Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh?

Relevanta dokument
Bengt- Erik Löfgren. Fastbränsle är vår största energbärare: Men är alla low hanging fruits redan plockade? SERO Nässjö 8 maj 2014

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi

Syns vi inte så finns vi inte!

Varmt välkomna till Fredensborgs Herrgård

Behövs det en spindel som håller samman nätet?

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Om uppgifterna. a) Från Svensk Energis Fickfolder 2007 har nedanstående uppgifter om elproduktion i Sverige hämtats:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Energi och klimat möjligheter och hot. Tekn Dr Kjell Skogsberg, senior energisakkunnig

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Förnybarenergiproduktion

VEDELDNING FARLIGARE ÄN BILAVGASER (?)

Elenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel

Energiförsörjningen i Sverige år En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Farväl till kärnkraften?

Elanvändningen i historiskt ljus - NEPP:s scenarier för 2030/2050, utifrån en historisk tillbakablick

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

El- och värmeproduktion 2010

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bränslen/energi. Bensin Diesel Naturgas Fordonsgas 50/50 Biogas El Sol, vind och vatten

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Energiläget 2018 En översikt

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

Energiläget En översikt

Profu. Miljövärdering av elanvändning. - Aktuella svenska studier. Profu. Thomas Unger, Profu

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Energisituation idag. Produktion och användning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

myter om energi och flyttbara lokaler

MP2211 Enskild motion

Sverige utan kärnkraft. ger dyrare elräkningar, sämre klimat och hotar jobb

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

El- och värmeproduktion 2011

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Fjärrvärme och fjärrkyla

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

Optensys ENERGIANALYS

Kan vi täcka energibehovet med solceller?

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Basindustrin finns i hela landet

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt.

Energikällor Underlag till debatt

Energiläget i siffror 2011

El- och värmeproduktion 2012

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g Gustav Melin, VD.

Kortsiktsprognos våren 2017

Bakgrunden till PF-Certifiering. Bengt- Erik Löfgren. B-E Löfgren

ER 2011:03. Långsiktsprognos 2010

Seminarium om elsystemet

Vindenergi. Holger & Samuel

fjärrvärmen och miljön

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Energiförbrukning 2010

Förnybara energikällor:

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Innehållsförteckning:

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Bioenergi mer än bara biogas

Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson

Kortsiktsprognos våren 2016

SÅ ENKELT ORDNAR VI PROBLEMET OCH BYTER SAMHÄLLE OCH MAKT SAMTIDIGT HOPPET

Bioenergi är så mycket bättre Växjö den 20 november 2014

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Sverigedemokraterna 2011

Vindkraft. Sara Fogelström

PelletsFörbundets informerar

Framtida utmaningar i det svenska kraftsystemet

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Energimarknadsrapport - elmarknaden

Förnyelsebar energi, 7,5 högskolepoäng

Förnybar energi och Boverkets byggregler

Bioenergi Internationella marknader Salixodlarna 12 nov 2013 Gustav Melin

Naturskyddsföreningen

Transkript:

Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh? Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/Pelletsförbundet Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510 262 35 kansliet@pelletsforbundet.se

Visst är vi med på spåret Klimatavtalet i korthet : Det allra viktigaste i överenskommelsen är målsättningen att ökningen av den globala medeltemperaturen ska stanna väl under 2 grader och ansträngningar ska göras för att hålla temperaturökningen under 1,5 grader, att länderna ska uppdatera sina klimatåtgärder vart femte år och att klimatbiståndet ska öka. men det finns också utmaningar

Mer än hälften av all el som produceras i världen kommer från koleldade kraftverk... För att tillverka 1 kwh elström måste man elda mer än 3 kwh med kol

Hur är det med kärnkraften?? En lösning eller fälla... 2016 tillverkade svenska kärnkraftverk 61 TWh elström, men kylde samtidigt bort 115 TWh direkt ut i havet... 115 TWh är ungefär lika mycket som den svenska massaoch pappersindustin (78.9 TWh), stålindustrin (21.0 TWh) och verkstadsindustrin (10.5 TWh) använder tillsammans.

SVERIGES MÅL: 100 % förnybar energi 2040

Sverige har ledartröjan (?)

Sverige energianvändning 2016, 570 TWh - exkl. förluster i kärnkraft 455 TWh Fördelat på använt energislag i Sverige

Hur använder vi vår elproduktion? Elanvändningen i Sverige år 2016 var 140 TWh - Industrin 50 TWh (36 %) - Bostäder- och service 72 TWh (52 %) varav elvärmen står för drygt 30 TWh (21 %) - Transportsektorns elanvändning 3 TWh (2 %) Fjärrvärme och raffinaderier samt distributionsförluster står för resterande del av den totala elanvändningen Vi ökar andelen elbaserad uppvärmning varje år och minskar antalet installerade värmepannor med 5 % per år

Hur miljövänlig är t ex en elbil eller elpanna? + En elmotor har mycket bättre verkningsgrad än en förbränningsmotor! + Ger mycket små emissioner i t ex stadstrafik - Begränsad räckvidd och långa laddtider - Ofta begränsad kupevärme vintertid Miljöbelastningen avgörs helt av hur elen producerats!

Om vi tänker effekt istället för energi Andelen el som används till uppvärmning (30 TWh) riskerar att skapa effektproblem under vinterperioden Det är stor skillnad på effekt och energi - Ett riktigt kallt dygn kan mer än hälften av all tillgänglig elproduktion gå åt till att få 20 grader - Lägg sedan till alla elbilar och elkonverteringar som skall planeras att säljas - Detta med dagens elproduktion där kärnkraften fortfarande (2016) ger 61 TWh elenergi Elvärmens 30 TWh (dryga 20%) låter inte så mycket - och att byta all bensin och diesel till eldrift skulle bara behöva ungefär 30 TWh ytterligare

Effektproblemen kommer att öka i och med att kärnkraften avvecklas. Många ställer om värmeförsörjningen från exempelvis oljeeller vedpannor till värmepumpar Värmepumpar använder el för att driften och många har också en elpatron som går in då behovet av värme är stort Mer elektrifierad teknik ökar efterfrågan på hushållens drift-el En övergång till elbilar och el för tunga transporter (bussar etc) Energibehovet ökat samtidigt som tillgången på effekt minskar. Även om Vattenfall just nu investerar 900 milj i Ringhals 3 och 4, för att dessa skall kunna vara i drift in i 2040-talet, så kommer minst fyra reaktorer att stängas redan under de närmaste åren.

Min spaning inför vår framtid

Elström är exergimässigt den mest värdefulla energibäraren vi har Naturligtvis ska vi hushålla och spara på energi, återvinna spillvärme och uppgradera lågvärdig energi med värmepumpar Även om elvärmen bara står för drygt 20 procent av elanvändningen är tillgången begränsad då kylan sätter in Vi måste ifrågasätta om det är rätt att slösa bort högkvalitativ effekt bara för att få 20 grader varmt Vind- och solel är bra, men de löser inte problemen med obalans när det gäller effekt Biokraft ger mest elproduktion när den behövs bäst Minskar vi elvärmen vintertid frigör vi fossilfri elproduktion som kan användas för industriproduktion och transporter utan att vi behöver bygga ut ny elproduktion.

Är det möjligen så att vi idag inte ser skogen för alla träd?

Ska vi klara målen kan vi inte glömma bort bioenergin! 1/3 av all använd energi Bioenergi behöver inga dyra batterilager och är lagringsbart förpackad redan från början

Vi kommer inte att tillåta el för uppvärmning redan i en nära framtid För att lyckas behövs både morot, piska och tamburin.

Tack för att ni lyssnade! Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/Pelletsförbundet Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510 262 35 kansliet@pelletsforbundet.se