RÖDA TRÅDEN NO: biologi, fysik, kemi och teknik F-KLASS ÅK

Relevanta dokument
Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

NoT och centralt innehåll i Lgr 11

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Pedagogisk planering

Förslag den 25 september Fysik

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Förslag den 25 september Biologi

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Teknik

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Snilleblixtarna och LGR 11 TEKNIK

använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra

Röda tråden. Tekniska lösningar. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Förslag på Hur. Centralt innehåll. Åk4 Åk 5 Åk 6

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet teknik

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Naturorienterande ämnen

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik

Workshop om kursplaner åk 7 9

Bakgrund: År 1. Hösttermin

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

Centralt innehåll. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. I årskurs 1 3. I årskurs 4 6

använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Temats innehåll och lärande

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Periodiska systemet, Lgr 11 kemi och skrivverktyg

Lokal Pedagogisk planering

Pedagogisk planering kemi åk 4

Fysiken i naturen och samhället

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Läsår Hjulsbro, Fredriksberg och Blästad) Naturvetenskap, teknik, energi-, Skolområde Ekholmen (Kvinneby, resurs- och klimat!

Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.

År 1-3 År 4-6. Engelska Sånger, ramsor Ord och fraser Enkla samtal Läsa och förstå enkla texter Filmer och enkla dramatiseringar

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

Vecka Genomgång/Teoretiska uppgifter Sidhänvisningar och uppgifter. Fotosyntes och förbränning. Fotosyntesen fångar in solenergin

Snilleblixtarna och LGR11 HALLSTA

Metoder och arbetssätt

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

Pedagogisk planering. NO och Teknik i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: NTA- kretsar kring el. Annika Lundin Tierps Kommun

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Elevaktiviteternas kopplingar till Lgr 11

Naturvetenskap och teknik för grundlärare i årskurs 4-6

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

Teknik. Syfte. Kurskod: SGRTEK7 Verksamhetspoäng: 150 TEKNIK 62 SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA PÅ GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

LPP i Kemi ht Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. LPP Kemi ht notebook.

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

Kemi Kunskapens användning

I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Biologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Exempel på hur Enabygdens Naturskolas teman är kopplade till Lgr-11s förmågor och centrala innehåll

INSTITUTIONEN FÖR DIDAKTIK OCH PEDAGOGISK PROFESSION

Nya reformer. Nya kursplaner årskurs januari Den nya skollagen. En förändrad läroplan för förskolan

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Planering Ljud,hörsel och vågrörelse år7

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)

Grundläggande kemi VT av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

NATURKUNSKAP. Ämnets syfte. Insikt med utsikt

Temats innehåll och lärande

Svenska årskurs 3. Kommentarer till individuell utvecklingsplan, IUP. utvecklas. Läsa och skriva Jag kan läsa och förstå olika texter.

ÖVNING SKAPA EN UPPFINNING SOM STÖDJER PERSONER MED EN FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÅR 1-3

Grön tråd i Malmslätts upptagningsområde, från förskolan årskurs 9, F-6-delen Innehåll

Fysik Kunskapens användning

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

Tema Energi i Teknik och No hösten -14

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Progressionen i teknikämnets centrala innehåll

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

LPP Biologi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

Transkript:

RÖDA TRÅDEN NO: biologi, fysik, kemi och teknik F-KLASS ÅK 5

F-KLASS BIOLOGI, FYSIK, KEMI ÅK 1 Året runt i naturen Årstiderna Djur och växter/artkunskap Goda vanor för att må bra. Berättelser om natur och naturvetenskap Myter om naturen och människan Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. BIOLOGI, FYSIK, KEMI Året runt i naturen Årstidsväxlingar Djur och växter Hälsa Kraft och rörelse Tyngdkraft och friktion Balans, tyngdpunkt och jämnvikt Berättelser om natur och naturvetenskap Myter om naturen och människan Känna till de olika årstiderna och hur man känner igen dem. Några vanligt förekommande djur och växter i vår närmiljö. Enkel sortering och gruppering, t.ex efter tvåbenta och fyrbenta djur. Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer. Lyssna till en berättelse. Namnen på årstider och dagar. Vad kännetecknar varje årstid. Familjerna för tama djur och på bondgården, t.ex tjur, ko, kalv. Några vanliga svampar i närmiljön. Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer. Tallriksmodellens innebörd. Reflektera kring gravitation och friktion. Reflektera kring balans, tyngdpunkt och jämnvikt. Lyssna till högläsning.

ÅK 1 ÅK 2 Några vanliga föremål där enkla mekanismer som hävstänger och länkar används för att uppnå en viss funktion, till exempel föremål på lekplatser och husgeråd av olika slag. Några vanliga tekniska lösningar där människan härmat naturen, till exempel den kupade handen som förebild för förvaringskärl. Material för eget konstruktionsarbete. Deras egenskaper och hur de kan sammanfogas. Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. BIOLOGI, FYSIK, KEMI Året runt i naturen Rymden Årstidsväxlingarna Djur och växter Näringskedjor Kroppen Hälsa Jordens, solens och månens rörelser, stjärnbilder och stjärnhimmel. Månaderna. Att årstiderna kan se olika ut i olika delar av Sverige. Hur djur och växter anpassar sig till årstiderna, tex flyttfåglar och stannfåglar. Några vilda djur och fåglar i närmiljön. Våra vanligaste barr- och lövträd. Blommans näringskedja. Rovdjurets näringskedja. Kunna kroppens yttre delar (namn och funktion) samt känna till hjärta, hjärna, lungor, muskler, skelett, hud och leder. Våra fem sinnen. Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer.

ÅK 2 Material och ämnen i vår omgivning ÅK 3 Vatten och luft Berättelser om natur och naturvetenskap Myter om naturen och människan Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Undersökande av hur några vardagliga föremål är uppbyggda och fungerar samt hur de är utformade och kan förbättras. Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. BIOLOGI, FYSIK, KEMI Året runt i naturen Året Djur och växter Hälsa Material och ämnen i vår omgivning Materialens egenskaper Material genom historien Förstå vattnets kretslopp. Vattnets olika former. Förstå att luft tar plats. Lyssna och samtala kring äldre tiders berättelser om stjärnbilde, rymden samt människokroppen. Hela året. Kvartal, årstidsindelning, datum, personnummer, veckodagar, månaders ursprung. Några vanligt förekommande insekter och blommor i närmiljön. Insekternas utvecklingsstadier från puppa till färdig insekt. Skillnad mellan insekt och spindel. Betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer Sortera material. Ge några exempel på naturliga material, t.ex. sten, trä och järn.

ÅK 3 Berättelser om natur och naturvetenskap ÅK 4 Äldre tiders naturvetenskap Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska modeller. Teknik, människa, samhälle och miljö Några föremål i elevens vardag och hur de är anpassade efter människans behov. Hur föremålen i elevens vardag har förändrats över tid. Säkerhet vid teknikanvändning, till exempel när man hanterar elektricitet. BIOLOGI Natur och samhälle Hållbar utveckling -nedbrytning -pollinering -rening av vatten och luft Djurs, växters och andra organismers liv Naturen som resurs för rekreation Psykisk och fysisk hälsa -sömn -hygien -motion -kost -sociala relationer Några fakta kring Carl von Linné. På ett enkelt sätt förklara växtens kretslopp. Känna till begreppet näringskedja och några enkla näringskedjor för djur i Sverige. Känna till varför vi har Allemansrätten och att den är unik för Sverige. Känna till huvuddragen av Allemansrättens innebörd. Känna till vad din kropp behöver för att må bra och ha hälsan. Hur vi genom våra val kan påverka.

ÅK 4 Biologin och världsbilden Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. FYSIK Fysiken och vardagslivet Energiflöden mellan föremål som har olika temperatur. Hur man kan påverka energiflödet. Magneters egenskaper och användning i hemmet och samhället. Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling. KEMI Kemin i naturen Vattnets egenskaper och kretslopp. Luftens egenskaper och sammansättning. Kemin i vardagen och samhället Matens innehåll och näringsämnenas betydelse för hälsan. Historiska och nutida metoder för att förlänga matens hållbarhet. Vardagliga föremål som består av rörliga delar och hur de är sammanfogade med hjälp av olika mekanismer för att överföra och förstärka krafter. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösning, konstruktion och utprövning. Skilja på begreppen ledning och strålning. Ha vetskap kring permanenta magneter och deras användning. Känna till hur krafter och rörelser påverkar vardagliga situationer. Känna till några olika typer av krafter, t.ex dragkraft, tyngdkraft, friktion, balans, tyngdpunkt och jämvikt. Göra jämförelser och dra paralleller mellan vattnets olika former och vattnets kretslopp. Kunna begreppen fast, flytande och gas. Att luften består av en blandning av olika gaser. Känna till hur utvecklingen gått från att gräva ner mat till nutida kylskåp. Känna till hur saltning och torkning av föda förlänger hållbarheten. Förklara hur några vardagliga tekniska apparater är konstruerade t.ex. varför muggen har kant, wellpapp m.m.

ÅK 4 ÅK 5 Dokumentation i form av skisser, med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller. Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila mekanismer Teknik, människa, samhälle och miljö Olika sätt att hushålla med energi i hemmet. Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. BIOLOGI Natur och samhälle Ekosystem i närmiljön Djurs, växters och andra organismers liv Psykisk och fysisk hälsa -tobak och alkohol Människans organsystem -inre organ -reproduktion/könsorgan -vanliga sjukdomar OBS! EJ örats och ögats delar. Biologin och världsbilden Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. FYSIK Fysiken i naturen och samhället Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Fysiken och vardagslivet Elektriska kretsar med batterier och hur de kan kopplas samt hur de kan användas i vardaglig elektrisk utrustning. Bör kunna skriva en labbrapport tillsammans steg för steg med hypotes resultat och slutsats Begreppet icke levande organism, t.ex luft, trä. Förklara begreppet näringskedja och ge exempel på näringskedjor för några djur i Europa. Känna till hur tobak och alkohol påverkar kroppen. Hur säger man nej tack? Känna till människans organsystem, namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Känna till begreppen andning, cirkulation, näringsintag och rörelse. Känna till några vanliga infektionssjukdomar som orsakas av bakterier och virus. Känna till vilka infektioner som kan botas med antibiotika. Förklara begreppet och varför vi har nederbörd i olika former. Förstå en sluten krets, varför en lampa lyser.

ÅK 5 Fysiken och världsbilden Några historiska och nutida upptäckter inom fysikområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på världen. KEMI Kemin i naturen Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform. Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt. Kemin i vardagen och samhället Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras. Materiens kretslopp genom råvarors förädling till produkter, hur de blir avfall som hanteras och sedan återgår till naturen. Hur vanliga hållfasta och stabila konstruktioner är uppbyggda, till exempel hus och broar. Hur olika komponenter samverkar i enkla tekniska system, till exempel i ficklampor Vanliga material, till ex trä, glas och betong och deras egenskaper samt användning i hållfasta och stabila konstruktioner. Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar Egna konstruktioner med tillämpningar av principer för hållfasta och stabila strukturer. Dokumentation i form av skisser, med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt fysiska och digitala modeller. Teknik, människa, samhälle och miljö Konsekvenser av teknikval, till exempel för- och nackdelar med olika tekniska lösningar. Känna till några kända vetenskapsmän och deras upptäckter. Några grundämnen t.ex syre, kol och järn. Förstå att det är partiklars rörelse som avgör materiens form t.ex fast, flytande och gas. Känna till en systematisk arbetsgång. Ge exempel på kemikalier som kan finnas i hemmet. Redogöra för råvarors kretslopp t.ex trä, järn och olja. Olika typer av brokonstruktioner. Sluten krets, öppen krets, strömkälla, ledare, spänning. Sluten krets, öppen krets, strömkälla, ledare, spänning. Bör kunna skriva en egen labbrapport steg för steg med hypotes resultat och slutsats. Kunna förklara några tekniska lösningar i hemmet jämför för och nackdelar.