att få sin sak prövad i opartisk dstol är grundläggande rättighet. Dstolarnas uppgift är att handlägga mål är på ett rättssäkert effektivt sätt. De allmänna dstolarna består av tingsrätter, hovrätter Högsta dstol. Här avgörs brottmål, familjerelaterade mål mellan etag skilda indier. Mål avgjorts i tingsrätt i de flesta fall överklagas till. Hovrätts dar beslut i vissa fall överklagas till Högsta dstol. Högsta dstols avgöran är vägledande hovrätter tingsrätter, överklagas. Ansvarig utgivare: Dstolsverket. Produktion: Dstolsverket/ARK-tryckar i mars 2016. Foto: Carl Johan Erikson. Tryck: TMG Taberg. Diarir: 269-2016 Juli 2018. 2
vad gör? Om är nöjd med d ett beslut från tingsrätt överklaga till. Hovrätt prövar brottmål, är redan behandlats i tingsrätt. I många fall krävs ett beslut ett att ska göra ny fullständig prövning av ett mål överklagats.. Om två parter kmer övers uppstår tvist. Om parterna lösa tvist själva, tingsrätt pröva tvist. kallas då ett. Några av de vanligaste tvisterna är tvist pgar tvist in familj. Om tvist rör familj (till exempel äldrar kmer övers barns vårdnad, bode umgänge) kallas det familjemål. I Sverige finns sex hovrätter hanterar mål från sina närrå. I hovrätterna arbetar ordinarie dare, yngre dare under utbildning, dstolshandläggare administrativ personal. Till hovrätterna är ett antal nämndemän knutna. de vanligaste måltyperna Många olika typer av mål prövats i tingsrätt överklagas till. Vanliga mål är: brottmål. Om någon begått handling är straffbar ligt lag polis åklagare utreda vad hänt. Dstols uppgift är att pröva åklagar med hjälp av utredning bevisa att åtalade begått det brott åklagar påstår. till exempel vara vålds-, stöld-, narkotika-, skatte trafikbrott. är. Exempel på är är ansö adoption, god, boutrednings valtare. Högsta dstol Hovrätt (6 st) högsta dstol hovrätter 6 st tingsrätter 48 st Högsta dstol är sista instans ger vägledning i hur dstolarna ska döma. Hovrätterna är andra instans överklagande av mål avgjorts valtningsrätterna. Tingsrätt är Tingsrätt sta instans (48 st) överklagade från Mark- & miljödstol (5) Hovrätterna är andra instans överklagande av, brottmål är avgjorts tingsrätterna. myndighet, etag skild person. 3
vad innebär överklagande? är missnöjd med d ett beslut i tingsrätt i de flesta fall överklaga till. Ett överklagande görs skriftligt det framgår av d hur det ska gå till. Ett överklagande leder autatiskt till ny fullständig prövning i. För mindre allvarliga brottmål, alla alla är krävs. överklagandet styr s prövning överklagar vill ha ändring i tingsrätts d. Ändring gälla hela delar av d. Om tar upp ett mål till ny prövning är det överklagandet styr s prövning, vilket innebär att s prövning nödvändigtvis gäller hela tingsrätts d. när ger? Skäl till att ge till exempel vara att är tveksam till tingsrätt dömt rätt att d i högre instans bli vägledande hur tingsrätter ska döma i liknande mål i framti. Om ett mål får gäller tingsrätts d målet är då avslutat. 4
Juridisk Juridisk Juridisk rådgivning rådgivning rådgivning Efter Efter Efter det det ärdet är viktigt viktigt är viktigt attatt dstol att dstol dstol är är objektiv objektiv är objektiv Juridiskt Juridiskt Juridiskt stöd stöd stöd opartisk opartisk opartisk gege juridisk ge juridisk juridisk I I I fårfår får part part part lorar lorar lorar målet målet normalt målet normalt normalt betala betala betala rådgivning. rådgivning. rådgivning. EnEn advokatbyrå En advokatbyrå advokatbyrå lämna lämna lämna råd råd i råd i i båda båda parternas båda parternas parternas s. s. s. I familjemål I familjemål I familjemål betalar betalar betalar olika olika olika juridiska juridiska juridiska frågor frågor frågor hur hur process hur process process i i i parterna parterna parterna i regel i regel isina regel sina egna sina egna. egna.. läggas läggas läggas upp. upp. upp. ersättning ersättning ersättning tilltill parter till parter parter vittn vittn vittn Rättegång Rättegång Rättegång är är i dei är de flesta i flesta de fall flesta fall kostnadsfri. fall kostnadsfri. kostnadsfri. Om Om Om Målsägande Målsägande Målsägande vittn vittn vittn rätt rätt tillrätt till vissviss tillersättning viss ersättning ersättning behöver behöver behöver anlita anlita anlita ettett juridiskt juridiskt ett juridiskt bud bud bud innebär innebär innebär detdet det resan resan till resan till dstol, dstol, till dstol, uppehälle uppehälle uppehälle samt samt samt kostnad kostnad kostnad vanlig vanlig vanlig stårstår står själv. själv.själv. lorad lorad lorad arbetsinkst. arbetsinkst. arbetsinkst. Liknande Liknande Liknande ersättning ersättning ersättning betalas betalas betalas ut ut tilltill ut tilltilltalade tilltalade tilltalade han han han hon hon frikänns hon frikänns frikänns Juridiskt Juridiskt Juridiskt stöd stöd stöd brottmål brottmål brottmål brottet. brottet. brottet. utsatt utsatt utsatt ett ett brott, brott, ett målsägan*, brott, målsägan*, målsägan*, få stöd få stöd fåavstöd av ettett målsägandebiträde*. av målsägandebiträde*. ett målsägandebiträde*. Målsägan Målsägan Målsägan behöver behöver behöver betala betala betala detta. detta. detta. S S tilltalad* S tilltalad* tilltalad* i samband i samband i samband med med ett med ett allvarligare allvarligare ett allvarligare brott brott brott offtlig offtlig offtlig svarare, svarare, svarare, detdet villdet vill säga vill säga säga svarssvars svarsadvokat*. advokat*. advokat*. offtliga offtliga offtliga svarar svarar svarar bekostas bekostas bekostas av av stat stat av stat m m m tilltalade tilltalade tilltalade,,, han han han hon hon döms hon döms döms brottet, brottet, brottet, blibli återbetalningsskyldig. återbetalningsskyldig. bli återbetalningsskyldig. Berode Berode Berode på på vilk vilk på vilk inkst inkst inkst måste måste måste då då betala betala då betala tillbaka tillbaka tillbaka hela hela hela delar delar av delar av av stats stats stats både både målsägandebiträdet både målsägandebiträdet målsägandebiträdet offtliga offtliga offtliga svarar. svarar. svarar. Äv Äv Äv rätt rätt tillrätt till till offtlig offtlig offtlig svarare svarare svarare tilltalad tilltalad tilltalad alltid alltid rätt alltid rätt atträtt att biträdas biträdas att biträdas av av advokat avadvokat advokat själv själv utser. själv utser. För utser. För För sådan sådan sådan privat privat privat svarare svarare svarare är det är det är det tilltalade tilltalade tilltalade själv själv själv betalar betalar betalar kostna. kostna. kostna. Mer Mer information Mer information information Mer Mer information Mer information information beredelserna, beredelserna, beredelserna, ersättningar ersättningar ersättningar finns finns på finns på webbplatserna: webbplatserna: på webbplatserna: sveriges sveriges sveriges dstolar dstolar dstolar www.dstol.se www.dstol.se www.dstol.se brottsoffermyndighet brottsoffermyndighet brottsoffermyndighet www.rattegangsskolan.se www.rattegangsskolan.se www.rattegangsskolan.se rättshjälp rättshjälp rättshjälp www.rattshjalpsmyndighet.se www.rattshjalpsmyndighet.se www.rattshjalpsmyndighet.se *Vem *Vem är *Vem vem är vem äri dstol? vem i dstol? i dstol? Se Se sid.sid. Se 8-9.sid. 8-9.8-9. 5 5 5
ii i 6 6 6
i Ett mål fått innebär ofta ny på plats i. Vittn målsägande behöver i de flesta fall närvara, m kallats till måste delta. vittn behöver oftast vara på plats Alla hör i tingsrätt spelas in med eo. Om ett mål överklagas tas upp i spelas hör upp under. Där behöver målsägande vittn i de flesta fall delta på nytt. En är ett samträde där dstol tar del av parternas uppgifter, hör annan bevisning. I dstol kallas detta huvudhandling. Rättegång är muntlig, vilket betyder att de inblandade berättar det är viktigt att dstol ska kunna döma i målet. hör spelas upp Vid i tingsrätt spelas alla hör in med eo. Om exempelvis ett brottmål sedan överklagas tas upp på nytt i innebär det att målsägande vittn oftast behöver kma till. De ju redan lämnat sin berättelse tingsrätt, rätt tittar i stället på de inspelade hör. gör att grundar sin prövning på samma material legat till grund tingsrätts avgörande. Ibland bedömer att nya hör trots allt behövs. Rätt kallar då person ska höras till kpletterande hör. Måste delta i? Alla ska delta i får kallelse från dstol är då skyldiga att infinna sig. Om någon kmer måste ske ställas in, vilket med sig stora samhället besvär dem kmit till dstol. Om är kallad till kmer få betala ett vite, alltså summa pgar, i vissa fall bli hämtad till rätt av polis. I måste regel parter i tvister tilltalade i brottmål delta i. I vissa fall behöver målsägande vittn vara med. 7
roller i brottmål 1 MålsäGandebiträde. Målsägandebiträdet ger hjälp stöd till målsägan tar tillvara hans hnes intress. Målsägandebiträdet är jurist, ofta advokat. 2 MålsäGande. Målsägande är person utsatts brott. 4 5 6 3 åklagare. Åklagar till uppgift att leda undersökning, besluta åtal a talan i dstol. Åklagar arbetar på uppdrag av stat. 1 2 3 4 nämndeman. Nämndemänn dömer tillsams med juristdarna. Nämndemän är utbildade jurister utan andra yrk. De juristdarna var sin röst när d ska beslutas. 5 ledamot. Ledamöterna (juristdare) ansvarar d tillsams med ordan nämndemänn. 12 6 ordande. Ordan (juristdare) leder ansvarar d tillsams med de andra ledamöterna nämndemänn. 7 ProtoKollare. Protokollar antecknar det sägs under sköter teknik i handlingssal. 8
8 svarsadvokat. Försvarsadvokat hjälper tilltalade under. En offtlig svarare är svarsadvokat är utsedd av dstol. 9 tilltalad. Tilltalad är person är åtalad brottet. 7 5 4 10 tolk. Tolk hjälper parter vittn behärskar svska, talsvårigheter nedsatt hörsel. 8 9 10 11 åhörare. Åhörare är i de flesta fall välkna att ta del av på plats i rättssal. 12 sakkunnig. Sakkunniga expertkunskaper in ett råde berör målet. De till exempel vara läkare psykologer. 11 11 12 vittne. Vittn berättar något de sett, hört vet vara viktigt. d påföljd När målet är avgjort skickar dstol ut d per post till parterna. Ibland meddelas d i samband med. När någon döms ett brott bestäms samtidigt ett straff, så kallad påföljd. exempelvis vara böter, villkorlig d, skyddstillsyn fängelse. finns särskilda påföljder ungdar personer är i behov av vård. 9
rättssäkerhet alla svska rättsväsdet ska trygga skildas rättssäkerhet. innebär att alla människor är lika in lag. Konkreta exempel på rättssäkerhet är att alla ar uts på samma sätt i hela landet att de hålls på svska med tolk behov. Alla deltagare i ska behandlas lika, oavsett samhällsställning ursprung. öppna ar ger insyn Huvudregeln är att handlingar i dstol är offtliga. Offtlighetsprincip är av hörnstarna i ett demokratiskt samhälle ett sätt att ge skilda medborgar insyn i myndigheternas verksamhet. M när sekretessbelagda uppgifter behandlas får bara rätt parterna vara med i rättssal. kallas att sker in stängda dörrar. offtliga handlingar svska offtlighetsprincip innebär rättighet att begära ut handlingar i alla mål. Viss information dock vara sekretessbelagd. andra språk i dstol Rättegångar svska dstolar ska hållas på svska. I vissa dstolar är det möjligt att a sin talan på minoritetsspråk samiska, finska meänkieli (tornedalsfinska). svska rätt till tolk. Tolk kallas in parter, vittn andra berörda talsvårigheter nedsatt hörsel. Tolk betalas av dstol. att överklaga d En annan del av rättssäkerhet är möjlighet att överklaga d få andra prövning av sin sak. Hovrätts uppgift är att pröva mål avgjorts i tingsrätt, mål avgjorts i i sin tur överklagas till Högsta dstol. Högsta dstol prövar i princip bara mål bli vägledande hur tingsrätter hovrätter ska döma i liknande mål i framti. För de allra flesta brottmål blir där sista instans. 10
vad vad vad mar mar mar dedei de? i? i? huvudhandling huvudhandling huvudhandling i dagligt i dagligt i dagligt taltal kallas kallas tal kallas... Parter Parter Parter DeDe Deär är direkt direkt är direkt berörda berörda berörda av av ettett av mål ett mål mål ärde, ärde, ärde, tilltill exempel exempel till exempel tilltalad, tilltalad, tilltalad, målsägande, målsägande, målsägande, åklagare, åklagare, åklagare, kärande kärande kärande svarande. svarande. svarande. Vittn Vittn Vittn bud bud bud är är ärparter. parter. parter. Målsägande Målsägande Målsägande utsatt utsatt utsatt ett ett brott. ett brott. brott. tilltalad tilltalad tilltalad är är åtalad åtalad är åtalad i ett i ett brottmål. i ett brottmål. brottmål. Kärande Kärande Kärande inlett inlett inlett ettett ett i tingsrätt, i tingsrätt, i tingsrätt, detdet villdet vill säga vill säga säga stämt stämt stämt någon. någon. någon. svarande svarande svarande stämd stämd stämd i ett i ett i ett alltså alltså kärans alltså kärans kärans motpart. motpart. motpart. Klagande Klagande Klagande motpart motpart motpart part part part överklagat överklagat överklagat tingsrätts tingsrätts tingsrätts d dd kallas kallas kallas klagande. klagande. klagande. Motpart Motpart Motpart kallas kallas kallas andra andra andra part part part i det i det överklagade i det överklagade överklagade målet. målet. målet. bud bud bud fått fått fullmakt fått fullmakt fullmakt attatt a att a a parts parts parts talan, talan, talan, alltså alltså att alltså att represtera att represtera represtera part part part i di di dstol. stol. stol. EttEtt bud Ett bud bud är är ofta ofta ärofta jurist jurist jurist advokat, advokat, advokat, ger ger ger part part part juridisk juridisk juridisk hjälp. hjälp. hjälp. 11 11 11
bevisbevisbevis rättsfrågor rättsfrågor rättsfrågor ärärär s s s fokus fokus fokus Vi Vi prövar prövar Vi prövar dede mål de mål mål överklagats överklagats överklagats från från tingsfrån tingstingsrätterna. rätterna. rätterna. vara vara brottmål, vara brottmål, brottmål, är. är. är. Vi Vi är är alltid Vi alltid är alltid flera flera juristdare flera juristdare juristdare närnär mål när mål mål avgörs avgörs avgörs i, i, i, berättar berättar berättar Ulrika Ulrika Ulrika Stbeck Stbeck Stbeck Gustavson, Gustavson, Gustavson, hovrättsråd hovrättsråd hovrättsråd Svea Svea Svea hovrätt. hovrätt. hovrätt. FörFör attför att att skaska pröva ska pröva pröva ettett målmål ettkrävs mål krävs ofta krävs ofta prövningsofta prövnings. tillstånd. tillstånd. gäller gäller gäller i alla i alla, i alla,, allaalla är alla är är i mindre i mindre i mindre allvarliga allvarliga allvarliga brottmål. brottmål. brottmål. DeDe flesta De flesta brottmål flesta brottmål brottmål överklagas överklagas överklagas kräver kräver kräver inget inget inget utan utan tas utan tas alltid alltid tas alltid upp upp i. upp i. i. Prövningstillstånd Prövningstillstånd Prövningstillstånd - hur - hur -går hur går det går det till? det till?till? När När vinär behandlar vi behandlar vi behandlar frågan frågan frågan görgör gör vi st vi st vi st inledande inledande inledande granskning granskning granskning av av målet, målet, av målet, säger säger Ulrika säger Ulrika Ulrika Stbeck Stbeck Stbeck Gustavson. Gustavson. Gustavson. Om Om viom då vi då vi dåär säkra är säkra är på säkra på attatt på tingstingsatt tingsrätts rätts rätts avgörande avgörande avgörande är riktigt är riktigt är riktigt så så gerger så vi ger vi vi tar tar upp upp tarmålet upp målet till målet till fullständig fullständig till fullständig prövning. prövning. prövning. Om Om viom vi vi gerger ger är det är det är tingsrätts det tingsrätts tingsrätts d d d gäller. gäller. gäller. Vi Vi är är gerösa Vigerösa är gerösa bedömning bedömning bedömning av av prövningsprövningsav tillstånd tillstånd fårfår får i ungefär i ungefär i ungefär 40 40 proct proct 40 proct av av fall. fall. av fall. är är viktig är viktig viktig deldel av del av rättssäkerrättssäkerav rättssäkerhet het het attatt kunna kunna att kunna få få sinsin få saksin sak prövad sak prövad prövad av av andra av andra andra instans. instans. instans. Prövningstillstånd Prövningstillstånd Prövningstillstånd gesges ges ett ett avgörande avgörande ett avgörande vara vara vägledande vara vägledande vägledande andra andra andra liknande liknande liknande fall.fall.fall. 12 12 12
Gör samma sak tingsrätt? Skillna mellan tingsrätt hovrätt är att tingsrätt reder ut mål, tar reda på vad parterna mar vilk bevisning ska läggas fram. Ofta muntlig handling så meddelas ett avgörande, d ett beslut. Prövning i går till ungefär i tingsrätt m arbetet här startar utifrån tingsrätts avgörande. Efter utredningsarbetet redan är gjort ger det mer utrymme till att konctrera sig på bevis- rättsfrågor i målet. Vissa mål i kräver på samma sätt i tingsrätt. Istället bereder dare under utbildning målet, presterar sin rättsutredning ger rätt ett slag till hur de ska döma i målet. Vid sådana edragningar är parterna närvarande. En edragning är h offtlig. vittn hörs vanlig på nytt Hovrätt kallar oftast vittn målsägan till hör. I stället visas de eoinspelade hör av dessa personer från tingsrätt. innebär att vittn målsägande behöver kma till i efter hör redan är gjorda. För vittn målsägande det vara lättnad att behöva vara på plats känner oro obehag. Tack vare de inspelade eohör ställs färre ar in, efter hörspersonernas vittnesmål finns till hands. Ibland rätt bedöma att det behövs kpletterande information att nya vittn måste kallas till hör. sker oftast på någon av parternas initiativ. behöva ställas frågor ställts i tingsrätt. Då kallar vi hörspersoner till så att de svara på kpletterande frågor. vara så att det kmit fram ett helt nytt vittne visste hörts i tingsrätt. är viktig del av rättssäkerhet att få sin sak prövad av andra instans. Sista instans i de flesta mål När handling i rättssal är avslutad håller rätt överläggning. I är fler dare än i tingsrätt. Rätt består alltid av minst tre juristdare i brottmål deltar äv nämndemän när mål avgörs. Med fler dare är chans större att upptäcka något ske skild dare missat tidigare, klarar Ulrika Stbeck Gustavson. Dessut är det bra att vi alltid är flera kollegor diskutera mål vi hjälps åt att resultatet ska bli så bra möjligt. 13
Om vill klaga på d i görs det till Högsta dstol. De tar bara upp mål är prejudicerande, det vill säga vägledande hur tingsrätter hovrätter ska döma. är ytterst få mål det rör sig, så i praktik är d i oftast slutgiltiga. hur ser vanlig dag ut dig? finns ing vanlig dag. Vissa dagar sitter vi i edragningar hinner avgöra flera kortare mål på dag. Ibland vi sitta i tar månad, ja till med upp till ett helt år. M det vanliga är att varje dare flera ar varje vecka. På hovrätterna finns dstolsvärdar upprätthåller ordning svara på besökarnas frågor. 14
dstol trygg säker plats Svska dstolar präglas av öpphet tillgänglighet. Hovrätt ska vara trygg säker plats alla vistas där parter, vittn, åhörare medarbetare. En ska gas lugnt sakligt. Att ordning är god är viktigt dem deltar, till exempel parter vittn. säkerhet De flesta dstolar ordningsvakter ansvarar att upprätthålla ordning i vänthall. Om situation kräver de sitta med under. I samband med mål där det finns hotbild gas med stöd av olika säkerhetshöjande åtgärder, till exempel i form av säkerhetskontroll. innebär att alla besöker dstol måste passera larmbåge väskor röntgas gsöks så att inga farliga emål tas med in i dstol. väntrum målsägande vittn Alla hovrätter erbjuda ett särskilt väntrum bara målsägande vittn, alternativ till stora vänthall. Väntrummet är avskild miljö där bereda sig i lugn ro. åhörare välkna till dstol Förhandlingar i dstol är offtliga åhörare är i regel välkna. Ibland hålls ändå in stängda dörrar. Då får bara rätt parterna vara med i rättssal. vittnesstöd Om vittne målsägande behöver stöd få hjälp av ett vittnesstöd. Vittnesstöd arbetar ideellt med att informera stödja i samband med. 15
Hovrätterna finns på sex orter i Sverige. Kort Om är nöjd med d ett beslut från tingsrätt vända sig till att överklaga. Hovrätt prövar brottmål, är redan behandlats i tingsrätt. övre norrland nedre norrland svea hovrätt västra sverige Göta hovrätt över skåne blekinge www.dstol.se 16