PONTONJÄRPARKEN Programhandling - 2009-03-02
3 Innehåll Inledning 3 Parken idag, kvaliteér och brister 4 Sammanfattning av förslaget 5 Delområde 1, ritning 6 Delområde 1, text 7 Delområde 2, ritning 8 Delområde 2, text 9 Delområde 3, ritning 10 Delområde 3, text 11 Delområde 4, ritning 12 Delområde 4, text 13 Arbetet har utförts av: genom Karin Stephansson och Johan Forsman. Projektledare: Nina Lindberg, Trafi kkontoret Medverkande: Britt Mattsson, Liselotte van den Tempel, Bo Höglund från Kungsholmens stadsdelsförvaltning och Erika Nordberg, Marika Andersson från Trafi kkontoret. Inledning Pontonjärparken ligger på Kungsholmen och förvaltas av Kungsholmens stadsdelsförvaltning. Den är en omtyckt kvarterspark och används flitigt av boende i närområdet. Parken är sliten och igenväxt och behovet av upprustning är stort, och den utgör ett av stadsdelens parkinvesteringsprojekt. Arbetsprocess Inför starten med programarbetet bjöds allmänheten in för att lämna synpunkter på parken och önskemål inför upprustningen. Det fanns möjlighet att lämna sina synpunkter dels via stadens hemsida, dels i samband med den parkvandring som hölls i parken den 28 augusti 2008 då cirka 30 personer deltog. fi ck i uppdrag av Trafi kkontoret att ta fram ett program för upprustning av parken med förslag till åtgärder. Arbor konsult har genomfört en inventering av alla träd i parken. Under hösten 2008 har det också utretts om det skulle vara möjligt att ge plats för en förskola i parken. Efter utredningen har Kungsholmens stadsdelsförvaltning beslutat att inte arbeta vidare med dessa planer. Den 17 februari 2009 hölls ett öppet samrådsmöte då programmet för upprustningen presenterades, 15 personer deltog och synpunkter har arbetats in i programmet.
tät vegetation, vissa träd fälles Parken idag, kvaliteter och brister Parken är belägen ett kvarter upp från Norr Mälarstrand och bestod fram till 1920-talet av ett kasernområde för ingenjörstrupper, därav namnet Pontonjärparken. Parken började anläggas 1931 och en minnessten över den militära aktiviteten restes 1935. Terrängvariationerna inom parken är stora. Den lägre delen består av förhållandevis plan mark där buskar och högvuxna träd växer i klippta gräsytor. Parkvägarna är fl itigt använda som promenadstråk och utnyttjas som genvägar till tunnelbanan vid Fridhemsplan. Den inhägnade lekytan är välbesökt av områdets många mindre barn. Lekredskapen är få och ytan är liten i förhållande till hur många som använder den. Den bakre delen av parken består av ett högt bergparti där parkvägarna letar sig brant uppför mot de övre platåerna. Där bjuds man på vida utblickar och i öppningarna mellan bostadskvarteren syns Riddarfjärden och Västerbron. De synliga bergväggarna bidrar stort till parkens karaktär. Vegetationen gör parken grön och lummig. Till vissa delar är den sparad från den militära epoken. Många av träden är ålderstigna och i dålig vigör. Asken är den vanligaste arten men inslaget av alm, ek och bok är också tydligt. Buskagen domineras av syren som med tiden blivit vildvuxen och gles. Även andra planterade arter som schersmin, hägg, måbär och olvon sätter sin prägel på området men är i många fall förvuxna och uppblandade med spontanuppslag av andra buskar och sly. Entréerna till parken är otydliga och slitna. Sittplatserna utgörs av soffor som är glest placerade längs gångvägarna. Parken nedre delar saknar platser där det känns naturligt att stanna upp och slå sig ned ett slag. Återvinningsstationen har ett olyckligt läge nära en av parkens entréer. Parken skyms från sin omgivning och skräpet samlas lätt på marken utanför behållarna precis framför parken. Parkbelysningen är glest spridd längs alla gångvägar. Parken upplevs mörk och otrygg. 4 stenmjöl asfalt BALTZAR VON PLATENS GATA strödd buskvegetation mot berget TECKENFÖRKLARING stenmjöl träd, inmätt lekyta, stenmjöl asfalt träd, inmätt som fälls buske, solitär asfalt buske som tags bort buskage, ej inmätt stenmjöl belysning, parkarmatur soffa återvinningsstation PONTONJÄRGATAN elstation Plan skala 1:500 BEFINTLIG SITUATION
Sammanfattning av förslaget 5 KUNGSHOLMENS GYMNASIUM *Karaktären bibehålls och förädlas. Parkens nuvarande utformning med en ordnad fi npark i områdets lågt belägna del och en mer fri och naturinspirerad park i områdets högt belägna del förstärks. *Entréerna förtydligas *Platser tillskapas, förbättras och förskönas. *Lekytan förstoras och ny lekutrustning föreslås. *Vegetationen gallras och förnyas och växtkaraktärer renodlas. Träd, buskar, blommande perenner och vårlökar planteras. *Trappor och ledstänger utformas för att göra parken så tillgänglig som möjligt. *Belysningen koncentreras till parkens nedre del. *Återvinningsstationen fl yttas. *Parkens skräpkorgar ses över och kompletteras. Programförslaget redovisas här översiktligt i sin helhet och följs på kommande sidor av mer detaljerade beskrivningar av fyra delområden. BALTZAR VON PLATENS GATA TECKENFÖRKLARING buske, solitär, befintlig buske, solitär, ny buskage träd, befintligt inmätt träd, nytt PONTONJÄRGATAN FÖRSLAG Plan skala 1:500
6 förtätad vegetation asfalt berg med viss buskvegeta- lekhus medrutchbana nya buskar ek parkarmatur klätternät bänk och bord nya buskar nya träd nya buskar bänk lekskulpturer sandlåda bakbord fjädergunglek fåtöljer minnessten föryngringsbeskuret buskage staket betongplattor balanslek belysningsmast fris av gatsten rundel vanliga gungor och fågelbogunga bef hägg snurrlek perenner och vårlök starholk i asken östra parkentrén bef syren bef syrener busshållplats västra parkentrén Plan skala 1:200 DELOMRÅDE 1
7 PARKEN IDAG INSPIRATION/EXEMPEL Delområde 1 Mycket av den ursprungliga strukturen i parken bibehålls. Parkvägens diagonala, mjuka sträckning har justerats en aning. Mot Pontonjärgatan bearbetas den cirkulära platsbildningen genom att den ramas in av en fris av gatsten som också kan fungera som ränndal för avvattning. Omkring rundeln planteras marktäckande, blommande perenner för att ge prydnad och ögonfägnad för de som passerar förbi och för dem som väljer att slå sig ner i de södervända fåtöljer som platsen möbleras med. Planteringen är synlig från Pontonjärgatan. Den annonserar parken och fl ankerar parkvägarna som utgör entrén in i parken. Vägarna består av asfalt medan rundeln utförs i det mjukare materialet stenmjöl. Från cirkeln fi nns en grindförsedda entré till lekplatsen som får en större yta och en ny utformning. Eftersom lekplatsen nyttjas av många riktigt små barn har det varit en viktig utgångspunkt att behålla inhägnaden. Parkleksstaketet av trä används även fortsättningsvis. Lekplatsen utrustas med nya lekredskap. Gungorna blir fl er och längs en vindlade gång av platsgjuten betong görs stationer för snurrlek, balanslek och klätterlek. Gången och stråken av blommönstrade betongplattor är tänkta att uppmuntra till spring och rörelse. Den centralt placerade sandlådan görs stor och generös och förses med lekskulpturer. Under den stora almen placeras en långbänk med bord. Lekplatsens yta består av stenmjöl och strid sand. som tas bort. Träden föreslås få vandra in på lekplatsen för att mjuka upp mötet mellan parken och lekytan. De nya träd som planteras mellan noden och bergväggen är tänkta att ge noden en grön fond och skapa en vacker stameffekt mot det råa berget. Flerstammig kaukasisk vingnöt är en tänkbar art. Mot bergväggen kan klätterhortensia planteras i några enstaka lägen för att sakta få erövra klippan. Den diagonala vägen utgör det huvudsakliga stråket och här föreslås att belysningen intensifi eras genom fl er armaturer. Bergväggen accentueras med effektbelysning, förslagsvis stolpmonterade strålkastare. Lekplatsen belyses med en mast som kan färgsättas på ett kulört och lekfullt sätt. Förslag på lekplatsutrustning: Gungställning med 6 enkla gungor och en fågelbogunga Balanslek med hopprickar och spänger Snurrlek karusell Klätternät anpassat för mindre barn Lekhus med rutchbana Fjädergungor för en och fl era barn Lekskulpturer i sandlåda Sandbakbord anpassat för rullstolsbundna Den diagonala parkvägen Lekplatsen Blommande plantering Fåtöljer Den västra parkvägen har fl yttats längre västerut för att ge lekplatsen större yta. Den sydvästra parkentrén fl yttas väster om den stora asken. Idag går vägen öster om asken men då den är försedd med en gåfålla väljer de fl esta att redan idag att ta smitvägen på andra sidan asken. Fållan tas bort och buskvegetationen kompletteras för att tydliggöra parkens ingång. Västra parkentrén Lekskultptur Återvinningsstationen, som i dag är placerad störande nära DELOMRÅDE 1 entrén öster om lekplatsen, föreslås få en ny placering inom delområde 3. Längs Pontonjärgatan fi nns idag fl era gamla uppstammade syrener. De fina, starka exemplaren sparas medan nya blommande träd, förslagsvis magnolia, får ersätta de syrener Östra parkentrén Blommönstrade betongplattor
8 mur med smidesstaket nya träd ny trappa soffa mesholk i lönnen soffor buskar bortages stenmjöl bef syrener viss utsikt nya träd bänk fris av gatsten bef syrener utsiktsplats öppen grässlänt för solbad och pulkaåkning handledare utsikt räcke bef syrener bef syrener DELOMRÅDE 2 glänta Plan skala 1:200
9 PARKEN IDAG INSPIRATION/EXEMPEL Delområde 2 Parkens höga partier nås via trappor eller bitvis branta parkvägar. För att göra denna ganska oanvända del av parken mer tillgänglig föreslås att den ena parkvägen förses med en ensidig handledare där lutningen överskrider 1:20. De långa trapploppen rustas upp genom att de förses med dubbelsidiga handledare samt att det övre och undre steget kontrastmarkeras. Den cirkulära utsiktsplatsen kantas med en gatstensfris och möbleras med en rund bänk och en sektion av bänken förses med rygg- och armstöd. Trappstegen upp till den lilla ytan justeras och förses med handledare. För att förbättra utsikten tas syrenbuskarna bort i synfältet mot sjön och Västerbron. Gräsytan öster om höjden hålls öppen för att möjliggöra pulkaoch snowracerlåkning men de befi ntliga solitära syrenbuskarna längs vägen behålls. lilla smala parkvägen löper längs en tydlig och brant bergkant och är därför kantad av ett räcke. Här föreslås att stigen även fortsättningsvis ska vara smal och bestå av stenmjöl. Vegetationen röjs för att bilda en liten glänta där en soffa placeras i fi nt utsiktsläge. Buskarna som skymmer den fi na stödmuren av natursten rensas bort. Denna övre del av parken lämnas utan belysning. Här kan den som vill möta mörkret, närma sig stjärnorna och titta på den upplysta Västerbron. Utsiktsplats Pulkabacke Den större platsen bjuder inte på samma fi na utblickar som utsiktplatsen men är en skyddad, solig yta med fi na lägen för soffor. Platsens form görs stramt rektangulär för att minna om läget för husgrunden till Minörsbyggnaden som fanns här i början av 1900-talet. En informationsskylt kan i bild och text beskriva platsens historia. Platsen markeras med nyplanterade träd av en och samma art, förslagsvis fågelbär som har en överdådig försommarblommning och ger en tydlig karaktär. På grusytan fi nns plats för boulespel. Idag fi nns antydan till en plats i detta läge men ingen omsorg har lagts vid ytan som är igenväxt och oanvänd. Platsen vid fd Minörsbyggnaden Rund bänk För att ytterligare förstärka högplatåernas tillgänglighet och användandegrad föreslås att en trappa placeras längs muren till Kungsholmens gymnasium. Vid parkens tillkomst fanns idéer om att parkens övre delar skulle vara en skolträdgård. Dessa idéer realiserade aldrig men en åtbörd i den riktningen skulle vara att skapa en kommunikation mellan den öppna asfalterade skolgården och parkens gröna och småskaliga samlingsplatser. DELOMRÅDE 2 Läge för ny trappa Blommande fågelbär Vägarna som leder upp till högplatån har olika karaktärer som bestäms av den befi ntliga omgivande vegetationen. Syrenbuskagen är yviga, täta och överhängande. Det ger den mittersta vägen en tydlig tunnelkänsla som bör bevaras. Den Smala stigen Boulespel
10 soffa hassel möjlig plats för ev naturlek soffa olvon handledare bergvägg bef syrener handledare buskar typ måbär och hagtornsparas och ges i utvalda lägen undervegetation av perenner bergvägg elstation återvinningsstation trottoar PONTONJÄRGATAN Plan skala 1:200 DELOMRÅDE 3
11 PARKEN IDAG INSPIRATION/EXEMPEL Delområde 3 Längs Pontonjärgatan i parkens östra del framträder berget tydligt. Bergkanten är klippig med strödd vegetation som hittat plats i skrevorna. Den mesta vegetationen är klen och spontanförökad. Intrycket av skräpmark förstärks av den rufsiga gräskanten med sly längs trottoaren och elstationens råa, trista betongfasad. Genom att sänka markytan mellan berget och trottoaren lindras släntlutningen och resultatet blir en gräsremsa som låter sig klippas och där enstaka träd med fördel kan planteras. I gräsremsan sätts vårlökar. Mot berget och elstationens väggar planteras vildvin. Vegetationen rensas kraftigt men måbär och andra förädlade buskar som växer på berget sparas. Känslan av ordnad park ska sträcka sig hela vägen fram till trapploppet längs huset. Återvinningsstationen får ett nytt läge längs trottoaren i bortre ändan av gräsremsan. Här skymmer den inte parkentrén och får en naturlig rygg av den bakomliggande bergväggen. Parkvägarna upp i parken lutar kraftigt och den ena vägen upp till höjdpartierna förses med handledare. Den övre bergväggen synliggörs genom att syrenerna längs vägen beskärs och glesas ut. Längs vägarna placeras fl er soffor. Växtligheten har ett stort inslag av prydnadsbuskar. Genom att renodla arterna på de platser där de är dominerande, tydliggörs de olika buskkaraktärerna. Syrener, olvon och hassel är exempel på buskgrupper som får framträda genom att andra inblandade arter gallras bort. I den här delen av parken föreslås också någon form av naturlek t ex med stockar eller någon lekskulptur. Elstationen och bergkanten Nytt läge för återvinningsstation Syrener längs bergvägg Vildvin Syrener DELOMRÅDE 3 Hasselbestånd Sektion genom gräskant
12 Rhododendron BALTZAR VON PLATENS GATA vårlök Rhododendron vegetationen gallras marktäckare marktäckare fladdermusholk i boken mur vårlök nya bokar bef bokar vårlök Rhododendron marktäckare vårlök Plan skala 1:200 DELOMRÅDE 4
13 PARKEN IDAG INSPIRATION/EXEMPEL Delområde 4 Den norra delen av parken är viktig i sin egenskap av entrézon. Parkvägen som utgår från Baltzar von Platens gata utgör ett välanvänt stråk genom parken. Belysningen av parken koncentreras till detta stråk. Armaturerna sätts med jämna avstånd för att ge en sammanhängande ljusmatta genom parken. Idag saknas sittmöjligheter längs vägen. En soffa placeras i sluttningen mellan träden. I denna parkdel sätts karaktären av det uppväxta bokträdsbeståndet som kantar vägen. Den höga kallmuren av natursten utgör en tydlig vägg som ger platsen stor rumslighet. De nya träd som planteras är bokar som ska förstärka känslan av lövsal. Undervegetationen av gräs är gles beroende på bokarnas stora skuggverkan. I vissa samlade områden kan gräset ersättas av marktäckande gröna perenner som tex vintergröna som har som fördel att den behåller sina blad även på vintern. Stora sjok av lökplanteringar, tex snödroppar och krokus ger fi na effekter på våren. Mot muren planteras grupper av Rhododendron som blommar vackert och ger grönska även på vintern. På avsatsen ovan stödmuren är vegetationen tät av sly och unga träd. Ytan gallras för att släppa genom mer ljus. Bokbestånd Vinterskrud Vintergröna Snödroppar DELOMRÅDE 4 Muren Rhododendron Gles undervegetation Barn i bokskog