Kiselalger i Kalmar län En undersökning av 10 lokaler

Kiselalger i Kalmar län 2015 En undersökning av 10 lokaler

Kiselalger i Kalmar län 2015 Meddelande 2016:02 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Bilder: Tryckt hos: ISSN 0348-8748 Länsstyrelsen Kalmar län Tillväxt och Miljö/Vattenenheten Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB Framsidans foto visar kiselalgen Amphora libyca, som var vanlig i Strömmen i årets undersökning. Foto: Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, tidigare Medins Biologi AB Länsstyrelsen Kalmar län Lantmäteriet Allt bildmaterial i rapporten omfattas av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, om inte annat anges Endast digitalt

Förord Länsstyrelsen har bland annat till uppgift att följa länets utveckling på en rad olika områden. Inom den regionala miljöövervakningen i Kalmar län undersöks kiselalger i rinnande vatten för att bedöma allmän vattenkvalitet och olika typer av miljögiftspåverkan. Föreliggande rapport är del i detta miljöövervakningsarbete. Kiselalger växer på stenar och andra fasta substrat i vattendrag och bildar ett mycket artrikt växtsamhälle som kan innehålla upp till 100 olika arter på en lokal. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. Anledningen är at de är mycket goda miljöindikatorer på både försurning och övergödning. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Undersökningen är ett led i länets arbete med regional miljöövervakning och kalkeffektuppföljning. Syftet med rapporten är att få en bättre karakterisering av vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten och syftar till att dels öka kunskapen om miljötillståndet i länet och dels fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. Resultatet av inventeringen också användas för avstämning mot miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Biologisk mångfald. Inventeringen har utförts av Medins Havs- och Vattenkonsulter AB på Länsstyrelsens uppdrag, och författarna svarar själva för resultat och bedömningar. Kalmar i april 2016 Patrick Isendahl

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Metodik... 3 Provtagning... 3 Analys... 3 Utvärdering... 5 IPS och statusklassning... 5 ACID och surhetsklassning... 6 Missbildade kiselalgsskal... 7 Arter och diversitet... 8 Resultat och diskussion... 9 IPS och statusklassning... 9 ACID och surhetsklassning... 9 Missbildade kiselalgsskal... 11 Arter och diversitet... 12 Jämförelser med tidigare undersökningar... 14 Referenser... 16 Bilaga 1. Resultatsidor kiselalger... 18 Bilaga 2. Artlistor... 27 Bilaga 3. Sammanställningstabeller... 38 Bilaga 4. Missbildade kiselalgsskal... 40 Bilaga 5. Lokalbeskrivningar... 41 Bilaga 6. Referenslista bestämningslitteratur... 51

KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 1 Sammanfattning Kiselalger analyserades på 10 lokaler (nio vattendrag och en sjö) inom den regionala miljöövervakningen och kalkeffektuppföljningen i Kalmar län år 2015. På alla lokaler utfördes även en analys av andelen missbildade kiselalgsskal. Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Som stöd till detta index har även mängden näringskrävande (TDI) och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. BAD01 Badebodaån och SN03 Snärjebäcken vid Århultemåla hamnade i klass 1, hög status. God status, klass 2, konstaterades i B3 Torsåsån, DÖ02 Döderhultsbäcken, FÖ01 Surrebäcken, GRI01 Grisbäcken, HG06 Hagbyån, HO01 Hornsjön och SN02c Snärjebäcken vid Rockneby. Av dessa hamnade SN02c Snärjebäcken relativt nära gränsen mot hög status, medan GRI01 Grisbäcken befann sig i den nedre, dvs. sämre delen av klassintervallet och HO01 Hornsjön relativt nära gränsen mot måttlig status. Kiselalgsresultaten i GA01 Gamlebyån visade klass 3, måttlig status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor, vilket styrker klassningen måttlig status. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattnet tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph lägre än 7. DÖ02 Döderhultsbäcken, FÖ01 Surrebäcken, GA01 Gamlebyån, HG06 Hagbyån och HO01 Hornsjön och hamnade i alkaliska (årsmedelvärdet för ph över 7,3) eller nära neutrala (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3) förhållanden. I BAD01 Badebodaån, B3 Torsåsån, GRI01 Grisbäcken, SN02c Snärjebäcken vid Rockneby och SN03 Snärjebäcken vid Århultemåla visade ACID-indexet måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum är under 6,4. SN02c Snärjebäcken låg dock nära och GRI01 Grisbäcken relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, medan SN03 Snärjebäcken vid Århultemåla hamnade i den nedre, sämre, delen av klassintervallet. I B3 Torsåsån noterades en något förhöjd andel missbildningar (1,7 %), vilket kan tyda på en svag påverkan av metaller, bekämpningsmedel eller liknade. I GRI01 Grisbäcken var andelen större (4,5 %), vilket bör betyda en stark påverkan. Övriga lokaler hade mindre än 1 % missbildningar (ingen/obetydlig påverkan).

2 KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 Inledning Medins Havs- och Vattenkonsulter AB har fått i uppdrag av Länsstyrelsen i Kalmar att utföra kiselalgsanalyser på 10 lokaler år 2015. Undersökningen omfattade nio vattendrag och en sjö och är ett led i länets arbete med regional miljöövervakning och kalkeffektuppföljning. Syftet är att öka kunskapen om miljötillståndet i länet och att vara underlag för statusklassning av länets vattenförekomster samt för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. Resultaten kan också användas för avstämning mot miljömålen "Levande sjöar och vattendrag", "Ingen övergödning", "Bara naturlig försurning" och Ett rikt växt- och djurliv. Kiselalger är ofta den dominerade gruppen inom de s.k. påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Påväxtalgerna spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Eftersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliteten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner, medan andra ökar och nya tillkommer. Kiselalger har en snabb celldelning och kan föröka sig flera gånger på en dag under gynnsamma förhållanden. Detta gör att ett tillfälligt punktutsläpp kan spåras kort efter det skett, samtidigt som kiselalgssamhället normalt återspeglar förhållandena i ett vattendrag under en längre tid, upp till ett år före provtagning (Kahlert & Andrén 2005). Därför är kiselalger mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå och att utföraren har goda artkunskaper samt använder anvisad taxonomisk litteratur. Den största felkällan i denna undersökningstyp ligger nämligen i själva artbestämningen (Kahlert et al. 2007). B3 Torsåsån, nedströms Söderåkra, HG06 Hagbyån, E66 och HO01 Hornsjön, Klosterholmen i Kalmar län 2015. Foto. Patrick Isendahl. Länsstyrelsen i Kalmar.

KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 3 Metodik Medins Havs- och Vattenkonsulter AB är ackrediterat av SWEDAC i enlighet med ISO 17025 (ackrediteringsnummer 1646) samt ISO 9001 certifierat av SP (certifieringsnummer 4609 M). Medins är också miljöcertifierat av SP enligt ISO 14001 (certifieringsnummer 4609 M). Provtagning Kiselalgsprovtagning utfördes på 10 lokaler i Kalmar län (Figur 2 och Tabell 1) den 4 september 2015 av Patrick Isendahl, Länsstyrelsen Kalmar. Beskrivningar av provtagningsplatserna och lägesangivelser finns i Bilaga 5. Provtagningen utfördes enligt metod SS-EN 13946 (SIS 2014a) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Metoden innebär i korthet att minst fem stenar borstas av med en ren tandborste och påväxtmaterialet sköljs ner i en behållare med vatten. Stenarna insamlas längs en provtagningssträcka som är representativ för lokalen med avseende på bottensubstrat, vegetation, vattendjup, vattenhastighet och beskuggning. Proven fixeras med etanol. Om det är för djupt för att vada eller om det inte finns stenar tas prov från vattenväxter. Analys Kiselalgsanalys i ljusmikroskop (Figur 1) utfördes av Iréne Sundberg, Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, enligt metod SS-EN 14407 (SIS 2014b) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Minst 400 kiselalgsskal räknades i varje prov. Fullständiga artlistor finns i Bilaga 2. På alla lokaler beräknades även andelen missbildade skal. Resultaten och vilka missbildningstyper som noterades finns i Bilaga 4. I Bilaga 6 finns en förteckning över den bestämningslitteratur som använts. Figur 1. Kiselalgsanalys görs i ljusmikroskop i 1000 gångers förstorning med oljeimmersionsobjektiv. Mikroskopet ska helst vara utrustat med interferenskontrast, vilket gör att man kan se mycket små former tydligare än med andra tekniker.

4 KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 Figur 2. Översiktskarta över lokaler för kiselalgsprovtagning i Kalmar län 2015 (karta:, Länsstyrelsen i Kalmar).

KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 5 Tabell 1. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Kalmar län 2015. Stations EU-id Koordinater Nr Vatten/lokal Datum Kommun (SWEREF99 TM) Syfte (enligt VISS) N E Torsåsån, nedströms B3 Söderåkra Badebodaån, nedströms BAD01 Kiasjön Döderhultsbäcken, nedstr. DÖ02 deponi Fredriksberg SE625715-151658 2015-09-29 Torsås 6255767 566211 RMÖ SE633024-149119 2015-09-29 Högsby 6328453 540032 KEU SE634917-153774 2015-09-29 Oskarshamn 6347996 586286 RMÖ FÖ01 Surrebäcken, Sörstävlö SE629074-153218 2015-09-29 Kalmar 6289524 581432 RMÖ GA01 Gamlebyån, Gamleby SE642422-154088 2015-09-16 Västervik 6418345 583427 RMÖ GRI01 Grisbäcken, Gamla E22 saknas; ny lokal 2015-09-29 Torsås 6244100 564790 RMÖ HG06 Hagbyån, E66 SE626879-152309 2015-09-29 Kalmar 6267476 572533 RMÖ HO01 Hornsjön, Klosterholmen SE634178-156870 2015-09-15 Borgholm 6340984 617322 RMÖ SN02c Snärjebäcken, Rockneby saknas; ny lokal 2015-09-29 Kalmar 6295515 583584 RMÖ SN03 Snärjebäcken, Århultemåla SE630695-151810 2015-09-29 Nybro 6305564 567144 KEU Utvärdering Utvärderingen följer Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2007) samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (Havs- och vattenmyndigheten 2013). IPS och statusklassning Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. I gränsfall mellan klasser beaktades även stödparametrarna %PT och TDI. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes enligt programvaran Omnidia 5.3 (http://omnidia.free.fr/) och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 2. IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i vatten. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av %PT och TDI. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar, framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). IPS-indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet) och Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet.

6 KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDIversionen från 1998 och inte den reviderade versionen, eftersom den inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. En expertbedömning avseende statusklassningen kan i vissa fall behöva göras när indexvärdet för IPS ligger i närheten av en klassgräns och stödparametrar-na hamnar i en annan statusklass. År 2015 har en omfattande revidering av indexvärdena för olika kiselalgsarter genomförts av SLU, Uppsala, Jarlman Konsult AB, Lund och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke. De flesta ändringarna rör TDI-indexet och eftersom detta index endast är en stödparameter har inga omräkningar av äldre data utförts. Tabell 2. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). K l < 40 40-80 40-80 > 80 > 80 1 Hög 17,5 0,89 < 10 2 God 14,5 och < 0,74 och < < 17 5 0 89 10 3 Måttlig 11 och < 0,56 och < < 14 5 0 74 20 4 Otillfredsställa 8 och < 11 0,41 och < 20- nde 0 56 40 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 % P T D Status IPSvärde Referensvärde 19,6 EKvärde ACID och surhetsklassning För att visa vilken ph-regim vattnet tillhör har surhetsindexet ACID, ACidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet skiljer inte mellan försurning orsakad av människan respektive naturlig surhet och det är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vatten med ph lägre än 7. Beräkningar har gjorts enligt nedanstående formel och utvärderingen av resultaten enligt Tabell 3. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5]+ [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. av artkomplexet Achnanthidium minutissimum, ADMI (group I-III) och släktet Eunotia, EUNO. Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7

KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 7 Tabell 3. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet, men inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph.. Färgmarkeringarna för surhetsklasserna är anpassade till Naturvårdsverket 2007 (Handbok 2007:4, Kap. 4.2.2, sid 66). Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 12 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,3 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 < 6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 < 5,6 Mycket surt < 2,2 < 5,5 < 4,8 Även för ACID-indexet tillämpas i vissa fall en expertbedömning, t.ex. om kiselalgssamhället helt domineras av alkalifila och alkalibionta arter, eftersom indexet främst är framtaget för att spegla surhetsförhållandena i vatten med ph lägre än 7. Figur 3. Förekomsten av artkomplexet Achnanthidium minutissimum (t.v.) och släktet Eunotia (3E. implicata t.h.) ingår i beräkningen av surhetsindexet ACID. Missbildade kiselalgsskal I denna undersökning beräknades även förekomsten av missbildade (deformerade) kiselalgsskal på samtliga lokaler. Dessutom gjordes en dokumentation och beskrivning av förekommande skador. Erfarenheter från andra undersökningar (t.ex. Falasco et al. 2009, Eriksson & Jarlman 2011) har visat att andra typer av föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. bekämpningsmedel, metaller eller liknande, kan orsaka missbildningar på kiselalgsskalen. Ett utvecklingsarbete angående missbildningar på kiselalger som miljögiftsindikator pågår i Sverige (Kahlert 2012), varvid påverkan av tungmetaller och kemiska bekämpningsmedel undersöks. Gränser för påverkan/icke påverkan finns i dagsläget inte framtagna, men enligt Kahlert 2012 indikerar en missbildningsfrekvens över 1 % påverkan av tungmetaller eller bekämpningsmedel. En preliminär indelning av missbildningsfrekvens och påverkansgrad finns i Tabell 4.

8 KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 Missbildningar på kiselalgsskal kan se olika ut och vara olika tydliga. De delas in i två olika typer och i två deformationsgrader enligt Tabell 5. Det finns emellertid för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögift ger vissa specifika skador på kiselalgerna. Resultaten och vilka missbildningstyper som noterades lokal för lokal i denna undersökning finns i Bilaga 4. Tabell 4. Preliminär indelning av missbildningsfrekvens (enligt Jarlman Konsult AB, Lund, Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke) och påverkansgrad (enligt Jarlman Konsult AB, Lund och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke). Preliminär klassning av missbildningsfrekvens Preliminär påverkansgrad <1 % ingen eller obetydlig ingen eller obetydlig 1-2 % låg svag 2-4 % måttlig måttlig 4-8 % hög stark > 8 % mycket hög mycket stark Tabell 5. Indelning av olika missbildningstyper samt förklaring av vad som ingår i respektive kategori (enligt Jarlman Konsult AB, Lund, Institutionen för vatten och miljö, SLU, Uppsala och Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Mölnlycke). Missbildningskategorier onormal form - svag missbildning onormal form stark missbildning Onormal form: asymmetri böjning inbuktning utbuktning övriga avvikelser i form onormalt mönster svag missbildning onormalt mönster stark missbildning Onormalt mönster: avvikande striering avvikande raf övriga avvikelser i mönster Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga (< 15 räknade arter; diversitet < 1,50) kan det bero på någon form av störning på lokalen

KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 9 Resultat och diskussion Vattennivån var låg på alla lokalerna vid provtagningstillfället. Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns presenterade i tabeller, sorterade från högsta till lägsta IPS- respektive ACID-värde. Tabeller med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 3. I Bilaga 1 kan man läsa om varje lokal för sig. Artlistor med beräknade index finns i Bilaga 2. I Bilaga 4 finns en tabell över de missbildningar på kiselalgsskal som noterades i undersökningen. IPS och statusklassning Kiselalgsindexet IPS visar påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andelen föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (mängden näringskrävande arter) beaktas vid klassningen framför allt om IPSvärdet ligger nära en klassgräns. I Kalmar län 2015 bedömdes SN03 Snärjebäcken vid Århultemåla och BAD01 Badebodaån tillhöra klass 1, hög status (Tabell 6). I klass 2, god status hamnade SN02c Snärjebäcken vid Rockneby, B3 Torsåsån, DÖ02 Döderhultsbäcken, HG06 Hagbyån, FÖ01 Surrebäcken, GRI01 Grisbäcken och HO01 Hornsjön (Tabell 6). Av dessa låg SN02c Snärjebäcken relativt nära gränsen mot hög status, medan GRI01 Grisbäcken befann sig i den nedre (sämre) delen av klassintervallet och HO01 Hornsjön relativt nära gränsen mot måttlig status. I Hornsjön dominerade näringskrävande kiselalger (TDI) helt, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var 0 %. I GA01 Gamlebyå visade IPS-indexet klass 3, måttlig status (Tabell 6). Andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor, vilket stärker klassningen måttlig status. ACID och surhetsklassning Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph under 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph (Andrén & Jarlman 2008).

10 KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 Tabell 6. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i Kalmar län 2015. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Grå rad markerar klassgräns. 2015 Nr SN03 Vattendrag/sjö Snärjebäcken, Århultemåla Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass Status 55 4,46 19,1 1 15,0 1 0,7 1-2 1 Hög BAD01 Badebodaån 65 4,73 18,6 1 23,3 1 0,7 1-2 1 Hög SN02c Snärjebäcken, Rockneby 48 4,01 17,0 2 32,8 1 1,2 1-2 2 God B3 Torsåsån 49 3,99 16,5 2 29,6 1 3,8 1-2 2 God DÖ02 Döderhultsbäcken 47 3,47 16,4 2 49,4 2-3 3,2 1-2 2 God HG06 Hagbyån 55 4,37 16,0 2 45,8 2-3 4,9 1-2 2 God FÖ01 Surrebäcken 25 2,74 15,9 2 52,8 2-3 5,0 1-2 2 God GRI01 Grisbäcken 56 3,84 15,3 2 36,7 1 11,6 3 2 God HO01 Hornsjön 33 3,41 14,9 2 80,6 4-5 0,0 1-2 2 God GA01 Gamlebyån 69 4,83 12,1 3 77,1 2-3 34,7 4 3 Måttlig I HO01 Hornsjön och GA01 Gamlebyån motsvarade surhetsindexet ACID alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3 (Tabell 7). FÖ01 Surrebäcken, HG06 Hagbyån och DÖ02 Döderhultsbäcken hamnade i nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3 (Tabell 7). I Döderhultsbäcken låg ACID-indexet i den nedre delen av klassintervallet. På övriga lokaler SN02c Snärjebäcken vid Rockneby, GRI01 Grisbäcken, BAD01 Badebodaån, B3 Torsåsån och SN03 Snärjebäcken vid Århultemåla visade ACID måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit under 6,4 (Tabell 7). I SN02c Snärjebäcken, Rockneby, låg dock indexvärdet nära och i GRI01 Grisbäcken relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. SN03 Snärjebäcken, Århultemåla, hamnade däremot i den nedre, sämre delen av klassintervallet.

KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 11 Tabell 7. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) i Kalmar län 2015. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns. 2015 ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) Nr Vattendrag/sjö ACID ph-regim HO01 Hornsjön 10,0 0,0 0 5 173 675 133 14 8,31 1 Alkaliskt GA01 Gamlebyån 8,6 1,2 0 14 292 644 2 48 7,67 1 Alkaliskt FÖ01 Surrebäcken 51,1 2,1 0 95 781 100 0 24 7,35 2 Nära neutralt HG06 Hagbyån 18,3 4,9 2 63 399 275 0 261 6,58 2 Nära neutralt DÖ02 Döderhultsbäcken 45,1 12,9 0 150 731 63 0 56 6,27 2 Nära neutralt SN02c Snärjebäcken, Rockneby 32,8 15,2 0 296 559 72 14 58 5,67 3 Måttligt surt GRI01 Grisbäcken 6,9 11,2 5 140 682 152 5 17 5,56 3 Måttligt surt BAD01 Badebodaån 23,3 20,4 7 326 439 144 0 84 5,30 3 Måttligt surt B3 Torsåsån 7,8 22,9 0 241 579 130 0 50 5,00 3 Måttligt surt SN03 Snärjebäcken, Århultemåla 19,4 37,9 7 524 348 78 0 43 4,62 3 Måttligt surt circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim Missbildade kiselalgsskal Analys av missbildningar på kiselalgsskalen utfördes på samtliga lokaler i Kalmar län 2015 Andelen missbildade skal var mindre än 1 % på åtta av de tio undersökta lokalerna (Tabell 8, Bilaga 4), vilket innebär att det inte finns några belägg för påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. I B3 Torsåsån noterades en något förhöjd andel missbildningar (1,7 %), vilket kan betyda att en svag påverkan av någon annan föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material föreligger. I GRI01 Grisbäcken var missbildningsfrekvensen hög (4,5 %), vilket bör betyda en stark påverkan av metaller, bekämpningsmedel eller liknade. Alla skal hade den vanligaste typen av missbildning, nämligen onormal form (Figur 4). Det finns dock för närvarande inte några belägg för att en viss typ av miljögifter ger vissa specifika skador på kiselalger.

12 KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 Tabell 8. Andelen missbildningar på kiselalgsskal samt preliminär påverkansgrad på de undersökta lokalerna i Kalmar län 2015. Nr. Vattendrag, lokal Datum Missbildnings frekvens (%) Preliminär påverkansgrad B3 Torsåsån 2015-09-29 1,7 svag BAD01 Badebodaån 2015-09-29 0,7 ingen /obetydlig DÖ02 Döderhultsbäcken 2015-09-29 0,0 ingen /obetydlig FÖ01 Surrebäcken 2015-09-29 0,2 ingen /obetydlig GA01 Gamlebyån 2015-09-16 0,5 ingen /obetydlig GRI01 Grisbäcken 2015-09-29 4,5 stark HG06 Hagbyån 2015-09-29 0,9 ingen /obetydlig HO01 Hornsjön 2015-09-15 0,0 ingen /obetydlig SN02c Snärjebäcken, Rockneby 2015-09-29 0,0 ingen /obetydlig SN03 Snärjebäcken, Århultemåla 2015-09-29 0,5 ingen /obetydlig Figur 4. Bildparet till vänster visar onormal respektive normal form på ett kiselalgsskal av Eolimna minima. Bildparet till höger visar onormal respektive normal form på Karayevia oblongella. De missbildade skalen observerades i Grisbäcken i Kalmar län 2015. Arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning. Ett högt antal räknade arter (> 60) och hög diversitet (> 4,5) konstaterades i BAD01 Badebodaån och GA01 Gamlebyån, men ingen lokal i undersökningen hade riktigt låga värden (Tabell 6). Jämfört med övriga lokaler var både antalet räknade arter och diversiteten relativt låg i FÖ01 Surrebäcken och har så varit alla år (Bilaga 1) Många av kiselalgssamhällena i Kalmar län 2015 bestod av en blandning näringsskyende och näringskrävande arter. Detta beror på att många av vattendragen kommer från skogsmark och rinner ner i mer eller mindre näringspåverkade marker. Där näringspåverkan är måttlig kan även näringskänsliga arter överleva. Exempel på arter som är vanligast i näringsfattiga vatten och som förekom i undersökningen är Brachysira neoexilis (Figur 5), Caloneis tenuis (Figur 5), Fragilaria gracilis, Gomphonema exilissimum, Navicula heimansioides, Psammothidium abundans, Stauroforma exiguiformis (Figur 5) och Tabellaria flocculosa.

KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 13 Figur 5. Brachysira neoexilis, Caloneis tenuis och Stauroforma exiguiformis är kiselalger som föredrar näringsfattiga vatten. Till mer eller mindre näringsskyende och surhetståliga kiselalger hör släktet Eunotia. De var vanligast i B3 Torsåsån och SN03 Snärjebäcken vid Århultemåla, som hade de lägsta ACID-indexen i undersökningen 2015 (jfr. EUNO i Tabell 7). I Torsåsån var Eunotia formica s. lat. och Eunotia minor vanligast. Eunotia formica trivs främst i humösa och näringsfattiga till måttligt näringsrika vatten, medan Eunotia minor även kan påträffas i vissa näringsrika miljöer. I SN03 Snärjebäcken dominerade Eunotia implicata (Figur 3), som framför allt förekommer i näringsfattiga, mer eller mindre sura miljöer. Karayevia oblongella (Figur 4) är en vanligt förekommande art i Kalmar län. År 2015 dominerade den i B3 Torsåsån och GRI01 Grisbäcken. Karayevia oblongella har en ekologi som är svårtolkad och man vet inte varför den kan vara mycket vanlig i vissa miljöer. Den anses föredra näringsfattiga, neutrala vatten, men förekommer även under måttligt näringsrika förhållanden och kan massutvecklas i surare vatten. Det finns dock indikationer på att fosfor är av betydelse för förekomsten av Karayevia oblongella, att arten t.ex. kan gynnas i vatten där fosforhalten varierar (muntligen Maria Kahlert, SLU). På grund av dess något osäkra ekologiska preferens kan det vara svårt att med säkerhet fastställa statusen på lokaler där den dominerar helt. Arter som framför allt trivs i näringsrika miljöer och som förekom i betydande antal på någon eller några lokaler i undersökningen, är Achnanthidium minutissimum group III (breda former), Amphora pediculus, Cocconeis neothumensis, artgruppen Cocconeis placentula, Eolimna minima, Navicula escambia, Navicula lanceolata, Platessa conspicua och Staurosira brevistriata. Arten Eolimna minima (Figur 4) är en bra föroreningsindikator (lättnedbrytbart organiskt material) och var vanlig i GA01 Gamlebyån, som hade det lägsta IPS-indexet i undersökningen 2015. I HO01 Hornsjön dominerade kiselalger som trivs i näringsrika och kalkhaltiga vatten, t.ex. Cocconeis neothumensis och Epithemia sorex (Figur 6). Där påträffades även två brackvattentåliga arter, Encyonema lacustre (Figur 6) och Mastogloia smithii, vilka även kan förekomma i sötvatten när elektrolythalten är hög.

14 KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 Figur 6. Epithemia sorex och Encyonema lacustre fanns i HO01 Hornsjön i Kalmar län 2015. Epithemia sorex trivs i mer eller mindre näringsrika och kalkrika sjöar. Ekologin för Encyonema lacustre är inte helt känd, men den har hittats i litoralen (standzonen) i kalkhaltiga sjöar samt även i brackvatten. Jämförelser med tidigare undersökningar B3 Torsåsån, FÖ01 Surrebäcken, GA01 Gamlebyån, HG06 Hagbyån och HO01 Hornsjön, har analyserats en eller flera gånger tidigare (Tabell 9; Sundberg 2009, 2011 & 2012, Miettinen 2013, Sundberg & Meissner 2014 och Sundberg 2015). B3 Torsåsån, HG06 Hagbyån och HO01 Hornsjön har visat god status alla år. Hornsjön låg dock båda åren i den nedre, sämre, delen av klassintervallet (Tabell 9). FÖ01 Surrebäcken visade hög status 2009, 2010 och 2011, men låg varje år nära eller mycket nära gränsen mot god status. År 2015 hamnade lokalen väl inom gränsen för god status (Tabell 9). GA01 Gamlebyån hade måttlig status och en stor andel föroreningstoleranta arter (%PT) både 2014 och 2015 (Tabell 9). Surhetsindexet ACID har visat samma eller liknande resultat på de flesta lokalerna. Mindre skillnader mellan åren, som orsakat ändring i någon bedömning, kan bero på att lokalen ligger i gränslandet mellan två surhetsklasser (Bilaga 1). I B3 Torsåsån har ACID minskat från nära neutrala förhållanden 2009 och 2010 till måttligt sura förhållanden 2011 och 2015 (Tabell 9). Andelen missbildade kiselalgsskal har beräknats alla år utom 2009 (Tabell 9; Bilaga 4). I FÖ01 Surrebäcken, GA01 Gamlebyån och HO01 Hornsjön har andelen varit mindre än 1 % alla år. I B3 Torsåsån var andelen svagt förhöjd 2010 och 2015, men 0 % 2011. HG06 Hagbyån hade en svagt förhöjd andel missbildningar 2012 och 2013, medan den var mindre än 1 % 2015 (dock nära 1 %).

KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 15 Tabell 9. Kiselalgsindexet IPS med stödparametrarna TDI och %PT, surhetsindexet ACID, status-och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007) samt andelen missbildade kiselalgsskal i Kalmar län 2009-2015. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokal År IPS (1-20) TDI (0-100) %PT Status ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID ph-regim B3 Torsåsån 09 17,1 31,4 10,2 God 20,6 9,2 14 107 704 116 0 59 6,18 Nära neutralt - nedstr. Söderåkra 10 17,2 27,3 7,6 God 23,5 13,0 0 206 673 57 0 64 5,81 Nära neutralt 1,2 11 16,7 22,9 7,2 God 16,6 16,3 0 196 583 103 5 114 5,55 Måttligt surt 0,0 15 16,5 29,6 3,8 God 7,8 22,9 0 241 579 130 0 50 5,00 Måttligt surt 1,7 Missbildade skal % FÖ01 Surrebäcken Sörstävlö GA01 Gamlebyån Gamleby 09 17,6 8,8 1,0 Hög 9,6 7,0 0 77 829 79 0 14 6,21 Nära neutralt - 10 17,7 20,1 4,1 Hög 45,0 6,5 0 92 777 126 0 5 6,83 Nära neutralt 0,2 11 17,8 20,4 5,7 Hög 43,8 1,2 0 57 881 43 0 19 7,77 Alkaliskt 0,0 15 15,9 52,8 5,0 God 51,1 2,1 0 95 781 100 0 24 7,35 Nära neutralt 0,2 14 12,5 79,6 36,0 Måttlig 6,8 0,9 0 16 254 692 0 38 7,62 Alkaliskt 0,5 15 12,1 77,1 34,7 Måttlig 8,6 1,2 0 14 292 644 2 48 7,67 Alkaliskt 0,5 HG06 Hagbyån 09 16,0 40,1 6,6 God 20,2 5,4 15 83 489 341 12 61 6,51 Nära neutralt - E66 12 15,7 43,4 4,4 God 14,2 2,8 177 30 270 472 5 46 6,26 Nära neutralt 1,2 13 15,7 44,6 11,0 God 11,7 4,1 91 64 322 444 0 79 6,15 Nära neutralt 1,2 15 16,0 45,8 4,9 God 18,3 4,9 2 63 399 275 0 261 6,58 Nära neutralt 0,9 HO01 Hornsjön Klosterholmen 14 15,0 46,7 0,5 God 8,2 0,0 0 0 181 676 68 75 7,88 Alkaliskt 0,0 15 14,9 80,6 0,0 God 10,0 0,0 0 5 173 675 133 14 8,31 Alkaliskt 0,0

16 KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 Referenser Andrén, C. & Jarlman, A. 2008. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: 237-253. Cemagref. 1982. Etude des méthodes biologiques d appréciation quantitative de la qualité des eaux. Rapport Q.E. Lyon-A.F. Bassin Rhône-Méditeranée-Corse: 218 p. Eriksson, M. & Jarlman, A. 2011. Kiselalgsundersökning i vattendrag i Skåne 2010 - statusklassning samt en studie av kopplingen mellan deformerade skal och förekomst av bekämpningsmedel. Länsstyrelsen i Skåne län, rapport 2011:5. Falasco, E., Bona, F., Badion, G., Hoffmann, L. & Ector, L. 2009. Diatom teratological forms and environmental alterations: a review. Hydrobiologia, 623, 1-35. Havs- och vattenmyndigheten 2013. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19. (https://www.havochvatten.se/miljopolitik-och-lagar/lagstiftning/svensk- lagstiftning/havs--och-vattenmyndighetens-forfattningssamling/register/havs-- och-vattenmyndighetens-foreskrifter-hvmfs-201319-om-klassificering-ochmiljokvalitetsnormer-avseende-ytvatten.html) Hering, D., Johnson, R. K. & Buffagni, A. 2006. Linking organism groups major results and conclusions from the STAR project. Hydrobiologia 566:109-113. Kahlert, M. & Andrén, C. 2005. Benthic diatoms as valuable indicators of acidity. Verh. Internat. Verein. Limnology 29: 635-639. Kahlert, M., Andrén, C. & Jarlman, A., 2007. Bakgrundsrapport för revideringen 2007 av bedömningsgrunder för Påväxt kiselalger i vattendrag. Rapport 2007:23. Institutionen för miljöanalys. Sveriges Lantbruksuniversitet.) Kahlert, M. 2012. Utveckling av en miljögiftsindikator kiselalger i rinnande vatten. Rapport 2012:12, Länsstyrelsen Blekinge län. Kelly, M.G. 1998. Use of the trophic diatom index to monitor eutrophication in rivers. Water Research 32: 236-242. Miettinen, J. 2013. Rapport Påväxt 2012, Länsstyrelsen Kalmar län. Ecomonitor Oy. Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. (https://www.havochvatten.se/publikationer) Naturvårdsverket 2009. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvatten, Undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1, 2009-03-13. (https://www.havochvatten.se/kunskap-om-vara-vatten/datainsamling-ochmiljoovervakning/programomraden/programomradesotvatten/undersokningstyper-inom-programomrade-sotvatten.html)

KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 17 SIS 2014a. Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality - Guidance for the routine sampling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes. SIS 2014b. Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, Water quality Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes. Sundberg, I. 2009. Kiselalgsundersökning i Kalmars län 2009. Medins Biologi AB. Sundberg, I. 2011. Kiselalger i vattendrag i Kalmar län 2010. En undersökning av sex lokaler. Medins Biologi AB. Sundberg, I. 2012. Kiselalger i vattendrag i Kalmar län 2011. En undersökning av sju lokaler. Medins Biologi AB. Sundberg, I. 2015. Kiselalger i Kalmar län 2014. En undersökning av 10 lokaler. Medins Biologi AB. Sundberg, I & Meissner, Y. 2014. Kiselalger i vattendrag i Kalmar län 2013. En undersökning av 10 lokaler. Medins Biologi AB. van Dam, H., Mertens, A. & Sinkeldam, J. 1994. A coded checklist and ecological indicator values of freshwater diatoms from The Netherlands. Netherlands Journal of Aquatic Ecology 28(1): 117-133. Zelinka, M. & Marwan, P. 1961. Zur Präzisierung der biologischen Klassifikation der Reinheit fliessender Gewässer. Arch. Hydrobiol. 57: 159-174.

18 KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 Bilaga 1. Resultatsidor kiselalger Förklaring till resultatsidor kiselalger Lokaluppgifter I förekommande fall anges lokalnummer, vattendragsnamn, lokalnamn, län, provtagningsdatum samt lägesangivelse. I förekommande fall finns foto samt en kortfattad beskrivning i ord av provplatsen. Dessutom anges lokaluppgifter som är av betydelse för kiselalgssamhället: vattennivå, vattenhastighet, grumlighet, vattenfärg och temperatur samt vilket substrat som proven är tagna från. Index och hjälpparametrar: IPS = Indice de Polluo-sensibilité Spécifique TDI = Trophic Diatom Index % PT = % Pollution Tolerante valves ACID = ACidity Index for Diatoms Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening): 1. Hög status 2. God status 3. Måttlig status 4. Otillfredsställande status 5. Dålig status Statusklassning (surhet): 1. Alkaliskt 2. Nära neutralt 3. Måttligt surt 4. Surt 5. Mycket surt

KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 19 B3. Torsåsån, nedströms Söderåkra Län: 8 Kalmar Beskuggning: >50 % Kommun: Torsås Vattennivå: låg Koordinater: 6255767/566211 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klart Provtagning: Patrick Isendahl Vattenfärg: klart Organisation: Länsstyrelsen Kalmar Vattentemperatur: 10,9 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 2015-09-29 Provplats: nedströms blå markering Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 423 IPS: 16,5 (klass 2) Antal räknade taxa: 49 TDI: 29,6 (klass 1) GOD STATUS Diversitet: 3,99 % PT: 3,8 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,84 (klass 2) ACID: 5,00 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Torsåsån motsvarade klass 2, god status. Vissa näringskrävande arter var tämligen vanliga, t.ex. Navicula cryptocephala och Cocconeis placentula. Den föroreningstoleranta Eolimna minima påträffades också, men i liten mängd. Dominerande art var Karayevia oblongella, som kan vara vanlig i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde 23 % av kiselalgssamhället. Andelen missbildade kiselalgsskal var 1,7 %, vilket kan tyda på en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2009 17,1 2 31,4 1 10,2 3 God status nära hög status 2010 17,2 2 27,3 1 7,6 1-2 God status nära hög status 2011 2015 16,7 16,5 2 2 22,9 29,6 1 1 7,2 3,8 1-2 1-2 God status God status Treårsmedelvärden 10/11/15 16,8 2 26,6 1 6,2 1-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 2009 2010 6,18 5,81 2 2 Nära neutralt Nära neutralt mycket nära måttlligt surt 2011 2015 5,55 5,00 3 3 Måttligt surt Måttligt surt Treårsmedelvärde 10/11/15 5,45 3 Måttligt surt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009, 2010 och 2011 och visade då samma resultat som 2015, dvs. god status. IPS-indexet låg nära hög status 2009 och 2010, men andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var svagt förhöjd, vilket stämmer med klassningen god status. Kiselalgssamhället har hela tiden bestått av en blandning av mer eller mindre näringskänsliga och näringståliga arter. Surhetsindexet ACID har minskat något varje år och visade nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3), dock mycket nära måttligt surt 2010. Åren 2011 och 2015 motsvarade indexet måttligt sura förhållanden (årsmedelvärde för ph 5,9-6,5 och/eller ph-minimum under 6,4). Treårsmedelvärdet (2010/11/15) av ACID ligger i måttligt surt, men relativt nära gränsen mot nära neutralt. Andelen missbildningar beräknades även 2010 och 2011 och var svagt förhöjd (1,2 %) 2010, men 0 % 2011. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646

20 KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 BAD01. Badebodaån, nedströms Kiasjön Län: 8 Kalmar Beskuggning: 5-50 % Kommun: Högsby Vattennivå: låg Koordinater: 6328453/540032 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klart Provtagning: Patrick Isendahl Vattenfärg: klart Organisation: Länsstyrelsen Kalmar Vattentemperatur: - C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 2015-09-29 Provplats: nedströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 417 IPS: 18,6 (klass 1) Antal räknade taxa: 65 TDI: 23,3 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,73 % PT: 0,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,95 (klass 1) ACID: 5,30 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar IPS-indexet i Badebodaån nedströms Kiasjön hamnade i klass 1, hög status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta former (%PT) mycket liten. Kiselalgssamhället dominerades framför allt av arter som är vanliga i näringsfattiga till måttligt näringsrika miljöer. Cirka 15 % utgjordes av arter som i första hand finns i planktonsamhället i sjöar, men de kan även vara vanliga i påväxtsamhället i vattendrag nära sjöutlopp. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. Indexvärdet ligger i den övre (bättre) delen av klassintervallet. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde 20 % av kiselalgssamhället. Mindre än 1 % missbildade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 DÖ02. Döderhultsbäcken, nedströms deponi Fredriksberg Län: 8 Kalmar Beskuggning: 5-50 % Kommun: Oskarshamn Vattennivå: låg Koordinater: 6347996/586286 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klart Provtagning: Patrick Isendahl Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen Kalmar Vattentemperatur: 7 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: - 2015-09-29 Provplats: 10 meter uppströms bro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 412 IPS: 16,4 (klass 2) Antal räknade taxa: 47 TDI: 49,4 (klass 2-3) GOD STATUS Diversitet: 3,47 % PT: 3,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,84 (klass 2) ACID: 6,27 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar Döderhultsbäcken nedströms deponi hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var förhöjd, vilket stämmer med klassningen god status. Vissa föroreningstoleranta kiselalger (%PT) förekom, men i låga antal. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Indexvärdet ligger i den nedre delen av klassintervallet. Andelen missbildade kiselalgskal var 0 %. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646

KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 21 FÖ01. Surrebäcken, Sörstävlö Län: 8 Kalmar Beskuggning: 5-50 % Kommun: Kalmar Vattennivå: låg Koordinater: 6289524/581432 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klart Provtagning: Patrick Isendahl Vattenfärg: klart Organisation: Länsstyrelsen Kalmar Vattentemperatur: 11,8 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: - 2015-09-29 Provplats: 2-12 meter nedströms bro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 421 IPS: 15,9 (klass 2) Antal räknade taxa: 25 TDI: 52,8 (klass 2-3) GOD STATUS Diversitet: 2,74 % PT: 5,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,81 (klass 2) ACID: 7,35 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning Surrebäcken hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var förhöjd och andelen föroreningstoleranta former (%PT) svagt förhöjd, vilket stämmer med klassningen god status. Kiselalgssamhället dominerades av artgruppen Achnanthidium minutissimum group III (breda former), som är allmänt förekommande i näringsrika vatten. Artsammansättningen i övrigt var en blandning av näringsskyende och näringskrävande arter, t.ex. Brachysira neoexilis, Fragilaria gracilis (mer eller mindre näringskänsliga) samt Fragilaria famelica och Nitzschia palea var. debilis (mer eller mindre näringskrävande). Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Mindre än 1 % missbildade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2009 17,6 1 8,8 1 1,0 1-2 Hög status mycket nära god status 2010 17,7 1 20,1 1 4,1 1-2 Hög status nära god status 2011 17,8 1 20,4 1 5,7 1-2 Hög status nära god status 2015 15,9 2 52,8 2-3 5,0 1-2 God status Treårsmedelvärden 10/11/15 17,1 2 31,1 1 4,9 1-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 2009 2010 2011 2015 6,21 6,83 7,77 7,35 2 2 1 2 Nära neutralt Nära neutralt Alkaliskt Nära neutralt Treårsmedelvärde 10/11/15 7,32 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2009, 2010 och 2011 och hamnade då i hög status, men IPS-indexet låg alla tre åren nära eller mycket nära gränsen mot god status. Lokalen har uppvisat en liknande artsammansättning och varit relativt artfattig alla år. Karayevia oblongella har tillsammans med Achnanthidium minutissimum varit ett par av de dominerande arterna. Karayevia oblongella är en art som anses trivas framförallt i näringsfattiga, neutrala vatten, men den förekommer även under måttligt näringsrika förhållanden. Artens nisch är inte helt klarlagd, inte heller varför den frodas framför andra arter i vissa miljöer. Kiselalgssamhället har varje år utgjorts av en blandning av näringskänslga och näringskrävande arter. År 2015 var övervägande arter näringskrävande och lokalen hamnade i klass 2, god status, liksom treårsmedelvärdet 2010/11/15. Treårsmedelvärdet (2010/11/15) av surhetsindexet ACID visar nära neutrala förhållanden. Andelen missbildade skal beräknades även 2010 och 2011 och var då, liksom 2015, mindre än 1 % (ingen/obetydlig påverkan). Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646

22 KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 GA01. Gamlebyån, Gamleby Län: 8 Kalmar Beskuggning: >50 % Kommun: Västervik Vattennivå: låg Koordinater: 6418345/583427 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Patrick Isendahl Vattenfärg: starkt färgat Organisation: Länsstyrelsen Kalmar Vattentemperatur: 14 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 2015-09-16 Provplats: nedströms pil som växer över bäcken Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 418 IPS: 12,1 (klass 3) Antal räknade taxa: 69 TDI: 77,1 (klass 2-3) MÅTTLIG STATUS Diversitet: 4,83 % PT: 34,7 (klass 4) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,62 (klass 3) ACID: 7,67 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning I Gamlebyån motsvarade IPS-indexet klass 3, måttlig status. Näringskrävande arter (TDI) dominerade i kiselalgssamhället och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor, vilket styrker klassningen måttlig status. De vanligaste arterna var de näringskrävande Achnanthidium minutissimum group III, Eolimna minima, Navicula escambia och Navicula lanceolata. Eolimna minima är även en bra indikator på förekomst av lättnedbrytbar organisk förorening. Antalet räknade arter var högt, liksom diversiteten. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket innebär att årsmedelvärdet för ph bör vara högre än 7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var 0,5 %, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2014 2015 12,5 12,1 3 3 79,6 77,1 2-3 2-3 36,0 34,7 4 4 Måttlig status Måttlig status Tvåårsmedelvärden 14/15 12,3 3 78,3 2-3 35,3 4 Måttlig status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 2014 2015 7,62 7,67 1 1 Alkaliskt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 14/15 7,65 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2014 och visade då samma resultat, dvs. måttlig status och alkaliska förhållanden. Andelen missbildningar var också densamma (0,5 %). Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646

KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 23 GRI01. Grisbäcken, Gamla E22 Län: 8 Kalmar Beskuggning: 5-50 % Kommun: Torsås Vattennivå: låg Koordinater: 6244100/564790 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: mycket grumligt Provtagning: Patrick Isendahl Vattenfärg: klart Organisation: Länsstyrelsen Kalmar Vattentemperatur: 9,7 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 2015-09-29 Provplats: 10 meter v gamla E22 Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 421 IPS: 15,3 (klass 2) Antal räknade taxa: 56 TDI: 36,7 (klass 1) GOD STATUS Diversitet: 3,84 % PT: 11,6 (klass 3) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,78 (klass 2) ACID: 5,56 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar IPS-indexet i Grisbäcken visade klass 2, god status, men indexvärdet ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Kiselalgssamhället dominerades (39 %) av Karayevia oblongella, som förekommer i olika typer av vatten, men framför allt trivs i näringsfattiga till måttligt näringsrika och neutrala vatten. Artens ekologi är dock svårtolkad och det finns vissa indikationer på att den t.ex. kan gynnas i vatten där fosforhalten varierar. I övrigt bestod samhället till största delen av mer eller mindre näringståliga arter och andelen föroreningstoleranta former (%PT) var något förhöjd. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Indexvärdet ligger dock relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Andelen missbildade kiselalgsskal var 4,5 %, vilket bör tyda på en stark påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646

24 KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 HG06. Hagbyån, E66 Län: 8 Kalmar Beskuggning: 5-50 % Kommun: Kalmar Vattennivå: låg Koordinater: 6267476/572533 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: strömt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klart Provtagning: Patrick Isendahl Vattenfärg: klart Organisation: Länsstyrelsen Kalmar Vattentemperatur: 10,6 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 2015-09-29 Provplats: 10 meter nedströms fors, uppströms bron Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 426 IPS: 16,0 (klass 2) Antal räknade taxa: 55 TDI: 45,8 (klass 2-3) GOD STATUS Diversitet: 4,37 % PT: 4,9 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,82 (klass 2) ACID: 6,58 (klass 2) NÄRA NEUTRALT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Hagbyån motsvarade klass 2, god status. Mängden näringskrävande arter (TDI) var förhöjd och andelen föroreningstoleranta former (%PT) svagt förhöjd, vilket stöder klassningen god status. Kiselalgssamhället bestod 2015 av en blandning av näringsskyende och näringskrävande arter. Surhetsindexet ACID visade nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Andelen missbildade kiselalgsskal var 0,9 %, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2009 2012 2013 2015 16,0 15,7 15,7 16,0 2 2 2 2 40,1 43,4 44,6 45,8 2-3 2-3 2-3 2-3 6,6 4,4 11,0 4,9 1-2 1-2 3 1-2 God status God status God status God status Treårsmedelvärden 12/13/15 15,8 2 44,6 2-3 6,8 1-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 2009 2012 2013 2015 6,51 6,26 6,15 6,58 2 2 2 2 Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Nära neutralt Treårsmedelvärde 12/13/15 6,33 2 Nära neutralt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Undersökningarna 2009, 2012 och 2013 visade samma resultat som 2015, nämligen god status och nära neutrala förhållanden. Andelen missbildade kiselalgsskal beräknades även 2012 och 2013 och var då 1,2 %, vilket kan betyda en svag påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646

KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 25 HO01. Hornsjön, Klosterholmen Län: 8 Kalmar Beskuggning: saknas Kommun: Borgholm Vattennivå: låg Koordinater: 6340984/617322 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: - Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klart Provtagning: Patrick Isendahl Vattenfärg: klart Organisation: Länsstyrelsen Kalmar Vattentemperatur: 16 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 2015-09-15 Provplats: mitt emellan vassruggarna Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 421 IPS: 14,9 (klass 2) Antal räknade taxa: 33 TDI: 80,6 (klass 4-5) GOD STATUS Diversitet: 3,41 % PT: 0,0 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,76 (klass 2) ACID: 8,31 (klass 1) ALKALISKT Kommentar årets undersökning IPS-indexet i Hornsjön motsvarade klass 2, god status, men indexvärdet ligger i relativt nära gränsen mot klass 3 måttlig status. Kiselalgsamhället dominerades av de näringskrävande arterna Amphora pediculus och Cocconeis neothumensis. Det noterades även ett par brackvattentåliga organismer (Encyonema lacustre och Mastogloia smithii), som även kan förekomma i sötvatten när elektrolythalten är hög. Surhetsindexet ACID visade alkaliska förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph över 7,3. Andelen missbildade kiselalgskal var 0 %. Jämförelse med tidigare undersökningar År IPS Klass TDI Klass %PT Klass Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) 2014 2015 15,0 14,9 2 2 46,7 80,6 2-3 4-5 0,5 0,0 1-2 1-2 God status God status Tvåårsmedelvärden 14/15 15,0 2 63,7 2-3 0,2 1-2 God status År ACID Klass Statusklassning (surhet) 2014 2015 7,88 8,31 1 1 Alkaliskt Alkaliskt Tvåårsmedelvärden 14/15 8,10 1 Alkaliskt Kommentar jämförelse med tidigare undersökningar Lokalen undersöktes även 2014 och visade då samma resultat, dvs. god status och alkaliska förhållanden. Tvåårsmedelvärdet av IPS ligger relativt nära gränsen mot måttlig status. Kiselalgsamhället har båda åren huvudsakligen bestått av mer eller mindre näringskrävande arter. Andelen missbildade kiselalgskal var 0 % både 2014 och 2015. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646

26 KISELALGER I KALMAR LÄN 2015 SN02c. Snärjebäcken, Rockneby Län: 8 Kalmar Beskuggning: 5-50 % Kommun: Kalmar Vattennivå: låg Koordinater: 6295515/583584 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: grumligt Provtagning: Patrick Isendahl Vattenfärg: färgat Organisation: Länsstyrelsen Kalmar Vattentemperatur: 10,3 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: växt Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: - 2015-09-29 Provplats: ost om dammens sydöstra hörn Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 415 IPS: 17,0 (klass 2) Antal räknade taxa: 48 TDI: 32,8 (klass 1) GOD STATUS Diversitet: 4,01 % PT: 1,2 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,87 (klass 2) ACID: 5,67 (klass 3) MÅTTLIGT SURT nära nära neutralt Kommentar IPS-indexet i Snärjebäcken vid Rockneby motsvarade klass 2, god status, men indexvärdet ligger relativt nära gränsen mot hög status. Vissa näringskrävande och föroreningstoleranta kiselalgsarter påträffades, men endast i små mängder. Surhetsindexet ACID visade måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Indexvärdet ligger dock nära gränsen mot nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph 6,5-7,3). Inga missbildade kiselalgsskal noterades i provet. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646 SN03. Snärjebäcken, Århultemåla Län: 8 Kalmar Beskuggning: >50 % Kommun: Nybro Vattennivå: låg Koordinater: 6305564/567144 (SWEREF99 TM) Vattenhastighet: lugnt Provtagningsmetodik: SS-EN 13946 Grumlighet: klart Provtagning: Patrick Isendahl Vattenfärg: klart Organisation: Länsstyrelsen Kalmar Vattentemperatur: 7,8 C Analysmetodik: SS-EN 14407 Prov taget från: sten Artanalys: Iréne Sundberg Antal borstade stenar: 5 2015-09-29 Provplats: 25 meter uppströms bro Resultat index och klassning Statusklassning (näringsämnen och organisk förorening) Antal räknade skal: 422 IPS: 19,1 (klass 1) Antal räknade taxa: 55 TDI: 15,0 (klass 1) HÖG STATUS Diversitet: 4,46 % PT: 0,7 (klass 1-2) Statusklassning (surhet) EK (IPS): 0,98 (klass 1) ACID: 4,62 (klass 3) MÅTTLIGT SURT Kommentar I Snärjebäcken vid Århultemåla var IPS-indexet högt och motsvarade klass 1, hög status. Mängden näringskrävande former (TDI) var liten och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) mycket liten. Surhetsindexet ACID motsvarade måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum varit lägre än 6,4. Indexvärdet ligger i den nedre (sämre) delen av klassintervallet. Släktet Eunotia, som är karakteristiskt för sura vattendrag, utgjorde 38 % av kiselalgssamhället. Mindre än 1 % missbildade skal observerades, vilket innebär ingen eller obetydlig påverkan av bekämpningsmedel, metaller eller liknande. Medins Havs- och Vattenkonsulter AB, Ackrediteringsnummer (SWEDAC) 1646