Verksamhetsberättelse och årsredovisning Alla barn ska få växa upp i en trygg miljö med stöd från en familj och samhället.

Verksamhetsberättelse och årsredovisning 2009 Alla barn ska få växa upp i en trygg miljö med stöd från en familj och samhället. 1

SOS Barnbyar fyller 60 år och breddar verksamheten för att hjälpa ännu fler barn Ett mikrolån, social rådgivning eller en dagisplats. Ibland kan det räcka med en relativt liten insats för att en familj ska kunna hållas samman och att barnen ska kunna växa upp med sina föräldrar och syskon. År 2009 fyllde SOS Barnbyar 60 år. Det var också året då vi bestämde oss att för att satsa ännu mer på våra familjestärkande program, som syftar till att förhindra att barn överges. Målet är att vi 2016 ska kunna hjälpa en miljon barn världen över till en uppväxt med trygghet, kärlek och respekt i en familj antingen genom stöd till den biologiska familjen eller också i någon av våra barnbyar. 10 18 20 Innehåll Verksamhetsberättelse 4 Rundabordssamtal SOS Barnbyars nya generalsekreterare Anna Ryott och ordförande Michael Karlsson i ett samtal om det gångna året och den framtida inriktningen 6 SOS Barnbyar Sverige 2009 i siffror Intäkterna ökade med 5 procent till 220 miljoner kronor och vi samlade i genomsnitt in 10 miljoner kronor per anställd 8 SOS Barnbyar Sverige fortsätter växa Faddrarna blev ännu mer givmilda och ännu fler företag, privatpersoner och stiftelser valde att stödja vår verksamhet under 2009 10 Pengarna kommer från privatpersoner Bidragen från faddrarna svarar för omkring 62 procent av våra totala intäkter. Möt Anna-Greta Wikström en av de mest engagerade faddrarna 11 stiftelser I januari 2010 besökte Adiutor den skola i Astrid Lindgrens barnby i Centralafrikanska republiken som stiftelsen finansierat 12 och företag Micki Leksaker startade en kampanj för att sponsra bygget av Astrid Lindgrens barnby i Centralafrikanska republiken, medan Tarkett återvunnit plastgolv för att finansiera familjehus i Burundi 14 Hit gick pengarna 2009 SOS Barnbyar Sverige finansierar verksamhet runt om i världen, bland annat bygget av ett antal nya barnbyar runt om i världen 18 Barnet i centrum Vår modell för att fånga upp utsatta barn 20 SOS Barnbyar 60 år I sex decennier har vi erbjudit familjebaserad hjälp till föräldralösa och utsatta barn. Möt några av alla dem som vuxit upp i barnby. Möt också vår högste chef italienaren med en miljon barn i sitt hjärta 23 och i framtiden når vi ännu fler hjälper vi ännu fler. Målet för SOS Barnbyar är att kunna hjälpa ännu fler barn i framtiden genom att erbjuda hjälp till utsatta familjer. Föregångare är bland andra Sydafrika 27 Så ser vi till att pengarna kommer fram SOS Barnbyar har ett väl utvecklat system för att garantera att pengarna som skänks till vår verksamhet verkligen kommer fram Årsredovisning 28 Förvaltningsberättelse 31 Resultat- och balansräkning 33 Kassaflödesanalys 34 Noter 37 Revisionsberättelse 38 PERSONAL och Styrelse 2 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 3

Vårt koncept fungerar nu vill vi hjälpa ännu fler Långsiktigt, familjebaserat stöd till utsatta barn fungerar inte bara i praktiken, utan även när det gäller att attrahera människors stöd och sympatier. Det har SOS Barnbyar bevisat under sex decennier. I Sverige ökade de insamlade medlen med 5 procent under 2009 - trots att många svenskar fick det tuffare ekonomiskt i samband med den globala ekonomiska krisen. Det är ett bevis på ökad solidaritet, men också ett tecken på förtroende för vårt koncept. Nu utvecklar vi det vidare för att kunna hjälpa ännu fler utsatta barn. Det säger SOS Barnbyar Sveriges ordförande Michael Karlsson och nytillträdda generalsekreterare Anna Ryott i en diskussion om det gångna året och SOS Barnbyars framtida inriktning. Hur skulle ni beskriva 2009? Ett nyckelord är solidaritet. I början av året var vi djupt oroade för hur vi skulle påverkas av den globala finanskrisen. Mindre pengar skulle innebära att vi kan hjälpa färre nya utsatta barn och familjer runt om i världen till en ny framtid och att vi dessutom skulle få problem att driva de projekt som vi har startat, säger Michael Karlsson. Men våra farhågor kom på skam våra faddrar har valt att prioritera medmänsklighet. Och de företag och stiftelser som stödjer oss har bevisat att socialt engagemang inte per automatik är det första som de drar ned på i kärva tider. Det är oerhört glädjande, fortsätter han. I samband med katastrofen på Haiti fick vi ytterligare bekräftelse på den här solidariteten, när både privata givare och företag ställde upp på ett helt fantastiskt sätt, tillägger Anna Ryott. Varför väljer allt fler att stödja just SOS Barnbyar? SOS Barnbyar har under det senaste decenniet utvecklats till att bli en av de största insamlingsorganisationerna i Sverige. En viktig anledning är att det är lätt att beröras av verksamheten vi har en tydlig verksamhet som innebär att det är enkelt att följa pengarnas väg till de föräldralösa och utsatta barn som vi hjälper runt om i världen, säger Anna Ryott. Några anledningar som många uppger till varför de väljer just SOS Barnbyar är effektivitet och en väl fungerande organisation. Och det här är ju naturligtvis oerhört viktigt för vår trovärdighet människor måste kunna lita på att pengarna kommer fram, annars finns det bättre sätt att spendera sina pengar på, säger Michael Karlsson. Att vårt fokus på familjebaserat stöd till utsatta och föräldralösa barn fungerar har SOS Barnbyar bevisat under de sex decennier som organisationen har funnits. Att det dessutom tilltalar många människor innebär att vi med hjälp av deras stöd har kunnat växa kontinuerligt under dessa 60 år, fortsätter han. De flesta återkommer till att de attraheras av att vi har en långsiktighet i verksamheten. När andra hjälporganisationer packar ihop och lämnar platsen för en naturkatastrof eller krig finns vi kvar. Det är då vårt egentliga arbete startar med att hjälpa barnet som har förlorat sina föräldrar, mamman som har mist sin inkomstkälla och byn som har fått sin skola förstörd, säger Anna Ryott. Gynnas SOS Barnbyar av att allt fler företag inriktar sig på CSR, Corporate Social Responsibility? Ja, det är riktigt att allt fler företag inser att det gynnar deras verksamhet att ta socialt ansvar. Det är inte bara bra för omvärlden. Det kan också leda till att företaget får lojalare medarbetare och kunder - och därmed tjänar mer pengar. Men för att få både företag och privatpersoner att vilja engagera sig för till exempel utsatta barn är det viktigt att de får ett kvitto på att deras insats gör skillnad. Där har SOS Barnbyar en klar fördel av att ha en så tydlig verksamhet, där det är lätt att följa de insamlade pengarna och också att kommunicera vilken enorm skillnad vår långsiktighet innebär. Det här ska vi bli ännu bättre på att tydliggöra. Vart går pengarna som samlades in 2009? En del av pengarna går till drift av de barnbyar som Sverige tidigare antingen helt och hållet eller delvis har finansierat. Tack vare givarviljan har vi också bland annat kunnat färdigställa våra byggprojekt i Burundi, Centralafrikanska republiken, Thailand och Ukraina och därmed gett hundratals barn i de här länderna en ny framtid. Ytterligare en del av pengarna går till familjestärkande åtgärder som syftar till att förhindra att barn överges, säger Michael Karlsson. Hur ska SOS Barnbyar arbeta i framtiden? Vi har, som sagt ett väl beprövat koncept där vi erbjuder föräldralösa och utsatta barn den kärlek, trygghet och stimulans som en väl fungerande familj, utbildning och ett socialt sammanhang innebär. Vi har byggt barnbyar i mer än hundra länder världen över. Sedan några år arbetar vi dessutom med olika typer av åtgärder för att förhindra att barn överges allt från mikrolån och utbildningsinsatser till hjälp att prata med myndigheter, säger Michael Karlsson. Nu har SOS Barnbyar bestämt att utöka dessa familjestärkande insatser ytterligare, eftersom vi vill kunna nå ännu fler barn. Målet är att vi år 2016 ska kunna hjälpa en miljon barn världen över till en uppväxt i en trygg familj. Oavsett om hjälpen sker via en barnby eller genom stöd till barnets biologiska familj fortsätter vårt arbete att utgå från vår övertygelse att varje barn har rätt att tillhöra en familj och att få växa upp med kärlek, respekt och trygghet, säger Anna Ryott. Vad ser du som dina främsta uppgifter som ny generalsekreterare? Under mina tre år på Unicef arbetade jag med kommunikation och insamling. Som generalsekreterare för SOS Barnbyar breddas mitt ansvarsområde till att omfatta även bland annat organisation och opinionsbildning. En viktig uppgift blir att se till att varje insamlad krona räcker så långt som möjligt. En annan att stärka varumärket, säger Anna Ryott. Med min bakgrund inom både kommunikation och insamling hoppas jag kunna bidra med kunskap och erfarenheter som bidrar till att ännu fler vill stödja SOS Barnbyar. För att få både företag och privatpersoner att vilja engagera sig i oss är det viktigt att de får ett kvitto på att deras insats gör skillnad, avslutar hon. 4 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 5

Sos barnbyar sverige 2009 SOS Barnbyars idé bygger på långsiktighet - att hjälpa föräldralösa och utsatta barn tills de är redo att stå på egna ben. Idag, precis som vid starten för 60 år sedan, utgör barnbyarna hjärtat i vår verksamhet. De är också basen för övriga projekt som till exempel skolor, medicinkliniker och sociala center med familjestärkande insatser. SOS Barnbyar Sverige samlar in pengar för att möjliggöra detta, hit går pengarna De största svenskfinansierade pågående projekten Burundi Ghana Moçambique Senegal CAR* Ukraina Indien SOS Barnbyar Sverige i korthet Verksamhetsintäkter 194 392 183 111 199 894 209 662 220 020 STADIG INTÄKTSÖKNING SOS Barnbyar har under 2000-talet haft en årlig tillväxt på i snitt 10,8 % 4,9 Intäkterna ökade 2009 med 4,9 procent 23 SOS Barnbyar hade under 2009 i medeltal 23 anställda, Tkr 05 06 07 08 09 Intäktsfördelning 2009 7,7% 8,7% 4,2% 2,9% 14,6% 61,9% Härifrån kommer pengarna Fadderrelaterade intäkter 61,9 % Kampanjer 4,2% Privata givare 8,7 % Postkodlotteriet 7,7 % Företag 14,6 % Övriga intäkter och gåvor 2,9% 10 Vi samlade in nästan 10 miljoner kronor per anställd 15,6 Våra administrations- och insamlingskostnader uppgick 2009 till 15,6 procent. Indien (4 457) Bolivia (2 061) Benin (1 997) Chile (1 673) sydafrika (1 645) Vietnam (1 291) kina (1 285) Länder som stöds av flest svenska faddrar *centralafrikanska republiken Bidrag till ändamålen 2009 24,9% 5,7% 2,7% 2,3% 64,4% Så här fördelas bidragen till ändamålen Drift av barnbyar 64,4% Konstruktionskostnader 24,9% Familjestärkande program 2,3% Avgifter till KDI 5,7% Information och övrigt 2,7% 15,6 Bidragen till ändamålen ökade med 15,6 miljoner kronor 59 916 Vid årsskiftet 09/10 hade SOS Barnbyar Sverige 59 916 faddrar Resultat och ställning Tkr 2009 2008 2007 2006 2005 Verksamhetsintäkter 220 020 209 662 199 894 183 111 194 392 Årets resultat efter fördelning 19 250-813 -4 869 6 259 33 974 Balansomslutning 81 065 107 422 111 316 100 953 90 489 Medelantalet anställda 23 21 17 16 15 Insamlat per anställd 9 566 9 984 11 758 11 444 12 959 6 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 7

SOS Barnbyar Sverige fortsätter växa SOS Barnbyar samlade under 2009 in 220 miljoner kronor. Det är en ökning med 5 procent, jämfört med 2008. En anledning till ökningen är att våra faddrar blev ännu mer givmilda. En annan att ännu fler företag, privatpersoner och stiftelser valde att stödja vår verksamhet. Totalt samlade vi in omkring 10 miljoner kronor per anställd. Medlemsföreningen SOS Barnbyar Sverige är en insamlingsorganisation. Den ingår i den internationella paraplyorganisationen SOS-Kinderdorf International, som är en politiskt och religiöst obunden organisation med huvudkontor i Innsbruck, Österrike. SOS Barnbyar Sveriges kontor ligger i Stockholm, där vi arbetar med insamling och information. SOS Barnbyar startade sin verksamhet i Sverige 1972. Som medlem av SOS-Kinderdorf International (SOS-KDI) följer SOS Barnbyar Sverige SOS-KDI:s stadgar. Pengarna går till barnbyar, skolor och familjestärkande projekt De pengar som SOS Barnbyar Sverige samlar in ger utsatta barn världen över ett hem, en familj och utbildning. Verksamheten grundar sig dels i de barnbyar som vi bygger och som består av hus för barnen och deras barnbymammor, förskolor, skolor, yrkesskolor, sociala center och medicinkliniker - det vill säga alla de grundförutsättningar som barnen behöver för att växa upp till starka vuxna. Under 2009 har vi bland annat färdigställt barnbyar i Burundi, Centralafrikanska republiken, Thailand och Ukraina. Dessutom bidrar vi till familjestärkande projekt. Dessa projekt, som syftar till att förhindra att barn överges, är en växande del av vår verksamhet. Verksamheten kontrolleras av SFI SOS Barnbyar har en tydlig verksamhet med konkreta projekt där det är möjligt att följa till exempel byggandet av en barnby från starten. Redovisningen av de projekt där SOS Barnbyar Sverige är engagerad sker löpande via bland annat hemsida, nyhetsbrev och tidningen SOS Barn. SOS Barnbyar Sverige har ett 90-konto. Detta innebär att räkenskaperna granskas av SFI Stiftelsen för Insamlingskontroll varje år. Organisationer med 90-konto måste ha en ordentlig redovisning som granskas av auktoriserad revisor. Det finns också ett tak på 25 procent för hur mycket av de insamlade medlen som får användas för administration. Under 2009 minskade SOS Barnbyar Sveriges administrations- och insamlingskostnader till 15,6 procent, jämfört med 18 procent 2008. Privatpersoner största finansiärerna SOS Barnbyar Sveriges verksamhet finansieras till stor del av våra faddrar, vars antal vid årsskiftet 2009/2010 uppgick till 59 916. Bidragen från dessa personer svarade under 2009 för 61,9 procent av de totala intäkterna, det vill säga omkring 136 miljoner kronor. Fadderskapet innebär ett regelbundet månatligt stöd av vår verksamhet. Faddrarna kan välja att följa ett särskilt barn, en barnby eller SOS Barnbyars verksamhet i allmänhet med ett månadsbidrag från 100 kronor och uppåt. Barn- och byfaddrarnas bidrag går till en specifik barnby och används för att driva verksamheten där. Det omfattar allt från det barnen behöver i form av kläder, mat, skolmaterial och barnbymammornas löner till löpande kostnader för att driva barnbyn. Vissa privatpersoner väljer också att stödja flera olika verksamheter i ett land som till exempel Haiti, dit många bidrag öronmärktes efter den katastrofala jordbävningen. SOS Barnbyar Sveriges insamlade medel kommer också från företag och stiftelser. Verksamheten stöds dessutom genom samarbeten med ett antal partners. Till dessa hör PostkodLotteriet, där SOS Barnbyar blev förmånstagare under 2008. I oktober delades 17 miljoner kronor ut från PostkodLotteriet till SOS Barnbyar. Pengarna går till våra projekt i Benin, Estland, Filippinerna, Ghana, Senegal, Somaliland samt Ukraina. Sedan tidigare samarbetar vi också med bland andra Banco Fonder. Bancos Humanfond delar ut 1 procent av kapitalet till SOS Barnbyars verksamhet varje år från de sparare som aktivt valt SOS Barnbyar som förmånstagare. Humanfonden är en svensk aktiefond och förvaltas av Banco, som är ledande i Sverige inom Ideella fonder och ansvarsfulla placeringar. Banco ägs numera av Swedbank Robur. SOS Barnbyar kunde dessutom som första hjälporganisation i Sverige erbjuda sina medlemmar att bli elkunder i GodEl, Sveriges enda elbolag som donerar sina vinster till humanitära insatser bland annat till SOS Barnbyar. GodEls vision är att kunna skänka 100 miljoner kronor per år till välgörande ändamål. Under 2009 delades 2 miljoner kronor ut. Kunderna bestämmer själva hur pengarna ska fördelas mellan de fyra organisationer, däribland SOS Barnbyar, som GodEl stödjer. SOS Barnbyar Sveriges samarbeten och nätverk SOS Barnbyar är en av de organisationer som tillsammans med Radiohjälpen och Sveriges Television samlar in pengar till barn världen över. Samtliga organisationer som deltar i Världens Barn har projekt som syftar till att ge barn hälsa, utbildning och en värdig framtid. Vi är också aktiva i en rad både nationella och internationella nätverk och har samarbeten med andra barnorganisationer. SOS Barnbyar Sverige är medlem i FRII, Ideell Arena, Concord, och Forum Syd. Vi deltar dessutom aktivt i det arbete som sker på huvudkontoret SOS-Kinderdorf International i Österrike. Arbetet handlar bland annat om att dra upp övergripande riktlinjer för verksamhet, framtida mål och inriktning och, inte minst, att verka för att förverkliga FN:s Barnkonvention. Med anledning av att Barnkonventionen fyllde 20 år 2009 inledde SOS Barnbyar tillsammans med sex andra organisationer och en myndighet ett unikt samarbete för att lära svenska barn sina rättigheter. Initiativtagare var H.M. Drottningen. De organisationer som ingår i samarbetet förutom SOS Barnbyar är BRIS, ECPAT, Plan Sverige, Rädda Barnen, UNICEF och World Childhood Foundation. Deltar gör också myndigheten Barnombudsmannen. Medarbetare och lokala stödgrupper SOS Barnbyar Sverige hade under 2009 i genomsnitt 23 anställda. Våra medarbetare arbetar med information, marknadsföring och PR, fadder- och företagsärenden, administration, ekonomi och biståndsfrågor med kontoret på Gärdet i Stockholm som bas. SOS Barnbyar Sverige har dessutom åtta stödgrupper runt om i landet som arbetar ideellt för att informera om och samla in pengar till SOS Barnbyars verksamhet. Lotterier, försäljning, bössinsamling, arrangemang kring jul och basarer är några exempel på aktiviteter. På några platser där det fortfarande saknas aktiva stödgrupper finns det personer som fungerar som SOS Barnbyar Sveriges kontaktpersoner i sina regioner. SOS Barnbyars verksamhet är baserad på bidrag från faddrar, företag och andra sponsorer. För att vi ska kunna växa och hjälpa ännu fler utsatta barn är det nödvändigt att nå ut med information om verksamheten. Vi satsar därför på bred kommunikation, där bland annat DR-utskick samt annonsering på Internet, TV och i tryckt media ingår. Hemsidan uppdateras kontinuerligt med information om SOS Barnbyars verksamhet i olika delar av världen. Vi publicerar dessutom tidningen SOS Barn, som skickas ut fyra gånger per år till faddrar och andra intressenter. Förutom information om den egna verksamheten innehåller tidningen även artiklar som syftar till att öka intresset och engagemanget för globala utvecklingsfrågor samt debattinlägg och krönikor. Ett nyhetsbrev skickas dessutom ut en gång per månad per mejl. SOS Barnbyar Sverige arbetar även med PR för att synas på redaktionell plats i media. Att varumärket blir mer känt gör också att allt fler blir intresserade av SOS Barnbyars verksamhet. Antalet skolor, elever och studenter som hör av sig för att samla information till olika arbeten ökar ständigt. 8 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 9

Pengarna kommer från privatpersoner Möt en av SOS Barnbyars mest engagerade faddrar stiftelser Adiutor besökte skolan i Bouar Äventyrliga resor tvärs över Marocko på väg till barnbyn. Årliga besök av sitt fadderbarn i Keila i Estland och nu snart en vecka i barnbyn utanför Sankt Petersburg i Ryssland. Möt Anna-Greta Wikström, en av SOS Barnbyars mest engagerade och långvariga faddrar. Alla borde göra något för de många utsatta och föräldralösa barn som finns runt om i världen, säger hon. Anna-Greta Wikström lever i högsta grad som hon lär. En tiondel av hennes inkomster går sedan många år till att hjälpa föräldralösa och utsatta barn runt om i världen. Anna-Greta har varit fadder i SOS Barnbyar ända sedan 1980-talet och hon har inte bara haft en rad fadderbarn hon har också varit barnbyfadder. Och trots att hon nu är över 80 år, fortsätter hon att engagera sig lika starkt som tidigare. Jag har bott utomlands, jag har rest mycket och jag har sett hur många barn runt om i världen som far illa. Vi borde alla göra vad vi kan för att hjälpa till, säger hon. Själv behöver jag inte så mycket och jag känner en stark tillfredsställelse av att se den nytta mina pengar kan göra genom SOS Barnbyar, fortsätter hon. Strapatsrik resa till första fadderbarnet Anna-Gretas första fadderbarn var en pojke som bodde i barnbyn i Marrakesh i Marocko. Efter några år ville hon besöka honom och se hur en barnby fungerade i praktiken. Men eftersom hon inte ville resa runt ensam i Marocko lyckades hon övertala sin bror att följa med. Vi tog en charterresa dit, men när vi väl kom fram ville min bror inte komma med mig till barnbyn. Det blev en mycket äventyrlig taxiresa på egen hand genom landet, men när jag väl kom fram till byn fick jag ett fantastiskt mottagande som mer än väl uppvägde strapatserna. Jag bodde hos en barnbyfamilj och åt med dem. Det var en oförglömlig upplevelse, säger hon. Så småningom blev den marockanska pojken stor och flyttade från barnbyn. Samtidigt, år 1995, öppnades den nya barnbyn Keila utanför Tallinn i Estland. Jag har en god vän i Tallinn som jag besöker regelbundet. Därför blev jag glad när det gick att ordna så att mitt nästa fadderbarn tillhörde de barn som fick flytta in i byn. Det var en pojke, Vilja, som jag har besökt varje år sedan dess. Hans mamma var alkoholist och pappan hade lämnat familjen. I början var han skygg, men under årens lopp har vi fått en fin kontakt, berättar hon. Nu har även Vilja blivit stor och flyttat från barnbyn i Keila och Anna-Greta har fått ännu ett nytt fadderbarn, den här gången en flicka i barnbyn utanför Sankt Petersburg i Ryssland. Förutom alla sina fadderbarn stödjer Anna-Greta dessutom en barnby i Uruguay. Under alla mina besök i barnbyar har jag själv kunnat konstatera hur bra SOS Barnbyars koncept fungerar, säger hon. Anna-Greta Wikström Skolan i Bouar blev till och med bättre än vad vi hade väntat vi är imponerade över både ambitionsnivån i undervisningen och kvaliteten på lokalerna. Det säger Wendy Anderson. I januari 2010 besökte hon Astrid Lindgrens barnby i Centralafrikanska republiken som representant för stiftelsen Adiutor, huvudfinansiär av skolan. Wendy Anderson Omtumlande. Rörande. Glädjefyllt. Intrycken hopar sig för Wendy. Tillsammans med sin svägerska Ulla Persson, som också representerar Adiutor, deltog hon i invigningen av barnbyn i Bouar i Centralafrikanska republiken, uppförd i Astrid Lindgrens namn. Efter en lång resa, där de sista 50 milen från huvudstaden Bangui till Bouar skedde med transportplan från FN:s matprogram, anlände de till den nybyggda barnbyn. Det blev en resa med mycket starka känslor, både av glädje och av sorg. Det var fantastiskt att få träffa barnen, mammorna och SOS Barnbyars övriga personal - och att bevittna hur barnbyn kan bli en injektion av hopp till en hel bygd, säger hon. Från fadder till finansiär Adiutor är en stiftelse som har arbetat med finansiellt stöd till olika hjälpprojekt runt om i världen sedan 1990-talet. Anledningen till att stiftelsen fick upp ögonen för SOS Barnbyars verksamhet var att Ulla Persson, mångårig fadder i SOS Barnbyar, tog plats i Adiutors styrelse för några år sedan. Efter kontakter med SOS Barnbyar beslöt stiftelsen att finansiera skolan i Astrid Lindgrens barnby i Bouar. Vi attraherades av den helhetssyn som SOS Barnbyar står för, bland annat att barn behöver mer än undervisning. Det räcker inte att bygga en skola - för att barn ska kunna ta till sig kunskap måste de dessutom vara mätta och trygga, säger Wendy. Skolan och byn är uppförd i en trakt där sjukdomar som malaria och hiv/ aids i kombination med krig och laglöshet har gjort många barn föräldralösa och där många andra barn saknar tillgång till undervisning och sjukvård. Det var fantastiskt att få se skolan i verkligheten; hur duktiga lärarna verkar, ambitionsnivån i pedagogiken och hur bra utformad lokalen var, säger Wendy. Efter besöket i Bouar reste gruppen vidare till huvudstaden Bangui, där det finns en SOS barnby sedan många år. Det var intressant att jämföra. Dels var det glädjande att se hur trygga barnen var i den gamla barnbyn i Bangui; i Bouar har ju barnen precis flyttat in och de är naturligtvis fortfarande lite vilsna i sin helt nya miljö. Dels kändes det bra att se hur väl underhållen den gamla barnbyn är, säger Wendy. 10 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 11

och företag Micki Leksakers husbygge i Centralafrikanska republiken Efter att ha arbetat med Astrid Lindgrens karaktärer i 15 år kände vi att vi ville vi ge något tillbaka. Det säger Jonas Aronsson, VD för Micki Leksaker, som startade en kampanj för att sponsra bygget av Astrid Lindgrens Barnby i Centralafrikanska republiken. Tarketts återvunna plastgolv blir familjehus i Burundi Jonas Aronsson Ett företag kan uppnå många positiva effekter genom att arbeta med frågor som rör socialt ansvar. Det handlar bland annat om lojalare kunder och återförsäljare, mer motiverade medarbetare, stärkt varumärke - samt en positiv inverkan på lönsamheten. Micki Leksakers engagemang i SOS Barnbyar och byggandet av Astrid Lindgrens Barnby i Centralafrikanska republiken är ett bra exempel. Micki Leksaker är ett familjeägt företag, grundat 1944. Företaget designar och tillverkar leksaker som ska inspirera barnets egen fantasi och inlärningsförmåga. Idag drivs Micki Leksaker av en tredje generation, som strävar efter att föra familjetraditionen vidare. Företaget har tillverkat och sålt Emil- och Pippifigurer i många år och ville på något sätt uppmärksamma 100-årsdagen av den stora författarinnans födelse år 2007. Vi ville ge något tillbaka och när vi fick höra talas om samarbetet mellan SOS Barnbyar och Saltkråkan AB för att bygga Astrid Lindgrens Barnby i Centralafrikanska republiken förstod vi att det skulle vara helt rätt för oss. Barn är ju vår målgrupp. Nu fick vi en möjlighet att göra något för utsatta barn, vilket också Astrid Lindgren strävade efter, säger Jonas Aronsson. Garanterar kostnaden för hus Överenskommelsen med SOS Barnbyar innebar att Micki Leksaker garanterade kostnaden för två av de tolv familjehus som byggts. Vi ville också att återförsäljarna skulle engagera sig, eftersom de är vårt ansikte ut mot kunderna. Vi frågade därför om de var intresserade av att bidra med samma summa som vi på de sålda Pippi- och Emilleksakerna. Alla sa ja, vilket var oerhört glädjande, säger Jonas Aronsson. Förutom det rent finansiella bidraget, så sporrade vi också många att bli faddrar. Detta gäller inte minst våra egna medarbetare, som kontinuerligt har informerats om hur projektet utvecklas via nyhetsbrev och hemsida, fortsätter han. Fotnot: Micki Leksaker har förlängt sitt avtal och ska dessutom finansiera ett hus i Ghana. Varje år läggs nästan fem miljoner kvadratmeter plastgolv i Sverige, varav en halv miljon kvadratmeter, eller cirka 10 procent, går förlorat när golven läggs. Tack vare Tarketts satsning återvinns idag 20 procent av detta tidigare förlorade material. Tarkett samlar också in mattspill i Mellaneuropa. Under 2008 återvanns närmare 300 ton mattspill, vilket motsvarar plastmattor i 10 000 rum som är 10 kvadratmeter stora. Nu trappar Tarkett upp ambitionen ytterligare. Omkring 500 ton återvanns under 2009. För att nå upp till detta mål arbetade Tarkett intensivt för att nå golvläggare på Sveriges byggen, ägare av entreprenörsföretag och beställare, såsom arkitekter. Golvläggarna nås genom uppsamlingskärl på byggen runt om i Sverige, medan arkitekter och beslutsfattare kommer att nås via kundmöten. Privatpersoner som bygger om hemma kommer också att kunna återvinna sitt mattspill via utvalda återförsäljare. Återvinningen sker i Ronneby. Återvinning ska ge en miljon För varje kilo golv som återvinns, skänker Tarkett en krona till SOS Barnbyar. Målet är att återvinningen på två år ska ge en miljon kronor. Pengarna används till bygget av ett familjehus i den nya, svenskfinansierade barnbyn i Cibitoke i norra Burundi. Återvinningsprojektet är ett led i en satsning som vi kallar Tänker längre. Filo- Att få ihop flera goda saker samtidigt och att tänka lite längre. Det är filosofin bakom golvleverantören Tarketts beslut att koppla ihop återvinningen av plastgolv med en insats för SOS Barnbyar. För varje kilo som återvinns skänker Tarkett en krona till SOS Barnbyar. Målet är en miljon kilo återvunna golv och en miljon kronor till ett familjehus i Burundi. På det här sättet kan vi hjälpa både föräldralösa barn och miljön. Dessutom får vi nöjdare medarbetare, säger Magnus Lindholm, nordisk marknadsföringschef för projekt på Tarkett. sofin bygger på ett helhetsperspektiv där människa, natur och ekonomi hänger ihop. Vi menar att det går att skapa ett hållbart samhälle samtidigt som man bygger ett framgångsrikt företag med nöjda kunder, säger Magnus Lindholm. Enligt Magnus Lindholm har Tarketts medarbetare reagerat med entusiasm och glädje på initiativet vilket innebär att projektet även bidrar till att stärka företagskulturen. Jag har fått väldigt många positiva kommentarer. På sikt är tanken att vi ska utlysa någon form av tävling bland medarbetarna, där vinnaren får besöka barnbyn i Burundi, berättar han. Enligt Magnus Lindholm räcker det inte idag för ett företag som vill förknippas med omsorg om sin omvärld att till exempel miljöcertifieras. ISO-certifiering har blivit en hygienfaktor. Företag måste göra något mer för att betraktas som goda, säger han. Magnus Lindholm 12 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 13

Hit gick pengarna 2009 SOS Barnbyar Sverige finansierar verksamhet runt om i världen Större delen av pengarna från svenska fadderbidrag, faddergåvor, samarbeten och annat stöd under 2009 gick, precis som tidigare, till drift av befintliga barnbyar, anläggningar och projekt runt om i världen. Dessutom finansierade SOS Barnbyar Sverige ett antal nya projekt runt om i världen - från barnbyar i Ukraina i norr och Moçambique i söder till föräldrakooperativa förskolor i Bolivia i väst. Bolivia Sex förskolor finansieras Med medel från Sida genom Forum Syd och med bidrag från svenska givare kan SOS Barnbyar i Sverige hjälpa fattiga familjer i Bolivia, det fattigaste landet i Sydamerika, att själva förbättra sin livssituation. Stödet går främst till ensamstående kvinnor med små barn som vill organisera sig för att starta och driva föräldrakooperativa förskolor. Sex förskolor finansierade genom Sverige har startats i huvudstaden La Paz och en sjunde kommer att öppnas inom kort. På sikt ska föräldrarna själva ta över driften. Enligt FN:s konvention för barns rättigheter har barn rätt till hälsa, utbildning, lek och rekreation, till att få leva i trygghet och fritt från våld. För att bidra till att uppfylla dessa rättigheter har SOS Barnbyar i Bolivia sedan många år hjälpt kvinnor och utsatta familjer att organisera sig i föräldraföreningar, eller kommittéer, och driva förskolor. Kvinnorna får själva leta upp lämpliga lokaler som SOS Barnbyar hjälper till att rusta upp, och de får även hjälp att söka statliga eller kommunala bidrag. Kommittén, som består av invalda föräldrar, är ytterst ansvarig för driften. På daghemmen får barnen en trygg miljö. De får näringsriktig mat och hälsovård - och de får intellektuell stimulans genom Montessoripedagogik. Burundi Ny barnby öppnad i nordvästra delen Det var en brokig samling barn som anlände till SOS barnbyn Cibitoke i norra Burundi när dörrarna slogs upp i mitten av september 2009. Barnen kom i sällskap med en släkting eller någon annan som tagit hand om dem tillfälligt och de flesta var i dåligt skick med trasiga och smutsiga kläder. Vissa är föräldralösa, andra har blivit övergivna av sina föräldrar eller har levt med en förälder som inte har kunnat ta hand om dem. De flesta barn som ska bo i den nya SOS barnbyn kommer från byar och samhällen i det närliggande området. Barnbyn ligger ungefär en kilometer utanför centrala Cibitoke och består av tolv familjehus, en förskola, en grundskola samt ett medicinskt och socialt center. Provinsen har på senare år varit utsatt för långdragna väpnade konflikter med fattigdom och stora flyktingströmmar som följd. Infrastrukturen i området är mycket eftersatt, och tillgången till vård och utbildning närmast obefintlig. De få grundskolor som finns har överfulla klassrum och det finns bara en yrkesskola i hela provinsen. Sjukdomar som aids, malaria och tuberkulos skördar många liv vilket leder till allt fler föräldralösa barn. Den nyöppnade grundskolan, medicinkliniken och sociala centret i SOS Barnbyn kommer att innebära ett stort lyft för hela området då dess verksamheter även riktar sig till människor som bor utanför barnbyn. Barn och vuxna i närområdet kommer att få ökad tillgång till sjukvård, utbildning och annan service. Den nya SOS Barnbyn har redan satt sin prägel på Cibitoke och tänt en gnista av framtidshopp hos barn och vuxna i hela området. CentralAfrikanska republiken Astrid Lindgrens Barnby ger 120 barn ett nytt hem I mitten av januari 2010 invigdes Astrid Lindgrens Barnby i Bouar, Centralafrikanska republiken. Astrid Lindgrens barn, barnbarn och barnbarnsbarn var samlade tillsammans med republikens högsta ledning, med president Bozizé i spetsen, och de högsta cheferna för SOS Barnbyar i Afrika. På plats var också några av de företag och privatpersoner som har varit med och finansierat bygget av barnbyn, bland andra Mikael Ahlerup vd för Astrid Lindgrens Värld. Karin och Carl Olof Nyman var i Bouar för andra gången. Första gången var för tre år sedan då Karin Nyman tog det första spadtaget till den barnby som nu är klar och ska ge plats för 120 föräldralösa barn. Här finns också en skola, en medicinklinik och ett socialt center, som även de som bor i barnbyns närområde har tillgång till. Drygt 70 barn har redan flyttat in i barnbyn, i skolan går 334 elever och på dagiset 80 barn. De flesta är barn som bor utanför barnbyn. Barnbyn blev precis som jag hade tänkt mig, säger Karin Nyman. Ett bättre sätt att hylla min mamma kan inte finnas. Astrid Lindgrens Barnby ligger någon kilometer från centrala Bouar, en stad där fattigdomen är stor. De tolv familjehusen i barnbyn, skolan och medicinkliniken är, trots sin enkelhet, de mest moderna byggnaderna på orten. De flesta som flyttat in i familjehusen är små barn, två till sex år. De bor nu med sina barnbymammor som, när husen är fulla, ska ta hand om tolv barn vardera. Vid sidan av själva barnbyn driver SOS Barnbyar också familjestärkande och förebyggande verksamhet för invånarna i Bouar. Den verksamheten drog igång redan i juni 2007 och hittills har 169 familjer med 670 barn tagits om hand och fått hjälp. 14 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 15

Hit gick pengarna 2009 Moçambique Henning Mankell skänker 15 miljoner kronor till ny barnby Författaren Henning Mankell beslöt 2007 att donera 15 miljoner kronor till SOS Barnbyar. Pengarna är öronmärkta för att bygga en ny barnby i Moçambique, landet där den berömde författaren har levt och verkat i många år och på nära håll upplevt behoven. Pengarna räcker till minst 14 familjehus och skola. Totalt omkring 100 barn kommer att få ett nytt hem i byn, som byggs utanför staden Chimoio på en plats som Henning Mankell själv valt ut. Henning Mankell är stolt över att kunna ge pengar till en barnby, som dessutom ska bära hans namn. Valet att ge pengarna till SOS Barnbyar var lätt, säger han. Vi känner ju väl till organisationen sedan tidigare och gillar konceptet. Dessutom är det oerhört viktigt för mig att organisationen enbart anställer människor som finns på orten. Uppförandet av byn startade i början av april 2009. Rekrytering av barnbymammorna samt barnbyledaren inleddes 2009. Dessa får därefter genomgå en sexmånadersutbildning. SOS i Moçambique är i kontakt med myndigheterna i Chimoio för att starta förberedelserna för att identifiera de barn som kommer att få bo i byn. Ghana Barnby, skola, medicinklinik och socialt center i Ghana. I mitten av januari 2010 flyttade de första barnen in i den nya SOS barnbyn i Tamale. Barnbyn består av tolv familjehus, förskola, grundskola, medicinklinik med socialt center, en bostad för byledaren samt en för de sex hjälpmammorna. Byggnaderna i den nya barnbyn är anpassade för att passa in i närområdet, både socialt och miljömässigt. Allt från klimat till tillgängliga naturresurser tas i beaktande i så stor utsträckning som möjligt. I skolan går det för närvarande 127 elever. Den största utmaningen för närvarande är bristen på vatten. Vattenbolaget i trakten har anslutit rören till byn, men eftersom det råder allmän vattenbrist i Tamale räcker det inte till. SOS Barnbyar arbetar för att lösa problemet. Förutom barnbyn i Tamale har SOS Barnbyar två andra barnbyar i Ghana, en i Tema och en i Asiakwa. I Tema byggs för närvarande en skola och center för att utbilda barnbymammor med stöd av pengar som SOS Barnbyar fått som förmånstagare i PostkodLotteriet. Senegal Femte barnbyn byggs I Tambacounda i östra Senegal har SOS Barnbyar uppfört sin femte barnby i landet, denna gång helt svenskfinansierad. Byggstarten ägde rum i juni 2008. Byn kommer totalt att bestå av 15 familjehus med plats för omkring tio barn i varje hus. Dessutom byggs en skola och en medicinklinik som är öppna för tusentals barn och vuxna i byns närområde. Samtidigt startas ett socialt center med fokus på att stärka och stötta utsatta familjer i området med olika typer av insatser. Barnbyn är färdigbyggd och för närvarande säkras tillförseln av el och vatten till byn. Inflyttning är beräknad till våren 2010 och den officiella invigningen till september 2010. Ukraina Inflyttning i första barnbyn i Ukraina Familjerna som väntade på att flytta in i SOS barnbyn i Brovary fick den bästa julklapp de kunde tänka sig 2009 - de fick fira jul tillsammans i sina nya hem. Strax före jul gick de sista tillstånden igenom och det blev klartecken för inflyttning i den nya SOS barnbyn i Brovary. Det var ett efterlängtat besked som nådde mammorna och barnen som under det senaste året bott i hyrda lägenheter. Flyttlassen gick på en gång och nu håller nio familjer på att installera sig i den nya byn. Sammanlagt 42 barn har nu fått nya hem i SOS barnbyn Brovary. Den nya barnbyn som ligger strax utanför huvudstaden Kiev består av 13 familjehus med plats för drygt 80 barn mellan 2 och 15 år. Fler barn kommer att flytta in successivt. Byn har stått färdig i över ett år nu men på grund av byråkratiskt krångel har de tillstånd som krävs för att påbörja inflyttning dröjt. 16 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 17

barnet i centrum Vi utgår från barnets behov SOS Barnbyar är världens största organisation som tar hand om föräldralösa och övergivna barn och ger dem ett hem, en familj och utbildning antingen genom stöd till den biologiska familjen eller anhöriga, eller i någon av våra barnbyar i 132 länder världen över. Barnbyarna är en integrerad del av lokalsamhället. Där driver vi skolor, sociala center, yrkesskolor, ungdomshus och medicinkliniker. Dessutom arbetar vi i barnbyarnas närområden med att försöka förhindra att barn överges på grund av bland annat sjukdom och fattigdom. I dessa insatser ingår allt från utbildning och sjukvård till mikrolån och stöd att starta egen näringsverksamhet eller jordbruk. Advocacy Information Skola Yrkesutbildning Hälso- och sjukvård Företagsstart Mikrolån Förskola 18 19

Familjebaserat stöd till utsatta barn i 60 år... Sex barn under sex decennier i sex barnbyar i sex världsdelar SOS Barnbyars högste chef - italienaren med en miljon barn i sitt hjärta I slutet av 1960-talet demonstrerade den unge österrikaren Helmut Kutin på Wiens gator mot USA:s närvaro i Vietnam. Kort därefter blev han tillfrågad av SOS Barnbyars grundare Hermann Gmeiner om han ville starta den första barnbyn i samma land. Fortfarande, 40 år senare, är Vietnam favoritlandet för pojken som växte upp i barnbyn i Imst i Tyrolen och som senare tog över som chef för hela den internationella hjälporganisationen. Monika, Österrike, kom till SOS Barnbyar 1958 Monika var nio år när hon den 6:e februari 1958 anlände till den första SOS barnbyn, belägen i Imst i Österrike. Jag minns det som om det var igår när jag och mina tre systrar gick in i byn för första gången, säger Monika, som idag är pensionerad sjuksköterska, har egna barn och barnbarn och fortfarande regelbundet träffar sin barnbymamma. Hon är en klippa för mig, berättar hon. Hae Soo, Sydkorea, kom till barnby 1966 Hae Soo Joung växte upp i barnbyn i staden Daegu i Sydkorea. I dag är han 50 år och chef för SOS Barnbyars sociala verksamhet i barnbyn. Jag har positiva minnen från min barndom och jag vill hjälpa andra barn att också få det, säger han. Serge, Elfenbenskusten, kom till SOS Barnbyar 1975 Serge var fem år när han kom till SOS barnbyn i Abobo, Elfenbenskusten. Fram till den dagen då han hittades på en marknad och skickades till barnbyn hade han levt med sin ensamstående mamma på gatan, ur hand i mun. I dag, vid 39 års ålder, driver han en av landets mest framgångsrika restaurangverksamheter. Ana, Dominikanska republiken, kom till barnby 1982 Det var en underbar upplevelse att höra hemma i en SOS barnby. Det var där jag lärde mig betydelsen av att ha en kärleksfull mamma, bröder och systrar. Ana Victoria Cruz förlorade sin biologiska mamma när hon var mycket liten. Det är tack vare SOS Barnbyar som jag är den jag är idag, säger hon. Alesya, Vitryssland, kom till barnby 1999 Alesya flyttade till barnbyn i Minsk från ett barnhem för föräldralösa barn när hon var sju år. I dag är hon redaktör för SOS Barnbyars månadsmagasin i Vitryssland, hon säger vad hon tycker och vet vad hon vill. Jag ska bli nyhetsankare, eller fotograf, säger hon. Och hon är på god väg att förverkliga sin dröm. Din, Kambodja, kom till SOS Barnbyar 2000 Din Srey Roath var tio år då båda hennes föräldrar gick bort. Moster och morbror tog hand om hennes yngre syskon, men lämnade Din ensam i föräldrarnas hus. Din fick sluta skolan och börja försörja sig genom att sälja blommor på marknaden i Phnom Penh, Kambodjas huvudstad. Men Din fick en ny familj, ett hem och utbildning genom SOS Barnbyar. Min SOS mamma är min förebild, säger hon. Under ett besök i Somalias krigshärjade huvudstad Mogadishu förra året möttes SOS Barnbyars högste chef Helmut Kutin av en kör, ledd av en 16-åring pojke som hade skjutits ned tre gånger på väg till skolan. Det enda vi vill ha är fred, mat och trygghet, sjöng barnen. Det är precis det som SOS Barnbyar handlar om. Vår uppgift är att göra en plats i våra hjärtan och sinnen för utsatta barn runt om i världen som behöver få sina grundläggande rättigheter och behov tillgodosedda. Och det är samma anda som har genomsyrat organisationen i 60 år, säger Helmut Kutin. För ett barn betyder trygghet ett hem, en mamma och syskon, fortsätter han. Elegant med buspojke i blick Själv vet han precis vad det handlar om. Lång och elegant ger han ett statsmannamässigt intryck - men i det plötsliga skrattet och buset som ibland glimtar till i blicken finns fortfarande den lille pojken kvar. Helmut Kutin föddes 1941 i Bolzano i norra Italien. När han var tolv år gammal fick han komma till barnbyn i Imst då hans gamla pappa inte längre orkade ta hand om honom sedan både hans mamma och äldre syster hade gått bort. Efter tre år i barnbyn flyttade han till Innsbruck för att studera. Efter att ha läst ekonomi på universitet började han arbeta, dels som lärare, dels inom turism. Men han hann inte arbeta särskilt många år innan han blev tillbakalockad till SOS Barnbyar. Min tid i barnbyn betydde mycket för mig. När Hermann Gmeiner 1967 frågade om jag kunde tänka mig att starta en barnby i Vietnam, ett land och ett folk som jag sympatiserade starkt med, var det därför lätt att acceptera. Beskjuten i Saigon Däremot hade han inte kunnat föreställa sig hur svårt det skulle bli i praktiken att bygga upp verksamheten i ett land mitt under brinnande krig. Trots stora svårigheter och många ofta farliga situationer lyckades Helmut Kutin bygga upp SOS Barnbyars dittills största barnbyn i Saigon. Själv förälskade han sig så i landet och dess folk att det var en svår upplevelse att tvingas lämna det 1976, ett år efter krigsslutet. Då var han redan chef för SOS Barnbyar i Asien och hade på fem år lyckats bygga upp fler än 50 barnbyar och 50 andra inrättningar, som skolor och medicinkliniker. Nobben från Saddam och Nordkorea År 1985 utsågs Helmut Kutin till Hermann Gmeiners efterträdare som högste chef för SOS Barnbyar, en befattning som han innehaft sedan dess. Under sina många år i organisationen har han kämpat kontinuerligt för att utöka verksamheten till stöd för utsatta barn runt om i världen. Numer finns organisationen i 132 länder. Trots stora ansträngningar har vi tyvärr inte lyckats etablera verksamhet i alla länder där vi verkligen skulle behövas. I Irak hade vi långt gångna planer på att uppföra en barnby utanför Bagdad då vi blev stoppade genom ett fax från Saddam Hussein där han skrev att alla Iraks barn är mina och jag tar hand om dem, berättar Helmut Kutin. Och i Nordkorea uppmanades vi att lämna checken och att resa hem, fortsätter han. Men enligt Helmut Kutin har det ändå blivit lättare för SOS Barnbyar att få till stånd samarbeten med myndigheter och andra intressenter under senare år. Vi har blivit så pass stora och välkända att bemötandet har blivit betydligt mer tillmötesgående. Vi kan visa på vad vi har åstadkommit, var vi finns och hur många vi hjälper, säger han. 20 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 21

och i framtiden når vi ännu fler En miljon barn ska få stöd 2016 Sedan 2006 har vi talat med - och lyssnat till - människor från hela världen. Syftet var dels att ta reda på hur barn har det idag, dels hur de ser på framtiden. Får barn det bättre eller sämre? Och vilka är de främsta faktorerna bakom att barn överges? För att få svar på dessa och andra frågor som rör barns situation har vi utbytt erfarenheter med både barn, barnbymammor, SOS Barnbyars nationella organisationer samt utomstående experter och intressenter. Svaren visar att situationen för barn i många delar av världen inte blir bättre. Med anledning av det har SOS Barnbyar bestämt att satsa ännu mer på de familjestärkande programmen. Målet är att vi år 2016 ska kunna hjälpa en miljon barn till en uppväxt i en kärleks- och omsorgsfull familj. Exempel på familjestärkande åtgärder: Tillgång till näringsriktig och tillräcklig mat Medicinsk hjälp och möjligheter till tandläkare Skolgång och utbildning för barn och ungdom Undervisning och yrkesutbildning för omsorgspersoner Hjälp till sysselsättning Hiv- och aidsförebyggande åtgärder Förskolor Mikrolån Juridisk hjälp Psykologisk hjälp och rådgivning Undervisning i barnomsorg, samliv, konflikthantering och olika rättigheter Upprustning av bostäder Fritidsaktiviteter Läxhjälp Hembesök Hjälp till etablering av nätverk och självhjälpsgrupper Både familjen och närsamhället får stöd i Sydafrika Sydafrika var ett av de länder där SOS Barnbyar först började arbeta med familjestärkande program. Året var 2002 och anledningen var att allt fler barn levde i familjer där en eller båda föräldrarna var sjuka, eller hade dött, i aids. Vi började med tio familjer nu hjälper vi fler än 6 000 barn. Vårt främsta mål är att se till att barnen kan avsluta sin utbildning och därmed stå på fast grund för framtiden, berättar Coenraad de Beer, chef för SOS Barnbyars familjestärkande verksamhet i Sydafrika. I Sydafrika är var femte person hiv-smittad. Under det senaste decenniet har sjukdomen lett till att ett snabbt växande antal barn förlorat sina föräldrar. I bästa fall har en vuxen släkting det kan handla om mor- eller farföräldrar - resurser och möjlighet att ta hand om barnen. Men ibland får barnen ta hand om sig själva. Ofta vilar ansvaret på det äldsta syskonet, som tvingas sluta skolan för att försöka både försörja och ta hand om sina småsyskon. För omkring åtta år sedan beslöt vi att ta till krafttag för att vända den här utvecklingen. Vilken framtid har en fjortonåring som tvingas sluta skolan? Och hur ska en tonåring kunna erbjuda sina småsyskon en stimulerande uppväxt och ha disciplin över dem? Vi var tvungna att göra något, säger Coenraad, som sedan många år arbetar på SOS Barnbyars kontor i Kapstaden. Barn ska kunna växa upp i sin närmiljö SOS Barnbyars svar på situationen var att starta olika åtgärder för att stödja familjer där en eller båda föräldrarna är kroniskt sjuka, eller som tar hand om släktingars barn som blivit föräldralösa. Målet är att hålla ihop familjerna och se till att barnen får växa upp i sin hemtrakt.. Vår främsta ledstjärna är att vi tillgodoser barnens behov inom deras respektive hemmiljö. Våra åtgärder är utformade för att stödja och stärka både familjerna och deras närsamhällen, så att de får både hjälp och verktyg för att effektivt ta hand om och skydda utsatta barn. På det sättet kan barnen växa upp där de har sina sociala och kulturella rötter, säger Coenraad. 22 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 23

Hjälp till självhjälp Alla familjestärkande åtgärder utgår från de specifika behov som finns i just den byn eller det området. Det är människorna i barnets närmiljö som är bäst på att hitta en effektiv lösning på familjens situation. De vet vilka sociala normer som gäller och vilka lokala resurser som finns tillgängliga. Därför samarbetar vi alltid med organisationer och människor i närsamhällena. Målet är att de på sikt ska klara sig på egen hand, utan vår medverkan, berättar Coenraad. Genom att bygga kunskap hos ungdomar, familjer, hushåll och samhällen medverkar vi till att de litar på sin egen kraft att åstadkomma förändring. På så sätt kan de skapa en mer positiv framtid för sig själva, fortsätter han. heroinets spår ökar prostitutionen, spridningen av hiv/aids och familjer trasas sönder. Fel språk och fel utbildning Natalia är ensamstående mamma till två barn och arbetslös sedan åtta månader. Hennes lilla välstädade bostad i det grå hyreskomplexet är inte mycket större än en garderob. Dottern bor därför hos sin mormor. För Natalia ligger en del av problemen i att hon talar fel språk och har fel utbildning. Arbetsmarknaden för ryska stenografer i Estland är idag minst sagt begränsad. En av mina viktigaste uppgifter som mamma är att se till att mina barn får en bra utbildning på estniska, vilket är nödvändigt för att klara sig bra i det estländska samhället idag, säger hon. SOS Barnbyar i samarbete med sociala myndigheter Natalia och hennes barn ingår i det program för att stötta särskilt utsatta familjer i Narva som SOS Barnbyar driver genom New Bridge, ett samarbete mellan organisationen, socialtjänsten i området och de lokala myndigheterna. Samarbetet är nytt, det startade så sent som i april 2009, men förväntningarna är stora. Hittills ingår ett 30-tal familjer med omkring 90 barn i det snabbt växande programmet. Vi hoppas att det ska bli ett effektivt sätt att kunna ge dessa familjer allt det stöd de behöver från terapi till hjälp med att fylla i blanketter. Det finns ingen familjesituation som är lik den andra, därför är det nödvändigt att vi skräddarsyr ett hjälppaket för varje enskild familj. Målet är naturligtvis att hålla ihop familjerna och ge barnen så goda förutsättningar som möjligt till en bra uppväxt, säger Kalle Laane. En viktig del i det arbete som New Bridge utför är att göra en riskbedömning för varje familj. Vi gör ingenting villkorslöst, utan varje insats kräver en motprestation. Syftet är att sporra och motivera familjerna till självhjälp, säger Kalle Laane. Ny framtidstro för utsatta kvinnor och barn i Punes slum Unikt samarbete till stöd för utsatta familjer i Estland I SOS Barnbyn i Pune i Indien är 70 procent av barnen flickor. Och SOS Barnbyars familjestärkande program i staden riktar sig enbart till ensamstående mödrar och deras barn. Det finns ett tydligt samband. För trots att Indien på pappret är ett tämligen jämställt land betraktas fortfarande kvinnor och flickor som en börda, snarare än en tillgång, vilket visar sig i olika former av förtryck, diskriminering och övergrepp. Högst upp på Natalias önskelista står att skaffa ett jobb. Nummer två är att få en större lägenhet än den etta på 18 kvadratmeter som hon delar med sin 6-årige son Alexander så att även 18-åriga dottern Alana kan få flytta hem från mormor. Jag drömmer också om att få råd att ta med barnen till djurparken i Tallinn, säger hon. Möt en av de utsatta familjer som SOS Barnbyar hjälper i norra Estland på gränsen till Ryssland, ett område med stora sociala problem där finanskrisen har slagit extra hårt. Heroin, alkohol och spruckna familjer Staden Narva i nordöstra Estland, på gränsen till Ryssland, har omkring 75 000 invånare, varav över 90 procent är rysktalande. Området präglas sedan länge av svåra sociala problem, som dessutom har förvärrats ytterligare av den ekonomiska krisen. Arbetslösheten ligger på omkring 14 procent, jämfört med 9 procent i övriga landet, och för varje år försvinner fler jobb. Senast var det den stora textilindustrin i staden som bommade igen. Arbetslösheten är högre, utbildningsnivån lägre, det finns fler alkoholister och narkomaner än i övriga Estland och 30 procent av de hiv-drabbade i landet, cirka 2 000 personer, bor här, berättar Kalle Laane, chef för SOS Barnbyars familjestärkande projekt i landet. Området är ett viktigt transitområde för trafik mellan Ryssland och Europa vilket också är en orsak till problemen. För till exempel syntetiskt tillverkat heroin från Kina tillhör Narva en av de stora utskeppningsorterna, enligt Kalle Laane. I I Indien betraktas ogifta mödrar, liksom frånskilda eller ensamstående kvinnor, som social paria. En ogift dotter drar skam över sina föräldrar och ses som en börda. Om hon gifter sig, övergår hon automatiskt till att bli svärföräldrarnas egendom. Och om hennes man skulle gå bort är hon helt och hållet utlämnad till deras eventuella goda vilja. Kvinnosynen är visserligen på väg att förändras inom vissa delar av det indiska samhället, men det går långsamt. Och tyvärr är det så att det snarare blir svårare för flickor i vissa delar av landet och inom vissa samhällsskikt, säger socialarbetaren Sandeep Patil. Sandeep arbetar inom SOS Barnbyars program för hjälp till utsatta, ensamstående mödrar i Pune, en medelstor indisk stad med cirka 5 miljoner människor omkring 20 mil från Bom- 24 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 25

Kontroll bay. Hon berättar att aldrig har så få flickor fötts och överlevt i Indien, jämfört med antalet pojkar. Indiska kvinnor sätts under en enorm press att producera söner. Om en ultraljudsundersökning visar att det ska bli en flicka, väljer många abort. Över en halv miljon flickfoster bedöms aborteras varje år. I fattiga områden, som här i slumkvarteren i Pune, riskerar dessutom flickor att dö efter att ha blivit försummade eller övergivna av sina föräldrar, säger hon. Samarbetar med de sociala myndigheterna SOS Barnbyar i Indien startade sitt familjestärkande program i Pune 2005. Syftet var att hjälpa utsatta och ensamstående mödrar i stadens slumkvarter att hålla ihop sina familjer och att ge dem möjlighet ta god hand om sina barn. I programmet, som idag når 80 familjer med totalt 200 barn, samarbetar SOS Barnbyar med de lokala myndigheterna. En central del i programmet är hjälp till självhjälp kvinnorna uppmuntras att ansluta sig till nätverk av kvinnor i samma situation där de kan stötta och uppmuntra varandra. Konkret handlar det om ett erbjuda yrkesrådgivning, utbildning och hjälp att hitta jobb. Mammorna undervisas också i hygien och barnens rättigheter. En plan görs för varje familj och varje barn och denna plan följs upp månatligen. Målet är att familjerna ska kunna stå på egna ben efter fem år. En av de kvinnor som ingår i programmet är Jahti Bahtari, som bor på en av de trånga, ångande bakgatorna i Pune, där getter, katter och hönor trängs med kvinnor klädda i saris i sagolika färger, tandlösa gubbar och lekande barn. Hon är 36 år och änka med två barn; en flicka på nio år och en pojke på tretton. För tre år sedan, när mannen gick bort, var hon desperat hon hade inga inkomster och svärföräldrarna vägrade att hjälpa till. Självförtroende och framtidshopp Men Jahti kom i kontakt med SOS Barnbyar och fick hjälp att utbilda sig till sömmerska. Idag har hon en liten, blomstrande syateljé som försörjer både henne och barnen. Stoltheten lyser om henne när hon visar runt i det trånga turkosmålade huset, som är både hem och ateljé. Jag har alltid drömt om att bli modeskapare, så nu njuter jag av att både få klä mina grannar och att samtidigt kunna försörja barnen, berättar Jahti, som vid sida av arbetet hjälper andra kvinnor i liknande situation. En symaskin och ett socialt sammanhang kan vara det som avgör inte bara om familjen ska överleva och hållas ihop utan också för att skapa självförtroende och framtidshopp. Så ser vi till att pengarna kommer fram Den som skänker pengar till SOS Barnbyar ska kunna vara säker på att pengarna når fram. Ett sätt att säkerställa detta finns inbyggt i SOS Barnbyars tydliga verksamhet, som innebär att våra givare kan följa ett barn, en by eller ett projekt. Ett annat är det system av lokalt ansvar med central kontroll och uppföljning av budgetar och pengar som har utarbetats under åren. SOS Barnbyar har dessutom lång erfarenhet av att verka i olika kulturer och vet vad som fungerar i respektive land. Under de senaste sex decennierna har SOS Barnbyar vuxit till ett nätverk med 118 lokala organisationer och med verksamhet i totalt 132 länder. Över en miljon människor över hela världen fick förra året hjälp genom SOS Barnbyars verksamhet. I takt med att vi har blivit en av världens största insamlingsorganisationer, har vi också utvecklat styrmedlen för att kontrollera de stora summor pengar som vi samlar in och som sedan distribueras till olika projekt runt om i världen, berättar Reinhard Schramm, SOS Barnbyars internationella finanschef. Varje barnbymamma gör sin egen budget Reinhard Schramm är SOS Barnbyars högste ekonomiansvarige och stationerad på organisationens huvudkontor i Innsbruck. Tillsammans med sina kollegor tar han varje år emot de budgetar som varje medlemsland utarbetar för sin verksamhet och som ligger till grund för hur pengarna sedan distribueras. Budgetarna gäller allt från den existerande verksamheten där varje barnbymamma har ansvar för att beräkna familjens egna kostnader och hushålla med pengarna till nya projekt i landet. Pengarna som samlas in i bland annat Sverige förs vidare till de projekt och länder som pengarna har öronmärkts för. När det nationella kontoret har tagit mot pengarna, skickar de en bekräftelse, säger Reinhard Schramm. Noggrann uppföljning Ibland händer det att ett projekt blir dyrare än beräknat eller att till exempel stigande matpriser gör att barnbymammorna har det svårt att få ekonomin att gå ihop. Då kan det nationella kontoret begära extra pengar från huvudkontoret i Innsbruck. Innan vi betalar ut några pengar utöver budgeten går vi först igenom det nationella kontorets bankkonton och ser om lokalkontoret kan finansiera extrakostnaderna själva, berättar Reinhard Schramm. Varje år görs en uppföljning av föregående års budget för att kartlägga hur pengarna har använts. Och varje år förfinar vi våra system för att spåra hur pengarna används. I år inför vi till exempel ett gemensamt redovisningssystem för alla länder, för att det ska bli enklare att jämföra och analysera penningströmmarna, säger Reinhard Schramm. Med 60 års erfarenhet har SOS Barnbyar dessutom en god uppfattning om vad saker och ting kostar. Det finns också fasta riktlinjer för den standard respektive verksamhet ska hålla. Nolltolerans mot korruption I vissa länder där SOS Barnbyar verkar finns korruption i olika delar av samhället vilket kan försvåra till exempel uppbyggnaden av en ny barnby. Ett exempel är Ukraina, där den svenskfinansierade barnbyn i Brovary utanför huvudstaden Kiev kraftigt har försenats på grund av byråkratiskt krångel. SOS Barnbyar har antagit en nolltoleranspolicy mot korruption. Det innebär att vi har utarbetat gemensamma riktlinjer för alla länder och alla som arbetar inom organisationen för att säkerställa att alla håller sig till de etiska regler som vi har satt upp, säger Reinhard Schramm. Till SOS Barnbyars etiska regler hör mod, hängivenhet, förtroende - och att all verksamhet ska vara redovisningsbar. Anledningen är att du - och alla som bidrar till SOS Barnbyars verksamhet ska kunna känna dig säker på att pengarna verkligen når barnet, byn eller projektet. 26 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 27

Året i siffror Förvaltningsberättelse Information om verksamheten SOS Barnbyar arbetar med att ge föräldralösa och övergivna barn ett hem, en familj och utbildning i barnbyar, men även med familjestärkande och förebyggande projekt för att hjälpa familjer att själva ta hand om sina barn. SOS Barnbyars vision är att varje barn skall få växa upp i en trygg miljö med stöd från en familj och samhället. SOS Barnbyar startades 1949 i Imst i Österrike av Herman Gmeiner. Idag har organisationen över 30 000 anställda i 132 länder och driver 500 barnbyar. SOS Barnbyar driver även skolor, sociala centra, yrkesskolor, ungdomshus och medicinkliniker samt verkar i barnbyarnas närområden för att förhindra att barn överges på grund av exempelvis sjukdom eller fattigdom. SOS Barnbyar tillhandahåller även mikrolån och stöd till att starta egen näringsverksamhet eller jordbruk. SOS Barnbyar är en politiskt och religiöst obunden organisation och arbetar långsiktigt för att förverkliga FN:s Barnkonvention. Omkring en miljon människor får varje år hjälp genom SOS Barnbyar. Organisationen har sitt huvudkontor i Innsbruck, Österrike. Huvudkontoret har ansvar för att utveckla programverksamheten men har också som uppgift att samordna informationsflödet och överföringen av finansiella medel mellan medlemsländernas givar- och mottagarorganisationer. Utöver huvudkontoret finns ett fadderkontor beläget i Wien som har huvudansvaret för tilldelning och uppföljning av fadderskap. SOS Barnbyar Sverige är en ideell förening med uppdrag att samla in medel åt den internationella organisationen samt också att sprida information om organisationens verksamhet. SOS Barnbyar Sverige hade vid utgången av året 23 anställda och har sitt säte i Stockholm. SOS Barnbyars värderingar SOS Barnbyars värderingar är vägledande för hur organisationen skall arbeta för att hjälpa utsatta barn till ett bättre liv. Våra värderingar kan beskrivas på följande sätt: Vi agerar och visar mod. Vi har sedan länge utmanat de traditionella metoderna för omvårdnad av föräldralösa barn och vi kommer även framöver att vara pionjärer inom detta område. Vi är engagerade och håller alltid våra löften. Vårt hängivna arbete med utsatta barn möjliggörs genom långsiktiga relationer mellan givare och medarbetare samt med lokala organisationer och myndigheter i de samhällen där vi verkar. Vi tror på varandra. Vi stödjer och respekterar varandra och skapar en miljö där medarbetarna känner självförtroende och kan nå sin fulla potential. Vi är en pålitlig partner. I vårt arbete med att garantera barns välbefinnande använder vi tillgängliga medel och resurser på ett effektivt och ansvarsfullt sätt. År 2009 i siffror (jämförelsesiffror för 2008 inom parentes) Totala verksamhetsintäkter under året uppgick till 220.020 (209.662) tkr, en ökning med 4,9 % jämfört med 2008. Fadderbidrag och faddergåvor utgjorde 136.296 (135.699) tkr, vilket motsvarar 61,9 (64,7) % av de totala intäkterna. Det totala antalet aktiva faddrar uppgick till 59.916 (61.744), vilket ger en genomsnittlig intäkt per fadder och år om 2.275 (2.198) kr. Övriga insamlade medel, dvs. gåvor utan anknytning till fadderskap, uppgick under året till 83.184 (73.788) tkr. De största enskilda givarna var Postkodlotteriet, 17 Mkr, Henning Mankell, 2,5 Mkr, Skagen Fonder, 2,5 Mkr, Astra Zeneca, 2,3 Mkr, Atlas Copco, 1,8 Mkr, Dr Reinhard Marcuses Stiftelse, 1,8 Mkr, GodEl 1,6 Mkr, Saltkråkan, 1,2 Mkr, Svenska Petroleum Exploration AB, 1,1 Mkr, Gekås i Ullared, 1 Mkr samt Stiftelsen Adiutor, 1 Mkr. Utöver ovanstående gåvor blev utdelningen från Banco Fonder (Swedbank Robur) 2,3 Mkr. Under 2009 var SOS Barnbyar återigen delaktig i Radiohjälpens kampanj för Världens Barn, vilket inbringade 1,9 Mkr till föreningen. Totala ändamålskostnader uppgick till 193.152 (177.546) tkr, en ökning med 8,8 % jämfört med 2008. Ökningen kan framförallt hänföras till en hög aktivitet inom de nybyggnationsprojekt som finansieras av den svenska organisationen. Totala insamlingskostnader och administrationskostnader uppgick till 24.066 (29.112) tkr samt 10.344 (9.014) tkr, vilket totalt sett innebär en minskning med 9,4 %. Denna minskning beror främst på lägre kostnader för marknadsföring än under föregående år. Totala insamlings- och administrationskostnader i förhållande till totala intäkter enligt SFI:s definition uppgick under året till 15,6 %. Motsvarande siffra för 2008 var 18,0 %. För att bedriva insamling med hjälp av s.k. 90-konton krävs normalt att denna siffra inte överstiger 25 %. På motsvarande sätt krävs att den andel av intäkterna som använts för ändamålet inte understiger 75 %. Enligt SFI:s definition använde SOS Barnbyar under året 87,6 % av intäkterna till ändamålet, att jämföra med 83,9 % för året innan. Ytterligare nyckeltal återfinns i slutet av förvaltningsberättelsen. Årets resultat efter fördelning uppgick till 19,3 (3,1) Mkr. Av detta resultat används 13,6 Mkr till att täcka projektrelaterade underskott från tidigare år, varefter ett överskott om 5,7 Mkr återstår. Totala fria medel vid utgången av 2009 uppgår till 7,1 Mkr. I syfte att garantera föreningens långsiktiga finansiella stabilitet har styrelsen beslutat att SOS Barnbyars fria medel på sikt bör uppgå till 15 Mkr. Hur ändamålet främjats under året SOS Barnbyar Sveriges ändamål enligt dess stadgar lyder som följer: Föreningen har till ändamål att främja och understödja verksamheten vid av SOS-Kinderdorf International eller föreningen upprättade SOS Barnbyar och därtill anslutna sociala inrättningar, i synnerhet i utvecklingsländer, såsom verksamheten och syftet därmed angivits i SOS-Kinderdorf Internationals föreskrifter, antagna av dess generalförsamling den 27 juni 2003, samt att sprida kunskap om verksamhetens idé. Föreningen har under 2000-talet ökat sina ändamålskostnader med i genomsnitt 10,5 % per år. Mellan 2008 och 2009 ökade ändamålskostnaderna med 9 % till 193,2 Mkr. Det kontinuerligt ökade bidraget till den internationella verksamheten är en viktig del av måluppfyllelsen, då det möjliggör för organisationen att hjälpa allt fler barn samt att utveckla och förbättra programverksamheten. Av totala ändamålskostnader avser 124,3 Mkr vidareförmedlade fadderbidrag och faddergåvor samt övriga tillskjutna medel för drift av barnbyarna med tillhörande faciliteter såsom förskolor, skolor, ungdomshus och medicinkliniker. Under året har föreningen betalat ut 48,1 Mkr till konstruktionsprojekt i Burundi, Centralafrikanska Republiken, Ghana, Indien, Moçambique, Senegal samt Ukraina. Föreningens cirka 60 000 faddrar stödjer enskilda barn och barnbyar i 111 av organisationens 132 verksamhetsländer. Indien är det land som stöds av flest faddrar, 4 457, följt av Bolivia (2 061), Benin (1 997), Chile (1 673) samt Sydafrika (1 645). Faddrarnas kontinuerliga stöd innebär långsiktig hjälp till uppskattningsvis 60 000 barn runtom i världen. Pengarna används bland annat till mat, kläder, medicin, skolmaterial, utflykter, högtider samt till löner för den personal som arbetar i barnbyarna. En barnbymamma har vanligtvis ansvaret för 10 barn samt får hjälp i sitt arbete av så kallade hjälpmammor. Övriga anställda utgörs bland annat av lärare, läkare, terapeuter, psykologer, servicepersonal samt personer med administrativa funktioner. Barnbyarnas skolor och medicinkliniker gagnar betydligt fler än de som bor permanent i barnbyn. Enbart medicinklinikerna i Burundi (Cibitoke), Centralafrikanska Republiken (Bouar), Ghana (Tamale) samt Senegal (Tambacounda), vilka alla finansieras av svenska gåvogivare, har kapacitet att ta emot cirka 50 000 patienter årligen. SOS Barnbyar är av uppfattningen att barn generellt sett mår allra bäst hos sina biologiska föräldrar. För de mest utsatta barnen, som både förlorat föräldrar och andra familjeförsörjare, fungerar dock barnbyn som ett viktigt skyddsnät. Utbildnings- och kvalifikationskraven för barnbymammorna, som utgör hjärtat av verksamheten, är rigorösa. Organisationen har 60 års erfarenhet av frågor inom pedagogik, psykologi och barns rättigheter vilket innebär att metoderna är beprövade. I förhållande till institutionell omvårdnad eller fostervård uppvisar SOS Barnbyar goda långsiktiga resultat, såväl i utvecklingsländerna som i den industrialiserade världen. Barnbyverksamheten håller således hög kvalitet, är konkret till sin natur och de uppnådda resultaten är tämligen lätta att mäta. På samma sätt är det lätt att verifiera att de pengar som de svenska faddrarna bidrar med till verksamheten verkligen når det avsedda ändamålet. För att förhindra att barn överges av sina biologiska föräldrar och således förebygga de orsaker som nödvändiggör existensen av barnbyarna, arbetar organisationen med så kallade familjestärkande program. Under 2009 har den svenska organisationen helt eller delvis finansierat sådana program i Bangladesh, Bolivia, Centralafrikanska Republiken, Senegal, Sydafrika samt Ryssland. Totala ändamålskostnader för dessa program uppgick till 4,4 Mkr och antalet förmånstagare i dessa länder uppskattas till omkring 2 500. De familjestärkande programmen är riktade mot speciella målgrupper, som exempelvis ensamma mödrar, familjemedlemmar som är smittade med hiv/aids eller familjer med ekonomiska problem. Gemensamt för programmen är att de syftar till att tillgodose barns grundläggande behov av utbildning, hälsa och legala rättigheter, ofta i samarbete med lokala myndigheter, organisationer eller informella nätverk. Ett ökat fokus på familjestärkande arbete är en central del av SOS Barnbyars långsiktiga strategi. Den starka lokala förankring som organisationen åtnjuter genom sina barnbyar samt sin personal (som alltid är lokalt anställd), innebär att förutsättningarna för detta långsiktiga utvecklingsarbete bedöms som goda. Uppföljning av insamling för tsunamioffren Vid årsskiftet uppgick kvarstående Tsunamirelaterade medel inom ändamålsbestämda medel till 4,5 Mkr. Totalt har föreningen erhållit 23 Mkr i gåvor och bidrag ämnade för Tsunamins offer. Pengarna har använts till konstruktionen av sex familjehus samt en förskola i Pondicherry (Indien), till delfinansieringen av barnbyn i Phuket (Thailand), som invigdes i januari 2009 samt till återuppbyggnaden av en skola i Kalmunaikudy (Sri Lanka). Kvarstående medel används till den löpande driften av barnbyarna i Phuket samt Pondicherry. FRIIs kvalitetskod Kodrapport för 2009 publiceras på föreningens hemsida. Kodrapporten har inte varit föremål för granskning av föreningens revisor. Finansiell riskhantering SOS Barnbyars placeringspolicy föreskriver att föreningens finansiella tillgångar enbart får placeras på bankkonton eller i räntebärande värdepapper med låg risk. Föreningen har som policy att sälja aktier som erhållits som gåva omedelbart och därigenom inte bedriva placeringsverksamhet i aktier. SOS Barnbyar Sverige erhåller huvudsakligen sina intäkter i svenska kronor medan de projektrelaterade kostnaderna betalas i dollar eller euro. En försvagning av den svenska kronan gentemot dessa valutor innebär därmed att föreningens kostnader stiger. Valutakurserna har under 2009 fortsatt att fluktuera kraftigt men kronans värde har samtidigt stärkts väsentligt i förhållande till den låga värderingen i början av året. Den nya placeringspolicy som antagits under året föreskriver att större donationer omgående skall växlas in till målvalutan i väntan på överföring till den internationella organisationen. Detta görs i syfte att minska föreningens valutaexponering. Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess slut Efter nio år som generalsekreterare lämnade Elisabet Andersson sitt uppdrag för att arbeta med företagsfrågor inom den internationella organisationen. Anna Ryott tillträdde som ny generalsekreterare den 25 januari 2010. SOS Barnbyars framgångsrika samarbete med Postkodlotteriet fortsatte under 2009. Årets utdelning blev 17 Mkr, vilket är 70 % mer än under 2008. Under året ingicks betydande företagssamarbeten med Atlas Copco, Fazer, Gekås i Ullared, Skagen Fonder, Stadium, Svenska Mäklarhuset samt Svenska Petroleum Exploration. Under sensommaren slutfördes konstruktionen av den nya barnbyn i Cibitoke, Burundi. Barnbyn samfinansieras av Sverige, Danmark och Tyskland och hyser även en förskola, en skola samt en medicinklinik. Samtliga svenska barnrättsorganisationer, inklusive Barnombudsmannen, samverkade under året tillsammans med H.M. Drottningen för att sprida kunskap om Barnkonventionen, som ratificerades för 20 år sedan. Jubileet uppmärksammades bland annat genom ett seminarium på det Kungliga Slottet, en ministerhearing i Sveriges Riksdag samt en konsert i Berwaldhallen. Under hösten drog kampanjen Dammsug Sverige igång. Kampanjen är ett samarbete mellan SOS Barnbyar, BRIS och Childhood och syftar till att samla in så många 50-öringar som möjligt inför att myntet tas ur bruk den 1 oktober 2010. I december 2009, efter mer än ett års väntan och omfattande byråkratiskt krångel, kunde barnen och deras nya mammor äntligen flytta in i den nya barnbyn i Brovary, Ukraina. Barnbyn är helfinansierad av svenska företag och privatpersoner. En ny organisationsstruktur implementerades i början av 2010, i syfte att ytterligare effektivisera arbetet inom SOS Barnbyar Sverige. I början av det nya året bytte även organisationens logotyp skepnad. Den 12 januari 2010 ödelades Haitis huvudstad, Port-au-Prince, av en kraftig jordbävning. Antalet dödsoffer uppskattas till över 200 000, vilket gör detta till en katastrof i samma omfattning som Tsunamin 2004. SOS Barnbyar, som varit verksamma i landet sedan slutet av 70-talet, 28 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 29

RESULTATRÄKNING har ambitionen att ge nödhjälp till 40 000 personer inom och utanför organisationens befintliga program samt kommer också att bidra till den långsiktiga återuppbyggnaden av landet. Katastrofen fick stor uppmärksamhet i svensk media och bland annat organiserades en gemensam insamlingskampanj i TV4, ledd av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII). Vid slutet av februari hade SOS Barnbyar i Sverige samlat in cirka 10 Mkr till Haiti från allmänhet och företag. I anslutning till jordbävningskatastrofen beslutade Roger Akelius, genom stiftelsen Akelius Foundation, att skänka 100 Mkr till SOS Barnbyars verksamhet på Haiti. Pengarna skall användas under 25 år, bland annat till drift av de två barnbyarna i Port-au-Prince och Cap Haïtien samt till högre utbildning för barnen. I januari 2010 invigdes Astrid Lindgrens barnby i Centralafrikanska Republiken, i närvaro av dottern Karin Nyman och andra familjemedlemmar. Barnbyn är finansierad via en insamlingsgala som hölls till minne av Astrid Lindgren 2007 samt med hjälp av ett stort antal företag och privatpersoner. Barnbyn omfattar, förutom 12 familjehus, även förskola, skola samt ett socialt center med medicinklinik. Medlemmar och volontärer SOS Barnbyar hade vid utgången av året 323 betalande medlemmar, en minskning med 30 stycken sedan 2008. Medlemsavgiften är 100 kr per år och för detta erhåller medlemmen föreningens tidning fyra gånger per år. Föreningen hade under året stödgrupper i följande orter/regioner runtom i landet: Göteborg, Kristianopel, Norrköping, Sandviken/Gävle, Skåne, Stockholm, Umeå, Vännäs samt Ystad. Totalt har under året 115 personer arbetat aktivt i stödgrupperna. Stödgrupperna informerar om SOS Barnbyars verksamhet, värvar faddrar, genomför bössinsamlingar (själva eller med hjälp av butiker), säljer julkort m.m. till förmån för verksamheten samt deltar i olika evenemang. Under 2009 uppgick insamlingsresultatet från stödgrupperna till totalt 610 (542) tkr. Föreningen har under året haft hjälp av 12 stycken volontärer med diverse kontorsgöromål, såsom uppdatering av adressregister, kuvertering och utskick. Antalet ideellt arbetande personer för föreningen uppgår därmed till totalt 127. Med antagandet att varje arbetstimme är värd 175 kronor samt att varje person arbetat i snitt 140 timmar per år uppgår värdet av arbetet till totalt 3,1 Mkr. Detta värde har emellertid inte redovisats i resultaträkningen. Förvaltning Vid årsmötet den 24 april 2009 valdes Gunnar Brock och Christine von Sydow in i styrelsen. Ingemo Bonnier och Carolina Sachs lämnade sina styrelseposter. Övriga styrelseledamöter är Michael Karlsson (ordförande), Lennart Holm (vice ordförande), Lars Berg, Monica Caneman och Karin O Connor. Styrelsen har under året haft nio protokollförda möten. Ordförande Michael Karlsson ingår i den internationella organisationens senat och exekutiva kommitté, som bland annat beslutar om strategi och policyfrågor. Generalsekreteraren ingår i en internationell styrgrupp, ledd av Kinderdorf Internationals (KDI) generalsekreterare Richard Pichler. Gruppens främsta uppgift är att effektivisera och utveckla samarbetet mellan insamlande länder och KDI samt att diskutera framtidsfrågor för organisationen. Valberedningen består av ordförande Theo Martins samt Per Frisk och Pia de Geer. SOS Barnbyars ledningsgrupp består av generalsekreterare Anna Ryott, Marcus Norberg (ekonomi och administration), Elisabet Stahlenius (Kommunikation), Pia Watkinson (Företagssamarbeten) samt Katja Skaarud (Privata givare). Revisor i föreningen är BDO Stockholm AB med Micael Schultze som huvudansvarig revisor. Förteckning över anställda återfinns i slutet av årsredovisningen. Förväntad framtida utveckling SOS Barnbyar bedömer att det finns potential för ytterligare tillväxt under 2010, det fortsatta kärva ekonomiska läget till trots. Utsikterna är goda för flera nya företagssamarbeten och även på faddersidan, där utvecklingen stagnerat under senare år, spås en försiktig ökning av intäkterna under 2010. Föreningen kommer under 2010 att fortsätta att arbeta mot den internationella organisationens långsiktiga strategiska mål. En viktig del av detta arbete är att öka allmänhetens och företagens intresse för SOS Barnbyars familjestärkande arbete runtom i världen. Nyckeltal Totalt insamlat från allmänheten (tkr) 157 241 (160 256) Verksamhetsintäkter, netto (tkr) 219 917 (209 662) Andel medel insamlade från allmänheten 71,5% (76,4%) Andel medel insamlade från företag 16,7% (16,1%) Andel övriga intäkter 11,8% (7,5%) Andel utbetalt till ändamålet 87,6% (83,9%) Andel administrationskostnader 4,7% (4,3%) Andel insamlingskostnader 10,9% (13,8%) Andel totala kostnader 103,2% (101,9%) Sparat i % av verksamhetsintäkterna 3,2% (-5,3%) För flerårsöversikt hänvisas till sidan 7. Information Adress och telefonnummer: SOS Barnbyar, Östhammarsgatan 68, Box 24 165 Stockholm, 08-545 832 00. Juridisk form: Ideell förening Plusgiro: 90 02 03-1, 90 02 30-4, 90 02 29-6 Bankgiro: 900-2031, 900-2304, 900-2296 Hemsida: www.sos-barnbyar.se SOS Barnbyar ger ut tidningen SOS Barn fyra gånger per år, vilken distribueras till föreningens faddrar, samarbetspartners, medlemmar och andra intressenter. Tidningen kan även hämtas på hemsidan. SOS Barnbyar är medlem i FRII (Frivilligorganisationernas Insamlingsråd) och granskas av SFI (Svensk Insamlingskontroll). FRII råder alla givare att undersöka följande innan beslut om gåva fattas: 1. 2. 3. 4. 5. Ger organisationen ett vederhäftigt intryck? Har organisationen 90-konto, dvs. börjar på 90 och inte 91, 92 etc.? Finns ett fungerande telefonnummer? Har organisationen uppgivit en gatuadress till sitt kontor, inte bara en boxadress? Vid bössinsamling kan insamlaren legitimera sig? Beträffande föreningens resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar samt tilläggsupplysningar. Alla belopp uttrycks i tusentals kronor där ej annat anges. Tkr not 2009 2008 Verksamhetsintäkter Medlemsavgifter 39 17 Insamlade medel 2 219 480 209 487 Försäljning 245 158 Bidrag 256 - Summa verksamhetsintäkter 220 020 209 662 Verksamhetskostnader 1,3,4,5 Ändamålskostnader -193 152-177 546 Insamlingskostnader -24 066-29 112 Administrationskostnader -10 344-9 014 Summa verksamhetskostnader -227 562-215 672 Verksamhetsresultat -7 542-6 010 Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter och liknande resultatposter 6 723 2 656 Räntekostnader och liknande resultatposter 7-251 -644 Summa resultat från finansiella investeringar 472 2 012 Årets resultat -7 070-3 998 Fördelning av årets resultat 13 Årets resultat enligt resultaträkningen (se ovan) -7 070-3 998 Utnyttjande av ändamålsbestämda medel från tidigare år 28 323 17 854 Reservering av ändamålsbestämda medel som inte utnyttjats under året -2 003-14 669 Årets resultat efter fördelning 19 250-813 30 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 31

BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS Tkr not 2009 2008 Tkr 2009 2008 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 8 Insamlings- och informationssystem 2 813 3 126 2 813 3 126 Materiella anläggningstillgångar 9 Inventarier och datorer 633 890 633 890 Summa anläggningstillgångar 3 446 4 016 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Fordringar hos insamlingsstiftelsen SOS Barnbyar 129 128 Övriga fordringar 1 276 2 579 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 23 345 15 815 24 750 18 522 Kortfristiga placeringar 11 12 085 10 276 Kassa och bank 12 40 784 74 608 Summa omsättningstillgångar 77 619 103 406 Summa tillgångar 81 065 107 422 Den löpande verksamheten Verksamhetsresultat 7 542 6 010 Avskrivningar 8, 9 1 098 421 Erhållen ränta 723 2 656 Erlagd ränta -251-26 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital -5 972-2 959 Ökning (-)/minskning (+) av fordringar -6 228-10 499 Ökning (+)/minskning (-) av kortfristiga skulder -19 287-514 Kassaflöde från den löpande verksamheten -31 487-13 972 Investeringsverksamheten Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 8-390 -3 126 Förvärv av materiella anläggningstillgångar 9-138 -666 Kassaflöde från investeringsverksamheten -528-3 792 Årets kassaflöde -32 015-17 764 Likvida medel vid årets början 84 884 102 648 Likvida medel vid årets slut 52 869 84 884 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 13 Ändamålsbestämda medel 25 778 51 098 Förskotterade medel inom balanserat kapital 0-13 589 Balanserat kapital 1 396-717 Årets resultat 5 661 3 113 Summa eget kapital 32 835 39 905 Kortfristiga skulder Fadderbidrag och faddergåvor 1 42 144 53 498 Leverantörsskulder 2 408 1 152 Övriga skulder 354 8 679 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 14 3 324 4 188 Summa kortfristiga skulder 48 230 67 517 Summa eget kapital och skulder 81 065 107 422 Ställda säkerheter 15 500 500 Ansvarsförbindelser 16 32 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 33

Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper SOS Barnbyars redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar och FRIIs Styrande riktlinjer för årsredovisning. I årsredovisningen har även vissa upplysningar lämnats som krävs av SFI. Tillämpade principer är oförändrade i jämförelse med föregående år. Verksamhetsintäkter Intäktsredovisning Intäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter i form av gåvor intäktsförs i den period gåvan överlämnas på ett sakrättsligt bindande sätt. Intäkten ska motsvara tillgången anskaffningsvärde. Gåvor i form av kontanter från i första hand privatpersoner redovisas av naturliga skäl normalt enligt kontantprincipen. Även gåvor från företag och organisationer redovisas normalt i den period då gåvan inbetalas. I den mån det på balansdagen finns avtalade men ej erhållna gåvor från företag och organisationer intäktsförs dessa efter individuell prövning. Medlemsavgifter Medlemsavgifter omfattar inbetalningar för medlemskap i SOS Barnbyar. Medlemsavgifter intäktsförs vid inbetalning från medlemmen. Fadderbidrag och faddergåvor Med fadderbidrag avses inbetalningar ämnade för fadderbarn och barnbyar. Pengarna överförs, efter avdrag för administrationsavgift, till fadderkontoret inom SOS-Kinderdorf International, som i sin tur säkerställer att bidraget når det barn eller den barnby som faddern stödjer. Med faddergåvor avses extra gåvor till fadderbarnet som via fadderkontoret placeras på respektive barns konto. På faddergåvorna sker inget administrationsavdrag. Erhållna fadderbidrag och faddergåvor som per bokslut ännu ej överförts till fadderkontoret redovisas som skuld i balansräkningen. Övriga insamlade medel Som övriga insamlade medel räknas mottagna gåvor från allmänhet, företag, organisationer, samfund, privata och ideella fonder och stiftelser. Till insamlade medel räknas även testamenterade gåvor och donationer samt bidrag från Radiohjälpen och Postkodlotteriet. Gåvor som kommer i form av att företag åtagit sig att betala en viss procent av sin försäljning till insamlingsorganisationen är också insamlade medel eftersom det är det utomstående företag som säljer inte insamlingsorganisationen. Med gåva avses tillgång som lämnats utan krav på ekonomisk motprestation. Gåvan utgör anläggningstillgång om den är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Övriga gåvor utgör omsättningstillgångar. Erhållna gåvor värderas till verkligt värde, dvs. försäljningsvärde eller återanskaffningsvärde. Erhållna gåvor redovisas netto, dvs. efter avdrag för försäljnings- och hanteringskostnader (exempelvis eventuell gåvoskatt). Banco Fonder SOS Barnbyar erhåller årligen via avtal med Banco Fonder en viss procent av fondvärdet hos de fondsparare som valt SOS Barnbyar som mottagare. Bidrag Som bidrag räknas likvida medel erhållna från Forum Syd. Bidraget intäktsredovisas i den period bidraget utbetalats till organisationen. Försäljning Med försäljning avses avyttring av bland annat julkort till förmån för SOS Barnbyars verksamhet. Verksamhetskostnader Ändamålskostnader Ändamålskostnader är sådana kostnader som kan hänföras till organisationens uppdrag enligt dess stadgar. Här ingår vidareförmedling av fadderbidrag och faddergåvor samt utbetalning till nybyggnadsprojekt och familjestärkande program. Till ändamålskostnader räknas även föreningens avgift till SOS-Kinderdorf International samt de till ändamålskostnader fördelade gemensamma kostnaderna. Insamlingskostnader Med insamlingskostnader menas kostnader som varit nödvändiga för att generera externa intäkter samt för att behålla och rekrytera nya faddrar. Här ingår bland annat kostnader för insamlingsaktiviteter, annonser, PR, reklam, kampanjer och utskick. Insamlingskostnader inkluderar såväl direkta kostnader såsom lönekostnader för insamlingspersonal som de till insamlingskostnader fördelade gemensamma kostnaderna. Administrationskostnader Administrativa kostnader är sådana kostnader som behövs för att administrera organisationen. Administrationen utgör en kvalitetsgaranti för ändamålet och för givaren. Exempel på sådana kostnader är revision, administrativa system och kostnader som inte är att hänföra till ändamålskostnader eller insamlingskostnader. Hit hör även till administrationskostnader fördelade gemensamma kostnaderna. De gemensamma kostnaderna, som främst omfattar kostnader för personal, lokaler och IT, fördelas på ovanstående tre kostnadskategorier baserat på de anställdas arbetsuppgifter. Tillgångar och skulder Donerade tillgångar Tillgångar, framförallt aktier och andra värdepapper, som doneras till SOS Barnbyar värderas till verkligt värde vid gåvotillfället. Intäkten redovisas i posten Övriga insamlade medel. I den mån det uppkommer en realisationsvinst eller -förlust vid avyttringen redovisas denna också i posten Insamlade medel om tillgången avyttras kort efter att gåvan erhållits och under rubriken Resultat från finansiella poster om avyttring sker vid ett senare tillfälle. Aktier och andelar Kortfristiga innehav av aktier och andelar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Föreningen har som policy att omedelbart sälja aktier som har mottagits som gåva och därmed inte bedriva placeringsverksamhet. Anläggningstillgångar Materiella och immateriella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivningar görs systematiskt över den bedömda nyttjandeperioden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Balanserade utgifter för programvara Inventarier Datorer 5 år 5 år 3 år Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Utländska valutor Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balansdagens kurs. Eget kapital Ändamålsbestämda medel Ändamålsbestämda medel består av insamlade medel som av givaren öronmärkts för ett visst projekt, såsom uppförandet av en barnby, medicinklinik eller skola eller för att täcka löpande kostnader i befintliga barnbyar. Förskotterade medel inom balanserat kapital Utbetalningar till visst projekt som finansieras av SOS Barnbyar kan temporärt överstiga insamlade medel till projektet. Mellanskillnaden påverkar föreningens resultat och redovisas som förskotterade medel inom balanserat kapital. Balanserad vinst samt årets resultat Föreningens balanserade vinst, inklusive årets resultat, utgör den del av eget kapital som kan disponeras fritt av föreningens styrelse. Om styrelsen vid ett senare tillfälle skulle vilja ändamålsbestämma detta balanserade kapital sker en omföring inom eget kapital. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen upprättas enligt den indirekta metoden, dvs. den utgår från organisationens verksamhetsresultat. Det redovisade kassaflödet omfattar endast transaktioner som medför in- eller utbetalningar. Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels handlas på en öppen marknad till kända belopp eller har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten. Not 2 Insamlade medel Insamlade medel fördelar sig enligt följande 2009 2008 Allmänheten 157 241 160 256 Företag 36 661 33 783 Postkodlotteriet 17 000 10 000 Banco Humanfonden 2 309 1 635 Stiftelser 3 850 2 299 Radiohjälpen och Världens Barn 2 419 1 514 Summa 219 480 209 487 Av ovanstående belopp har 202 068 tkr (191 095 tkr) insamlats via 90-konton. Not 3 ÄNDAMÅLSKOSTNADER 2009 2008 Drift av barnbyar med tillhörande faciliteter 124 330 119 940 Konstruktionskostnader 48 094 43 074 Kostnader för familjestärkande program 4 350 754 Avgifter till Kinderdorf International 11 085 9 124 Information och fördelade gemensamma kostnader 5 293 4 654 Summa 193 152 177 546 Not 4 LÖNER, ANDRA ERSÄTTNINGAR OCH SOCIALA KOST- NADER Löner och andra ersättningar 2009 2008 Styrelse - - Generalsekreterare 847 847 Övriga ledande befattningshavare 1 988 1 637 Övriga anställda 6 385 5 742 Totala löner och ersättningar 9 220 8 226 Sociala kostnader Pensionskostnader generalsekreterare 477 438 Pensionskostnader övriga ledande befattningshavare 394 212 Pensionskostnader övriga anställda 678 476 Sociala avgifter enligt lag och avtal 3 354 2 956 Summa 4 903 4 082 Tidigare generalsekreterare, Elisabet Andersson, arbetar från och med 1 november 2009 med företagsfrågor för SOS-Kinderdorf International i Österrike. I ovanstående uppställning har Elisabet Anderssons lön och pension för helåret 2009 inräknats. Lön och pension för tillförordnad generalsekreterare för perioden november till december 2009 inkluderas bland övriga ledande befattningshavare. Som övriga ledande befattningshavare räknas anställda ingående i föreningens ledningsgrupp. Vid årets slut består denna, förutom generalsekreteraren, av ekonomichef, marknadschef samt chefen för företagssamarbeten. Genomsnittligt antal anställda i ledningsgruppen, utöver generalsekreteraren, var under året 3,0 (2,6) personer. Avgångsvederlag till ledande befattningshavare utgår ej. Inga personer i ledningsgruppen har under året uppburit några externa arvoden för uppdrag som innehafts mot bakgrund av huvudanställningen. Något arvode till styrelsens ledamöter utgår ej. Under året har 127 personer arbetat ideellt för organisationen. Värdet av dessa ideella insatser har inte redovisats i resultaträkningen. 2009 2008 Medelantal anställda 23 21 Varav män 3 3 2009 2008 Total sjukfrånvaro 0,67% 1,21% Uppgift om sjukfrånvaro per grupp lämnas inte då den kan hänföras till enskild individ. Styrelseledamöter 2009 2008 Antal på balansdagen 7 7 Varav män 3 3 Not 5 ARVODE OCH KOSTNADSERSÄTTNING TILL REVISORER BDO Stockholm AB 2009 2008 Revision 125 160 Övriga uppdrag 20 - Summa 145 160 Med revisionsuppdrag avses granskningen av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bolagets revisorer att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförande av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är övriga uppdrag. Not 6 RÄNTEINTÄKTER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER 2009 2008 Utdelningar 295 401 Räntor 152 2 251 Valutakursvinst 264 4 Övrigt 12 - Summa 723 2 656 Not 7 RÄNTEKOSTNADER OCH LIKNANDE RESULTATPOSTER Räntekostnader 7 641 Valutakursförluster 108 1 Resultat från finansiella investeringar 136 2 Summa 251 644 34 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 35

Not 8 IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR UPPLUPNA INTÄKTER Balanserade utgifter för insamlingsoch informationssystem 2009 2008 Ingående anskaffningsvärde 3 126 5 072 Utrangeringar 5 072 Årets aktiverade utgifter 390 3 126 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 516 3 126 Ingående av- och nedskrivningar - 5 072 Utrangeringar - 5 072 Årets avskrivningar 703 0 Utgående ackumulerade avskrivningar 703 0 Utgående restvärde enligt plan 2 813 3 126 Not 9 MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Inventarier och datorer 2009 2008 Ingående anskaffningsvärde 2 738 1 761 Omklassificering - 311 Inköp 138 666 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 2 876 2 738 Ingående avskrivningar 1 848 1 294 Omklassificering - 167 Årets avskrivningar 395 387 Utgående ackumulerade avskrivningar 2 243 1 848 Utgående restvärde enligt plan 633 890 Not 10 FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH 2009 2008 Upplupna avtalsintäkter 20 484 13 120 Upplupna intäkter från Banco 2 309 1 624 Förutbetalda hyror 327 307 Övriga poster 225 764 Summa 23 345 15 815 Not 11 KORTFRISTIGA PLACERINGAR Antal Bokfört Marknadsandelar värde värde Swedbank Robur Humanfonden 220 130 130 Swedbank Robur Likviditetsfond 3 958 3 958 3 958 Swedbank Robur Penningmarknad MEGA 42 510 4 012 4 012 Alfred Berg Penningmarknad Plus 38 294 3 985 3 985 Summa 12 085 12 085 Not 12 KASSA och BANK 2009 2008 Kassa 31 32 Plusgiro 36 105 4 880 Checkräkningskonto 833 49 250 Specialinlåning 117 19 000 Övriga bankkonton 3 698 1 446 Summa 40 784 74 608 Anna Ryott Generalsekreterare Lennart Holm Vice ordförande Monica Caneman Michael Karlsson Ordförande Lars Berg Gunnar Brock Not 13 EGET KAPITAL Karin O Connor Christine von Sydow ändamåls- Ändamålsbestämda bestämda Balanserat kapital medel medel Förskotterade Balanserad övriga projekt Tsunami medel vinst Årets resultat Totalt Ingående balans 45 006 6 092 13 589 717 3 113 39 905 Omföring av resultat 1 000 2 113 3 113 0 Reserveringar 1 744 259 2 003 Utnyttjande 26 490 1 833 28 323 Årets resultat efter fördelning 13 589 5 661 19 250 Utgående balans 21 260 4 518 0 1 396 5 661 32 835 Som tidigare år har det skett ett antal omföringar mellan likartade projekt inom ändamålsbestämda medel i syfte att inkommande medel skall komma till användning så snabbt som möjligt. Not 14 UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER 2009 2008 Upplupna räntekostnader - 618 Upplupna semesterlöner 1 156 947 Upplupna sociala avgifter 1 277 1 146 Upplupna avgifter till SOS Kinderdorf International 472 1 175 Övriga poster 419 302 Summa 3 324 4 188 Not 15 STÄLLDA SÄKERHETER 2009 2008 Ställd säkerhet för kontorslokaler (spärrade bankmedel) 500 500 Summa 500 500 Not 16 ansvarsförbindelser Som insamlingsorganisation har SOS Barnbyar Sverige ett ansvar mot den internationella organisationen att fullfölja ingångna åtaganden. Detta ansvar gäller såväl konstruktion som löpande drift av de faciliteter och program som finansieras av den svenska organisationen. Eftersom det internationella samarbetet bygger på solidaritet mellan medlemsorganisationerna i den händelse någon part skulle drabbas av finansiella svårigheter, kvantifieras inte dessa ansvarsförbindelser i årsredovisningen. Stockholm den 31 Mars 2010 Revisionsberättelse Till årsmötet i SOS Barnbyar Sverige Org.nr 802405-7815 Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och generalsekreterarens förvaltning i SOS Barnbyar Sverige för räkenskapsåret 2009. SOS Barnbyar Sveriges årsredovisning ingår i den tryckta versionen på sidorna 28-36. Det är styrelsen och generalsekreteraren som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och generalsekreterarens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och generalsekreteraren gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller generalsekreteraren har handlat i strid med föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelsens ledamöter och generalsekreteraren har enligt vår bedömning inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att årsmötet fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen och beviljar styrelsens ledamöter och generalsekreteraren ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Stockholm den 31 mars 2010 BDO Stockholm AB Micael Schultze Auktoriserad revisor 36 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 37

Personal Styrelse Anna Ryott 08-545 832 02 Generalsekreterare Pauline Allard 08-545 832 24 Marknadsassistent Sanna-Maria Berg 08-545 832 00 Reception Johan Bergqvist 08-545 832 05 Marknad Lisa Ahola Flink 08-545 832 21 Analys Michael Karlsson Ordförande Lennart Holm Vice ordförande Lars Berg Ledamot Gunnar Brock Ledamot Elinor Kramming 08-545 832 07 Fadderfrågor/ autogiro Tonya Lilburn 08-545 832 28 Information Anna Lundqvist 08-545 832 12 Företag Josefin Mozard 08-545 832 06 Fadderfrågor Anders Månsson 08-545 832 10 Webbansvarig Monica Caneman Ledamot Karin O Connor Ledamot Christine von Sydow Ledamot Marcus Norberg 08-545 832 13 Ekonomichef Louise Scheja 08-545 832 00 Marknadsassistent (Föräldraledig) Fredrik Söderblom 08-545 832 19 Marknad Catharina Nordström 08-545 832 18 Marknad Rebecca Schulze 08-545 832 03 Fadderfrågor/skolor Pia Watkinson 08-545 832 16 Chef Företag Anna Olsson 08-545 832 25 Ekonomi Gunilla Schyberg 08-545 832 01 Ansvarig stora privata donationer Anna Wärmländer 08-545 832 27 Ekonomi Malena Orreteg 08-545 832 08 Givarservice Elisabet Stahlenius 08-545 832 14 Kommunikationschef Ulrica Österlund 08-545 832 17 Marknadsanalys Carola Rydstedt 08-545 832 00 Information (Föräldraledig) Erika Sunnemark 08-545 832 11 Ansvarig Givarservice Produktion: Helene Murdoch/MurdochMedia, Martin Källqvist/Superlativ. Foto. Martin Källqvist och SOS arkiv. Illustration: Lotta Blom Tryck: Jernström Offset En av alla SOS-familjer runt om i världen. Familjen på bilden bor i SOS Barnbyn i Pune i Indien. 38 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 SOS Barnbyar Årsredovisning 2009 39

Bästa sättet att återvinna den här årsredovisningen? Ge den till grannen. 40 Vi har alltid plats för fler faddrar och du känner säkert någon vänlig människa som vill hjälpa oss att ge utsatta barn en framtid. Din granne, vän eller arbetskollega till exempel. Ge årsredovisningen till någon av dem så får de en första inblick i vår verksamhet. Och vill den personen sedan bli fadder så gör de det enklast på vår hemsida: www.sos-barnbyar.se. Tack för din hjälp!