1. INSTRUKTIONENS TILLÄMPNING.

Relevanta dokument
Fördröjd återinkoppling

Utlösningskretsar och brytarvalsutrustning. och automatiker

.$ '8.7,216)5c1.233/,1*6$8720$7,.3). Bilagor 1 Exempel på PFK plan 2 Exempel på innebörd av PFK plan 3 PFK översikt 4 PFK i PLC utförande

1(11) C TR TELESAMVERKAN

Svenska Kraftnät TR rev A Tekniska riktlinjer

Extremspänningsautomatik för shuntreaktorer och shuntkondensatorer

.$76. Bilagor 1 Exempel på villkor för manövrering av frånskiljare

FELSIGNALSYSTEM. TEKNISK RIKTLINJE TR utg E 1/11. NK, Kontrollanläggning DATUM TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA E

SAMLINGSSKENESKYDD. TEKNISK RIKTLINJE TR utg D 1/14. NK, Kontrollanläggning DATUM TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA D

Uppdateringar. TEKNISK RIKTLINJE TR utg /6. Utgåva Ändringsnot Datum D Ny dokumentmall

KONTROLL OCH PROVNING

TEKNISK RIKTLINJE TR

Felsignalsystem SVENSKA KRAFTNÄT TEKNISK RIKTLINJE. TEKNISK RIKTLINJE TR utg NK, Kontrollanläggning DATUM UTGÄVA

Ledningsskyddssystem för stamnätet

ÅTERINKOPPLINGS- AUTOMATIK

DOKUMENTATION KONTROLLUTRUSTNINGAR

SVENSKA _ KRAFTNÄT AS,AN,D^,, TEKNISK RIKTLINJE. ffzéi>,?%>> ÄA, istansskydd. TEKNISK RIKTLINJE TR utg 5 1/8

Riktlinjer för underhåll av teknikbodar för opto

MANÖVERBLOCKERING FÖR KOPPLINGS- APPARATER

Larmsystem SVENSKA KRAFTNÄT TEKNISK RIKTLINJE. TEKNISK RIKTLINJE TR utg 4. ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontroll^nläggpingar

Aterinkopplingsautomatik för ledningar enligt schema AB. översiktssymbol

DATUM TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA A TELESAMVERKAN. SvK4005, v3.3, TEKNISK RIKTLINJE TR utg A 1/15

Längsdifferentialskydd

4 UNDERLAG FÖR DRIFT- OCH UNDERHÅLLS- INSTRUKTIONER

LARMSYSTEM. TEKNISK RIKTLINJE TR utg C 1/8. NK, Kontrollanläggning DATUM TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA C

Svenska Kraftnät TR rev D Tekniska riktlinjer

4-stegs jordströmsskydd

Svenska SBF 110:6 Brandförsvarsföreningen (tidigare RUS 110:6) 6.3 Omfattning och intervall för underhåll

Säkerhetskopiering av reläskydd

Kraftservice roadshow, , Magnus Anundsson Underhåll av mellanspänningsprodukter

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling

1(13) .$76. 0b11,6.$0$6., ,.$7,21. Innehåll 1 Allmänt 2 Funktionskrav 3 Tekniska krav 4 Utformning. $//0b17

Anläggningsdirektiv Regionnät gäller som grund för detta dokument. Avvikande krav är specificerat i denna TB.

AVTAL Automatiska brandlarm

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM. anslutet till KALMAR BRANDKÅR i samband med Räddningstjänstavtal

TrendCon 1. utgåvan, S. TrendCon. Instruktionsbok

Anvisning för besiktningar enligt Starkströmsföreskrifterna

Anvisning för Besiktning enligt ELSÄK-FS 2008:3 med tillägg 2010:3

LANDSTINGSSERVICE I UPPSALA LÄN STYR- OCH ÖVERVAKNINGSSYSTEM. 5 Scadasystem.doc. Dokument Scadasystem. Sidnr 1(9)

Teknisk Beskrivning. Förfrågningsunderlag

DATORER I KONTROLLANLÄGGNING

Bränsleceller i stamnätet? Resultat av provning

Telesamverkan SVENSKA KRAFTNÄT TEKNISK RIKTLINJE. TEKNISK RIKTLINJE TR utg 2. ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NTP, Skydd och kontroll

Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Lars JonssonUHniö [DokumentID] [Ärendenummer]

ir-detektor. Denna bygganvisning riktar sig till dej som köpt Hemi-konsult s ir-detektor

Förebyggandekonferens 2011

ELAVBROTTET I STOCKHOLM

11 Användning och skötsel

Rutin för anläggningsskötare brandlarm och släcksystem

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

C TR DATORER I KONTROLLANLÄGGNING. Bilagor 1 Disposition av I/O-rack till stationsdator

Brand-/Brandgasspjällstyrning för två spjäll m. rökdetektor 8SC2:004, 8SC2-1:004 (endast ett spjäll)

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Energidistribution AB D

Arbete med Högspänning

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Säkerhetskopiering av reläskydd

Mätvärdesomvandlare. Tl/EN!: >KÄ KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE TR utg 6. ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggningar yi\

REB 103 och REB MDBO5006-SV. Saml i ngsskeneskydd. Allmänt. Användning. ABB Network Controi & Protection

Godkännande av produkter för kontrollanläggning

MONTAGEANVISNING, DRIFT- OCH SKÖTSELANVISNING TILL RGS SERIEN

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

INSTALLERA SOLCELLSANLÄGGNINGAR

Handbok. MOVITRAC B Säker frånkoppling Tillämpningar. Utgåva 06/ / SV

Installations & Användarmanual. X3-serien

TEKNISKA KRAV VID ANSLUTNING AV VINDKRAFTVERK TILL 10/ 20/ 30 KV NÄTET

Sekvensstyrning Grafcet och IEC

Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Lars Jonsson UHniö [DokumentID] [Ärendenummer]

MÄTVÄRDESOMVANDLARE. TEKNISK RIKTLINJE TR utg D 1/7. NK, Kontrollanläggning NK TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA D

Bruksanvisning KABA MAS AUDITCON KABA MAS HAMILTON Modell 100, 200, 400, 50 och 52

KVALITETSPLAN AUTOMATISKT BRANDLARM

Fastighetsbeteckning där avloppsanläggningens utsläppspunkt ska ligga (kan vara samma som ovan)

Styr- och övervakningssystem

Övervakningssystem EKO-KE2

Bevent Rasch RCMU8. - Brand Övervakningssystem -

Systemkrav Infrasystem Väg - Anslutning av NTS-Objekttyp: VDS

Manual HIO-050 MW5. Adress Amerikavägen KALMAR, Sweden. Telefon +46(0) Telefax +46(0)

Mikroproduktion. - Information för elinstallatörer. Mikroproduktion med en effekt på högst 43,5 kw

Övervakningssystem EKO-KE16

Installationer. Drift-och skötsel

Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Lars Jonsson UHniö [DokumentID] [Ärendenummer]

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT D

TERMOMAT. Solvärmeautomatik TM 5 G5 MONTERINGS- OCH BRUKSANVISNING

Svenska kraftnäts tekniska riktlinjer och styrande dokument

A4T. Systemuppbyggnad SVENSKA TEKNISK RIKTLINJE. ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Kontrollanläggning. VÄR beteckning TR DATUM SAMRÅD

Tekniska avtalsvillkor

Skapat av (Efternamn, Förnamn, org) DokumentID Ev. ärendenummer. Lars Jonsson UHniö [DokumentID] [Ärendenummer]

Riktlinjer för ansökan om tillträdesrätt. Svenska kraftnät är huvudman

Tyristoraggregat ECS SEMI A

'(),1,7,21(5 För generella definitioner se TBE 100 och KBE 100.

Drift & underhåll underhåll Bakvattenventil UNIVA STAUFIX FKA HUS/DEL LEVERANSOMFATTNING

11 Användning och skötsel

Systemkrav Infrasystem Väg - Anslutning av NTS-Objekttyp: ASÖ

STYRDOKUMENT PASSAGESYSTEM. Fastighet, Östersunds kommun

Produktbeskrivning: Brandgasspjällstyrning

Kvartshuvudur WDP-Y mini Art. nr

D Ny dokumentmall och namnändring från KATS till TR Omarbetad. Ny titel

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT D

Utrustning för FPS-funktion

Transkript:

Anläggningar Gert Kimsten Underhållsinstruktion 1(5) 1996-09-02 B UNDERHÅLL AV DRIFTUPPBYGGNADSAUTOMATIK (DUBA) INNEHÅLL : 1 INSTRUKTIONENS TILLÄMPNING. 1 2 ALLMÄNT. 2 2.1 Anläggningsutförande. 2 2.2 Förekommande typer av DUBA. 2 3 BESKRIVNING AV DUBA. 2 3.1 Definitioner 2 3.2 Funktion 3 4 PROVNING. 3 4.1 Allmänt 3 4.2 Provningsmetoder 4 4.3 Underhållsprov 4 4.4 Protokoll och redovisning 5 4.5 Provningsintervall 5 1. INSTRUKTIONENS TILLÄMPNING. Instruktionen avser regler och anvisningar för underhåll av DUBAutrustning tillhörande Svenska Kraftnät. Utrustningen kan vara placerad i anläggning helt tillhörig Svenska Kraftnät eller finnas i anläggning tillhörig annat kraftföretag. Instruktionen är avsedd för personal eller organisation vars uppgift är tekniskt underhåll av kontrollanläggning. Personalen kan tillhöra av SvK använd UH - entreprenör eller vara Svenska Kraftnäts egen. Med underhåll avses i detta sammanhang : rutinmässig funktionskontroll felavhjälpning och injustering till normalt skick Den som utför underhåll på DUBA - utrustning skall: vara insatt i utrustningens primära funktion besitta kunskap om aktuell DUBA - utrustning

Underhållsinstruktion 2(5) 2. ALLMÄNT. 2.1. Anläggningsutförande. DUBA är oftast utförd som en för hela anläggningen gemensam utrustning. Dvs. objekt i ställverk med olika spänningsnivåer och DUBA för aggregat kan vara hårdvarumässigt integrerade. I några nyare kontrollanläggningar är DUBA för Stamnätet och regionalnät/produktionsanläggning separerade. Trots hårdvarumässig integrering är det möjligt att utföra separat objektvis funktionskontroll. På grund av anläggningarnas varierande ålder förekommer flera olika fabrikat, typer och utförande av DUBA. 2.2. Förekommande typer av DUBA. Det finns tre tekniska huvudtyper av DUBA: elektromekaniska i reläteknik elektronik i äldre halvledarteknik med grindlogiska kretsar, diskreta transistorer och dioder etc, mikroprocessorbaserade, PLC, med funktionen utförd i programvara I anläggningar från ca 1990 och framåt är DUBA en funktion i en stationsdator som då även innehåller andra funktioner. Av nedanstående sammanställning framgår vilka DUBA - utrustningar (ej stationsdator) som hör till resp. huvudtyp. För närvarande finns följande fabrikat och typer av enskilda DUBA i drift: Fabrikat Typ Utförande Vattenfall Relä - RR Elektromekanisk Vattenfall Relä - Combiflex Elektromekanisk ASEA RAAD Analog elektronik ASEA Promatic/PLC - 700 Mikroprocessor ABB MasterPiece 200/X0 Mikroprocessor SATT Midi C08/D08 Mikroprocessor SATT Sattcon15/31/35 Mikroprocessor Siemens Simatic S5/S7 Mikroprocessor 3. BESKRIVNING AV DUBA. 3.1. Definitioner Objekt = Del i DUBA som utför huvudparten av uppbyggnadsfunktionen för en objektsbrytare. Alla ställverksfack som ingår i DUBA har ett eget Objekt.

Underhållsinstruktion 3(5) Start = DUBA har aktiverats från reläskydd el. U 0 - automatik. Funktionen har startat. Block = Aktiverad Start bryts ned eller ej startat DUBA-objekt förhindras att starta. Anledningen kan vara utlösning för fel som ej tillåter provinkoppling, interna fel i DUBA eller fel på viktiga yttre kretsar, ex. driftläges- eller spänningsavkänning. Vänteläge = Ett speciellt drifttillstånd hos DUBA som innebär att DUBA arbetar i alla avseenden men brytarinkoppling sker inte. Driftformen avser samtliga objekt samtidigt. Avställd = Individuella objekt kan ställas av så att DUBA - Start ej erhålls. DUBA - plan = Ett dokument som visar de primära driftförutsättningar som måste råda för DUBA - funktion. Här framgår också vilka skydd som skall starta resp. blockera. Det finns en DUBA - plan per objekt. För Stamnätet ges den ut av avdelning Drift, D3. 3.2. Funktion DUBA är för sin funktion i huvudsak beroende av följande kontrollanläggningsdelar: reläskydd spegelreläsystem automatval (i olika grad beroende på DUBA- typ) FPS - utrustning Vid definitiv brytarutlösning för fel som tillåter provinkoppling startar DUBA automatiskt. När villkor i DUBA - plan är uppfyllda kopplas FPS in. Brytartillslag utförs sedan av FPS - utrustningen. DUBA utför endast en provinkoppling. Dvs. vid bestående primärfel bryts DUBA - Start ned efter första inkopplingsförsöket. Genomförda funktioner indikeras på Händelseskrivare eller direkt på DUBA- utrustningen. 4. PROVNING. 4.1. Allmänt DUBA är en utrustning som normalt ligger i vila. Den aktiveras först vid felbortkoppling. Det innebär att för äldre DUBA utförd i reläteknik och analog elektronik så erhålls inte någon automatisk funktionskontroll under daglig normal drift. Modernare DUBA utförd i mikroprocessorteknik har tekniska fördelar i sina övervaknings-funktioner. Där erhålls en automatisk kontroll av intakt minnesinnehåll och en viss övervakning av yttre mätvärdesomvandlare samt binära ingångar.

Underhållsinstruktion 4(5) Det är viktigt komma ihåg att vid en DUBA - funktion måste alla inblandade kontrollanläggningsdelar fungera korrekt. Det innebär att vid UH -prov skall så mycket som möjligt av DUBA - utrustningens totala kretsar täckas in. Drifterfarenheter har visat att felaktig DUBA - funktion ofta kan hänföras till felande yttre kretsar som ; förbindelser till eller kontaktfunktion i spegelreläsystem, kommunikation med reläskydd, säkringsövervakning etc. 4.2. Provningsmetoder Några speciella insatser, vid ordinarie rondning, utöver notering av ev. felsignaler eller genererade funktioner är inte meningsfyllda. De regelrätta underhållsprov som krävs skall utföras av DUBA - kunnig kontroll-anläggningsspecialist. 4.3. Underhållsprov Dom tre huvudtyperna av DUBA kräver olika grad av underhåll. Även intervallen mellan provningarna skiljer. Då en komplett DUBA - funktion är avhängig funktionen i andra delar av stationens kontrollanläggning skall man i provningen täcka in förbindelserna till dessa delar. Det är en fördel om man kan utföra samprovning med ex. reläskydds-/utlösningsprov. A. DUBA i reläteknik Följande skall utföras: På samtliga objekt kontrollera att aktuellt utförande stämmer mot gällande DUBA - plan. kontrollera spänningsreläers till / frånslag kontrollera att objekt Startar. kontrollera att Start bryts ned av brytarens Till-läge. kontrollera stationens aktuella driftförutsättningar och låt startat objekt arbeta fram till kallning av FPS. kontrollera Blockering. På något utvalt objekt kontrollera Start och Blockering enligt ovan med något objekt invalt till reservbrytare. Finns det möjlighet skall detta utföras i samband med primärprov, annars simulering Samt kontrollera indikeringar, signaler, räkneverk och ev. HS- skrivare under provets gång B. DUBA i analog elektronik (RAAD) Följande skall utföras: På samtliga objekt

Underhållsinstruktion 5(5) kontrollera att aktuellt utförande stämmer mot gällande DUBA - plan. kontrollera ev. frekvensreläers inställningsvärden Kontrollera samtliga in/utgångsreläer som används för starter, blockeringar, villkor mm kontrollera att objekt Startar kontrollera stationens aktuella driftförutsättningar och låt det startade objektet arbeta fram till kallning av FPS. kontrollera att startat objekt bryts av brytarens tillläge eller fasningens TM-puls. kontrollera Blockering På något utvalt objekt kontrollera Start och Blockering enl. ovan med något objekt invalt till reservbrytare. Finns det möjlighet skall detta utföras i samband med något primärprov, annars simulering Samt kontrollera indikeringar, signaler, räkneverk och ev. HS- skrivare under provets gång kontrollera funktionen för avställning eller Vänteläge 4.4. Protokoll och redovisning Genomförda underhållsprov skall protokollföras så att kraven under Pkt 4.3 klart redovisas som utförda. Eventuella åtgärder som; justering, felavhjälning eller utbyte av delar skall redovisas. Rapportering till uppdragsgivaren skall följa överenskomna rutiner i UH - avtal. 4.5. Provningsintervall Den tidsmässiga regelbundenheten för underhållsinsatsen bestäms av utrustningens tekniska utförande och generation. Observera att Promatic/PLC700 visserligen är en mikroprocessor uppbyggd DUBA, men den tekniska utformningen och tidiga generationen av binära styrsystem har gett ett kortare intervall än för övriga PLC - system. Följande provningsintervall gäller: UTRUSTNING INTERVALL Relä - DUBA 4 år RAAD 4 år Promatic/PLC - 700 -- ABB MasterPiece 200/X0 -- Satt PBS Midi C08/D08 -- SattCon 15/31/35 -- Siemens Simatic S5/S7 --

Underhållsinstruktion 6(5)