Vägen mot fossilfri fjärrvärme Miljönyckeltal 2017 29 mars 2018 version 1.0
Tillsammans mot 100% fossilfritt År 2017 tog vi ett historiskt beslut som visar vägen mot en fossilbränslefri fjärrvärme. Klimatprestandan är stabil, trots att nya beräkningar visar att avfallet som lämnas till energiproduktion innehåller något mer fossilt material. Nu laddar vi med flera åtgärder för att fasa ut det sista kolet och minska fjärrvärmens klimatpåverkan, steg för steg. I februari 2017 fattade vi beslut om att fasa ut det sista kolet ur fjärrvärmen, med år 2022 som mål. Det blir ett avgörande steg för att nå målet om en fjärrvärme i Stor-Stockholm som produceras helt från förnybara eller återvunna energikällor. Omställningen kommer att kräva utveckling inom flera olika områden. Exempel på åtgärder är att styra effekt och värme i fastigheter på ett smartare sätt, att optimera befintlig produktion, att bygga nya eller förnya produktionsanläggningar och att återvinna överskottsvärme från datahallar. En fråga är klimatpåverkan vid energiproduktion ur det avfall som lämnas till energiåtervinning, något som till stor del beror på att för lite plast sorteras ut och återvinns. Detta kommer vi att behöva arbeta mer med kommande år och vi är beroende av att avfallssorteringen i samhället förbättras för att vi ska nå vårt mål om en klimatneutral fjärrvärme. Vi är aktiva i denna fråga och har redan spännande projekt igång för ökad utsortering av plast ur avfallet som lämnas till oss. Fjärrvärmesystemet ger oss stora möjligheter. Det knyter samman värmebehov med värmeöverskott, säkerställer genom kraftvärme att det finns förnybar el i Stockholm även en kall och vindstilla midvinternatt, och vi kan utvinna energi ur avfall som ännu inte kan materialåtervinnas eller som av miljöskäl bör användas som bränsle. Vi undersöker hur vi genom biokolsproduktion och på sikt koldioxidavskiljning kan göra fjärrvärmen till en regelrätt klimatmaskin som minskar koncentrationen av växthusgaser i atmosfären. Denna utveckling förutsätter samarbete med kunder och andra verksam heter. Det ser jag verkligen fram mot! Ulf Wikström Hållbarhetschef, Stockholm Exergi Året 2017 i korthet Vårt nya biobränslebaserade kraftvärmeverk i Värtan ökade under 2017 sin produktion med 68 % jämfört med 2016 och 1713 GWh förnybar fjärrvärme samt 683 GWh förnybar el producerades i anläggningen vilket motsvarar årsbehovet i 165 000 1 lägenheter samt årsbehovet för 279 000 2 elbilar. Trots att det nya biokraftvärmeverket i Värtan ökade sin produktion under 2017 hamnar Stockholm Exergis fjärrvärmes miljöprestanda ungefär på samma nivå som 2016. Anledningen är att emissionsfaktorerna enligt VMK har justerats, där den största förändringen är en ökad utsläppsfaktor för avfallsbränslen. Utan justeringen hade nyckeltalet för 2017 års fjärrvärme varit 56 g/kwh. Se faktaruta om plast i avfall. Vi producerade 1072 GWh fjärrvärme genom att återvinna spillvärme i renat avloppsvatten, uppvärmt vatten från vårt fjärrkylanät samt återvinning av värme från datahallar och andra verksamheter med kylbehov vilket motsvarar årsbehovet i 100 0001 lägenheter. Samarbete krävs för ökad resurshushållning och minskad klimatpåverkan En förklaring till att emissionsfaktorn för avfallsbränslen justerats upp är att andelen fossilt baserad plast i avfall ökar i takt med att mer papper och matavfall sorteras ut. Plasten, som har fossilt ursprung, finns kvar. Men plasten är inte endast en fråga om klimatpåverkan vid förbränning. Små plastpartiklar hamnar i vår miljö. Plaster kan dessutom innehålla farliga ämnen som vi vill få bort från kretsloppet. Energiproduktion ur avfallsbränslen förhindrar att den plast som finns i avfallet sprids i miljön och tar effektivt hand om miljöfarliga ämnen, samtidigt som avfallsbränslen minskar behovet av annan energi. En kartläggning som vi genomförde tillsammans med Stockholms stad under år 2017 visade att enbart 14 procent av plastförpackningarna i regionen sorteras ut och långt från allt av detta återvinns. Vi behöver minska användningen av fossil plast i samhället och se till att den plast som kan och bör återvinnas sorteras ut. Den utsorterade plasten måste också efterfrågas av tillverkningsindustrin. Det gäller därför att göra återvunnen plast minst lika värdefull som nytillverkad plast. Detta kan vi bara kan lösa tillsammans; Tillverkare, produktägare, konsumenter, fastighetsägare, byggföretag, detaljhandel och energiföretag. Under år 2016 sökte vi miljötillstånd för en storskalig sorteringsanläggning vid Bristaverket, där vi vill röta matavfall till biogas, få fosfor i kretslopp och sortera ut plast ur avfall med sådan renhet att den går att återvinna. Stockholms stad planerar en liknande sorteringsanläggning vid Högdalenverket. Dessa åtgärder kommer att minska avfallsbränslets klimatpåverkan, men lika viktigt är att mindre ny plast behöver produceras. I mars invigde vi en biokolsanläggning i Högdalen tillsammans med Stockholm Vatten och Avfall och Stockholms stad. Där lämnar stockholmarna in trädgårdsavfall, som blir till fjärrvärme och jordförbättringsmedlet biokol. På köpet minskar mängden koldioxid i luften Under våren tog vi i drift ett nytt fjärrvärmenät, som är utvecklat för kallare fjärrvärmevatten, i nya Hjorthagen i Norra Djurgårdsstaden. Det leder till minskade globala utsläpp av koldioxid och kan stå modell för fler stadsdelar I november smyglanserade vi vår första tjänst för smartare värmestyrning i mobilen: Intelligy. Vi har tagit fram den tillsammans med ett antal bostadsrättsföreningar och ska nu utveckla den vidare med ännu fler kunder. 1 Baseras på en genomsnittlig energianvändning på 10,4 MWh/år per lägenhet för uppvärmning och varmvatten i flerbostadshus (källa Energimyndigheten) 2 Baseras på en elförbrukning på 2 kwh/mil och en körsträcka på 1224 mil/år (källa Trafikanalys 2016)
Fjärrvärmens utsläpp efter klimatkompensering Sedan 2014 klimatkompenserar Stockholm Exergi utsläppen från kol och olja i den egna värmeproduktionen. Detta gör vi genom att på frivillig basis köpa utsläppsreduktioner från FN-godkända projekt, så kallade CDM-projekt, som medför lägre utsläpp i utvecklingsländer. Klimatkompensationen gäller för all egen fjärrvärmeproduktion och ingår således i Stockholm Exergi hela fjärrvärmeerbjudande. Nyckeltalet nedan bör användas av dig som vill ta hänsyn till kompensationen i din redovisning. Om du vill veta mer: LÄNK 2013 2014 2015 2016 2017 Utsläpp av växthusgaser efter klimatkompensation g/kwh fjärrvärme 68,7 35,1 35,6 32,7 34,5 Miljöbokslut fjärrvärme 2017 I tabellen nedan redovisar vi nyckeltal för fjärrvärmes miljövärden som beräknas enligt Värmemarknadskommittén (VMK), fjärrvärmebranschens överenskommen metod, som revideras årligen. I överenskommelsen finns schablonvärden för emissionsfaktorer för de bränslen som används av fjärrvärmeföretagen. Dessa schablonvärden är baserade på data från bland annat Naturvårdsverket som Stockholm Exergi tillämpar. Det första nyckeltalet avser direkta emissioner från förbränning och inköpt energi. Det andra Nyckeltal för redovisning av fjärrvärmes miljövärden nyckeltalet avser utsläpp uppströms från framställning och transport av bränsle. Om systemgränserna för din redovisning omfattar bränsleproduktion och transport utöver förbränningen skall du använda summan av första och andra nyckeltalen. Nyckeltalen gäller för det vanliga fjärrvärmeerbjudandet. För dig med särskilt avtal framgår av detta vilka utsläpp som garanteras. Vill du veta mer om principerna för Miljövärdering av fjärrvärmeanvändning enligt VMK kan du gå in på Energiföretagens hemsida: LÄNK Miljöbokslut fjärrkyla 2017 På sommaren produceras framförallt frikyla från sjövattnet i Ropsten. Frikyla är kyla som produceras från kallt sjövatten som inte behöver kylas i någon process. Elförbrukning behövs då enbart för distributionen av kyla. För de varmaste sommardagarna använder vi kylmaskiner. På vintern återanvänder vi spillkyla från värmepumpar i Ropsten, Värtaverket och Hammarby som återvinner energin till fjärrvärme. När fjärrkylavattnet lämnar fastigheterna har det blivit varmt igen, värmen återvinns till fjärrvärme när det kommer i retur till Stockholm Exergis värmepumpar. Elen som används för att driva kylmaskiner och värmepumpar är ursprungsmärkt vindkraft, biokraft och vattenkraft. COP, Coefficient of Performance beskriver förhållandet mellan producerad kyla och tillförd el, vilket beskriver produktionens effektivitet. FJÄRRVÄRMES MILJÖVÄRDEN ENLIGT VMK 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Nyckeltal för redovisning av fjärrkylas miljövärden Utsläpp av växthusgaser, egna utsläpp och indirekta utsläpp för inköpt energi, g/kwh3 fjärrvärme Utsläpp av växthusgaser från transport ochproduktion av bränslen, g/kwh3 fjärrvärme 68,7 82,0 74,9 83,1 63,8 65,7 6,7 7,9 6,9 7,0 6,4 4,8 Primärenergifaktor 0,21 0,22 0,19 0,20 0,15 0,14 Andel fossila bränslen, % 11 13 11 13 9 9 FJÄRRKYLAS MILJÖVÄRDEN 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Indirekt koldioxidutsläpp genom Stockholm Exergis egen elanvändning, g/kwh 0 0 0 0 0 0 COP 7,3 8,1 5,9 7,2 6,8 6,1 Värmeåtervinning genom fjärrkyla, GWh 156 164 157 139 130 102 3 Utsläppen är utryckta i gram koldioxidekvivalenter per levererad kwh fjärrvärme, i växthusgaserna ingår lustgas, metan och koldioxid.
Stockholm Exergi AB Stockholm Exergi är stockholmarnas energibolag, ägt av Stockholms stad och Fortum. Vi värmer över 800 000 stockholmare och svalkar drygt 400 sjukhus, datahallar och andra viktiga verksamheter. 700 anställda från Högdalen i söder till Brista i norr jobbar tillsammans med kunder och stockholmare för att förse staden med enkel, säker och hållbar energi, dygnet runt, året runt. Postadress: 115 77 Stockholm Telefon/utland: 020-31 31 51/+46 771 44 46 00 E-post: kundservice@stockholmexergi.se Hemsida: stockholmexergi.se Säte/org nr: Stockholm, 556016-9095
Övriga miljönyckeltal Det första nyckeltalet avser koldioxidutsläpp ur ett globalt systemperspektiv som omfattar nettobalansen av elproduktionen mot kraftnätet. Koldioxidutsläppet för den nordiska elmarginalproduktionen som används är hämtad från Elforsks rapport 8:30 och uppgår till 670 g/kwh. Nyckeltalet synliggör klimatnyttan som uppstår när vi exporterar el med lågklimatpåverkan till våra grannländer. Siffran minskade kraftigt under 2017 då det nya biobränslebaserade kraftvärmeverket i Värtan ökade sin samproduktion av el och värme. Siffran kan användas av dig som vill jämföra vår fjärrvärmeproduktion med andra uppvärmningsalternativ där både lokala utsläpp och elsystemets utsläpp beaktas. Med återvunnen energi menas spillvärme, återvunnen energi i avloppsvatten, andel av avfall och returbränslen som inte identifieras som förnybar samt återvunnen energi i inköpt el och värmeproduktionssamverkan. Notera att andel förnybar energi nedan inte kan sättas i relation till siffran andel fossilt enligt VMK (9%) då den senare omfattar de fossila bränslena kol, olja och gas och inte den fossila delen av avfallsbränslet. Notera även att andel fossilt enligt VMK (9%) och andel förnybar eller återvunnen energi beräknas annorlunda, vilket innebär att summan av dessa inte blir 100%. I VMK-nyckeltalet ingår rökgaskondensering i nyckeltalet medan den inte gör det i nyckeltalet för andel förnybar eller återvunnen energi. Med förnybar energi menas biobränslen, biooljor, bioandel i avfall och returbränslen, energi lagrad i sjövatten samt andel förnybar energi i inköpt el och värmeproduktionssamverkan. I tabellen redovisar vi andra nyckeltal för fjärrvärme än de vi redovisar ovan enligt VMK FJÄRRVÄRMES ÖVRIGA MILJÖVÄRDEN 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Koldioxid utsläpp med hänsyn tagen till systemeffekt g/kwh fjärrvärme Andel förnybar eller återvunnen energi, % 105 114 133 142 91 48 87 84 85 83 89 89 Andel förnybar energi, % 79 75 75 74 78 74 Kväveoxider, mg/kwh fjärrvärme 109 125 114 103 102 92 Svaveldioxid, mg/kwh fjärrvärme 30 40 24 19 20 14 Stoft, mg/kwh fjärrvärme 2,9 2,8 1,7 1,7 1,8 1,7