SA401 Anläggningssäkerhet

Preemraff Preemraff Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Handbok: Preemraffs verksamhetshandbok Utfärdare: Åvall Jonas Funktion: Säkerhet och arbetsmiljö; Anläggningssäkerhet Granskad av: Grunewald-Thoor Anna Anläggning: [Anläggning] Godkänd av: Abrahamsson Peter Tillhör Process: Raffinering Godkänd datum: 2016-12-02 Dokumentkategori: Instruktioner Version 4.0 Sid 1 av 31 SA401 Anläggningssäkerhet SA401 Anläggningssäkerhet Innehåll 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Omfattning... 4 4 Definitioner... 4 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 Anläggning... 4 Anläggningssäkerhet... 4 Barriärer... 5 Säkerhetsledningssystem... 6 Sevesolagstiftningen... 6 5 Övergripande styrning och uppföljning... 7 5.1 5.2 5.3 5.4 5.5 5.6 5.4.1 5.4.2 5.6.1 5.6.2 5.6.3 Allmänt... 7 Säkerhetspolicy... 7 Målstyrning... 7 Allmänna handlingsprinciper... 8 Inherent safety... 8 Bästa tillgängliga teknik Tekniska specifikationer... 9 Lagbevakning... 9 Granskning och uppföljning... 9 Ledningens genomgång... 9 Internrevisioner... 10 Externa revisioner... 10 6 Organisation... 10 6.1 6.2 6.3 6.3.1 Allmänt... 10 Roller, ansvarsfördelning och befogenheter... 10 Särskilda ansvar utifrån lagstiftning... 12 Allmänt... 12 6.3.2 Säkerhetsrapport och information till allmänheten enligt Sevesolagstiftningen... 12 6.3.3 Hanteringstillstånd och föreståndare enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor... 13 Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 1 av 31

6.3.4 Systematiskt brandskydd enligt lagen om skydd mot olyckor... 14 6.3.5 Särskilt utsedd person enligt AFS 2002:1 Användning av trycksatta anordningar... 14 6.3.6 Ackrediterad kontroll enligt tillämpliga föreskrifter... 14 6.3.7 Säkerhetsrådgivare enligt lagen om transport av farligt gods... 15 6.3.8 Rapportering av tillbud och olyckor till berörda myndigheter... 15 6.3.9 Lagstiftning om egenkontroll av elsäkerhet... 15 6.3.10 ATEX-lagstiftningen... 15 6.4 Kompetenser och utbildning... 16 6.4.1 Allmänna kompetenskrav och utbildningar... 16 6.4.2 Specifika kompetenskrav och utbildningar... 16 7 Säkerhetskritiska system och rutiner... 16 7.1 Riskhantering... 16 7.1.1 Övergripande riskbedömning för hela verksamheten... 16 7.1.2 Riskbedömning av anläggningar i drift... 17 7.1.3 Re-hazop... 17 7.2 Säkerhetsrelaterade driftaktiviteter... 17 7.2.1 Driftinstruktioner och driftrelaterad anläggningsdokumentation... 17 7.2.2 Driftsfönster... 18 7.2.3 Driftrelaterat utbildningsmaterial... 18 7.2.4 Driftens fortlöpande tillsyn... 18 7.3 Instrumentbaserade säkerhetsfunktioner... 20 7.3.1 SIL-processen... 20 7.3.2 Krav vad gäller instrumentbaserade säkerhetssystem... 21 7.3.3 Test av instrumentbaserade säkerhetssystem... 21 7.3.4 Deaktivering av instrumentbaserade säkerhetssystem... 21 7.4 Arbetstillstånd... 21 7.5 Säkerhetsrelaterade underhållsaktiviteter... 22 7.5.1 Underhållsinstruktioner... 22 7.5.2 Förebyggande underhåll (FU)... 22 7.6 Integritet tryckbärande utrustning... 22 7.6.1 Integritetsrelaterad anläggningsdokumentation... 22 7.6.2 Inspektionsavdelningens fortlöpande tillsyn... 22 7.7 Hantering av förändringar... 23 Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 2 av 31

7.7.1 Övergripande procedur för hantering av förändringar... 23 7.7.2 Driftriskgranskning vid nyinstallation och modifiering av processutrustning... 23 7.8 Nödläge... 24 7.8.1 Nödlägesplaner... 24 7.8.2 Nödlägesövningar... 24 7.8.3 Kontroll avnödlägesutrustning... 25 7.9 Lärande organisation... 25 7.9.1 Avvikelsehantering Lärande av interna händelser... 25 7.9.2 Lärande av externa händelser... 26 7.9.3 Exempel på lärande av extern händelse... 26 7.10 Säkerhetskultur... 27 8 Referenser... 27 8.1 Lagstiftning... 27 8.2 Instruktioner... 28 8.3 Övrigt... 30 9 Revisionshistorik... 30 10 Granskning... 31 1 Bakgrund Preems principiella hållning till anläggningssäkerhet finns redovisad i företagets säkerhetspolicy. För att efterleva denna policy har företaget ett säkerhetsledningssystem, som skall säkerställa att alla tillämpliga krav rörande anläggningssäkerhet identifieras, tillgodoses, utvärderas samt att åtgärder för ständiga förbättringar vidtas. Preemraffs säkerhetsledningssystem är integrerat i verksamhetens övergripande ledningssystem, vilket beskrivs i LS 103 Preemraffs ledningssystem. Verksamhetens övergripande ledningssystem är certifierat enligt ISO 9001 (kvalitet), ISO 14001 (miljö), AFS 2001:1 (systematiskt arbetsmiljöarbete) samt OHSAS 18001 (arbetsmiljö). 2 Syfte Syftet med denna instruktion är att utgöra en övergripande beskrivning av Preemraffs säkerhetsledningssystem med inriktning mot anläggningssäkerhet. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 3 av 31

Instruktionen skall också uppfylla Sevesolagstiftningens krav på handlingsprogram och beskrivning av säkerhetsledningssystem för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. 3 Omfattning Instruktionen omfattar övergripande styrning och uppföljning, roller, ansvar och befogenheter samt system och rutiner kopplade till anläggningssäkerhet inom Preemraff. 4 Definitioner 4.1 Anläggning Med anläggning avses teknisk enhet såsom processanläggning, servicesystem, lagringstank, bergrum, produktblandare och hamn. I en anläggning ingår även dess reglerutrustning, logiska styrsystem, analysatorer och alla andra former av automation. Eldistributionsnätet utgör en egen anläggning. 4.2 Anläggningssäkerhet Med begreppet anläggningssäkerhet (även kallat processäkerhet) avses alla fysiska och tekniska funktioner och system, rutiner och aktiviteter som syftar till att motverka utsläpp av farliga ämnen, brand eller explosion samt oplanerade stopp eller driftstörningar på anläggningarna, samt att begränsa konsekvenserna därav. Det grundläggande målet med en god anläggningssäkerhet kan följaktligen sägas vara att hålla kolväten och övriga kemikalier som hanteras på rätt sida väggarna, dvs inneslutna i de rör och behållare där de ska finnas. Anläggningssäkerhet är starkt sammankopplat med driftsäkerhet som beskrivs närmare i AN201 Driftsäkerhetsprocessen. I huvudprocessen mäts brister i driftsäkerheten med nyckeltalet för produktionsbortfall i form av drifttillgänglighet. Dessutom mäts processens prestanda med avseende på persontillbud, miljöpåverkan och kostnader i form av underhållsindex och underhållskostnad per avdelning. En bild som på ett övergripande sätt beskriver begreppet anläggningssäkerhet är den s.k. säkerhetsflugan (bow-tie). I varje anläggning finns en rad faror som potentiellt kan leda till en farlig händelse med oönskade konsekvenser. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 4 av 31

4.3 Barriärer För att undvika farliga händelser med oönskade konsekvenser finns olika barriärer (skyddsanordningar) installerade och implementerade. Barriärerna kan vara fysiska eller administrativa, och de kan vara förebyggande eller konsekvensbegränsande. Utrustning som utgör någon form av barriär i detta sammanhang kallas för säkerhetskritisk utrustning. Aktivitet som utgör eller syftar till att upprätt hålla någon form av barriär kallas för säkerhetskritisk aktivitet. Befattningar som i något hänseende ansvarar för säkerhetskritisk utrustning och/eller aktiviteter ska vara väl medvetna om detta samt innehas av personer med tillbörlig kompetens. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 5 av 31

4.4 Säkerhetsledningssystem Ett företags säkerhetsledningssystem kan enkelt definieras som summan av alla instruktioner (eller delar av instruktioner) som rör arbetet med anläggningssäkerhet, uppföljning av desamma samt systematik för att vid behov genomföra korrigerande åtgärder. En mera ingående beskrivning tar sin grund i den utformning som de flesta ledningssystem som finns följer, den s.k. Demings cirkeln, som omfattar de fyra momenten planera, genomföra, utvärdera samt agera. I ett säkerhetsledningssystem motsvaras momentet planera av exempelvis säkerhetspolicy och handlingsplaner, genomföra av genomförandet av säkerhetsarbetet i enlighet med instruktioner och utbildningar, utvärdera av incident- och olycksutredningar, revisioner, skyddsronder, observationer, och uppföljning av säkerhetsrelaterade nyckeltal, agera slutligen motsvarar att man agerar på de brister som identifieras och att nödvändiga åtgärder vidtas. 4.5 Sevesolagstiftningen Sevesolagstiftningen är en europeisk lagstiftning ( Seveso III-direktivet ) som riktar sig till företag som hanterar stora mängder kemikalier och syftar till att motverka stora och allvarliga kemikalieolyckor. Bakgrunden till denna lagstiftning är en allvarlig olycka som inträffade i den italienska staden Seveso år 1976, då ett stort utsläpp av dioxiner inträffade i vid en kemisk fabrik, med allvarliga följder för människor och djur i omgivningen. Seveso-direktivet är infört i svensk lagstiftning genom ett antal lagar, förordningar och föreskrifter: lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SFS 1999:381) med tillhörande förordning (SFS 2015:236) och föreskrift (MSBFS 2015:8), lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778), miljöbalken (SFS 1998:808) samt plan- och bygglagen (SFS 2010:900). Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 6 av 31

5 Övergripande styrning och uppföljning 5.1 Allmänt Den övergripande styrningen av arbetet med anläggningssäkerhet grundar sig dels på externa krav i form av lagar, föreskrifter samt krav från externa intressenter såsom försäkringsbolag och certifieringsorgan. Dels på interna policies, mål, regler och rutiner. Primärt i detta sammanhang är företagets säkerhetspolicy. För att säkerställa att ovan nämnda olika kravställningar efterlevs finns ett antal mål och indikatorer/nyckeltal som regelbundet följs upp. 5.2 Säkerhetspolicy Preems säkerhetspolicy finns tillgänglig i sin helhet på intranätet, den innebär en nollvision: Ingen ska skadas eller bli sjuk på grund av arbetet Inga olyckor ska inträffa som skadar människor, miljö eller egendom Det ska vara självklart för alla på Preem att alltid sätta säkerhet först 5.3 Målstyrning Framtagande och uppföljning av mål på koncernnivå styrs av koncernmanualen Målstyrning. Inom Preem finns två st säkerhetsrelaterade nyckeltal som följs upp på koncernnivå: LWIF (Lost Workday Injury Frequency = Frånvarolyckor per miljon arbetade timmar) PSER (Process Safety Event Rate = Anläggningssäkerhetshändelser av kategorierna tier 1 och tier 2 per miljon arbetade timmar) Ovan nämnda nyckeltal samt underliggande definitioner beskrivs i detalj i bilagorna till instruktionen LS303 - Avvikelsehantering. Målsiffrorna uppdateras årligen. Utfall uppdateras varje månad i Preems styrkort som finns tillgängligt på Preems intranät. Framtagande av mål och uppföljning av desamma inom affärsområde Raffinering (Preemraff) styrs av LS106 - Mål och handlingsplaner. Inom Preemraff finns utöver LWIF och PSER ytterligare säkerhetsrelaterade nyckeltal som följs upp: Oplanerade stopp (antal) SHM-ärenden i Synergi (antal) SHM-ärenden i Synergi som passerat sin tidsgräns (antal) Målsiffrorna uppdateras årligen. Utfall uppdateras varje månad i Preemraffs styrkort som finns tillgängligt på Preems intranät. Utöver ovan nämnda nyckeltal finns inom Preemraff ett särskilt styrkort för en större mängd säkerhetsrelaterade nyckeltal, vars syfte är att ge en mera omfattande och Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 7 av 31

nyanserad bild av anläggningssäkerhetens prestanda. Denna uppsättning av nyckeltal inkluderar flera nyckeltal som är s.k. leading, d.v.s. som påvisar eventuella brister i barriärverkan. Detta i motsats till s.k. lagging nyckeltal, som påvisar händelser som har inträffat, d.v.s. när bristerna i barriärverkan har fått genomslag och någon form av skadehändelse har inträffat. Ansvar för uppföljning och administration av detta styrkort ligger på Preems Safety-avdelning (SA). 5.4 Allmänna handlingsprinciper 5.4.1 Inherent safety Begreppet inherent safety används internationellt för att beskriva en anläggning som är byggd för att minimera möjliga olycksrisker och dess konsekvenser. Grundtanken är att riskerna skall vara låga även om anläggningen utsätts för ett fel eller körs felaktigt. Motsatsen är en anläggning som har höga inneboende risker vilka måste kontrolleras av ett antal skyddssystem. Vid all nykonstruktion och ombyggnad av anläggningar samt vid förändrade rutiner och driftsätt skall tankarna med inherent safety beaktas. Detta skall ske löpande i den normala verksamheten så som vid olika former av riskanalyser (t.ex. Hazop) och vid arbete med ändringar i rutiner och instruktioner. Nedanstående grundprinciper och tillhörande frågor bör användas för att utmana design och rutiner, i nämnda ordning: 1- Minimera Går det att minska volymerna av de farliga ämnena i anläggningarna? T.ex: Kan man ha processkärl med mindre volymer av LPG? 2- Ersätta Går det att ersätta de farliga ämnena i anläggningen med något som är mindre farligt? T.ex: Kan man spola utrustning med vatten och rengöringsmedel i ställer för något brännbart lösningsmedel? 3- Anpassa Går det att anpassa körsättet så man kan köra det farliga ämnet som kall vätska istället för gas under högt tryck eller kan man hantera det farliga ämnet i lägre koncentrationer? T.ex. genom att låta förångade kolväten kylas ner till kall vätska så tidigt som möjligt i anläggningen eller använda frätande kemikalier vid lägre koncentration. 4- Förenkla Går det att förenkla designen så att det inte krävs komplicerade system för att hantera processen? T.ex. använd bara olika hjälpsystem/instrumentering eller komplicerade procedurer i sista hand, om man inte kan bygga en robust och enkel anläggning. 5- Feltolerant anläggning Går det att bygga anläggningen så den kan motstå möjliga fel eller avvikelser? T.ex: Kan man bygga ledningar, flänsar och processkärl så att dessa kan motstå det högsta tryck som kan uppstå vid tex stängda utloppsventiler? 6- Begränsa konsekvenserna Går det att placera och bygga anläggningen så att möjliga fel och läckor ger lägre konsekvenser? T.ex.: Kan man placera anläggningen långt från byggnader eller platser där flera personer normalt befinner Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 8 av 31

sig eller kan man begränsa spridning av utsläpp med avrinningsytor eller invallningar? 5.4.2 Bästa tillgängliga teknik Tekniska specifikationer Preemraff har tagit fram egna tekniska specifikationer (ES Engineering Standard) som beskriver bästa tillämpbara praxis inom oljeindustrin. Dessa bygger till stor del på internationella bransch- och företagsstandards (t.ex. API, NFPA, ASME, IP, Shell-DEP, BP-RP) samt lagkrav. ES uppdateras när underliggande, för Preem tillgängliga, branschstandarder/lagar uppdateras eller utifrån specifika lärdomar, t.ex. utifrån inträffade olyckor i omvärlden. I enlighet med Preemraffs investeringsprocess skall dessa ES alltid tillämpas i samband med ny- eller ombyggnation av anläggning. 5.5 Lagbevakning Den kontinuerliga bevakningen av lagstiftning rörande anläggningssäkerhet regleras av instruktionerna, LS108 Bevakning och efterlevnad av lagar och andra krav samt LS108-01 Lagbevakning arbetsmiljö och säkerhet. I enlighet med dessa rutiner ansvarar säkerhetsspecialist inom SA för att bevaka lagstiftning och föreskrifter inom området och informera den chef som utsetts till primärt ansvarig för efterlevnad av den aktuella lagen/förordningen/föreskriften om eventuella förändringar eller uppdateringar, samt att hålla Laglista Säkerhet uppdaterad och tillgänglig på intranätet. Bevakning av lagstiftning rörande farligt gods och kommunikation av förändringar till berörda sköts av säkerhetsrådgivaren för transport av farligt gods inom SA. Bevakning av lagstiftning rörande elsäkerhet sköts av avdelningen UH El & Instrument. 5.6 Granskning och uppföljning 5.6.1 Ledningens genomgång På koncernnivå genomförs uppföljning av verksamhetens utfall inom viktiga områden genom kvartalsvisa genomgångar i en process som kallas Management review. Varje genomgång omfattar dels en återkommande del, där Arbetsmiljö, säkerhet och yttre miljö ingår, dels en del med fokusområden, som varierar mellan de fyra olika kvartalen. Slutsatser, förbättringspotentialer och specifika åtgärder dokumenteras i protokoll från mötet och följs upp vid nästkommande möte. Inom Preemraff genomförs årligen Ledningens genomgång i enlighet med LS 107 Ledningens genomgång, vilket innebär att Preemraffs ledningsgrupp systematiskt går igenom den samlade bilden av verksamhetens utfall inom viktiga områden, såsom mål och nyckeltal på styrkortet, genomförande av säkerhetsrelaterade aktiviteter, lagefterlevnad, hantering av avvikelser etc. Vid behov fattas beslut om åtgärder. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 9 av 31

5.6.2 Internrevisioner I syfte att leda, styra, kvalitetssäkra och förbättra verksamheten, samt att fånga upp önskemål och förbättringsförslag från organisationen genomförs kontinuerligt internrevisioner i enlighet med instruktionen LS305 Internrevisioner. 5.6.3 Externa revisioner Utifrån de certifikat som Preemraff innehar ISO 9001 (kvalitet), ISO 14001 (miljö), AFS 2001:1 (systematiskt arbetsmiljöarbete) samt OHSAS 18001 (arbetsmiljö) genomförs årliga revisioner av externt certifieringsorgan. En omfattande årlig revision av verksamheten, med fokus på anläggningssäkerhet, genomförs även av verksamhetens försäkringsmäklare tillsammans med försäkringsgivare. 6 Organisation 6.1 Allmänt Preems organisation på olika nivåer beskrivs i organisationsscheman som finns tillgängliga på intranätet under Om Preem -> Organisation. Preemraffs organisation beskrivs också översiktligt i LS102 Preemraffs organisation och arbetssätt. Organisationen är en linjeorganisation, t verksamhetsansvariga chefer har arbetsmiljöansvar för personal, ansvar för budget samt ansvar för att leda och fördela personalens operativa arbete. Respektive sektions och avdelnings uppdrag finns dokumenterat i sektions- och avdelningshandböcker. Individuella roller, ansvar och befogenheter finns dokumenterat i befattningsbeskrivningar. 6.2 Roller, ansvarsfördelning och befogenheter Raffinaderichefen har det övergripande ansvaret för verksamheten vid båda raffinaderierna, d.v.s. affärsområdet Raffinering. Under raffinaderichefen finns närmast sektionschefer för: Produktion Lysekil Produktion Göteborg Underhåll (UH) Projekt & Reliability (PR) Teknik (TE) Inköp Dessa har delegerats personalansvar och budgetansvar från raffinaderichefen och ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt i ledningssystemet föreskrivna regler och rutiner. Produktionssektionerna ansvarar för att anläggningarna körs på ett säkert sätt. Sektionerna är organiserade i olika areor på raffinaderiet i Lysekil (LYR) och raffinaderiet i Göteborg Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 10 av 31

(GOR). För varje area finns en driftchef som har det övergripande ansvaret att tillse att anläggningssäkerheten på respektive area är tillfredställande och uppfyller ställda krav, samt att identifierade risker är, tydliggjorda, kommunicerade och omhändertagna. Produktionschefer, driftchefer, driftingenjörer (LYR) och produktionsingenjörer (GOR) samt Driftmästare (LYR) /Skiftchefer (GOR) har befogenheter kopplade till säkerhetssystem som beskrivs närmare i SA201 Arbetstillstånd LYR, SA101 Arbetstillstånd GOR och DR42 Regler för åsidosättande av säkerhetsfunktioner Driftingenjör LYR respektive Produktionsingenjör GOR har befogenhet att godkänna att avställd anläggning tas i drift samt att utfärda temporära drift-instruktioner. Driftmästare (LYR) / skiftchefer (GOR) har befogenhet och ansvar att stoppa driften om man bedömer att man inte kan hålla sig inom angivna ramar för anläggningssäkerheten. Driftmästare eller brandförman (LYR) / skiftchefer (GOR) har ansvar och befogenhet att initiera räddningsinsats i händelse av olycka. Produktion Lysekil har även det raffinaderiövergripande ansvaret för förebyggande och avhjälpande räddningstjänst för både GOR och LYR, vilket leds av avdelningen Räddningstjänst (RTJ). Under PR finns raffinaderiets Inspektionsavdelning, som utför ackrediterad kontroll av cisterner, rör och säkerhetsventiler. Chefen för Inspektionsavdelningen ansvarar för att: Årligen fastställa de inspektionsaktiviteter som krävs för att uppfylla krav i relevanta lagar och föreskrifter samt interna krav. Tillfälligt begränsa max tillåtna värden för tryck, temperatur, volym och flöde om behov finns. För att få utföra en inspektionsaktivitet efter beslutad tidsgräns krävs en särskild riskanalys enligt rutinerna i SA501 Riskhantering samt godkännande av Produktionschef. UH ansvarar för att anläggningarna underhålls så att de förblir säkra ur både anläggningssäkerhets- och driftsäkerhetsperspektiv. Under UH finns bl.a. avdelningarna El & Instrument (LYR) och UH GOR, som ansvarar för både drift och underhåll av eldistributionsnäten på LYR och GOR, denna drift ingår alltså ej i areornas ansvarsområde. TE ansvarar för att godkänna processdesign av nya installationer samt ändringar av processdesign vad gäller befintliga installationer i enlighet med LS 301 Management of Change. Begreppet processdesign inkluderar fastställandet av driftparametrar för säker drift och konfigurering av reglersystem. TE ansvarar för framtagande av integrity operating window (IOW) för processanläggningarna. På koncernnivå finns även affärsområden Human Resources (HR) och Hållbar Utveckling (HU). Inom HU finns bl.a. sektionen Säkerhet, hälsa och miljö (SHM) Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 11 av 31

SHM omfattar stabsfunktioner inom arbetsmiljö, anläggningssäkerhet, security, hälsa och miljö. Inom SHM finns SA med syfte att stödja samtliga affärsområden i deras säkerhetsoch arbetsmiljöarbete. Inom SA finns på Preemraff arbetsmiljöingenjörer och säkerhetsspecialister med uppgift att övergripande bevaka lagefterlevnad inom de respektive områdena arbetsmiljö och anläggningssäkerhet, medverka vid myndighetskontakter samt att ta fram verktyg, rutiner, instruktioner och utbildningar. HR ansvarar bl.a. för stöd i samband med rekrytering, utvärdering och kompetensutveckling av Preems medarbetare och chefer. Berörd driftchef ansvarar för att godkänna nya elektroniska säkerhetssystem och godkänna kraven som ställs på dessa (SIL-nivå). Detta gäller även vid ändringar eller borttagning av befintliga system. Om systemen enbart hör till eldistributionsnätet så ligger motsvarande på avdelningscheferna UH El & Instrument (för LYR) / UH GOR (för GOR). Dessa avdelningschefer ansvarar för att säkerställa att de system, som levereras och installeras, utformas och underhålls så att de uppfyller de ställda kraven. 6.3 Särskilda ansvar utifrån lagstiftning 6.3.1 Allmänt I enlighet med LS 108 Lagbevakning arbetsmiljö och säkerhet är ansvar för olika relevanta lagar, förordningar och föreskrifter fördelade till olika befattningar i organisationen. Detta ansvar omfattar att tolka lagstiftningen och säkerställa att det finns rutiner i organisationen som uppfyller kraven i de aktuella lagarna. 6.3.2 Säkerhetsrapport och information till allmänheten enligt Sevesolagstiftningen Enligt Seveso-lagstiftningen klassificeras raffinaderierna som Sevesoanläggningar av den högre graden. Detta innebär bl.a. krav på att en säkerhetsrapport ska finnas på plats och uppdateras vart femte år samt att information om anläggningen och dess riskbild ska tillgängliggöras för allmänheten. Ansvar för detta ligger hos raffinaderichefen men arbetsuppgiften att samordna och sammanställa rapporten ligger på SA, se instruktionen Safety-avdelningens lagstyrda arbetsuppgifter. Utifrån samma lagstiftning ska raffinaderierna också tillhandahålla information om verksamheten och dess risker samt hur personer i omgivningen ska agera i händelse av en olycka. SA ansvarar för att tillse att denna information tillhandahålls till allmänheten, i samverkan med RTJ och Preems Kommunikationsavdelning, se instruktionen Safetyavdelningens lagstyrda arbetsuppgifter för mer information. Även nödlägesplaner (intern plan för räddningsinsatser) ska bifogas till säkerhetsrapporten, NL101 Nödlägesplan för Preemraff Göteborg respektive NL201 Nödlägesplan för Preemraff Lysekil. Dessa uppdateras och övas på intervall om tre år och skickas då in till Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 12 av 31

länsstyrelsen separat om det inte sammanfaller med säkerhetsrapport. För upprättande och övning av insatsplaner ansvarar RTJ. För korrespondens med Länsstyrelsen ansvarar SA. 6.3.3 Hanteringstillstånd och föreståndare enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor Enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:1011) samt tillhörande förordning (SFS 2010:1075) krävs tillstånd för hantering av brandfarliga varor i den omfattning som sker i verksamheten, samt att det för varje tillståndspliktig verksamhet finns en utsedd föreståndare för hanteringen av brandfarlig vara. Hanteringstillståndet innehas av Raffinaderichefen. Arbetsuppgiften att sammanställa underlag och sköta tillståndsprocessen samt skicka information till tillsynsmyndigheten om föreståndare ligger på SA, se instruktionen Safety-avdelningens lagstyrda arbetsuppgifter. Produktionschefen (LYR respektive GOR) är utsedd till föreståndare för respektive raffinaderi. Härtill har det funnits ändamålsenligt att för var och en av driftareorna LYR och GOR samt för respektive laboratorie utse areaföreståndare enligt nedanstående: Ansvarsområde Befattning Föreståndare Hela Preemraff LYR Produktionschef Sofia Lagerkvist Area 1 LYR Driftchef-area 1 Patrik Laurell Area 2 LYR Driftchef-area 2 Joacim Calner Area 3 LYR Driftchef-area 3 Leif Eriksson Laboratoriet LYR Laboratoriechef Sandra Eriksson Hela Preemraff GOR inkl. RO Produktionschef Sofia Sundström berg Risholmen, Skarvik terminal samt Arendal LPG lager Process Produktion (GOR) Driftchef PE Regina Westin Produkt Produktion (GOR) Driftchef PD Kent Johansson Skarvik terminal, Arendal Produktionsingenjör John Engelsen LPG lager Skarvik Laboratoriet (GOR) Laboratoriechef Harald Jeppsson Raffinaderiföreståndaren ansvarar för att säkerställa att inom respektive raffinaderi finns system så att regler och intentioner i den aktuella lagstiftningen efterlevs. Areaföreståndarens arbetsuppgifter är att tillse att verksamheten inom resp. area bedrivs enligt gällande föreskrifter och villkor och är skyldig att hålla sig informerad om sådana ändringar i lagen som berör aktuellt arbetsområde. Areaföreståndaren har befogenhet att stoppa verksamheten när ställda krav ej uppfylls. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 13 av 31

En detaljerad beskrivning av fördelningen av arbetsuppgifter rörande Raffinaderiföreståndare och Areaförståndare finns i SA 401-01 Ansvarsfördelning föreståndare brandfarlig vara. 6.3.4 Systematiskt brandskydd enligt lagen om skydd mot olyckor Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska ägare eller nyttjanderättsinnehavare av byggnader eller andra anläggningar i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka samt i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och förhindra eller begränsa skador till följd av brand. Chef RTJ ansvarar för att det finns ett uppdaterat dokument som tydliggör ansvar och arbetsuppgiftsfördelning i detta sammanhang för respektive raffinaderi. Denna skriftliga redogörelse för det systematiska brandskyddsarbetet ska också delges kommunen (Räddningstjänsten). 6.3.5 Särskilt utsedd person enligt AFS 2002:1 Användning av trycksatta anordningar AFS 2002:1 Användning av trycksatta anordningar föreskriver att det ska finnas en särskilt utsedd person som ska säkerställa att den fortlöpande tillsynen genomförs i enlighet med upprättat program. Den fortlöpande tillsynen av trycksatta anordningar inom Preemraff omfattar rutiner som genomförs av både Produktions-sektionen och Inspektionsavdelningen. Respektive Produktionschef (LYR och GOR) ansvarar för Produktions-sektionens fortlöpande tillsyn och Inspektionschef för Inspektionsavdelningens fortlöpande tillsyn. Var och en av dessa chefer ansvarar för att inom ramen för sitt verksamhetsområde: Utforma programmet för den fortlöpande tillsynen så att det har lämplig omfattning utifrån de riskanalyser som gjorts för anläggningarna. Klargöra ansvar och resurser för genomförande. Klargöra hur tillsynen ska dokumenteras. Klargöra när och hur eventuella åtgärder vidtas utifrån upptäckta brister. Följa upp genomförandet av programmet. Regelbundet, minst en gång per år, se över och vid behov uppdatera programmet. 6.3.6 Ackrediterad kontroll enligt tillämpliga föreskrifter MSBFS 2014:5 Myndighetens för samhällskydd och beredskaps föreskrifter om cisterner och rörledningar för farliga vätskor, SÄIFS 2000:2 Föreskrifter och allmänna råd om hantering av brandfarliga vätskor, SÄIFS 2000:4 Föreskrifter och allmänna råd om cisterner, gasklockor, bergrum och rörledningar för brandfarlig gas, AFS 2005:3 Besiktning av trycksatta anordningar samt NFS 2003:24 Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenförorening vid lagring av brandfarliga vätskor ställer krav avseende kontroll av utrustning. Inspektionsavdelningen ansvarar för att kontroll enligt dessa föreskrifter planeras och genomförs. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 14 av 31

Föreskrifterna ovan behandlar även hur cisterner och rör ska byggas och placeras samt design. För detta ansvar projektavdelningen vid nybyggnation. 6.3.7 Säkerhetsrådgivare enligt lagen om transport av farligt gods Enligt lagen om transport av farligt gods (SFS 2006:263) och tillhörande förordning (SFS 2006:311) skall den vars verksamhet omfattar transporter av farligt gods enligt denna lag ha en säkerhetsrådgivare, som har till uppgift att, under verksamhetsledningens ansvar, verka för att skador i samband med transporterna förebyggs. Denne ska vara godkänd av och anmäld till MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap). Preem omfattas av denna lagstiftning och ansvar för tillhandahållande av befattningen säkerhetsrådgivare ligger på SA. Säkerhetsrådgivare är kontaktperson mot MSB och rapporterar i enligt med dess föreskrift om säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods (MSBFS 2015:9 Föreskrifter om säkerhetsrådgivare för transport av farligt gods). 6.3.8 Rapportering av tillbud och olyckor till berörda myndigheter Enligt Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778), tillhörande förordning (SFS 2003:789) samt förordningen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:1075), skall vissa anläggningssäkerhetsrelaterade händelser anmälas till myndigheterna. Linjechef för den del av verksamheten där händelsen inträffat ansvarar för att kontakta SA för bedömning av händelsen samt hantering av rapportering. Vidare detaljer kring rapportering beskrivs i SA342 Extern rapportering av olyckor och tillbud. 6.3.9 Lagstiftning om egenkontroll av elsäkerhet Avdelningarna El & Instrument (LYR) och UH (GOR), ansvarar för den lagstadgade egenkontrollen av elsäkerheten på Preemraff. 6.3.10 ATEX-lagstiftningen Föreståndaren ansvarar för att den explosionsskyddsdokumentation som erfordras enligt ATEX utfärdas och finns tillgänglig. Detta inbegriper även identifiering av riskområden och klassificering av dessa. Chefen för projektavdelningen ansvarar för att klassningshandlingarna och klassningsritningarna uppfyller kraven i ATEX lagstiftningen samt att utrustning som installeras vid projektarbeten uppfyller kraven i klassningshandlingarna. För utrustning som installeras eller byts ut som en del av det normala underhållsarbetet ansvarar respektive areachef UH för uppfyllande av kraven i klassningshandlingarna. Areachef UH ansvarar för att utrustning installerad i riskområden underhålls enligt tillverkarens specifikation för att upprätthålla klassningen av utrustningen. Ytterligare detaljer kring hur kraven i ATEX-direktivet uppfylls finns i SA405 Uppfyllande av ATEX-direktivet. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 15 av 31

6.4 Kompetenser och utbildning 6.4.1 Allmänna kompetenskrav och utbildningar All personal (nyanställd eller extern) som ska erhålla passerkort till raffinaderiområdet ska genomgå skyddsutbildning i enlighet med kraven i SA321- Säkerhetsutbildning för utfärdande av passerkort. För de personer som ska lämna ut och ta emot arbetstillstånd finns specifika krav på kompetens, utbildning och utcheckningsprocedurer. Dessa krav beskrivs i respektive arbetstillståndsrutin; SA101 Arbetstillstånd GOR och SA201 Arbetstillstånd LYR. 6.4.2 Specifika kompetenskrav och utbildningar Principer för samordning av utbildning beskrivs i LS401 Samordning av utbildning inom Preemraff. Specifika kompetenskrav för respektive befattning, utifrån de ansvar och arbetsuppgifter som omfattas, fastställs av respektive sektions-, avdelnings- eller gruppchef. Varje individ ska ha ett kompetenskort där det dokumenteras vilka utbildningar personen har genomgått och när. I samband med det årliga utvärderingssamtalet genomför chef och medarbetare en gapanalys avseende kompetens och årets utbildningar planeras. För kollektivanställda medarbetare inom Produktion och Underhåll (t.ex. driftstekniker, kontrollrumstekniker, underhållstekniker, E&I-tekniker etc.) regleras arbetsuppgifter och erfoderlig kompetens i respektive arbetsbeskrivning. För utbildningsdelar som bedöms som kritiska för aktuell befattning tillämpas ett arbetssätt med utcheckningar, för att säkerställa att varje person genomgått aktuell utbildning med godkänt resultat. För varje person skall ett uppdaterat kompetensregister finnas, vilket dokumenteras i utbildningssystemet. Utöver detta genomförs oavsett eventuella förändringar i lagar och regler utbildning av berörda, enligt föreskrifterna om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S) (MSBFS 2015:1), vart femte år. 7 Säkerhetskritiska system och rutiner 7.1 Riskhantering 7.1.1 Övergripande riskbedömning för hela verksamheten I enlighet med reglerna Seveso-lagstiftningen ska verksamheter som bedriver storskalig kemikaliehantering regelbundet identifiera och hantera risker. Instruktionen SA501 Riskhantering beskriver vad som skall riskbedömas, hur riskbedömning skall genomföras samt vilka risktoleranskriterier som gäller inom Preemraff. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 16 av 31

Information om orsakssamband för olika former av anläggningssäkerhetshändelser samt utgångsvärde för sannolikhetsbedömningar finns i SA501 07 Faktastöd riskbedömningar. En översiktlig beskrivning av de olycksrisker som finns inom verksamheten finns i instruktionen SA 409 Identifiering och analys av olycksrisker. Likaså finns en översiktlig beskrivning av åtgärder i instruktionen SA 410 Åtgärder för att begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. 7.1.2 Riskbedömning av anläggningar i drift Anläggningsriskbedömningarna skall täcka de risker som är anläggningsrelaterade (driftrelaterade), dvs. risken för att någon befintlig anläggning eller utrustning genom plötsligt haveri eller oavsiktligt felgrepp ska orsaka skadehändelser som t.ex. brand, explosion eller utsläpp av kolväten, svavelväte eller andra farliga ämnen. Dessa grovriskanalyser ligger även till grund för en bedömning av vilken fortlöpande tillsyn som krävs på respektive anläggning. Ansvar för att anläggningsriskbedömningar finns på plats och hålls uppdaterade enligt kraven i SA501 Riskhantering ligger på respektive driftchef. 7.1.3 Re-hazop Med syfte att säkerställa en god riskkontroll avseende processanläggningarna genom att det alltid ska finnas aktuella/uppdaterade hazopar tillgängliga för alla processanläggningar, genomförs översyn av befintliga hazopar vart femte år i enlighet med den s.k. rehazopprocessen (detta är utöver de rutiner som finns för förändringar av anläggningarna). Rehazop-processen beskrivs i SA 406 Rehazop-processen. 7.2 Säkerhetsrelaterade driftaktiviteter 7.2.1 Driftinstruktioner och driftrelaterad anläggningsdokumentation För varje utrustning respektive anläggning eller anläggningsdel ska som minimum följande dokumentation finnas tillgänglig: Tillåtna driftparametrar (t ex tryck, temperatur, flöde, media) P & I-ritningar Funktionsbeskrivningar av säkerhetssystemen För varje anläggning ska som ett minimum följande skriftliga driftinstruktioner finnas: Uppstarts- och nedsläckningsinstruktion Normala driftsparametrar (max, min, normala gränser) Åtgärder vid brand, gas- eller oljeläckage (denna instruktion inkluderar plan för sektionering, inblockning, trycksänkning och urpumpning av resp. anläggning). I detta innefattas även insatsplaner för olika typer av nödlägen som tas fram i samarbete mellan RTJ och aktuell driftarea, se även 6.3.2. Åtgärder vid bortfall av service systemen, dvs. el, ånga, luft, kylvatten, kväve Åtgärder vid störning eller bortfall av styr och säkerhetssystem (tex TDC/Delta V och PLC-system) Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 17 av 31

I instruktionerna för anläggningarna ska det framgå hur identifierade risker, enligt SA501 Riskhantering, omhändertas och vilka åtgärder som vidtas för att säkerställa säker drift av anläggningarna. 7.2.2 Driftsfönster Driftfönster (Integrety Operating Window, IOW) finns uppställda för att kunna förutse skademekanismer som kan inträffa och i vilken hastighet de utvecklas. Denna kunskap och kontroll av viktiga driftparametrar ger möjlighet att beräkna/uppskatta återstående livslängder och därmed kunna drifthålla anläggningarna avseende både säkerhet och drifttillgänglighet. Vid fastställande av driftsfönster ingår också att veta konsekvenserna av drift utanför driftfönsterbegränsningarna, för att agera tillräckligt snabbt och på rätt sätt. Fokus är att sätta upp de begränsningar som måste hållas för att inte aktivera de degraderingsmekanismer som skadar anläggningen. Detta driftfönster definieras som IOW. Preemraffs arbete grundar sig i rekommendationerna i API RP 584 och finns ytterligare beskrivet i SA407 Driftsfönster. 7.2.3 Driftrelaterat utbildningsmaterial Driftchef ansvarar för att det finns utbildningsmaterial framtaget för areans anläggningar. Utbildningsmaterialet skall som minimum omfatta anläggningsbeskrivningar, som utfärdas av handläggare inom driftavdelningen, granskas av ansvarig processingenjör och godkännes av driftchef. Varje anläggningsbeskrivning skall inkludera ett avsnitt om säkerhet (avser både anläggningssäkerhet, arbetsmiljö och yttre miljö) med följande underrubriker: Identifierade säkerhetsrisker (kan tex hänvisa till sammanställning enligt SA501 Riskhantering) Konsekvenser vid avvikelser från normala driftsbetingelser Anläggningens säkerhetssystem Utbildningar inom eldistribution och elsäkerhet styrs genom UNEI ledningssystem. Motsvarande görs av cheferna för avdelningarna El & Instrument och UH GOR när det gäller anläggningarna för eldistribution. 7.2.4 Driftens fortlöpande tillsyn Driftens fortlöpande tillsyn omfattar följande aktiviteter: Daglig rondering, ugnsrondering och helgrutiner Skyddsronder Funktionskontroll av säkerhetsutrustning Larmhantering Läcksökning Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 18 av 31

7.2.4.1 Daglig rondering, ugnsrondering och helgrutiner Varje skift utförs regelbunden rondering av eget ansvarsområde av ansvarig områdestekniker. Som grund för denna rutinmässiga rondering skall en checklista finnas för respektive ansvarsområden. Utöver de dagliga kontrollerna finns även kontroller som utförs med längre intervall och även dessa skall vara införda i en checklista eller rutinkalender, enligt instruktioner PA-12 PE (GOR) och 2-02 PE (GOR). Utförda kontroller skall vara spårbara via signering i pappersformat eller via digitala loggar. Vid varje skiftavlösning skall loggar föras så att en säker överföring av information mellan skiften kan ske. På dagtid utför driftingenjörer/produktionsingenjörer dagligen/veckovis rondering av egna ansvarsområden. Ronderingen av ugnar utförs dagligen enligt checklista och loggas i uteloggen, Infosys. För mer information se DR23 Inspektion av ugnar, bilaga 1 (GOR) samt AI006 Säkerhetsoch kvalitetskontroll av Areans ugnar (Area 2, LYR) och RL Rondering för kontroll av säkerhet och kvalitet på areans ugnar (Area 3, LYR). Ugnsrondering i tvärfunktionella grupper utförs 1 ggr/år och ugn enligt DR-23 Bilaga 2 (GOR). På LYR sker det 1-2 ggr/år enligt avdelningshandboken kapitel 6. Veckovisa och månadsvisa kontroller styrs av rutinkalender som finns i Infosys. Kontroll av rödmärkta manometrar gällande funktion och aktuella tryck utförs via instruktionerna: LYR: Area 1 DI G29, Area 2 AI 201, Area 3 AI 301 GOR: 03 Avdelningens fasta rutiner 7.2.4.2 Skyddsronder Planering och genomförande av skyddsronder enligt SA 610 Ronder relaterade till arbetsmiljö och säkerhet samt instruktioner PA-12 PE (GOR) och 2-02 PD (GOR). I enlighet med SA 610 Ronder relaterade till arbetsmiljö och säkerhet genomför även Preemraffs ledningsgrupp ronder med inriktning på det systematiska arbetsmiljöarbetet, anläggningssäkerhet samt yttre miljö, så att Preemraffs verksamhet täcks in under kalenderåret. I stora drag genomförs denna rond på varje site (LYR och GOR) varannan vecka och årsplaneringen säkerställer att hela verksamheten täcks in. 7.2.4.3 Funktionskontroll av säkerhetsutrustning I detta innefattas elektroniska säkerhetssystem i DCS och SIS system, brand och gasvarningssystem och mekaniska förreglingar och låsningar av ventiler. Kontroller av säkerhetssystem regleras övergripande genom instruktionerna AIG 12 Funktionskontroll av säkerhetssystem (LYR), Driftinstruktion G:15 Funktionskontroll av säkerhetssystem Area 1 (LYR) samt 03 Avdelningsinstruktioner PE/PD (GOR). För att Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 19 av 31

säkerställa funktionen av säkerhetssystemen skall rutiner finnas inom driftavdelningarna som säkerställer att en regelbunden kontroll av dessa system utförs. Testprocedurer Area 1, Testprocedurer Area 2 och Testprocedurer Area 3 LYR beskriver rutiner för säkerhetstester och genomförande redovisas löpande via excelark. Vid deaktiveringar av säkerhetssystem ska dessa dokumenteras och signeras enligt kraven i aktuella instruktioner. Informationen om deaktiverade system skall även finnas uppdaterad i loggboken (röda) för varje area samt nyckelblockeringar i skiftchefsloggen, Infosys (GOR) respektive DM-logg i Infosys (LYR). Stickprovskontroller skall regelbundet utföras i DCS och SIS system för att verifiera att förekommande deaktiverade säkerhetsfunktioner har giltig dokumentation. Kontroll av interlocksystem och andra låsta ventiler som skall säkerställa rätt ventillägen på säkerhetskritiska ventiler regleras genom instruktionerna AIG 11 Interlocksystem och AIG 14 Låsta ventiler (LYR) samt A-3/RU-1 Interlock lås PE (GOR), 2-03 Interlocklås PD (GOR), G:31 Kontroll av interlocklås och långtids-kedjelås (Area 1 LYR), AI 202 Kontroll av interlocksystem (Area 2 LYR) och AI 302 Kontroll av interlocksystem (Area 3 LYR). 7.2.4.4 Larmhantering För att hålla kontroll på setpunkter och larmprioritetet samt mängden stående larm skall rutiner för denna hantering finnas. Hantering av larm styrs i instruktionerna Larmhanteringsinstruktion (LYR) samt DR 02 Larmfilosofi för processenheten (GOR), 2-15 Larmfilosofi för PD (GOR) och Amhazprocedur (LYR). 7.2.4.5 Läcksökning För att säkerställa att det inte finns läckor i processystemen skall regelbunden läcksökning ske i anläggningarna. Styrs läcksökningsrutinerna i instruktionerna: LYR: Area 1 DI G39, Area 2 AI 15, Area 3 AI 5 GOR: 42 31 Läcksökning i Skarvik, UH02 Läcksökning inom process och tankanläggning 7.3 Instrumentbaserade säkerhetsfunktioner 7.3.1 SIL-processen Syftet med SIL-processen är att säkerställa att instrument med säkerhetskritiska funktioner (s.k. SIF) installeras, underhålls och testas på rätt sätt baserat på hur kritiska dessa är i processen ur säkerhetshänseende, dvs. baserat på vilken tillförlitlighet de skall ha för att upprätthålla bestämd SIL-nivå. För mer information se SA 404 SIL-processen. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 20 av 31

7.3.2 Krav vad gäller instrumentbaserade säkerhetssystem Programmerbara instrumentbaserade säkerhetssystem, (SIF) som består av en eller flera säkerhetsfunktioner utformas enligt kraven i Europastandarden IEC-61508/61511, vilket bl.a. innebär klassificering av varje system med 0, 1, 2 resp. 3 vad gäller tillförlitlighet. Detta innebär att alla säkerhetsfunktioner tilldelas en så kallad SIL (Safety Integrity Level) klass. Vidare utformas säkerhetsfunktionerna så att komplett funktionstest kan göras under drift, dvs. hela vägen från "input device till output device". De närmre kraven finns angivna i Preemraffs tekniska standarder (ES) samt i SA506 Hazopgranskning och SIL-klassning. Befintliga anläggningars instrumentbaserade säkerhetssystem och eventuella behov av uppgradering till samma standard bedöms strukturerat. Det sker genom rehazop-processen vilken beskrivs i SA406 Re-Hazop processen. 7.3.3 Test av instrumentbaserade säkerhetssystem För de befintliga icke SIL klassade system som av respektive driftchef bedömts som nödvändiga för att hantera ett kritiskt driftläge görs, vid sidan om det ordinarie underhållsarbetet, regelbundna tester enligt ett fast program. SIL klassade loopar testas enligt det testintervall som fastställts för aktuell loop. Resultatet av dessa tester redovisas till produktionschefen som bedömer utfallet och vidtar behövliga åtgärder. Omfattning och procedur för test av Preemraffs säkerhetssystem framgår av AIG-12 Funktionskontroll av säkerhetssystem LYR (LYR) och respektive avdelnings instruktioner PE1/PE2/PD (GOR). 7.3.4 Deaktivering av instrumentbaserade säkerhetssystem Deaktivering av säkerhetssystem sker endast efter godkänd rutin, se SA201 Arbetstillstånd LYR/ DR42 Regler för åsidosättande av säkerhetsfunktioner (GOR). Detta gäller all typ av deaktivering, och oavsett i vilket system, på vilket sätt som deaktiveringen sker, eller orsaken för deaktiveringen (underhåll, reparation och/eller test). 7.4 Arbetstillstånd Alla arbeten som ska genomföras inne på raffinaderiområdet ska hanteras enligt Preemraffs arbetstillståndsprocedur, vilken beskrivs i SA 101 Arbetstillstånd GOR och SA 201 Arbetstillstånd LYR. Proceduren syftar till att: Ange de villkor som minst måste uppfyllas för att ett arbete, som skulle kunna medföra risker för personal och anläggningar, ska kunna utföras på ett säkert sätt. Ange de villkor som måste uppfyllas för inträde i ett slutet utrymme. Arbetstillståndsrutinen utgör en säkerhetskritisk rutin, som i förlängningen också syftar till att uppfylla ett flertal kravställningar i olika lagar och föreskrifter, såsom: Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 21 av 31

Arbetsmiljölagen (SFS1977:1160) med tillhörande föreskrifter, Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) samt Lagen om brandfarliga och explosiva varor (SFS 2010:1011). 7.5 Säkerhetsrelaterade underhållsaktiviteter 7.5.1 Underhållsinstruktioner Rutiner för att upprätthålla anläggningarnas integritet finns beskrivna i underhållssektionens instruktioner. I dessa ingår bland annat förebyggande underhållsaktiviteter och egenkontrollprogram mm. 7.5.2 Förebyggande underhåll (FU) Chef UH ansvarar för upprättande av löpande underhållsprogram för att säkerställa att utrustningen vidmakthålls i drift och anläggningssäkert skick. Så långt som möjligt görs areavisa program. För nya anläggningar görs dessa program före uppstart. Ovanstående utrustning inkluderar alla delar (mekaniska, elektroniska och programvara) av systemen. In- och utvändig undersökning ingår i det förebyggande underhållet. För mer information se även instruktion AN201 Driftsäkerhetsprocessen där RBUS (Riskbaserad underhållsstyrning) beskrivs närmare. 7.6 Integritet tryckbärande utrustning 7.6.1 Integritetsrelaterad anläggningsdokumentation Förutom "normal" anläggningsdokumentation ska för varje processanläggning finnas upprättade speciella inspektionsisometrier (eller motsvarande), vilka utgör underlag för inspektionsverksamheten. 7.6.2 Inspektionsavdelningens fortlöpande tillsyn Chefen för Inspektionsavdelningen fastställer årligen programmet för inspektionsaktiviteter som krävs för att uppfylla ställda krav. Planen kommuniceras löpande till anläggningsägare (driftchefer) samt avdelningschefer UH så att planen kan realiseras på ett effektivt sätt. Exempel på inspektionsaktiviteter som skall planeras in av UH och drift är inspektion av processkärl, kontroll av säkerhetsventiler och kontroll av vissa instrumentbaserade säkerhetsloopar. Inspektionsavdelningens arbete med fortlöpande tillsyn styrs av följande instruktioner: NO101 Investeringsprocessen, G14 Provningsprogram och SA408 Korrosionskontrolldokument (CCD). SA408 anger vidare att inspektionsprogrammet skall skapas utefter resultatet i CCD. Inspektionsavdelningens fortlöpande tillsyn omfattar: In- och utvändig undersökning Driftprover Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 22 av 31

7.6.2.1 In- och utvändig undersökning Besiktning: Föreskriven kontroll i form av installationsbesiktning, återkommande besiktning, revisionsbesiktning eller riskanalysbaserad besiktning som skall utföras av ett ackrediterat organ. Egenbesiktning: Besiktningsmoment i återkommande besiktning som efter bedömning av ett ackrediterat organ får utföras av en kontrollenhet hos brukaren. I vissa fall kan det gälla utomstående företag som av ett ackrediterat organ bedömts för ifrågavarande besiktningsmoment hos en brukare. 7.6.2.2 Driftprover Återkommande besiktning bestående av systemkontroll och funktionskontroll av säkerhetsutrustning, t.ex. test av säkerhetsventiler. 7.6.2.3 Korrosionskommittén För att ha en löpande kontroll olika former av materialdegraderings problem finns ett raffövergripande forum för detta. I instruktionen SA403 Korrosionskommittén styrs rutinerna för den raffövergripande gruppen och de lokala grupperna (en per driftarea). 7.7 Hantering av förändringar 7.7.1 Övergripande procedur för hantering av förändringar Preemraffs övergripande procedur för hantering av förändringar beskrivs i LS 301 Management of Change. Detta är en paraplyinstruktion som på ett övergripande plan definierar vad som utgör en förändring och sedan, beroende på vilken typ av förändring det handlar om, hänvisar vidare till andra rutiner, såsom t.ex. NO 101 Investeringsprocessen, AN 102 Rutin för nya råvaror etc, alternativt hantering enligt den rutin som beskrivs i densamma instruktionen. 7.7.2 Driftriskgranskning vid nyinstallation och modifiering av processutrustning Handläggning av om- och nybyggnadsprojekt följer en noggrann plan enligt NO101 Investeringsprocessen. Av denna plan framgår vid vilka faser som olika säkerhetsgranskningar genomförs, vilket även sammanfattas nedan. Före beslut om nyinstallation eller modifiering av processutrustning sker en preliminär s.k. SHE-granskning (NO301 SHE-granskning) för att säkerställa att projektet kommer att uppfylla gällande krav vad gäller arbetsmiljö, yttre miljö samt anläggningssäkerhet. När konstruktionen och/eller processdesignen är tillräckligt väl definierad, sker en formell driftriskanalys (Hazop) i enlighet med SA506 Hazopgranskning och SIL-klassning. Dokument-ID: PREEMLS-529807731-54 Sid 23 av 31