att minskingen inte blev större. Dessutom minskade RUT- och ROT med 1,1 miljarder kronor. Bolagens skatter minskade med 1,5 miljarder kronor jämfört med det andra kvartalet 2015. 3.3 Aktieutdelningarna minskade 1 miljard kronor Aktieutdelningen från de statliga bolagen minskade med 1 miljard kronor. Utdelningarna i nationalräkenskaperna ska vara baserade på föregående års resultat vilket innebär att de utdelningar som redovisas i statens budget avviker från de som presenteras i nationalräkenskaperna. Under 2015 fick Akademiska hus och Specialfastigheter leverera in ackumulerade vinstmedel som avsåg tidigare perioder 1 Resolutionsavgift är EU-reglerad och redovisas av Riksgäldskontoret. Avgiften kommer att ersätta stabilitetsavgiften. Under 2016 kommer halv Resolutionsavgift att tas ut och samtidigt kommer också stabilitetsavgift att tas in då avgiften baseras på föregående års inlåning. 2017 försvinner stabilitetsavgiften och då kommer hel Resolutionsavgift redovisas som beräknas uppgå till 7 miljarder kronor. Avgiften ses som en skatt i ENS. 9
ANALYS AV INKOMSTER än föregående år. Dessa utdelningar kunde inte tillföras inkomstsidan i det finansiella sparandet. 10
01 Inköp av varor och tjänster 101 112 20 145 26 607 22 284 36 043 105 080 20 104 28 484 48 588 1 877 7 02 Personalomkostnader 4 003 834 1 083 705 1 516 4 138 826 1 145 1 971 62 6 03 Hyror 18 327 4 713 4 677 4 661 4 730 18 782 4 707 4 716 9 423 39 1 04 Reparationer av lokaler 371 56 104 62 188 410 53 138 191 34 33 05 Material, egenutvecklade investeringar -22 714-4 209-6 908-5 772-6 783-23 672-4 376-5 941-10 317 06 Hyror, egenutvecklade investeringar -1 0 0 0-1 -2-1 0-1 07 Offentligrättsliga avgifter 187 53 36 27 68 184 52 66 118 30 84 08 Övriga omkostnader 374 172 67 65 85 388 221 43 264 09 Fordonsskatter 25 6 9 3 7 25 5 6 11 10 Övriga produktionsskatter 101 25 35 14 27 101 21 24 45 01 Löner 96 004 24 026 24 809 24 768 25 185 98 788 24 906 25 667 50 573 858 3 02 Sociala avgifter 44 756 11 457 11 573 11 667 11 740 46 437 11 976 12 359 24 335 787 7 03 Värnpliktslöner 241 52 61 57 70 241 51 56 107 04 Löner, egenutvecklade investeringar -704-131 -224-117 -214-687 -118-266 -384-42 19 05 Övriga löner 638 281 110 107 140 639 231 67 298 06 Övriga sociala avgifter 269 119 47 45 59 270 119 28 148 01 Extern försäljning -29 940-7 766-7 579-7 257-8 191-30 792-7 354-8 854-16 209-1 276 17 02 Intern försäljning -10 344-2 241-2 648-2 119-3 389-10 398-2 158-2 603-4 761 Total konsumtion 215 695 50 986 55 781 52 121 65 800 224 688 53 216 60 320 113 536 4 539 8 01 Byggnader och anläggningar 26 960 4 497 7 239 5 986 6 796 24 519 4 547 6 174 10 721 02 Om- och tillbygnad av bef. byggnader och anläggningar, mark 1 133 194 253 152 537 1 136 177 289 466 36 14 03 Maskiner, transportmedel och inventarier 6 102 1 097 1 586 1 026 2 944 6 653 1 105 1 954 3 059 368 23 04 Forskning och utveckling, immateriella investeringar 2 632 458 902 364 894 2 618 358 846 1 204 05 Försäljning av materiella tillgångar -2 989-133 -201-28 -192-554 -68-188 -256 06 Militära investeringar 5 902 304 2 357 59-39 2 681 1 192 1 931 3 123 Totala investeringar 39 739 6 418 12 136 7 560 10 940 37 053 7 312 11 006 18 318-1 129-9 01 Räntor på statsskulden m.m. 23 235 3 905 5 213 5 070 3 981 18 170 3 445 4 517 7 962 Rapport skapad: 2016-08-25 14:27:34 Sida 1 av 3 967 0-24 -3-11 -5-44 -18 46-1 065-56 13-426 -696-14 -56-36 -30-30 -9-40 -39-2 -15-6 -6-18 -13 Underlag till Statens finansiella sparande (UFSkv22016). Utgifter (Miljoner kronor) Kv1-4 Kv1-4 2014 Kv1 2015 Kv2 2015 Kv3 2015 Kv4 2015 2015 Kv1 2016 Kv2 2016 Kv1-2 2016 Total konsumtion 215 695 50 986 55 781 52 121 65 800 224 688 53 216 60 320 113 536 4 539 8 Totala investeringar 39 739 6 418 12 136 7 560 10 940 37 053 7 312 11 006 18 318-1 129-9 Totala räntor 24 550 4 150 5 502 5 293 4 210 19 156 3 495 4 606 8 101-896 -16 Totala transfereringar 835 952 216 915 210 362 206 055 236 352 869 683 224 264 217 654 441 918 7 292 3 Total beredskapslagring 1 119 605 1 213 637 932 3 387 4 96 100-1 117-92 Total statlig moms 28 859 6 081 7 681 6 439 8 951 29 152 6 362 7 923 14 285 242 3 Summa utgifter 1 145 913 285 155 292 674 278 104 327 185 1 183 120 294 653 301 604 596 257 8 929 3 Diff. bel. Kv 2 Diff. % Kv 2 01 Sociala naturaförmåner 12 989 3 395 3 924 2 919 4 520 14 757 3 951 5 185 9 136 1 261 32 02 Omkostnader för konsumtion 101 786 21 795 25 709 22 051 35 880 105 434 21 612 28 681 50 293 2 972 12 03 Löner och sociala avgifter 141 203 35 804 36 376 36 526 36 980 145 687 37 166 37 911 75 076 1 535 4 04 Försäljning -40 284-10 008-10 227-9 375-11 580-41 190-9 513-11 457-20 970-1 230 12 05 Investeringsverksamhet 39 739 6 418 12 136 7 560 10 940 37 053 7 312 11 006 18 318-1 129-9 06 Räntekostnader 24 550 4 150 5 502 5 293 4 210 19 156 3 495 4 606 8 101-896 -16
02 Övriga räntekostnader 1 344 251 294 228 232 1 006 53 93 146 03 Räntor, egenutvecklade investeringar -29-6 -5-5 -4-20 -3-4 -6 Totala räntor 24 550 4 150 5 502 5 293 4 210 19 156 3 495 4 606 8 101-896 -16 01 EU-länder 3 21 7 1 14 41 8 0 9 02 Övriga länder 4 887 767 510 2 112 1 930 5 319 218 332 551 03 Infrianden av garantier 11 0 0 0 1 1 0 0 0 0 1 Totala transfereringar 835 952 216 915 210 362 206 055 236 352 869 683 224 264 217 654 441 918 7 292 3 Rapport skapad: 2016-08-25 14:27:34 Sida 2 av 3-202 1-6 -178-68 -28-93 -35 Kv1-4 Kv1-4 2014 Kv1 2015 Kv2 2015 Kv3 2015 Kv4 2015 2015 Kv1 2016 Kv2 2016 Kv1-2 2016 Diff. bel. Kv 2 Diff. % Kv 2 07 Löpande transfereringar till utlandet 59 590 18 915 12 979 10 597 18 585 61 077 17 845 11 174 29 019-1 805-14 01 EU-institutioner 34 525 14 072 8 468 4 386 7 067 33 994 11 615 5 320 16 935 01-2 686-38 -41-38 -421-34 1 342 BNI-avgift (kassamässig) 28 811 11 820 7 129 3 642 5 879 28 469 9 519 4 443 13 962 02 UK-avgift (kassamässig) 463 243 109 61 93 506 162 68 229 03 EU-moms (kassamässig) 5 252 2 009 1 230 683 1 095 5 019 1 934 810 2 744 02 Övriga utlandssektorn 25 064 4 843 4 511 6 211 11 518 27 083 6 231 5 854 12 084 30 01 228 1 115 EU-länder 2 182 711 350 547 1 027 2 634 315 578 893 65 02 Övriga länder 22 882 4 132 4 161 5 664 10 491 24 449 5 916 5 276 11 192 27 08 Löpande transfereringar inom Sverige 765 750 196 125 195 876 192 175 213 691 797 868 204 537 204 493 409 030 8 617 4 01 Företagssektorn 37 252 8 965 8 546 8 817 10 191 36 519 9 491 9 713 19 204 1 167 14 01-40 45 1 222-60 0 Statliga affärsverk 1 250 267 280 258 359 1 164 249 240 490-14 02 Statliga bolag 8 077 2 144 2 197 1 750 2 202 8 294 2 336 2 243 4 579 2 03 Privata företag m.fl. 26 623 6 301 5 784 6 506 7 255 25 846 6 648 7 006 13 654 21 04 Kommunala bolag 1 302 253 284 303 375 1 216 258 224 482-21 02 Statliga ideella organisationer 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 03 Kommunala sektorn 298 142 74 792 77 310 74 639 92 452 319 193 79 733 82 363 162 096 5 053 7 01 4 555 496 2 Primärkommuner 185 493 46 444 47 885 47 515 60 503 202 348 48 894 52 440 101 333 10 02 Landsting 108 947 27 414 28 811 26 743 31 423 114 391 29 984 29 307 59 292 2 03 Kommunala ideella organisationer 3 702 934 614 380 526 2 454 855 616 1 471 0 04 Hushållssektorn 304 480 80 447 76 083 76 128 78 130 310 788 81 656 76 995 158 651 913 1 01-62 975 1 484 Hushållens ideella organisationer 32 748 9 624 7 665 7 255 7 617 32 161 10 382 7 602 17 984-1 02 Egentliga hushåll 271 732 70 823 68 418 68 873 70 514 278 628 71 274 69 393 140 667 1 05 Ålderspensionssystemet 125 876 31 920 33 938 32 591 32 917 131 367 33 658 35 422 69 079 4 09 Kapitaltransfereringar till utlandssektorn 4 901 787 517 2 113 1 945 5 362 226 333 559-184 -36-3 147-37 10 Kapitaltransfereringar inom Sverige 5 711 1 087 989 1 170 2 131 5 377 1 655 1 654 3 309 665 67 01 Företagssektorn 2 592 752 555 707 637 2 650 885 1 154 2 039 599 108 01 125 124 573-88 0-10 Privata företag m.fl. 788 221 172 155 278 826 240 297 537 73 02 Kommunala bolag 319 92 58 37 129 315 110 182 292 214 03 Infrianden av garantier 598 109 73 77 217 476 62 646 708 782 04 Tillskott till företag 887 330 252 439 12 1 033 472 30 502-222 02 Statliga ideella organisationer 23 12 4 5 3 24 11 4 15 03 Kommunala sektorn 2 107 55 185 206 1 193 1 638 531 277 808 92 50 01 75 13 4-11 Primärkommuner 1 332 48 180 137 726 1 091 228 255 483 42 02 Landsting 765 6 5 68 467 546 301 17 319 279 03 Kommunala ideella organisationer 10 0 1 0 0 1 2 5 6 602 04 Hushållssektorn 990 267 245 252 299 1 064 228 219 447-26 01 20-46 Hushållens ideella organisationer 192 45 19 30 73 167 57 39 96 104 02 Egentliga hushåll 798 223 226 223 226 897 171 180 351-20 11 Beredskapslagring 1 119 605 1 213 637 932 3 387 4 96 100-1 117-92
Total beredskapslagring 1 119 605 1 213 637 932 3 387 4 96 100-1 117-92 Total statlig moms 28 859 6 081 7 681 6 439 8 951 29 152 6 362 7 923 14 285 242 3 Summa utgifter 1 145 913 285 155 292 674 278 104 327 185 1 183 120 294 653 301 604 596 257 8 929 3 Summa inkomster 1 094 974 278 580 313 839 289 629 311 074 1 193 121 293 013 327 697 620 710 13 859 4 Finansiellt sparande -50 939-6 576 21 164 11 525-16 112 10 002-1 640 26 093 24 454 4 929 23 Rapport skapad: 2016-08-25 14:27:34 Sida 3 av 3 Kv1-4 Kv1-4 2014 Kv1 2015 Kv2 2015 Kv3 2015 Kv4 2015 2015 Kv1 2016 Kv2 2016 Kv1-2 2016 Diff. bel. Kv 2 Diff. % Kv 2 13 Statlig moms 28 859 6 081 7 681 6 439 8 951 29 152 6 362 7 923 14 285 242 3
ANALYS AV UTGIFTER 4 Analys av utgifter De totala utgifterna uppgick till 302 miljarder kronor andra kvartalet 2016. Det är en utgiftsökning med 3 procent eller 9 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2015. 4.1 Fortsatt ökning av sociala naturaförmåner Under andra kvartalet 2016 fortsatte utgifterna för de sociala naturaförmånerna alltjämt att öka. Jämfört med motsvarande kvartal året innan var ökningen 32 procent vilket motsvarade 1,3 miljarder kronor. Den största förändringen finns på Migrationsverkets anslag Ersättningar och bostadskostnader, Boende för asylsökande 2 som detta kvartal ökade med 167 procent. Det motsvarar 1 miljard kronor. Största delen av förändringen är hänförlig till lokalkostnader avseende boende för asylsökande. Antalet inskrivna i mottagningssystemet har ökat från cirka 80 000 personer vid halvårsskiftet år 2015 till cirka 158 000 personer vid halvårsskiftet år 2016. För att anpassa tillgången på platser har det varit nödvändigt att utöka antalet tillfälliga boenden genom direktupphandling och dessa platser är betydligt dyrare än avtalade platser. Även Migrationsverkets anslag Offentligt biträde i utlänningsärenden hade en ökning på över 100 procent detta kvartal. Jämfört med andra kvartalet 2015 ökade anlaget med 118 procent vilket motsvarade knappt 0,1 miljarder kronor. Hos Arbetsförmedlingen ökade anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 35 procent eller 0,3 miljarder kronor. Även anslaget Ersättning för insatser för vissa nyanlända invandrare ökade. Detta kvartal var ökningen 20 procent eller knappt 0,1 miljarder kronor. Anslaget får bland annat användas för utgifter som avser deltagare i arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik och förberedande insatser eller projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning. 4.2 Omkostnader för konsumtion ökade Omkostnader för konsumtion utgör knappt hälften av de totala konsumtionsutgifterna. Andra kvartalet 2016 uppgick de till knappt 29 miljarder 2 Boendekostnader för asylboende redovisas som sociala naturaförmåner. Art 5 Lokalhyror under anslagsposten Boende för asylsökande har förts om i sin helhet. Definitionen på sociala naturaförmåner utgår från att Migrationsverket står för kostnaden men att det är en extern/privat utförare som erbjuder och utför tjänsten där hushållen är mottagare. 14
ANALYS AV UTGIFTER kronor och ökade därmed med 12 procent, 3 miljarder kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Ökning av Migrationsverkets omkostnader för inköp av varor och tjänster Inköp av varor och tjänster är den största utgiftsposten under omkostnader för konsumtion. Andra kvartalet 2016 uppgick myndigheternas inköp av varor och tjänster till 28,5 miljarder kronor, en ökning med 7 procent eller 1,9 miljarder kronor jämfört med motsvarande period föregående år. Migrationsverkets omkostnader för inköp av varor och tjänster uppgick andra kvartalet till 1,4 miljarder kronor. Under kvartalet ökade Migrationsverkets omkostnader för inköp av varor och tjänster med 129 procent, eller 0,8 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2015. Merparten av förändringen återfinns under anslaget Ersättningar och bostadskostnader som ökade med 233 procent eller 0,7 miljarder kronor. Ökningen är relaterad till det högre antalet asylsökande. Det är framförallt kostnader för livsmedel som ökat då tillfälliga boendeplatser har använts där möjligheten för självhushåll ofta saknas. Kostnaden för asylsökandes resor har också ökat då avstånden mellan Migrationsverkets olika kontor och de tillfälliga boendena ibland är långa och bevakningskostnaderna har stigit markant. Försvarsmyndigheternas utgifter för inköp av varor och tjänster har ökat med 18 procent vilket motsvarar 0,7 miljarder kronor. Förändringen avser främst ökade kostnader för inköp av varor till vidmakthållande av materiel, men även vid anskaffning av materiel. Naturvårdsverkets inköp av varor och tjänster ökade detta kvartal med 0,2 miljarder kronor, vilket främst avser ersättningar till markägare för skydd av värdefull natur. Utgiftens fördelning mellan kvartalen varierar från år till år. Enligt myndighetens prognos kommer årsutfallet på anslaget vid årets slut ändå vara något över föregående års utfall. Karolinska institutet ökade sina inköp av varor och tjänster med 44 procent eller drygt 0,1 miljarder kronor under andra kvartalet. Ökningen är bland annat en följd av växande verksamhet. Hyresökningar på 1 procent Statens omkostnader för lokalhyror ökade med 1 procent eller 39 miljoner kronor andra kvartalet 2016 jämfört med andra kvartalet 2015. Under kvartalet ökade Migrationsverkets lokalkostnader med 39 procent vilket motsvarade 20 miljoner kronor. 15
ANALYS AV UTGIFTER Andra myndigheter som haft ökade lokalkostnader är Kungliga tekniska högskolan som ökade sina lokalkostnader med 10 procent eller 15 miljoner kronor. Ökningen beror främst på ökade hyreskostnader för KTH:s lokaler. Under sommaren och hösten 2015 flyttade verksamheter inom KTH in i nybyggda och renoverade lokaler samtidigt som KTH lämnade Arkitekturskolans tidigare lokaler på Östermalmsgatan. Trafikverket minskade aktivering av material Aktivering av material inom egenutvecklade investeringar hade ett utfall på 5,9 miljarder kronor andra kvartalet 2016. Det var en minskning med 14 procent eller knappt 1 miljard kronor jämfört med andra kvartalet 2015. Trafikverket stod för 85 procent av omkostnaderna. Under kvartalet minskade myndighetens aktivering av material med 19 procent vilket motsvarade 1,2 miljarder kronor. Huvuddelen av förändringen är under anslaget Utveckling av statens transportinfrastruktur och anslagsposten Större investeringar i nationell plan. Statens fastighetsverk har från och med 2015 börjat aktivera egenutvecklade investeringar i högre grad än förut. Under andra kvartalet rapporterade myndigheten en ökning på 123 procent eller 0,2 miljarder kronor. Totalt uppgick aktiveringen av egenutvecklade investeringar till knappt 0,4 miljarder kronor. 4.3 Löner och sociala avgifter ökade med 4 procent Utgiften för löner och sociala avgifter uppgick till 38 miljarder kronor andra kvartalet 2016, vilket är en ökning med 4 procent jämfört med andra kvartalet 2015. Myndigheternas löneutgifter ökade med 4 procent Migrationsverkets löneutgifter ökade med 38 procent vilket motsvarar 186 miljoner kronor jämfört med samma kvartal föregående år. Under hösten 2015 ökade Migrationsverket sin personalstyrka till följd av den stora ökningen av asylsökande till Sverige, antalet årsarbetskrafter har ökat med 2000 det senaste året. Det är främst inom asylprövningsverksamheten, boendemottagningen och tillståndsverksamheten som personalstyrkan ökat. Sidas löneutgifter ökade med 16 procent eller 14 miljoner kronor andra kvartalet 2016 jämfört med föregående år. Sida har i genomsnitt 8 fler anställda jämfört med i fjol vilket delvis förklarar utgiftsökningen. Även ökad genomsnittslön efter lönerevision bidrar till de högre löneutgifterna. Andra kvartalet 2016 ökade Göteborgs Universitets löneutgifter med 8 procent eller 47 miljoner kronor jämfört med föregående år. Universitetets årsarbetskrafter steg med 170 jämfört med halvåret 2015. Det är i huvudsakligen inom 16
ANALYS AV UTGIFTER utbildningsverksamheten och forskningsverksamheten som universitetet har ökat antalet anställda. Arbetsförmedlingens löneutgifter ökade med 11 procent andra kvartalet 2016 jämfört samma period föregående år. Ökade anslag till etableringsuppdraget och större ESFprojekt är främsta anledningen till löneutgiftsökningen. Finansinspektionens löneutgifter ökade med 12 procent eller 7 miljoner kronor andra kvartalet 2016 jämfört med i fjol. Myndigheten har utökat tillsynsverksamheten med fler medarbetare vilket är den främsta förklaringen till utgiftsökningen. Kriminalvårdens löneutgifter ökade med 4 procent eller 37 miljoner kronor andra kvartalet 2016. Ökningen kan delvis förklaras av löneökningar men också att antalet årsarbetskrafter ökat med 222 jämfört med året innan. Myndigheten har under det senaste året ökat personaltätheten på ungdomsavdelningarna för att förbättra arbetsmiljö och säkerhet. Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO minskade löneutgifterna med 10 procent vilket motsvarar 8 miljoner kronor andra kvartalet 2016 jämfört med föregående år. Personalminskning till följd av ett omställningsarbete för att nå en budget i balans till 2017 är den främsta förklaringen till de minskade löneutgifterna. Sociala avgifter ökade med 7 procent De sociala avgifterna uppgick till drygt 12 miljarder kronor andra kvartalet 2016 vilket är en ökning med 7 procent jämfört med samma kvartal 2015. 4.4 Myndigheternas försäljning ökade med 12 procent Under andra kvartalet 2016 ökade myndigheternas externa försäljning med 17 procent samtidigt minskade den interna försäljningen med 2 procent jämfört med andra kvartalet 2015. Totalt uppgick försäljningen till drygt 11 miljarder kronor varav knappt 9 miljarder kronor var extern försäljning och knappt 3 miljarder intern försäljning. Den externa försäljningen på Trafikverket ökade med 84 procent eller 1 miljard kronor jämfört med förra året. Ökningen avser främst intäkter av avgifter samt intäkter av bidrag i samband med projektet Citybanan i Stockholm. Trafikverket har periodiserat framtida ersättningar från medfinansiärer för att möta de kostnader som uppkommit i projektet. 4.5 Investeringar i järnvägar minskade Investeringar totalt minskade med 1 miljard kronor under andra kvartalet. Investeringarna i byggnader och anläggningar minskade med 1,1 miljarder kronor 17
ANALYS AV UTGIFTER första kvartalet. Den stora nedgången står Trafikverket för som står för merparten av investeringarna. Järnvägsinvesteringarna minskade med 1,2 miljarder kronor medan väginvesteringarna ökade med 0,1 miljarder kronor. Maskininvesteringar ökade med 0,4 miljarder kronor. Ökningen står Polismyndigheten och Trafikverket för. Militära investeringar minskade Försvarsmyndigheternas militära investeringar uppgick till 1,9 miljarder kronor under kvartalet, vilket är en minskning med 0,4 miljarder kronor (-18 procent). Skillnaden mellan åren förklaras bl.a. av att årets utfall minskats med 1 miljarder kronor som istället behandlas som förskott för utveckling av JAS 39E. Föregående års utfall innehåller en reducering på 0,7 miljarder kronor avseende överföringar av materielsatser från nedmonterat materiel till beredskapsvarulager. Leveranserna under kvartalet avsåg bl.a. modifieringar av u-båt, artillerisystemet Archer och telekommunikationsmateriel. 4.6 Räntor Statsskuldsräntor Räntekostnaden för statsskulden uppgick till 4,5 miljarder kronor andra kvartalet 2016. Det är en minskning med 0,7 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2015, vilket delvis kan förklaras av ett minskat nettolånebehov som bland annat beror på ett stort inflöde på skattekontot första halvåret 2016. Övriga räntekostnader Övriga räntekostnader uppgick till 93 miljoner kronor andra kvartalet 2016 vilket är en minskning med 202 miljoner kronor jämfört med motsvarande kvartal 2015. I posten ligger inomstatliga intäkts- och kostnadsräntor samt utomstatliga kostnadsräntor. De utomstatliga räntekostnaderna innehåller också räntor för premiepensionen som senare ska betalas ut till hushållen. Pengarna placeras i Riksgäldskontoret ett år innan de betalas ut till respektive hushåll. Hur stor ränta som ska tillgodoräknas hushållen bestäms inte förrän i december året efter. Fram till 2015 använde vi en prognos för räntekostnaden för år t-1 och år t men från och med 2016 har vi bytt metod och lägger istället in räntekostnader som återfinns i Riksgäldens redovisning. 18
ANALYS AV UTGIFTER 4.7 Löpande transfereringar till utlandet minskade Löpande transfereringar till utlandet minskade med 1,8 miljarder kronor andra kvartalet och uppgick till 11,2 miljarder kronor. EU-avgiften minskade andra kvartalet Transfereringar till EU-institutioner avser EU-avgiften som enligt det Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS) omfattar: BNI-baserad avgift Mervärdesskattebaserad avgift Storbritanniens budgetreduktion. Avgiften totalt blev 5,3 miljarder kronor vilket är 3,2 miljarder kronor lägre än andra kvartalet 2015. BNI-avgiften blev 2,7 miljarder kronor lägre andra kvartalet. Den lägre avgiften beror på EU:s lägre budget från 2014 som i sin tur är ett resultat av rådets och parlamentets uppgörelse om budgetramen för 2014-2020. Den mervärdesskattebaserade avgiften blev 0,4 miljarder kronor lägre andra kvartalet. Tullavgift ingår inte här utan den del som Sverige får behålla redovisas istället som försäljningsinkomst. Mer transfereringar till övriga länder Transfereringar till övriga länder ökade med 1,1 miljarder kronor och uppgick till 5,3 miljarder kronor andra kvartalet. Sidas biståndverksamhet ökade med 0,9 miljarder kronor netto. Bidrag till multilaterala och internationella organisationer och fonder ökade medan bidrag för humanitära insatser minskade. Det internationella biståndet har räknats av för flyktingkostnader sedan 2013. Ett kapitaltillskott till Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) medförde en ökning med 0,2 miljarder kronor mellan kvartalen. AIIB, som är en multilateral investeringsbank, inrättades formellt den 16 januari 2016. Migrationsverkets dagersättning till asylsökande ökade med 0,3 miljarder kronor mellan kvartalen. Migrationsverkets utbetalning av dagersättning till asylsökande redovisas som bidrag till övriga länder. 3 Nationalräkenskaperna har efter utredning beslutat att person utan uppehållstillstånd representerar ett utländskt hushåll. Kontanta ersättningar som ges direkt till individer betraktas då som transferering till det land individen tillhör. 3 Det som tidigare redovisats som bidrag till hushåll på anslaget Ersättningar och bostadskostnader, anslagsposten Ersättningar till asylsökande samt anslaget Utresor för avvisade och utvisade har klassats om till bidrag till övriga länder. 19
ANALYS AV UTGIFTER 4.8 Löpande transfereringar inom Sverige ökade Löpande transfereringar inom Sverige ökade med 8,6 miljarder kronor netto andra kvartalet och uppgick till 204 miljarder. Löpande transfereringar till företagssektorn ökade Transfereringar till privata företag ökade med 1,2 miljarder kronor till 7,0 miljarder kronor andra kvartalet. Bidragen till nystartsjobb har ökat 0,7 miljarder kronor. Arbetsförmedlingen betalar från anslaget Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar till Skatteverket som förmedlar vidare till företagens skattekonto. Jordbruksverkets stöd till företag ökade med 0,2 miljarder jämfört med andra kvartalet året innan. Vetenskapsrådets bidrag till forskning och forskningsinformation ökade 0,1 miljarder kronor. Löpande transfereringar till kommunala sektorn ökade När ENS uppdaterades höjdes nivån för transfereringar till den kommunala sektorn med drygt 20 miljarder kronor per kvartal. Skatterna redovisas per sektor, det vill säga, fördelat på staten, kommunerna och ålderpensionssystemet. Detta innebär att de stora skattereduktionerna, framför allt jobbskatteavdraget och skattereduktionen för hemtjänster, gör att statens skatteintäkter från hushållen blir negativa. Enligt de redovisningsprinciper som nationalräkenskaperna tillämpar måste därför en del av dessa skattereduktioner räknas av mot den kommunalskatt som hushållen betalar trots att skattereduktionerna belastar statens budget. Genom att nationalräkenskaperna på inkomstsidan flyttar en del av skattereduktionerna från staten till kommunerna så måste man kompensera kommunerna med ett fiktivt statsbidrag som är lika stort som den skattereduktion man räknar av från den kommunala skatten. Det innebär att den kommunala inkomstskatten som nationalräkenskaperna redovisar är betydligt lägre än den kommunalskatt som Skatteverket redovisar vid den årliga inkomsttaxeringen. Löpande transfereringar till primärkommuner ökade med 4,6 miljarder kronor Löpande transfereringar till primärkommuner uppgick till 52 miljarder kronor vilket är en ökning med 4,6 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2015. 16 miljarder kronor i kommunalekonomisk utjämning andra kvartalet Den kommunalekonomiska utjämningen, 16 miljarder kronor per kvartal, ökade med 0,4 miljarder kronor andra kvartalet. Under 2015 minskade den kommunala utjämningen med 1,5 miljarder kronor eftersom avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. 20
ANALYS AV UTGIFTER Lägre skattereduktion men högre kommunmoms Skattereduktioner minskade med 1,0 miljarder till drygt 14 miljarder kronor andra kvartalet. Kommunmomsen till primärkommuner uppgick till 10,7 miljarder kronor andra kvartalet, en ökning med 1,1 miljarder kronor. Under 2015 ökade skattereduktionen och kommunmomsen med drygt 2 miljarder vardera till 62 miljarder respektive 39 miljarder kronor. Kommunersättning för flyktingmottagande ökade Från anslaget Ersättningar och bostadskostnader betalar Migrationsverket ersättningar till primärkommuner för mottagandet av asylsökande. De ökade 2,9 miljarder kronor till 3,9 miljarder kronor andra kvartalet. För helåret 2015 var ökningen 2,1 miljarder kronor och årsersättningen blev 4,7 miljarder kronor. Flest sökanden kommer från Syrien och därefter Irak och Afghanistan. Kommunerna får också kommunersättning under två år när de tar emot nyanlända med uppehållstillstånd. Kommunersättningar vid flyktingmottagande till primärkommuner ökade med 0,4 miljarder kronor andra kvartalet och uppgick till 2,7 miljarder kronor. Schablonersättningen höjdes den 1 januari 2016 och fler asylsökande är kommunplacerade. För 2015 var ökningen 2 miljarder kronor och årsersättningen blev 9,2 miljarder kronor. När beslut om uppehållstillstånd har beviljats skrivs de asylsökande ut ur mottagningssystemet och blir istället placerade i kommuner. Ersättning för ensamkommande barn, som är en delpost under anslaget Kommunersättning vid flyktingmottagande, ökade med 0,2 miljarder kronor andra kvartalet. Kostnaden för ensamkommande barn är högre än för andra flyktingar och kommunerna kan få ersättningen under fler än två år beroende på barnens ålder och behov. Asylsökande barn från Afghanistan utgjorde 38 procent av det totala antalet ensamkommande asylsökande barn under 2016 och 66 procent 2015. Migrationsverkets utbetalningar till kommunerna sker med viss fördröjning. 21
ANALYS AV UTGIFTER Enligt Migrationsverkets senaste prognos uppgår planeringsantagandet för antalet asylsökande i Sverige under 2016 till 34 500 personer varav 3 000 ensamkommande barn. Asylsökande m.m. 2014 2015 2015 Kv 2 kv 1-2 2015 2016 Kv 2 2016 kv 1-2 Utveckling kv 2 Utveckling kv 1-2 Antal asylsökande 81 301 15 912 28 965 162 877 6 317 15 486-9 595-13 479 - varav män 54 817 11 045 19 769 114 728 3 889 9 341-7 156-10 428 - varav kvinnor 26 484 4 867 9 196 48 149 2 428 6 145-2 439-3 051 - varav ens. barn och ungdomar 7 049 3 004 4 454 35 369 469 1 403-2 535-3 051 Boende i Migrationsverkets mottagningssystem 79 387 - - 181 890-158 000 - - Antal kommunmottagna enligt ersättningsförordningen 46 504 12 086 24 878 51 197 14 333 26 797 2 247 1 919 - varav ens. barn och ungdomar 3 370 906 1 977 3 794 1 211 2 224 305 247 Beviljade uppehållstillstånd 110 610 29 272 53 488 109 235 36 000 58 329 6 728 4 841 Ökningar inom skolområdet Kommunerna fick 0,5 miljarder kronor för bidrag till lärarlöner andra kvartalet vilket är ett nytt bidrag och en ökning mellan kvartalen. Anslaget Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet minskade däremot 0,4 miljarder kronor mellan kvartalen. Statligt stöd för vuxenutbildning ökade med drygt 0,2 miljarder kronor andra kvartalet. Statsbidrag för yrkesutbildning inom komvux och särvux minskade i stället med drygt 0,1 miljarder kronor andra kvartalet. Ökad bemanning i äldreomsorgen Under andra kvartalet har 0,4 miljarder kronor betalats från anslagsposten Ökad bemanning under anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken. Anslagsposten infördes kvartal 3 2015 och 1 miljard kronor betalades ut under året. Satsningen på ökad bemanning inom äldreomsorgen syftar till ökad trygghet och kvalitet. Mer bidrag till ungdoms- och civilsamhällesfrågor Bidrag till utveckling av socialt arbete förklarar en ökning med 0,2 miljarder kronor andra kvartalet. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har lämnat ökade bidrag till kommunerna. Ökningen kan förklaras av det nya sommarlovsbidraget som 283 av landets 290 kommuner sökt och fått del av. 22
ANALYS AV UTGIFTER Löpande transfereringar till landsting ökade med 0,4 miljarder kronor Löpande transfereringar till landsting uppgick till 29 miljarder kronor vilket är en ökning med 0,4 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2015. 6,4 miljarder kronor i kommunalekonomisk utjämning till landsting Den kommunalekonomiska utjämningen till landstingen ökade 0,1 miljarder kronor andra kvartalet och uppgick till 6,4 miljarder kronor. Under 2015 däremot minskade utjämningen med 0,9 miljarder till 25 miljarder. Minskningen förklaras av att avdragsrätten för pensionssparande togs bort 2015 vilket medförde ökade skattemedel till kommunerna. Därför minskades den kommunalekonomiska utjämningen i motsvarande grad. Lägre skattereduktion men högre kommunmoms till landsting Skattereduktioner minskade med 0,5 miljarder kronor och var 8,4 miljarder kronor andra kvartalet. Landstingsmomsen ökade med 0,8 miljarder kronor andra kvartalet. Under 2015 ökade skattereduktionen och kommunmomsen med 1,4 respektive 1,8 miljarder kronor till 34 respektive 19 miljarder kronor. Professionsmiljard och resursförstärkning till landstingen betalades ut första kvartalet Från anslaget Bidrag till folkhälsa och sjukvård betalades både den så kallade professionsmiljarden och 1 miljard för resursförstärkning till landsting ut, totalt en ökning med 2 miljarder kronor för halvåret. Satsningen syftar till att höja kvaliteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvården. Bidraget för samordning och tillgänglighet, den så kallade prestationsbundna vårdgarantin, har ersatts med professionsmiljarden från 2016 vilket ger en minskning med 0,4 miljarder kronor för halvåret varav 0,2 miljarder kronor andra kvartalet. Mindre till subventionerade läkemedel Bidrag till läkemedelsförmånerna uppgick till 5,7 miljarder kronor, en minskning med 0,4 miljarder kronor jämfört med andra kvartalet 2015. Staten och SKL ingick 2015 en överenskommelse som reglerar formerna för statens bidrag till läkemedelsförmånerna. Senast en sådan överenskommelse fanns var 2011. För 2015 ökade läkemedelsförmånerna främst till följd av att landstingen kompenserades för kostnader för nya behandlingsmetoder för Hepatit C, som ett resultat av den nya överenskommelsen. Ökade bidrag för ersättningar till asylsökande Ersättningar till landsting för asylsökande ökade med 0,5 miljarder kronor andra kvartalet och blev 0,8 miljarder kronor. För 2015 var ersättningarna 1,7 miljarder, en ökning med 0,5 miljarder. För antalet asylsökande se avsnittet Kommunersättning för flyktingmottagande ökade ovan. 23
ANALYS AV UTGIFTER Något lägre bidrag till kommunala ideella organisationer Löpande transfereringar till kommunala ideella organisationer minskade något andra kvartalet. Bidrag för sjukskrivningsprocessen till landsting minskade 0,1 miljarder kronor mellan kvartalen. Löpande transfereringar till hushållssektorn ökade Löpande transfereringar till hushållssektorn ökade med 0,9 miljarder kronor andra kvartalet och uppgick till 77 miljarder kronor. Arbetslöshetsersättningen till a-kassorna ökade Transfereringarna till hushållens ideella organisationer minskade med 0,1 miljarder kronor netto andra kvartalet och uppgick till 7,6 miljarder kronor. Bidragen till arbetslöshetsersättning, som betalas till a-kassorna, redovisas som en transferering till hushållens ideella organisationer. Bidraget till a-kassorna ökade med 0,1 miljarder kronor andra kvartalet och var 3,1 miljarder kronor. Antalet arbetslösa har fortsatt att minska men a-kassorna fick mer därför att taket i arbetslöshetsersättningen höjdes. För 2015 däremot minskade bidraget med 0,9 miljarder kronor och uppgick till 12,5 miljarder kronor - trots att taket i arbetslöshetsersättningen höjdes. Lägre ungdomsarbetslöshet I slutet på juni var 346 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, en minskning med 8 000 personer eller 2,4 procent på ett år. Arbetslösheten fortsätter att minska bland inrikes födda och var 4,1 procent i slutet av juni. Bland utrikes födda ökar tvärtom arbetslösheten något till 21,1 procent. En förklaring är att fler nyanlända vill in på svensk arbetsmarknad. Arbetslösheten bland ungdomar (18-24 år) var 65 000 i juni, 11 000 färre än för ett år sedan. Det innebär en arbetslöshetsnivå på 11,1 procent för unga, jämfört med 12,7 procent i juni 2015. Av de inskrivna totalt var 180 000 personer öppet arbetslösa, en minskning med 3,3 procent. Räknat som andel av den registerbaserade arbetskraften uppgick arbetslösheten (16-64 år) till 7,2 procent i slutet på månaden. Den var 7,5 procent i juni 2015. Andelen av de arbetslösa som har rätt till arbetslöshetsersättning har fallit från 80 procent 2006 till 33 procent 2015. Andelen sjunker eftersom alltfler av de arbetslösa står långt från arbetsmarknaden. Mindre till ideella organisationer för biståndsverksamhet Sidas transfereringar till hushållens ideella organisationer för biståndverksamhet minskade med 0,3 miljarder kronor andra kvartalet. Stöd till idrotten ökade däremot med 0,1 miljarder kronor. 24
ANALYS AV UTGIFTER Hushållen får mer Transfereringar till egentliga hushåll blev 69 miljarder kronor och ökade med 1,0 miljarder kronor netto jämfört med andra kvartalet 2015. Under 2015 ökade de med 6,9 miljarder till 279 miljarder. Transfereringarna till egentliga hushåll är den största posten på utgiftssidan. De transfereringar som ökat mest andra kvartalet är sjukpenning och rehabilitering samt föräldraförsäkring. Garantipension och aktivitets- och sjukersättningar har minskat mest. Sjukskrivningarna ökar och psykisk sjukdom är den vanligaste diagnosen Försäkringskassans utgifter för sjukpenning och rehabilitering m.m. ökade med 0,7 miljarder kronor och uppgick till 9,2 miljarder andra kvartalet 2016. Under 2015 var ökningen 4,2 miljarder till 34 miljarder. Mellan 2002 och 2010 minskade antalet sjukpenningdagar. Minskningen förstärktes under 2008 när striktare regler infördes. Sedan 2010 har sjukpenningtalet ökat med 78 procent. Sjukpenningtalet fortsätter att öka men ökningstakten är avtagande. Den långsammare ökningstakten gäller både inflödet av nya sjukfall och sjukfallens längd. Sjukpenningtalet i juni var 10,7 dagar. Det har stigit med 0,7 dagar sedan juni 2015. Sjukpenningtalet för kvinnor var 14,1 dagar och för män 7,5 dagar. Sjukpenningtalet anger hur många dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning som betalas ut per försäkrad i Sverige under ett år. Andelen psykiska diagnoser är fortsatt hög. Den sista september 2015 var 75 000 individer sjukskrivna för psykisk sjukdom. Det är 41 procent av det totala antalet pågående sjukfall. Sjukskrivningar med psykisk diagnos är ofta långvariga och står därför för en större del av de pågående än av de nya sjukfallen. Den bortre tidsgränsen för sjukpenning har tagits bort från 2016, vilket ger längre sjukperioder. Under april 2016 pågick 198 500 sjukfall. Av sjukfallen hade 62 200 pågått i mer än ett år. Färre får aktivitets- och sjukersättning Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar till enskilda personer har minskat med 0,3 miljarder kronor och uppgår till 10,8 miljarder kronor andra kvartalet. Under 2015 minskade utgifterna med 0,7 miljarder konor till 44 miljarder kronor. Sjukersättning kan beviljas till personer i åldrarna 30-64 år om arbetsförmågan bedöms vara stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom med minst en fjärdedel. Aktivitets- och sjukersättning betalades ut till 337 200 personer i juni 2016. Det är en minskning med 3,7 procent jämfört med juni 2015. Sjukersättningen fortsätter att minska, eftersom antalet nytillkomna är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Det låga inflödet är en följd av att regelverket ställer högre krav på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan. Från 2014 förekommer endast beslut om sjukersättning som gäller tills vidare eftersom ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning har fasats ut. Borttagandet av den bortre gränsen i sjukpenningen minskar också inflödet. 25