Uppföljning av: Regional handlingsplan - Psykisk hälsa 2017 Barn, unga, vuxna och äldre 1
Innehållsförteckning 1 Uppföljning av Psykisk hälsa Regional handlingsplan 2017 barn och unga... 3 1.1 Regional samverkan kring hälsofrämjande insatser... 3 1.2 Information till barn och unga via infoteket... 4 1.3 Tidiga och samordnade insatser för barn och unga med tecken på lätt till medelsvår psykisk ohälsa... 4 1.4 Barn och unga med riskbruk och missbruk... 5 1.5 Ungdomsmottagningarna... 5 1.6 Unga med komplicerad problematik... 6 1.7 Barn och unga som är asylsökande eller nyanlända... 6 2 Uppföljning av Psykisk hälsa - Regional handlingsplan 2017 vuxna och äldre... 8 2.1 Ledning, styrning och organisation... 8 2.2 Brukarmedverkan... 9 2.3 Personer med psykiska funktionsnedsättningar... 9 2.4 Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar... 10 2.5 Asylsökande och nyanlända... 10 2.6 Personer med förhöjd suicidrisk... 11 2.7 Personer med riskbruk och substansrelaterade sjukdomar... 11 2.8 Hälsa och inkludering i arbetslivet... 11 2
1 Uppföljning av Psykisk hälsa Regional handlingsplan 2017 barn och unga Den länsgemensamma handlingsplan som utarbetades 2016 utifrån Regional analys psykisk hälsa 2016 består av åtta fokusområden och delområden. Dessa är följande; Ledning styrning och organisation, Brukarmedverkan, Hälsa och inkludering i arbetslivet, Barn och unga, Personer med psykiska funktionsnedsättningar, Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, Asylsökande och nyanlända, Personer med förhöjd suicidrisk, Personer med riskbruk och substansrelaterade sjukdomar, Hälsa och inkludering i arbetslivet. Varje område har ett långsiktigt mål som ska gälla under de kommande fem åren och de långsiktiga målen har ett eller flera kortsiktiga delmål kopplat till sig. De kortsiktiga delmålen har i sin tur ett antal aktiviteter som ska ha utförts under året. I detta kapitel kommer en uppföljning av de långsiktiga och kortsiktiga målen samt aktiviteter knutna till området Barn och unga att redovisas. De övriga sju områdena finns redovisade i dokumentet Länsgemensam analys psykisk hälsa vuxna och äldre 2017. Det långsiktiga målet för området barn och unga har i handlingsplanen varit Barn och unga har en stark självkänsla och framtidstro samt goda förutsättningar att klara sig senare i livet, oavsett bakgrund. Utifrån det långsiktiga målet har flera delmål formulerats dessa redovisas som separata underrubriker nedan. 1.1 Regional samverkan kring hälsofrämjande insatser Till det övergripande delmålet har ett antal aktiviteter kopplats, bland annat att fortsätta arbetet med länsgemensamma handlingsplaner kring en tobaksfri skolgård, ökad fysisk aktivitet och slutligen ökad tillgång till föräldrastöd. Under året som gått har många olika satsningar gjorts. I följande stycken redovisas några exempel på dessa. Deltagande från Håbo kommun och Region Uppsala har funnits i arbetsgrupper kring hälsofrämjande insatser för barn och unga. Insatserna består av tobaksfri skolgård, Hälsoäventyret, ANDTL-program (alkohol, narkotika, doping, tobak och läkemedel) för unga vuxna, ökad fysisk aktivitet och ökad tillgång till föräldrastöd. Älvkarleby kommun deltog i hälsoäventyret inom ramen för tobaksfri skolgård. I Knivsta kommun pågår arbete för hälsofrämjande utveckling i skolan under 2017. Hälsoäventyr planeras till Knivsta kommun i samarbete med Region Uppsala. Knivsta kommun jobbar även med genomförandet av strategi och handlingsplan kring ANDTL. Det har under året som gått pågått flertalet olika utbildningssatsningar inom länet som syftar till högre kunskaper kring hälsofrämjande insatser. I Tierps kommun utbildas 4 medarbetare från skola, kommunkontor och socialtjänst i att leda samverkan vid Uppsala universitet. Håbo kommun har under året genomfört den evidensbaserade utbildningen i första hjälpen till psykisk hälsa för barn och unga. 38 stycken medarbetare är nu utbildade i metoden. Evidensbaserade utbildningar som riktar sig till att stödja föräldrar med kognitiva svårigheter har genomförts under året i flera kommuner. Programmet COPE (Community Parent Education) ingår i ordinarie arbete i flera kommuner och Heby kommun söker medel för att påbörja utbildningen 2018. 3
1.2 Information till barn och unga via infoteket Delmålet syftar till att underlätta det kognitiva stödet till både barn- och unga samt föräldrar med neuropsykiatriska funktionshinder. En aktivitet kopplat till delmålet har varit att Infotekets informationsutbud riktat till barn och unga utökas och marknadsförs via infoteket och BUP. Infotekets 10 barnböcker, riktade till barn vars föräldrar har någon typ av funktionsnedsättning, har omarbetats till filmer där det även är möjligt att välja svensk eller finsk textning. Filmerna kommer att finnas på Infotekets websida och information om detta har spridits via Infotekets nyhetsbrev vilket når drygt 1600 prenumeranter. En separat litteraturhylla för barn har sammanställts. Möjlighet finns nu även att söka riktad information till barn via Infotekets bibliotekskatalog på websidan. Webbsidan Opratat, som innehåller filmer riktade till barn, har presenterats vid en föreläsning tillsammans med Nationellt kompetenscentrum anhöriga. Filmerna handlar om tankar och känslor man inte pratar om i familjer med barn med funktionsnedsättning. Information om Infotekets utbud har presenterats vid de föräldrautbildningar som hålls i Infotekets lokaler och i samband med utbildningar för anhöriga inom vuxenpsykiatrin. Ett riktat erbjudande till BUP om att informera vid föräldrautbildningar kommer att skickas under hösten. Inför planeringen av utbud av evenemang på Infoteket bjuds brukarorganisationerna in för samarbete eller ges möjlighet att lämna önskemål på utbudet. Infoteket sprider också information om vad brukarorganisationerna erbjuder via websidan evenemang i annan regi. I samarbete med SeSam, ett ideellt nätverk som anordnar utbildningar kring psykiska funktionsnedsättningar, arrangerades under våren temaveckan Vägen till psykisk hälsa på Infoteket i Uppsala. Ett tiotal personer med egen erfarenhet av att leva med psykisk ohälsa berättade om sin väg tillbaka till välmående. Inbjudan gick ut i hela länet och flera åhörare kom från kommunerna i länet. Detta är ett återkommande arrangemang på Infoteket som kommer att arrangeras även under våren 2018. 1.3 Tidiga och samordnade insatser för barn och unga med tecken på lätt till medelsvår psykisk ohälsa Delmålet har bland annat inkluderat aktiviteter kring implementering av regionala riktlinjer för samverkan kring barn och unga och starta pilotprojekt med så kallade samtalsmottagningar. Arbetet med att implementera de nya regionala riktlinjerna i BUS Uppsala (riktlinje för samverkan barn och ungdom) har pågått under året i berörda kommuner. Det är ett fortgående arbete och kännedomen om riktlinjerna varierar i verksamheterna och i kommunerna. Information om regionala riktlinjer har gått ut till socialtjänst, skola och primärvård lokalt i Tierps kommun och de nya riktlinjerna är kända i Enköpings kommun. Implementering av regionala riktlinjer pågår i Knivsta kommun. Heby kommuns basgrupp barn och unga har börjat titta på vad och hur implementeringen av regionala riktlinjer kan ske. Som en del i Region Uppsalas satsning på att förstärka första linjens psykiatri har arbetet med samtalsmottagningar i de tre kommunerna Östhammar, Heby och Håbo fortsatt under 2017. Rekrytering av psykologer till samtalsmottagningarna är klara och verksamheten har startat i de tre kommunerna. Dialog pågår kring verksamheternas rutiner i samverkan med berörda kommuner och kring identifierade förbättringsområden. Sedan tidigare finns barn- och ungdomspsykologer kring första linjens verksamheter i Uppsala, Tierp och Enköping. Bland övriga insatser för att stärka samverkan kring målgruppen barn och unga med lätt till medelsvår psykisk ohälsa kan nämnas att en närvårdsgrupp tillsats i Tierp kommun där gemensamma satsningar diskuteras. Information kring samverkansstruktur har även getts till närvården för barn och unga i Knivsta. Den 4
övergripande överenskommelsen om ansvarsfördelningen mellan primärvården, habiliteringen och psykiatrin är under revidering och i skrivande stund inte klar i Region Uppsala. 1.4 Barn och unga med riskbruk och missbruk Två delmål har kopplats till barn och unga med riskbruk/missbruk/beroende. Dessa är Möjligheten att tidigt upptäcka barn och unga som visar tecken på riskbruk/beroende ökar samt Samarbetet kring barn och unga med missbruk utvecklas. Till delmålen hör aktiviteter kring samverkan mellan Region Uppsala, kommunernas elevhälsa och socialtjänsten. Ytterligare aktiviteter har varit att utreda frågan kring verksamheter för unga med riskbruk och eller beroende samt att systematiskt drogscreena ungdomar inom BUP och förändra arbetssätt. Kommunerna och Region Uppsala samverkar kring missbruks/beroendefrågor. Uppsala län ingår i SKL:s satsning inom missbruksområdet kallad Kunskap till praktik. I länet kallas verksamheten för RIM (Riktlinjer Inom Missbruks- och beroendevården). Syftet med RIM är att höja kvalitén inom missbruks- och beroendevården. RIM leds av en styrgrupp därutöver finns lokala RIM-grupper i samtliga kommuner. En länsövergripande överenskommelse om samverkan inom missbruks- och beroendevården antogs 2010. Därtill finns lokala handlingsplaner som tagits fram av de lokala RIM-grupperna. På lokal nivå kan bland annat nämnas att i Enköping kommun pågår ett arbete med att ta fram lokala riktlinjer inom missbruksvård under 2017. I Region Uppsala har en extern utredning tillsatts kring att utreda verksamheter för barn och unga med riskbruk/missbruk. Utredningen slutförs under hösten 2017. Heby kommun har påbörjat ett arbete med att identifiera barn och unga med tecken på riskbruk/missbruk. Barn- och ungdomspsykiatrin har en person anställd på deltid för att göra så kallas drogscreening. Implementeringsarbetet fortgår och tydligare riktlinjer kommer att skrivas för drogscreening. Behovet av att utbilda personal och berätta om varför BUP ska göra mer generell drogscreening har gjort att full implementering ännu inte nåtts. 1.5 Ungdomsmottagningarna Delmålet Ett kvalitetssäkrat utbud för att stärka barn och ungas psykiska hälsa erbjud på ungdomsmottagningarna i alla länets kommuner har syftat till att förstärka verksamheternas möjlighet att jobba med ungdomars psykiska mående i ett tidigt skeende. Aktiviteter kopplade till delmålet har varit att ta fram en gemensam uppdragsbeskrivning, förstärka och utveckla mottagningarna i länet, samt att samverka mellan Region Uppsala och kommunerna. Under året som gått har förstärkningar av ungdomsmottagningarna gjorts i flertalet kommuner. Enköping har adderat en 50% kuratorstjänst till ungdomsmottagningen. I Knivsta pågår arbete med att förstärka mottagningen med kurator och barnmorska. Inom Region Uppsala har en samordnarfunktion inrättats och kommer att förstärkas under 2018. Psykosociala resurser så som barnmorskeresurser kommer att förstärkas enligt tilläggsåtagandet (enligt riktlinjer från Föreningen för Sveriges ungdomsmottagningars policydokument), årsskiftet 2017/2018. Vissa kommuner och ungdomsmottagningen har en relativt god samverkan och har utifrån satsningen stärkt denna, några kommuner har inte någon samverkan alls. Några försöker hitta samarbetsformer. Dock har gemensam handledning mellan de kommunanställda kuratorer som finns och Region Uppsalas kuratorer startat under hösten 2017. Gemensamma utbildningstillfällen för ungdomsmottagningarna har genomförts inom psykiatrisatsningen. Även ett metodstöd för skolklasser i utbildnings/informationssyfte har arbetas fram i gemensam regi av personal från kommun och region (där psykisk hälsa har stort fokus). 5
Familjeläkarna och barn- och elevhälsoenheten i Håbo ska träffas och diskutera ungdomsmottagningarna lokalt. Ett tilläggsåtagnade till barnmorskemottagningen i form av ett uppdrag kring gemensam uppdragsbeskrivning för ungdomsmottagningarna är beslutat för regionen och kommer att börja gälla 1/1 2018. Gemensam uppdragsbeskrivning för ungdomshälsan är på gång att utarbetas i Håbo kommun. 1.6 Unga med komplicerad problematik 2107 års aktivitet kring delmålet Unga med komplicerad problematik erbjuds vård och stödsamordning som är anpassad till deras målgrupp har varit att fortsätta undersöka möjligheter att anpassa metoden vård- och stödsamordning (VOSS) till unga. För att öka samarbetet och samverkan mellan kommun och Region Uppsala kring personer med omfattande psykisk funktionsnedsättning finns VOSS-modellen. Modellen ska öka funktionen och delaktigheten i samhället för brukarna genom att vårdinsatser och stödinsatser koordineras mellan region Uppsala och berörd kommun. I Knivsta kommun pågår arbete med att anpassa VOSS-modellen till unga. I Uppsala kommun har cirka 30 personer genomgått VOSS-utbildning under året, en projektledare har anställts med medel från området psykisk hälsa för att undersöka möjligheten att anpassa modellen till unga. I region Uppsala har en utredning kring modellen gjorts och anpassningar pågår. Arbetet med SIP:ar pågår i samtliga länets kommuner tillsammans med Region Uppsala. Länsgemensam riktlinjer kring SIP:arbetet finns. Här kan bland annat lyftas fram att antalet genomförda SIP:ar för barn har ökat i Håbo och i Enköpings kommuner. För att vidareutveckla arbetet med SIP:ar i Uppsala kommun har området tagits med som en aktivitet i den lokala närvårdsplanen. I Tierps kommun planeras en större utbildningssatsning kring SIP under vintern 2017. Utbildningsinsatser kring SIP kommer intensifieras i samband med processen för in- och utskrivning från slutenvården i Region Uppsala. I nuläget finns SIP-koordinatorer i Uppsala kommun och i Region Uppsala. Tierp kommun tittar på möjligheterna att tillsätta SIP-koordinator för att samordna SIP:ar kring de personer som inte omfattas av SIP i samband med utskrivningsplanering från slutenvård. Supported Education, en modell som syftar till att stödja personer som har erfarenhet av psykisk ohälsa och/eller psykisk funktionsnedsättning att börja eller återvända till studier, har startat i Uppsala. IPS, som är en evidensbaserad metod för att stötta personer med psykisk funktionsnedsättning att lyckas på den vanliga arbetsmarknaden, finns sen flera år i Uppsala kommun. 1.7 Barn och unga som är asylsökande eller nyanlända Arbetet kring ensamkommande barn och ungas psykiska hälsa pågår både inom Region Uppsala och länets kommer. Gruppen asylsökande och ensamkommande redovisas även i vuxenanalysen men då flertalet aktiviteter som utförts under året berör gruppen barn och unga redovisas de här. Under året har flertalet utbildningar kring den berörda gruppen hållits. I Knivsta kommun har SKL:s webutbildning kring migration och psykisk hälsa planerats in som aktivitet för året. Medarbetare vid HVB Bergis i Tierps kommun har under våren 2017 gått SKL:s webbutbildning som ska tydliggöra olika aktörers ansvar för ensamkommande barn. Uppsala kommun har haft flera utbildningar i länet i första hjälpen psykiska hälsa (MHFA) bland annat för att öka förutsättningar att identifiera personer med suicidrisk för målgruppen barn och unga. Arbetet med TRT-grupper (Teaching Recovery Technics) i syfte att hjälpa ungdomar med traumasymptom, har fortgått i flera kommuner i samarbete med Region Uppsala. Knivsta kommun har haft två TRT-grupper och kommer att ta ställning till fortsättning efter att frågan diskuterats i ett länsövergripande samarbete. Projektet kring TRT:s inledande fas var svårtillämpad i Tierp då få ungdomar matchade mot kriterierna för satsningen. 6
Enköpings kommun har stödjande metoder i samverkan mellan skola och socialtjänst för de inom gruppen unga nyanlända som inte har PTSD. Flera olika utbildningar kring målgruppen har hållits i Enköpings kommun. 7
2 Uppföljning av Psykisk hälsa - Regional handlingsplan 2017 vuxna och äldre Den länsgemensamma handlingsplanen som utarbetades 2016 på temat psykisk hälsa består av 8 teman: Ledning styrning och organisation, Brukarmedverkan, Hälsa och inkludering i arbetslivet samt 5 teman med fokus på de särskilt utsatta grupper som länet gemensamt identifierat. Nedan presenteras de aktiviteter som länets kommuner och Region Uppsala genomfört under året som gått sett till varje tema i kronologisk ordning. 2.1 Ledning, styrning och organisation För ledning, styrning och organisation fastställde länet 2016 långsiktigt mål till En välfungerande samverkan finns på regional och lokal nivå med tydlig ledning, styrning och organisation för kontinuerlig gemensam analys, uppföljning och förbättringsarbete med anknytning till lokala processer inom området psykisk hälsa. Berörda aktörer lär löpande av varandra på ett strukturerat sätt. Uppsala landsting bildade vid årsskiftet 2016/2017 region tillsammans med Regionförbundet i Uppsala län. I samband med denna regionbildning har en ny organisation för länsgemensam samverkan utarbetats. Den tidigare tjänstemannaledningen TKL har ersatts av HSVO där även chefer med ansvar för kommunal utbildning ingår. Flera av länets kommuner har samtidigt påbörjat ett arbete med att kartlägga och dokumentera samverkansstrukturen inom närvård kopplat mot regionbildningen och befinner sig i nuläge i olika stadier av detta arbete. Information om den nya samverkansstrukturen har delvis spridits till länets kommuner men behov av fortsatt spridning finns. ViS (Vård i Samverkan) som är det webbaserade forum där länets alla samverkansdokument samlas har även under året omstrukturerats. Ett utvecklingsområde består antagligen i att se över att de dokument som ska finnas i ViS faktiskt finns där. Länet tecknade 2012 Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelsen gällde fram till december 2016 men har under året blivit prolongerad då arbetet med att revidera överenskommelsen inte kommit igång. Detta arbete kvarstår således till 2018. Uppsala universitet anordnade under 2016-2017 en uppdragsutbildning på temat Att leda samverkan och flera nyckelpersoner inom länets kommuner samt Region Uppsala har deltagit i satsningen. Inom ramen för förbättrad ledning och styrning har Region Uppsala även anställt en samordnare för suicidprevention som dessutom har i uppdrag att samordna länets arbete i den nationella satsningen kring psykisk hälsa, en funktion som tidigare saknats. 8
2.2 Brukarmedverkan För brukarmedverkan fastställde länet 2016 långsiktigt mål till Det finns god förståelse för, och lyhördhet inför, brukarens/-patientens behov och insikterna tas tillvara för utveckling på alla nivåer. En rad olika aktiviteter för att främja brukarmedverkan har genomförts under året. Bland annat har Region Uppsala tagit fram en ny hemsida inom området psykiatri som ska ge bättre möjligheter för patienter och anhöriga att lämna synpunkter. Region Uppsala har även förbättrat informationsdelning i samband med in- och utskrivning från slutenvårdens verksamheter och genomfört de aktiviteter som lyfts i handlingsplanen för stöd till anhöriga (för aktiviteter, se aktuell handlingsplan). Länets kommuner har även på olika sätt arbetat med brukardelaktighet. Till exempel har Enköping genomfört en brukarrevision inom området socialpsykiatri, Uppsala har infört brukarrepresentation i ledningsgruppen för närvårdsamverkan, Tierp har påbörjat ett arbete kring att utveckla en strategi för ökat brukarinflytande inom socialtjänsten och i Knivsta finns brukarrepresentanter i den arbetsgrupp som jobbar med den nationella satsningen lokalt. Lokala brukarråd förekommer även inom flera kommuner och Region Uppsala har under 2017 infört en ny struktur för brukarråd inom området psykiatri. Brukararvodering förekommer även inom vissa verksamheter i länet men någon gemensam riktlinje finns ännu inte framtagen. Arbete kvarstår därmed till 2018. 2.3 Personer med psykiska funktionsnedsättningar För personer med psykiska funktionsnedsättningar fastställde länet 2016 långsiktigt mål till Personer med psykiska funktionsnedsättningar har en välfungerande vardag med goda förutsättningar till studier/arbete/ sysselsättning. Insatser samordnas och individanpassas. Länet har under 2017 reviderat gemensamma riktlinjer kring samordnad individuell plan, SIP. I samband med den nya lagen kring utskrivning från slutenvård som träder i kraft vid årsskiftet 2017/2018 kommer även utbildningsinsatser kring SIP att intensifieras. Den nya lagstiftningen medför även ett behov av att se över länets vårdprocesser. Som ett led i att sprida kunskap om SIP och erbjuda SIP till fler berörda, har SIP-samordnare eller SIP-koordinator även lyfts. Uppsala kommun har sedan tidigare särskilt utsedda SIP-samordnare och andra kommuner i länet tar nu efter detta. SIP-samordnare finns numera även inom verksamhetsområde psykiatri (BUP). Länet kan samtidigt i dagsläget inte svara på om antalet SIP ökar eftersom det saknas verktyg för att mäta antalet genomförda SIP. Detta är därmed ett utvecklingsområde under 2018. För att mäta om syftet med SIP uppnåtts finns ett kvalitetsmått i SIP-kollen som delvis marknadsförts till barn och unga. Instrumentet skulle kunna användas i betydligt större utsträckning och för fler målgrupper. 9
Länets kommuner har genomfört inventeringar på området personer med psykiska funktionsnedsättningar sedan 2013. Vissa kommuner har genomfört inventeringar även under senare år medan behov kvarstår för andra. Knivsta har påbörjat en inventering 2017. Region Uppsala och flera kommuner i länet har utbildat medarbetare i VOSS, Vård- och Stödsamordning. Arbete med att implementera VOSS har fortsatt under 2017 och Region Uppsala för även en dialog med Uppsala universitet kring forskningsstudier på området. Regionens plan att ta fram en programtrohetsskala för metoden har dock inte genomförts under 2017 som planerat och aktiviteten kvarstår därmed till kommande år. Fortsatt implementering av VOSS ses även som betydelsefull. 2.4 Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar För personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fastställde länet 2016 långsiktigt mål till Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har en välfungerande vardag med goda förutsättningar till studier/arbete/sysselsättning. Insatser samordnas och individanpassas. Region Uppsala har under året påbörjat en revidering av landstingsinterna riktlinjer kring ansvarsfördelning inom primärvård, habilitering och psykiatri för målgruppen. Region Uppsala har även på olika sätt utvecklat Infotekets verksamhet, med bland annat kurser och utbildningar. En rapport är även framtagen kring neuropsykiatriska närvårdsteamet. Teamet används än så länge bara av Uppsala kommun. Region Uppsala har även planerat att implementera och sprida ny modell gällande neuropsykiatrisk utredning och behandling. En viss fördröjning råder dock utifrån tidsplanen. Målsättningen är att man inom verksamhetsområdet ska utreda tidigare i samband med övrig diagnostik. Kompetenshöjande insatser har skett inom verksamhetsområde psykiatri för att utredningar ska kunna ske inom samtliga sektioner. Verksamhetsområdet har tilldelats medel till läkarresurser och sjuksköterska anställda inom psykiatrin men lokaliserade på habiliteringen för uppföljning av CS medicinering. 2.5 Asylsökande och nyanlända För asylsökande och nyanlända fastställde länet 2016 långsiktigt mål till Asylsökande och nyanlända inkluderas i samhällsgemenskapen. Deras eventuella behov avseende den fysiska och psykiska hälsan identifieras och tillgodoses. Medarbetare som kommer i kontakt med nyanlända och asylsökande har rätt kompetens och kunskap om deras behov, samt deras syn på hälso- och sjukvårdsinsatser. Länet har under året som gått genomfört olika aktiviteter för att främja hälsan för asylsökande och nyanlända. Region Uppsalas arbete med att erbjuda hälsoundersökning inom två månader pågår och ett projekt har även genomförts under 2016-2017 kring metoden Teaching Recovery Techniques (TRT) i några av länets kommuner. Personal inom ett par kommuner har eller planerar även att genomföra SKL s basutbildning för medarbetare som kommer i kontakt med asylsökande och nyanlända. 10
2.6 Personer med förhöjd suicidrisk För personer med förhöjd suicidrisk fastställde länet 2016 långsiktigt mål till Personer med förhöjd suicidrisk identifieras och erbjuds rätt hjälp i rätt tid så att de inte försöker ta eller tar sitt liv. Detta sker bland annat genom väl fungerande samverkan och samsyn mellan olika aktörer Region Uppsala har under året anställt en samordnare för suicidprevention. Samordnaren kommer under hösten 2017 att påbörja arbetet med att ta fram en handlingsplan för suicidprevention gällande Region Uppsala. Någon plan på länsgemensamt arbete kring detta som inkluderar kommunerna finns i dagsläget inte. Flera kommuner har under året utbildat eller planerar att utbilda personal i Första hjälpen psykisk hälsa och satsningen fortgår under 2018. Region Uppsala har samtidigt påbörjat utbildning i SPiSSprogrammet för samtliga medarbetare inom verksamhetsområdet psykiatri. Region Uppsala har även arrangerat en dag med temat depression och suicid. 2.7 Personer med riskbruk och substansrelaterade sjukdomar För personer med riskbruk och substansrelaterade sjukdomar fastställde länet 2016 långsiktigt mål till Personer med riskbruk identifieras och erbjuds förebyggande och tidiga insatser. Personer med beroende har individanpassat och samordnat stöd som spänner över de många områden som måste fungera, t.ex. en långsiktigt hållbar boendesituation. Länet har en gemensam överenskommelse om samverkan kring missbruk och beroendevården. Aktiviterer utifrån överenskommelsen genomförs i kommunerna, till exempel pågår ett arbete med att ta fram lokala riktlinjer i Knivsta, Uppsala och Enköping. Överenskommelsen behöver samtidigt revideras på grund av ändrad lagstiftning. 2.8 Hälsa och inkludering i arbetslivet För hälsa och inkludering i arbetslivet fastställde länet 2016 långsiktigt mål till Utvecklade och hållbara stödsystem ska ge alla personer med behov av insatser från flera huvudmän möjlighet att få och behålla ett arbete. LOKUS, Lokala utvecklingsgrupper i länets alla kommuner, med fyra parter (Region Uppsala, Försäkringskassan, Arbetsförmedling och kommuner) fortsätter att vara ett nav i arbetet med att, utifrån lokal könsuppdelad befolkningsanalys, ta tillvara arbetsförmåga hos individer där det behövs samordnad arbetslivsinriktad rehabilitering. Fokus är unga med funktionsnedsättning och/eller aktivitetsersättning samt personer med långvarigt bidrags- och/eller ersättningsberoende. Det kan till exempel innebära utbildning i samordnad individuell plan mellan fyra parter, strategiska överenskommelser om samverkan samt olika riktade individinsatser. Det samordnade arbetet fortsätter även under 2018 utifrån framtagen verksamhetsplan. Region Uppsala har, efter pilot på fem vårdcentraler 2015-2016, en politisk viljeinriktning för att rehabiliteringskoordinatorer (reko) successivt ska införas på alla vårdcentraler, offentliga som privata, med start september 2016. I dagsläget finns det reko som arbetar enligt gemensam uppdragsbeskrivning och har tjänstgöringsgrad 20 40 procent av en heltid på 32 av länets 47 11
vårdcentraler. En heltids processledare finns under 2017-2018 för extra intensifierat och kontinuerligt stöd till reko. Denna processledare ingår i Team försäkringsmedicin som också finns med i arbetet med reko. En oberoende extern utredare ska under hösten 2017 svara på om och hur funktionen reko ska implementeras i primärvården och på sjukhusen utan statsbidrag från 2019. 12