1 Psykologiska institutionen Psykologprogrammet 300 hp Vårterminen 2010 KURSANVISNINGAR FÖR MOMENT 6:2C Stödkontakt termin 5 Allmänt.2 Innehåll och upplägg.2 Handledning..2 Skriftlig sammanfattning.. 2 Kurskrav 2 Förväntade studieresultat.. 3 Examination och betygskriterier...3 Kurslitteratur.3 Momentansvarig 3 Bilaga 1: Schema.. 4 Bilaga 2: Anvisningar för rapportskrivandet.5 Bilaga 3: Brev skolhälsovården 6 Bilaga 4: Elevinformation 7
2 Allmänt Stödkontaktmomentet är ett tillämpningsmoment och en förberedelse inför sjätte terminens praktikkurs. Syftet med momentet är att integrera teoretisk kunskap med praktisk erfarenhet. Handledning är en viktig del i kursen och ett av psykologarbetets främsta instrument när det gäller kvalitetssäkring. Innehåll och upplägg Kursen löper parallellt med övriga kursinslag under hela termin 5 och består av dels ett stödkontaktarbetet med en gymnasieelev, dels handledning i grupp. Ni ska genomföra en stödkontakt med en elev från en gymnasieskola. De elever ni kommer att träffa har uttryckt ett behov av stöd och oftast haft kontakt med kurator eller skolsköterska. Ansvaret ligger på er att själva kontakta olika gymnasieskolor för att få kontakt med en elev som är intresserad av stödsamtal. Kontakten sker via skolhälsovården, speciallärare eller motsvarande. Stödkontakten är tänkt att löpa över hela terminen, med samtal en gång i veckan, vilket blir ca 10 samtal. Ni träffas på elevens skola då det är skolan som ger uppdraget och har det yttersta ansvaret. Stödkontaktmomentet är en introduktion till yrkesrollen när det gäller att ta emot ett uppdrag, bedöma om det är rimligt inom ramen för de premisser som gäller, samt avsluta/återlämna till samarbetspartners på ett professionellt sätt. Innan stödkontakten kan påbörjas, skall kurslitteraturen redovisas. Detta sker i seminarieform i grupp. Handledning Handledningen sker i grupp om 3 eller 4 psykologstudenter. Handledarna är legitimerade psykologer med lång erfarenhet av kliniskt arbete med barn och ungdomar. Handledningsgruppen träffas som regel varannan vecka (120 min om gruppen består av 4 personer, 90 min om gruppen består av 3 personer), totalt 9 gånger under terminen. Handledningen är en viktig del av stödkontaktmomentet och ska ses som ett redskap för kontinuerlig reflektion, utveckling av yrkesmässig kompetens samt ett professionellt förhållningssätt. I handledningen bearbetas de reflektioner och problem praktiska, teoretiska som kan aktualiseras under stödkontaktens olika skeenden. Det kan gälla rollen som stödkontaktperson, villkoren för uppdraget, etik- och ansvarsfrågor, processen under arbetets gång med förväntningar, motivationsarbete, avslut etc. Skriftlig sammanfattning En skriftlig rapport av stödkontakten, 3 5 sidor, skall lämnas till respektive handledare, se bifogade Vägledning för sammanfattning av stödkontakt för anvisningar. Kurskrav För godkännande krävs att den studerande har: fullföljt litteraturredovisningen före handledningens start
3 genomfört stödkontaktarbetet i enlighet med den skisserade uppläggningen aktivt deltagit i den obligatoriska handledningen med en närvaro av minst 80 % skriftligt sammanfattat stödkontaktarbetet vid handledningsperiodens slut och inlämnat den senast vid den tidpunkt som handledaren angett blivit godkänd av examinerande kursansvarig iakttagit tystnadsplikt i enlighet med tidigare undertecknad sekretessförbindelse. Förväntade studieresultat Den studerande skall efter avslutat moment kunna: visa grundläggande förmåga att integrera teoretiska kunskaper och praktiska erfarenheter och införliva det i sitt eget arbetssätt visa förmåga till empati och intellektuell förståelse för eleven och dennes situation visa kunskap och förståelse för de ramar som gäller för verksamheten och verka inom dessa ramar med respekt och hänsyn för andra berörda se sin egen del i samspelet med eleven visa förståelse för och förmåga att handskas med etiska frågor förbereda sig inför och ta ansvar för sin del av handledningssituationen ta emot synpunkter från såväl handledaren som gruppen och använda dessa synpunkter på ett flexibelt sätt. Examination och betygskriterier Kursansvarig är examinator och betygsätter mot bakgrund av handledarens bedömning av studentens uppnådda förväntade resultat baserat på det kliniska arbetet samt rapportskrivningen. Studieresultatet bedöms med godkänd/icke godkänd. Litteratur Gordan, K (2005) Professionella möten, s 13 133, 197-217, Natur och Kultur (kursbok på termin 6). Nelson-Jones, R. (2005) Grundläggande samtalsmetodik en handbok för hjälpare. Studentlitteratur. Lundberg, M. (1996) Att få sitta och bara prata, öga mot öga. Dialogens betydelse under tonåren. Fördjupningsarbete på psykologlinjen (finns att köpa på studentexpeditionen). Volkerts, M. (2003) Har du tid att lyssna på mig. Stockholms Stads utbildningsförvaltnings rapportserie (finns att köpa på studentexpeditionen). Referenslitteratur Craaford, C. (2005) Människan är en berättelse. Natur och Kultur (kursbok på termin 6). Holmberg, U. (2009) Handledning i praktiken. Om hur man skapar en lärande process. Konsultförlaget Delkursansvarig 08-16 39 16 iljun@psychology.su.se
4 Bilaga 1 Schema Introduktion torsdag 28 januari 9 12 U24 Genomgång av stödkontaktmomentet, litteratur, examination m m. 2 samordnare utses. Hur kan kontakten med en gymnasielev se ut? Vilka komponenter bör man tänka på i ett stödsamtal? Utvecklingspsykologi/tonår. Lotta Reuterskiöld Samtalsmetodik torsdag 28 januari 13-16 U24 Hur samtalar man på BRIS med barn och ungdomar som tar kontakt för att få stöd? Karin Bergelv/BRIS Information torsdag 4 februari 9 12 U21 Indelning i handledningsgrupp, skolor att kontakta m m Praktisk övning/rollspel torsdag 4 februari 13 16 U10b,U14 Första samtalet U17, U18 TV1, TV2 Lotta Reuterskiöld Thomas Lindgren Litteraturredovisning i grupp torsdag 11 februari 9 12 U14, U17 U18 Handledningen startar v. 6 Avstämning torsdag 25 mars 9 12 U15 Utvärdering och avslut torsdag 3 juni 9 12 U15 Obligatorisk närvaro vid samtliga tillfällen ovan Praktikpresentation torsdag 15 och 22 april 15 17.30 U24 T6
5 Bilaga 2 Anvisningar för sammanfattning av stödkontaktarbetet Det är framförallt tre aspekter av stödkontaktarbetet som ska utsättas för din granskning och tas upp i rapporten: Uppdraget: en beskrivning av hur du fick uppdraget och hur det avslutades med egna reflektioner kring förloppet och viktiga händelser. Hur upplevde du din egen roll gentemot uppdragsgivaren? Stödkontakteleven: en beskrivning av elevens livssituation och bakgrund, tillgångar och problem, samt en sammanfattning av dina egna intryck med försök till tillämpning av dina psykologiska kunskaper. Genom sammanfattningen bör läsaren kunna få en bild av vem eleven är och hur stödkontakten har sett ut och vad den inneburit för bägge parter. För att bilden skall bli levande och personlig är det viktigt med exempel och dina egna reflektioner. Handledningen: Hur har du kunnat använda dig av handledningen handledaren handledningsgruppen? Av sekretesskäl är det viktigt att du inte nämner elevens namn eller andra igenkännbara karaktäristiska i rapporten. Rapporten bör vara på minst 3 sidor och högst 5 sidor, 12 punkter, enkelt radavstånd. Respektive handledare informerar när de vill ha rapporten inlämnad. Några tips på olika punkter som kan ingå i rapporten: Angående uppgiften Hur såg samarbetet ut med uppdragsgivaren? Uppstart/avslut? Formella och praktiska arrangemang Ramar och villkor för kontakten. Lokalfråga, tidsstrukturering, antal möten, ev uteblivanden. De första reaktionerna och intrycken Dina intryck efter de första sammanträffandena. Ögonkontakt, ansiktsuttryck, tonfall, gester osv. Förväntningar hos dig själv och hos eleven. Syftet med stödkontakten Vad ville eleven ha hjälp med? Var det tydligt uttalat eller kom det fram under processen? Hade ni en gemensam syn på elevens behov? Vad blev arbetets inriktning (kartläggning, stöttning, psykoedukation, ökad självinsikt m m)? Relation och samspel Upplevelser av samspelet mellan dig och din stödkontakt. Förhållnings- och kommunikationssätt. Reflektioner över ev problem och svårigheter i kontakten. Omvärlden Har det funnits faktorer som främjat respektive hämmat kontaktarbetet? Tecken på framsteg och förändringar i relation till familj, kompisar, skolan (lärare och klasskamrater) eller andra för eleven viktiga personer hos eleven (ev utifrån ett salutogenetiskt perspektiv med insikter när det gäller vilka faktorer som ger ökad fysisk och psykisk hälsa) Avslutningsarbetet Bearbetning av separationsprocessen. Handledningen Har handledningen fungerat som ett stöd och en kvalitetssäkring? Har den fungerat som en utbildningssituation? Hur har du själv påverkat utfallet i handledningen? Gick det att få inblick i de andras ärenden? Har det varit lätt/svårt att ta upp väsentlig information från den egna stödkontakten när man har begränsad tid?
6 Bilaga 3 Stockholm 2010-01-29 Till dig inom elev- och skolhälsovården Blivande psykologer erbjuder möjlighet till stödkontakt under vårterminen 2010. Psykologprogrammet vid Stockholms universitet innehåller en rad tillämpade inslag. Ett mycket uppskattat inslag är det stödkontaktarbete som psykologstudenterna utför under utbildningens femte termin. Den studerande skall då verka som stödkontakt för en gymnasieelev/tonåring under en termin. Psykologstudenten och eleven träffas i skolan, vanligtvis en gång per vecka, och arbetar utifrån en gemensam målsättning. Arbetet skall vara av stödjande karaktär, och elevens problematik bör inte kräva långsiktiga eller psykoterapeutiska insatser. Ibland känner man givetvis inte från början till problemets karaktär, och det förekommer att stödkontakten blir ett motivationsarbete för att eleven så småningom skall ta andra kontakter. Våra studenter får kontinuerlig handledning av erfarna psykologer. Självfallet gäller sekretess för studenterna, vilka i början av sin utbildning har undertecknat en sekretessförbindelse. Studenterna, som är informerade om det här utskicket, kommer att höra av sig till dig efter vecka 4 för att fråga om någon elev på din skola är intresserad av en stödkontakt. En realistisk starttid för stödkontakten kan bli under andra halvan av februari. Önskvärt är förstås att arbetet kommer igång så tidigt som möjligt så att man hinner med att fördjupa kontakten. En rimlig målsättning är ca 10 samtal. Har du kännedom om någon elev som du tror skulle ha nytta av en stödkontakt? Diskutera gärna inom elevvården om vilka elever som kan vara aktuella. Är du osäker om elevens problematik är lämplig, kontakta mig så diskuterar vi detta. Jag skickar med en sammanfattning som kan ges till intresserade elever. Med vänliga hälsningar leg psykolog, leg psykoterapeut kursansvarig 08-163916 iljun@psychology.su.se
7 Är du intresserad av stödsamtal? Bilaga 4 Varje år erbjuder psykologstudenter från Stockholms Universitet stödsamtal till ett antal gymnasieelever. Stödsamtal kan handla om många olika saker: hur fungerar relationen till min familj, min partner eller kompisar? Hur ser jag på mig själv? Sover jag dåligt? Vad vill jag ha mer av i mitt liv? Vad vill jag ha mindre av i mitt liv? Vad har jag för önskningar inför framtiden? Vad du vill prata om bestämmer du själv. Ibland så vet man inte riktigt från början vad som är viktigt att ta upp, men det är också tanken med samtalen: att få stöd precis där man befinner sig och få hjälp med nya perspektiv. Det är självklart total tystnadsplikt så det du tar upp i dina samtal går inte vidare, inte till kurator, skolsköterska eller någon i familjen. Det ni pratar om stannar hos er. Skulle det vara så att det vore bra om t ex kuratorn får veta om något speciellt har hänt, då bestämmer du i samråd med psykologstudenten om ni ska ta upp det. För att få ut det mesta möjliga av stödsamtalen är det bra att ställa in sig på att ses under hela terminen, ca 10 gånger. Psykologstudenten kommer till din skola i ett rum som kuratorn/skolsköterskan ordnar och på en tid som passar dig. ( gungar det till kan det vara bra med stöd )