Janolof Hermansson, 0240-86138 janolof.hermansson@ludvika.se RAPPORT 1(16) Översiktlig inventering av naturvärden inom fördjupad översiktsplan i Klenshyttan Uppdragsgivare: Joel Lidholm
2(16) Sammanfattning Översiktplanen Klenshyttan innehåller många olika naturtyper med skiftande kulturpåverkan. I den fördjupade översiktsplanen pekas ett till två områden ut för exploatering av bostäder, så kallade strandnära tomter. På sydsidan av Dammsjön består området av barrskog, hygge och lite öppen mark. Barrskogen saknar högre naturvärde, däremot finns det en kolbotten och en liten bäck och intill den en liten sumpskog. Området som förslås för byggnation på norra sidan av sjön är på mark som tidigare var en del av odlingslandskapet. Mark som idag är skogsmark har en mycket hög andel av klena lövträd. Glest med lövträd, bl.a. asp och rönn, står det på naturmark närmast bebyggelse (troligen hagmark). På udden finns ett större parti med f d åkermark, som delvis är igenväxt med björk, mest i dikena. Hänsyn bör tas till dungar med asp och rönn. Stränderna har en bård av myr och sumpskog, men utan äldre träd. Sydstranden är blockrik med välutvecklad flora av lavar och mossor. För övrigt betas stora delar av den öppna marken. Det mesta är på f d åker/vall. Höga vägslänter bör få en riktad åtgärd för att hålla borta invasiva växter. Kring herrgården och hyttområdet, som är riksintresse för kulturmiljövården, finns gamla träd, vildvuxna träddungar, en bäck och ett antal olika typer av byggnadsruiner. Den öppna marken hålls öppen genom regelbunden slåtter, men vegetationen tillåts ligga kvar. Det finns sydvända backar inom hyttområdet som bör få särskild skötsel för att gynna floran. Hyttruinerna är intressanta och på dem finns några ovanliga lavarter som är värda att ta hänsyn till vid eventuella restaureringar.
3(16) Innehåll 1 Uppdrag och syfte... 4 2 Beskrivning av nuläge... 5 3 Analys och tolkning... 9 4 Slutsatser och rekommendationer... 10 Referenser... 11 Litteratur... 11 Bilagor... 12 Bilaga 1 Fotografier från Klenshyttan... 12
4(16) 1 Uppdrag och syfte Syftet med fördjupade översiktsplanen över Klenshyttan är att uppdatera planen. Gällande plan behöver förnyas och uppdateras angående kultur, vatten och avlopp, buller och byggnadsexploatering. Naturvärdesinventering har inte tidigare gjorts och naturvärden presenterats inte i befintlig översiktsplan. Uppdraget har huvudsakligen varit att se över naturvärdena utanför befintlig bebyggelse, med syfte på exploatering av ny bebyggelse.
5(16) 2 Beskrivning av nuläge Inom planområdet finns ett hyttområde med välbevarad hyttruin som utgör fornlämning. Marken kring hyttruinen hålls öppen med maskinella och manuella röjningsverktyg. Herrgården ligger inom hyttområdet. Den kulturhistoriska miljön med gamla lövträd, dammar och kanaler och vägar kan även härberera naturvärden, t.ex. för hotade arter. Hela byn ingår i Malingsbo- Klotens riksintresse för friluftsliv. Naturvärdesinventeringen är uppdelade i olika naturtyper, skog, öppen mark och kulturträd. 2.1 Öppen mark Den öppna marken, i form av brukad mark, har krympt genom åren till idag vara betesmark. Kvarvarande betesmark hävdas genom bete av hästar. Arealen av hävdad öppen mark bör inte minska (Bild 1). Betesmarken kan med fördel för landskapsbilden och naturvärdena öka i areal. Överallt där tidigare markerna har hävdats är lämpliga. Öppen mark finns även på andra ställen, även om den är liten till arealen och har andra syften än för bete. Badplatsen, hyttområdet och vägslänter är sådana partier som hålls fria från att växa igen med sly. Hyttområdet, som är av riksintresse för kulturmiljövården, och herrgårdsmiljön är intressanta för enskilda arter som gynnas av kontinuerlig tillgång på speciella substrat. Vid hyttruinen är det en yta av gräsmark med enstaka björkar. Hävden har det varit lite si och så med och därför domineras vegetationen av kvävegynnade växter. Naturvärdena blir därför lågt, istället för vad det kunde ha varit med en kontinuerlig slåtter och bortförande av det avslagna materialet (Bild 2). Närmast hyttruinen, som ligger högt på en kulle, är det en sydvänd slänt som ändå har en lågörtsvegetation av fibblor. Jordmånen är sandig-grusig och som blottas lite mellan växterna. Idealiskt för solitära bin och vid besöket sågs ett par bin flyga omkring. Här bör man gynna bina och med små resurser kan man utöka släntens låga örtvegetation (Bild 3). Kulturlämningarna, i form av byggnadsruiner och murar, visar sig ha artrik flora av mossor och lavar. Gamla stenmurar och byggnader kan också ha ett naturvärde. Några gamla timmerbyggnader i byn som kan ha hotade arter har inte hittats. Stenmurarna vid hyttan(bild 4) är säkerligen gamla och här har lavar och mossor etablerats på ytorna. Bland skorplavarna kan nämnas en ovanlig orangelavsart, skuggporina och en ännu oidentifierad lav. Ruiner efter olika byggnader av sten har murats och cementen ersätter ofta naturliga klippor och block i naturen. På slaggstensruinen finns det rikligt med grynig orangelav Flavoplaca citrina. På en av byggnaderna finns det rikligt av finflikig skinnlav Scytinium gelatinosa. Samma art finns i ett litet röse med kalkstensblock. På samma ställe hittar man typiska lavar och mossor som lever på kalksten. Finflikig skinnlav har tidigare varit rödlistad och är säkerligen en hotad och
6(16) sällsynt i kommunen. Bevarandet av lavar och mossor på kulturlämningar brukar komma i konflikt med eventuella restaureringar. Från träd till träbro är inte steget långt. Många lavarter som lever på gammal exponerad död ved i skog kan finna lämpliga substrat i bearbetad virke i kulturlandskapet. Vid hyttan finns en gångbro av trä över en å. Räckena och själva bron är täckta av lavar i ett mycket vackert mönster av olika arter. Man bör inte måla eller på annat sätt behandla virket på bron, utan låta virket åldras naturligt. Vägslänter kan ha liknande förhållanden som ovan nämnda slänt. Vägen genom byn passerar en skärning, med en slänt mot söder och en mot norr. Den mot söder har ännu inga lupiner etablerat sig (Bild 5). Därför är det ännu en sandiggrusig slänt med en blandning av öppen jord och lågt gräs. Förekomsten av filtlavarna krusig filtlav Peltigera rufescens och styvlav Peltigera didactyla visar på att störningen har en gynnsam effekt på biologisk mångfald. Den sydvända slänten kan även hysa solitära bin. Fortsatt störning samt bekämpning av kommande lupiner är önskvärt. 2.2 Träd m.m. Här tas upp träd och dungar som är värdefulla för arter som annars inte skulle förekomma i byn. Även kultursubstrat inom hyttområdet berörs. Alléer är skyddade enligt miljöbalken och en allé är minst en trädrad, av minst fem träd, som är planterade. I Klenshyttan har jag bara lyckats hitta en allé (Bild 6). Den finns efter vägen till hyttan förbi herrgården. Allén består av sju gamla björkar i rad, tidigare bestod trädraden av ytterligare några träd. En av björkarna har en dubbelstam, vara av den ena har dött. Annars är träden i någorlunda god kondition. På björkarna finns tämligen rikligt med tagelavar, bl.a. Bryoria vrangiana. Andra hänglavar är skägglav Usnea gasypoga och kort skägglav Usnea subfloridana. På en björk finns en yta med vägglav Xanthoria parietina. Björkar är inte det mest artrika trädslaget för att det ska vara artrikt. Hänglavarna visar i alla fall att det är gamla träd samt att lokalt råder hög humiditet. Vid herrgården finns gamla lövträd, mest lönn och ek. På trädstammarna är det lite lavar och mossor, vilket kan vara resultatet av långvarig oljeeldning. Träden ser i stort sett ut att vara friska. I rikstäckande inventeringen av grova träd i kultulandskapet har inga träd grövre 80 cm i diameter påträffats i byn. Vid ån, som rinner genom byn, bakom herrgården finns en imponerad samling av grova klibbalar (Bild 7). På ungefär samma ställe finns dungar av blandskog som är skiktad av bl.a. hägg. Lite halvvilda träddungar i byn främjar fågellivet. Efter genomfartsvägen står det en gammal tall nära vägen. Gamla tallar som står så här öppet kan vara mycket attraktiva för några hotade skalbaggsarter, men även tallticka kan etablera sig i trädet utan att det skadar trädet (Bild 8).
7(16) 2.3 Skog Det finns ett förslag i planen för bostäder och det ligger söder om Dammsjön. Naturvärdesinventeringen har även skett i ett skogsområde norr om sjön (Figur 1). Skogen söder om sjön ligger i en ganska brant sluttning. Skogen domineras av gran som troligen är 50-60 år. Delar av skogen gallrad. I övre delen av branten, och utanför planområdet, finns ett par partier med aspar, varav det ena har grövre träd än det andra. Inom de området som föreslås för bebyggelse är det yngre barrskog som står i en ganska brant sluttning Bild 9) och som dessutom är småkuperad. På träden hänger det ställvis rikligt av hänglavar, varav Bryoria vrangiana är noterad. Arten är ganska vanlig. I sluttningen rinner en mindre bäck och som inom planområdet planar ut med en omgivande sumpskog, för att åter falla ner mot vägen. Inom planområdet finns en rektangulär kolbotten. Skogen sydost om Dammsjön domineras av hällmarkstallskog. Udden har yngre tallskog, med få äldre träd. Sannolikt var skogen avverkad för knappt hundra år sedan. Söder om udden finns det många mycket gamla tallar på hällmarken, somliga står på hyllor i det nästan lodräta stupet av hällmarken som når ända ner i sjön. Under hällmarken finns några högre lodytor med överhäng. Under överhängen, regnskyddat, finns rikligt av gulkantad skivlav och mindre av gulgrön mjöllav. På lodytorna hänger det rikligt av tagellavar. Stor del av hällmarkstallskogen får anses vara nyckelbiotop, bl.a. för att det också står en del döda och döende tallar. Nordväst om Dammsjön, utanför planområdet, men som är undersökt för eventuellt byggnationsområde. I stor sett kan man kalla skogsområdet för ett igenväxt odlingslandskap. Här finns det omväxlande mark som tidigare var betesnaturmark och där emellan åkrar (Bilder 9-12). Figur 1.
8(16) 2.4 Stränder Med strand menas den del av mark som direkt når Dammsjön. Hällmarkerna i sydöstra delen, som går ända fram till vattnet, är naturliga lodytor som har ett läge som gynnar mossor och lavar. Sydvästra stränderna av Dammsjön är till stora delar påverkade och tämligen ointressanta som biologiska värden. Undantaget kan vara eventuella lekplatser för gädda. De gamla träd som står efter stränderna bör vara kvar, då ökad trädålder ökar även artdiversiteten på träden. Stränderna kring udden på norra sidan har en smal bård av myr eller sumpskog. Sumpskogen är dock tidigare avverkad eller är ett resultat av upphörd hävd. Stranden på sydsidan av udden har en del stora stenblock, vilka har en viss naturlig skvalpzon. Stenblocken bör bevaras.
9(16) 3 Analys och tolkning I den fördjupade översiktsplanen finns en ovanligt stor variation av naturtyper i och omkring Klenshyttan. Verksamheten vid hyttan har haft stor betydelse på hur det ser ut idag. Spåren efter hyttiden börjar försvinna i och med skogen har tagit över brukad och utnyttjad mark. Tydligaste kanske man kan se norr om Dammsjön, där åkrar och slåttermark håller på att tas över av skog. I rösen och diken växer idag fullvuxna björkar. Området kring herrgården och hyttområdet kanske har de högsta naturvärdena. Speciella lavar och mossor inom hyttområdet växer på kalkstenar i rösen och gamla stenmurar. Kring herrgården har de gamla lövträden, ån och lite vildvuxna dungar betydelse för fauna och flora. Floran är trivial, men man bör eftersträva att slåttra och ta bort all hö inom hyttområdet, för att förutsättningarna finns att några av de tidigare förekommande växterna kan komma tillbaka. Hyttbacken bör också restaureras för vildbin, en mycket liten åtgärd med viktigt resulatet. Skogsområdet söder om byn, som också är aktuellt för byggnation består av planterad granskog som nyligen är röjd. Skogen saknar inte naturvärden men nivån kan aldrig bli bättre än visst naturvärde. En välbevarad kolbotten kan beröras av planområdet. Det rinner en bäck ned för den branta sluttningen som bör beaktas. För övrigt finns det en bl.a. vägslänt, en gammal tall, betesmarker och våtmarker inom byn som bör bevaras. Betesmarken bör kunna öka i areal för hålla tidigare hävdade marker öppna eller att de restaureras.
10(16) 4 Slutsatser och rekommendationer Slutsatsen är att inom den fördjupade översiktplanen för Klenshyttan finns en hel del naturvärden att lyfta fram, men som också kan behöva skötsel för att bevaras och förstärkas. Detta skulle även bidra till ännu attraktivare boendemiljö och biologiska mångfalden öka. Hällmarkerna i östra delen av Dammsjön har höga naturvärden och dels bör bevaras orörda och andra delar aldrig kalavverkas. Att bygga bostäder söder om byn bör inte hindras av något strandskydd utifrån biologiska värden. Detsamma gäller norr om sjön, men inom den övergivna odlingsmarken finns hänsyn att ta. Janolof Hermansson Naturvårdssekreterare
11(16) Referenser Litteratur Ljung, Tomas???
12(16) Bilagor Bilaga 1 Fotografier från Klenshyttan [Skriv text här] Bild 1. Öppen mark Bild 2. Hyttområdet Bild 3. Hyttområdet, backen
13(16) Bild 4. Hyttområdet, stenmuren Bild 5. Vägslänt. Bild 6. Allé.
14(16) Bild 7. Klibbalar efter ån. Bild 8. Gammeltallen. Bild 9. Nyligen röjd granskog.
15(16) Bild 9. Bild 10. Bild 11.
16(16) Bild 12.