Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler inom vård och omsorg Syftet är att detta manus med tillhörande bildspel kan utgöra ett verktyg/hjälp för att öka den vårdhygieniska kunskapen inom kommunal vård och omsorg exempelvis vid arbetsplatsträffar eller vid andra interna utbildningar. Vi benämner boende/brukare/omsorgstagare med termen vårdtagare i detta manus Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning. God vårdhygien är allas ansvar! Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning, i vatten, jord, livsmedel, hos djur och människor kryllar det av olika smittämnen i form av bakterier, virus, svampar och parasiter. Många av dessa är helt ofarliga för oss människor och en del helt nödvändiga för att vi ska må bra, ex. vår normalflora. Normalfloran, de snälla bakterierna, som till stor del finns i huden, näsa, svalg och i tarmen ingår i vårt försvarssystem mot de mer elaka mikroorganismerna som finns runt omkring oss och som är mer benägna att framkalla infektioner. De snälla bakterierna kan bli elaka när de hamnar på fel ställe. Det mest vanliga är våra tarmbakterier som hamnat i våra urinvägar och kan ge oss en urinvägsinfektion eller hudbakterier som förflyttats till ex skadad hud som ett sår. Flertalet av våra snälla bakterier har även blivit motståndskraftiga (resistenta) mot många av våra vanliga antibiotika som används för att behandla infektioner med. Att vara bärare av dessa bakterier utan att vara sjuk är något som ökar och är idag vanligt förekommande i samhället. Detta tillsammans med att alltmer vård och omsorg, ofta bedrivs i gemensamma boenden och i enskilda boenden där kontakterna mellan sjukvård och omsorg kan vara täta, och det många gånger finns flera faktorer hos vårdtagaren, som ökar risken för smittspridning och mottaglighet för infektioner, gör att det är viktigt att vi alltid arbetar för att hindra överföring av smitta och förebygga infektioner.
Bild 3- Vårdrelaterade infektioner VRI En Vårdrelaterad infektion (VRI) är en infektion som uppkommer till följd av en åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom slutenvård eller annan vård och omsorg. Men det kan också handla om personal som arbetar inom vård och omsorg som ådrar sig en infektion till följd av sitt arbete som ex vinterkräksjuka. För verksamheten ger det höga kostnader, minskat förtroende och allra värst är det för den enskilde vårdtagaren eftersom det ger ett stort personligt lidande. Det kan vara en katastrof även för dennes familj. Nästan var tionde säng på landets sjukhus upptas av en patient med en VRI och de flesta uppkommer av den flora som individen själv är bärare av, våra s.k. snälla bakterier (endogen smitta). Vårdrelaterade infektioner är inget isolerat problem för slutenvården utan vårdtagare inom särskilt boende, eller boende enligt lagen om stöd och service (LSS) drabbas också. Den typiske vårdtagaren som drabbas är ofta äldre, multisjuk och har ett stort vård- och omsorgsbehov. Vanligast förekommande infektioner är urinvägsinfektioner, hud- och mjukdelsinfektioner och luftvägsinfektioner. Vårdrelaterade infektioner är ett problem för kvaliteten och säkerheten inom vård och omsorg i både kommuner och Landsting/Regioner. Inom slutenvården har man länge uppmärksammat och mätt vårdrelaterade infektioner. Nu börjar vårdgivare få upp ögonen för denna problematik även inom kommunal vård och omsorg. Bild 4- Svenska HALT Folkhälsomyndigheten har sedan 2014 översatt och anpassat ett europeiskt mätverktyg av vårdrelaterade infektioner inom särskilt boende till svenska förhållanden. Mätningen, HALT, sker en gång varje år och sker i samarbete med kvalitetsregistret Senior Alert. Mätningen avser vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning, förekomst av riskfaktorer och vårdtyngd hos vårdtagare på särskilt boende. HALT är en förkortning för Healthcare-associated infections and antimicrobial use in long-term care facilities. Att mäta och få kunskap om hur läget se ut på respektive boende ger stöd i det systematiska förbättringsarbetet med att förhindra smittspridning och uppkomst av infektioner. Smittskydd och vårdhygien rekommenderar starkt att mätning av vårdrelaterade infektioner sker inom särskilda boenden. Bild 5 Indirekt kontaktsmitta Indirekt kontaktsmitta är det vanligaste sättet att överföra bakterier och virus på. Smitta överförs från en individ till en annan genom ett mellanled, exempelvis händer, kläder eller föremål som är förorenade. Händer är den i särklass viktigaste och vanligaste transportören inom vård och omsorg. Men även personalens kläder och saker i omgivningen som man ofta tar i eller föremål som man använder ex säng, sängkläder, rullstol, förbandssaxar, toalett och lift är vanliga transportörer.
Bild 6 Sätt stopp för smittan Det mest effektiva sättet att förhindra smittspridning och uppkomsten av infektioner till följd av vård och omsorg är att följa Basala Hygienrutiner och klädregler. Dessa utgör grunden i de hygieniska riktlinjer som finns. De regleras i Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2015:10 (M och S) och ska tillämpas av all personal där vård och omsorg bedrivs, oberoende av vårdgivare och vårdform och om det finns en känd smitta eller inte. En föreskrift är en bindande regel! Förutom att följa de basala hygien- och klädreglerna måste rutiner för rengöring och desinfektion av ytor och föremål finnas kända hos personalen. Bild 7-Handtvätt/handdesinfektion God handhygien är kärnan i det förebyggande arbetet och den enskilt mest effektiva åtgärden för att förhindra smittspridning. Det kan göras genom två olika metoder; handdesinfektion (sprita händerna) och handtvätt med flytande tvål och vatten. Den översta bilden till vänster visar bakterietillväxt på en till synes ren hand som trycks mot en odlingsplatta. Ni kommer ihåg att vi alltid har en mängd av bakterier på händerna den s.k. normalfloran. Plattan till höger visar de bakterier som finns kvar på handen efter att handen tvättats med tvål och vatten. Plattan nederst visar att bakterierna så gott som nästan helt är borta efter att handdesinfektion utförts. Slutsats: Att desinfektera händerna har i särklass bäst effekt på att få bakterier från händerna, förutsatt att du har rätt teknik. Det kommer vi att gå igenom mer vid bild 8 och 9. Bild 8- Handdesinfektion Händerna ska desinfekteras med ett godkänt alkoholbaserat handdesinfektionsmedel. Ta reda på hur det ser ut på er arbetsplats och var det finns! Handdesinfektion ska ske före varje vård- och omsorgsmoment för att hindra överföring av bakterier från personalens händer till vårdtagaren. Exempel på arbetsuppgifter är påklädning, förflyttning, dusch, toalettbesök, sängbäddning. Ni kan säkert ge fler exempel? Handdesinfektion före rent arbete förhindrar spridning av vårdtagarens egen flora till fel ställe eller det som finns på personalens händer eller i miljön vid ex hantering av infarter, sår, läkemedel, matintag och material. Handdesinfektion efter vård- och omsorgsmoment och orent arbete hindrar överföring från vårdtagaren och dennes närmiljö, till övrig miljö, andra vårdtagare och till personal. Exempel på orent arbete är hantering av bäcken och smutstvätt.
Bild 9 Så desinfekterar du händerna Minst 2 pumptryck av handdesinfektionsmedlet behövs alltid. Det är viktigt att mekanisk arbeta in desinfektionsmedlet tills händerna är torra. Det innebär att medlet gnids in som bilden visar. Denna mekaniska inarbetningen av det alkoholbaserade handdesinfektionsmedlet tar ca 20-30 sekunder. När detta görs korrekt bryts smittvägen och det återfettande medlet aktiveras. Alla medel har återfettande innehåll för att inte torka ut händerna. I vissa fall behöver man komplettera med att tvätta händerna med tvål och vatten före handdesinfektion. När du behöver göra det får du reda på lite längre fram.
Bild 10- Förutsättningar för god handhygien För att en bra handhygien ska kunna utföras krävs det att händerna och underarmarna är fria från klocka, armband, ringar eller olika stödbandage och att arbetsdräkten har kort ärm. Naglarna ska vara kortklippta, omålade och inte vara av konstgjort material. Ett sätt att bedöma lagom nagellängd är när man håller handen rakt framför sig och inte ser nageln sticka upp bakom fingertopparna. Men det är inte hela sanningen eftersom nagelbädden kan börja olika långt ner hos personalen. Sunt förnuft måste råda! Långa naglar är svåra att hålla rena, kan punktera handskarna och riva vård- och omsorgstagaren. Nagellack skadas snabbt och i sprickor fastnar mikroorganismer. Dessutom fungerar handspriten sämre vid nagellack. Bild 11- Bakterier växer till De här bilderna visar bakterietillväxten på flera ringar, ett armband och en klocka som tryckts mot odlingsplattor efter handdesinfektion. Smyckena blir inte rena eftersom handspriten inte kommer åt ordentligt. Armband av tyg och läder samlar mycket mikroorganismer och går inte att desinfektera effektivt. Smycken och klocka på händer och underarmar är stora bakteriehärdar och kan därför inte användas i arbete med vårdtagare. Det går inte att genomföra en korrekt handdesinfektion. Bild 12- Konstnaglar-nej tack Bilden visar hur handdesinfektionen av en hand med gelnaglar är otillräcklig och utgör en risk för smittspridning. Under konstgjorda naglar kan det växa, svamp, mögel och tarmbakterier. Det finns stark koppling mellan naglar och infektioner till följd av vård och omsorg. Vårdtagare har rätt att mötas av rena händer! Bild 13- Infekterade sår hos personal Du får INTE arbeta i direktkontakt med vårdtagare eller mathantering då du har en infektion på händer eller underarmar. Handskar och olika plåster förhindrar inte smittspridning. Du riskerar att föra smitta vidare och själv plocka upp bakterier från miljön. Om du har infekterade sår eller andra sår på händer/underarmar som kräver förband-diskutera med din närmaste chef. Du kan inte jobba i omvårdnaden av vårdtagare med dessa besvär.
Bild 14 Händerna ska tvättas med flytande tvål och vatten Händerna ska tvättas med flytande tvål och vatten när händerna är synligt förorenade/smutsiga och vid vård av vårdtagare med misstänkt eller känd infektiös diarré/kräkning. Kommentar: Mekanisk bearbetning/rengöring med flytande tvål och vatten krävs före handdesinfektion för att smittvägarna ska brytas och full effekt på kräksjukevirus och clostridium difficile uppnås, eftersom alkoholen inte biter fullt ut på dessa virus och sporer. Så här gör du: Fukta händerna och underarmar under rinnande vatten och massera in flytande tvål. Skölj noggrant så att inga tvålrester finns kvar. Klapptorka händer och underarmar torra med torkpapper. Gör därefter handdesinfektion. Det är viktigt att händerna är torra innan handdesinfektion sker, annars finns risk för att den försämras genom utspädning. Bild 15- Handskanvändning Handskar används: vid risk för kontakt med kroppsvätskor (kräkningar, blod, sekret, avföring, urin) eller material som förorenats av dessa vid arbete med stickande/skärande utrustning Kommentar: Om du sticker dig på en använd kanyl genom handsken minskar smittdosen. En viss mängd blod fastnar i handsken. Bild 16- Exempel på situationer då vi använder handskar Handskar minskar mängden smitta på händerna. De ska ha rätt storlek, för att passa dina händer och vara rätt för det arbetsmoment du utför. Se exempel i bild 16 och mer fakta i bild 17. Handskar av nitril ger ett bättre skydd vid hantering av cytostatika och kemiska medel och har högre motståndskraft mot punktioner eller revor som kan ske vid ex blodprovstagning.
Bild 17 Handskas rätt med handskar Desinfektera händerna före du tar handskar ur sin förpackning för att behålla renheten på handskarna och handskförpackningen. Utför handdesinfektion efter att du tagit av dig handskarna eftersom det är lätt att handen smutsas ned i samband med detta och det finns även en möjlighet att handsken har mikroskopiska hål. Byt handskar mellan olika arbetsmoment för att inte sprida bakterier från orent till rent och alltid mellan olika vårdtagare. Växla aldrig mellan smutsiga och rena moment med samma handskar. Vårdtagarens egna bakterier kan orsaka infektion s.k. endogen smitta. Handskar kan inte desinfekteras utan förlorar då sitt tänkta skydd. Kommentar: En handskbeprydd hand sprider smitta i sin omgivning precis som en oren hand, du känner dig inte smutsig, och får ingen ingivelse till att vilja utföra handdesinfektion. Det leder till en falsk trygghet! Bild 18- Vårda dina händer Tvål och vatten torkar ut dina händer mer än handsprit, så undvik att tvätta dem i onödan. Handsprit innehåller glycerin ett medel som återfettar huden. Använd handbalsam i anslutning till rast eller arbetspassets slut för att hålla huden mjuk och smidig för att undvika torr och narig hud. Huden luckras upp under en tät handske vilket ökar risken för hudbesvär. Händerna bör därför inte utsättas för handskar under längre tid eller oftare än nödvändigt. Kommentar: Hel hud är ditt bästa skydd mot smittämnen! Bild 19- Vårdtagarens handhygien Vårdtagaren bör uppmanas till en god handhygien före måltid och efter toalettbesök. De som inte klarar detta bör få hjälp av personalen. Tänk även på att besökare bör uppmärksammas om vikten av god handhygien! För att undvika spridning av smitta är det viktigt att både personal, vårdtagare och besökare har rena händer. Rena händer är ett av de effektivaste sätten att stoppa spridning av smitta. Bild 20- Hår och skägg Ta för vana att sätta upp håret i början av ett arbetspass för att undvika risk för indirekt kontaktsmitta vid upprepad beröring av hår/skägg. Om huvudduk används ska den fästas så den inte lossnar och nedhängande delar ska vara instoppade under kläderna och inte hänga ner i arbetsfältet. Både huvudduk, hår och skägg ska se rent ut.
Bild 21- Arbetskläder Näst efter händerna är det via arbetskläderna smitta sprids inom vård och omsorg. Arbetskläder bör med fördel tillhandahållas av arbetsgivaren. Arbetskläderna består av en över- och en underdel alternativt klänning. Arbetsdräkten ska vara kortärmad för att du ska kunna genomföra handhygien korrekt. Arbetsdräkten ska bytas dagligen, gäller både över- och underdel. Arbetskläderna ska genomgå kvalitetsäker tvättprocess, som med fördel sker på arbetsplatsen. Lägst 60 grader ska kläderna tvättas i, med ett normalt tvättprogram (ej snabbprogram). Sedan för att undvika bakterietillväxt ska kläderna torkas i torkskåp eller torktumlare. Arbetskläderna förvaras sedan så renheten består fram till användning. Kommentar: Detta gäller oavsett om det är arbetsgivaren eller den enskilde som bekostar arbetskläderna. Fryser man kan man bära en privat kortärmad T-shirt eller ett linne under sina arbetskläder Om långärmad värmejacka (kofta) används tas den av vid direktkontakt med vårdtagaren Bild 22- Plastförkläde Syfte med plastförkläde: Att skydda arbetskläder mot nedsmutsning och väta/stänk samt att skydda vårdtagaren från föroreningar Engångs plastförkläde används vid arbetsmoment som innebär: risk för stänk/fukt av arbetskläder Ex. hjälp med personlig hygien, toalettbesök, byte av urinuppsamlingspåse risk för nedsmutsning av arbetskläder Ex. sängbäddning, hantering av smutstvätt, såromläggning Plastförkläde är engångs och slängs direkt efter användning! Bild 23 Exempel på situationer då vi använder plastförkläde Hjälp med personlig omvårdnad Bäddning Omhändertagande av ex bäcken, urinflaskor Hantering av smutstvätt Omläggning av sår Sugning i luftvägar Ge gärna egna exempel från er verksamhet! Kommentar: Plastförklädet minskar klädburen smitta med 30-50 ggr
Bild 24- Stänkskydd Ska användas vid vård- och omsorgsmoment som medför risk för stänk av kroppsvätskor mot ögon, näsa och mun ex. sugning av luftvägar Använd visir alternativt ett vätskeresistent kirurgisk munskydd, klass IIR som kompletteras med skyddsglasögon. Det finns även munskydd klass II R och visir som alt i ett. Kommentar: Munskydd är engångsmaterial och kastas direkt efter varje användning. Skyddsglasögon och visir för flergångsbruk ska desinfekteras med ytdesinfektion med tensid efter varje användning för att bryta smittvägar Bild 25 Skoskydd Skoskydd ger ingen vårdhygienisk vinning för personal och rekommenderas inte p.g.a. ökad risk för kontamination av händerna, i samband med att man tar av sig skydden efter användande. I särskilt boende ska skoskydd inte användas i ordinärt boende kan de användas av andra orsaker. Skoskydden är då engångsprodukter och ska kasseras direkt efter användning. Handdesinfektion utförs i direkt anslutning till avtagande av skoskydden. Bild 26 och 27- Vårdtagaren och ditt skydd Infektioner till följd av vård och omsorg orsakar mycket personligt lidande och kostar mycket pengar. Alla som möter vårdtagare riskerar att överföra smitta, oavsett känd eller inte känd smitta genom kontakt. Det effektivaste sättet att hindra smittspridning är att Du har rena händer och klär dig rätt. D.v.s. det är den enskildes skydd och ditt skydd som personal att Du tar ansvar för att känna till och alltid följa basala hygienrutiner och klädregler. Kom ihåg att Du kan göra skillnad och utgör en förebild på din arbetsplats!
Bild 28- Vårdhygiensk handbok inom vård och omsorg i Östergötland Vårdrutinerna i denna handbok vänder sig till all personal, såväl chefer som vård/omsorgspersonal inom kommunal vård och omsorg. Målsättningen med denna vårdhygieniska handbok är att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner och förhindra smittspridning. Det är av stor vikt att alla som arbetar inom vård och omsorg, oavsett arbetsplats/arbetsgivare är noga med att följa vårdhygieniska rutiner. Vårdtagare som får vård- och omsorgsinsatser idag är till stor del multisjuka och får vårdinsatser från både sjukvården och omsorgen. Finns via länken i bildspelet eller via Smittskydd och vårdhygiens hemsida. Eller Googla: Vårdgivarwebben och när du kommit in där tryck på applikationen Smittskydd vårdhygien och sedan Vårdhygien och nästa välj Kommunal vård och omsorg i vänster marginalen. God vårdhygien är Allas ansvar och Alla har rätt att möta rena händer! Bild 29 Verksamhetspussel Försök att genom diskussion i personalgruppen få fram vilka risker för smittspridning som finns på just er enhet. Dokumentera och initiera förbättringsarbeten för att förhindra smittspridning. Smittskydd och vårdhygien utgör gärna ett stöd vid era vårdhygieniska förbättringsarbeten. Ta kontakt med oss! Bild 30 Filmtajm Via Vårdhygiens hemsida finns flera olika filmer och denna film Basal hygien inom vård och omsorg ger en bra repetition av bildspelets samtliga delar.