prognos arbetsmarknad ÖSTERGÖTLAND 2009
2 INNEHÅLL Sammanfattning sid 3 Efterfrågan på arbetskraft sid 4 Svagt sjunkande efterfrågan sid 4 Dämpade bedömningar om marknadsutvecklingen sid 5 Bristen på arbetskraft lindras under nästa år sid 6 Sysselsättningen sjunker under nästa år sid 7 Markant ökning av varsel under hösten sid 7 Arbetslösheten stiger nästa år sid 8 Branschutveckling sid 9 Industri, jord och skogsbruk sid 9 Bygg och anläggning sid 9 Handel och transport sid 9 Uppdragsverksamhet och företagstjänster sid 10 Restaurang och övriga privata tjänster sid 10 Vård, skola, omsorg, offentlig verksamhet sid 11 Utbudet av arbetskraft sid 12 Befolkningen ökar sid 12 Fler i arbetskraften, ökad sysselsättningsgrad men inte under 2009 sid 12 Stigande arbetslöshet under nästa år sid 13 Försämring bland ungdomar sid 15 Regional utveckling länsspecifika frågor sid 16 UNDERLAGET FÖR BEDÖMNINGARNA Prognosen bygger på kontakter med företag, kommuner, landstinget och branschföreträdare med flera. Tack för er medverkan! Tack även till Arbetsförmedlingens personal som inhämtat uppgifter och synpunkter från de 550 företag och arbetsgivare som ingår i undersökningen. Prognos Arbetsmarknad Östergötland 2009 Upplysningar om innehållet lämnas av arbetsmarknadsområdeschef Gösta Landgren och utredare Jens Lotterberg. Telefon: 013-20 25 00. Adress: Arbetsförmedlingen, Box 337, 581 03 Linköping. E-post: jens.lotterberg@arbetsformedlingen.se Underlaget är hämtat från enkäter till näringslivet, kommuner och landstinget, samt intervjuer med personal från Arbetsförmedlingen. Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens databas.. Övriga källor: SCB.
3 Sammanfattning Länets sysselsättning hade utvecklats positivt under ett par år - sysselsättningen ökade och arbetslösheten minskade. Denna positiva trend har på kort tid förändrats till det omvända. Vi kan konstatera att antalet lediganmälda jobb har minskat under 2008, varslen har ökat och arbetsgivarna har skruvat ned bedömningarna för marknadens framtida utveckling. I stället för optimism finns nu en utbredd pessimism. Under de senaste åren har antalet sysselsatta ökat med cirka 7.000 personer i länet. Under 2009 sjunker sysselsättningen med 3.000 personer. Det blir jämte 2003, det största fallet i sysselsättningen under hela 2000-talet. Nedgången blir kraftigast inom industri och byggverksamheten. Om konjunkturnedgången blir långvarig blir fler sektorer berörda. Arbetslösheten har beräknats till 8.700 personer mot slutet av innevarande år. I slutet av nästa år har den beräknats till 10.600 personer. Relaterat till arbetskraften i länet motsvarar den en ökning från 4,2 procent 2008 till 5,2 procent i slutet av 2009. Arbetslösheten lindras något genom förväntade utökningar av antalet programdeltagare och att antalet personer i arbetskraften minskar. Arbetslösheten är redan hög bland ungdomar och utrikes födda. Det är grupper som blir förlorare i sämre tider. I våras var 2.300 ungdomar arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Sex månader senare har antalet ökat till 3.300 och till våren 2009 slutar en stor kull av ungdomar gymnasieskolan (födda 1990). Trots att Östergötland haft några år med tillväxt, har länet ändå inte utvecklats i takt med övriga län i landet. Östergötland har den lägsta sysselsättningsgraden i landet. En anledning till detta kan vara att strukturförändringarna under de senaste tio åren varit omfattande. Omställningen har i hög grad drabbat tillverkningsindustri med enklare produktion. Den industri som idag står relativt stark har behov av kvalificerad personal det vill säga medarbetare som har både utbildning och erfarenhet med sig. Den bristande tillgången till utbildad arbetskraft har sannolikt hämmat utvecklingen i länet. Östergötland har ett av landets högsta deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin. Här finns en överrepresentation av personer med funktionshinder, låg utbildningsnivå och med invandrarbakgrund. Det är grupper som nu får det svårare när konjunkturen mattas. Om man ska finna något positivt med en konjunkturnedgång så kan det vara att det blir färre bristyrken nästa år och det kan gynna företag som har rekryteringsbehov.
4 Efterfrågan på arbetskraft Svagt sjunkande efterfrågan Antalet lediganmälda platser kan ses som ett mått på konjunkturutvecklingen och näringslivets efterfrågan på arbetskraft. Mot slutet av förra året planade efterfrågan ut på en historiskt sett mycket hög nivå och under 2008 har de lediga platserna minskat i länet. Under perioden januari-oktober i år har nästan 21.000 lediga platser anmälts till Arbetsförmedlingen i länet och det är en nedgång med 22 procent jämfört med samma period 2007. Nedgången i Östergötland är helt i paritet med utvecklingen i riket som helhet. Diagram: Antalet nyanmälda lediga platser (exklusive ferie). 6-månaders medelvärde. 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2004-04 2005-04 2006-04 2007-04 2008-04 2008-10 Den nedgång i efterfrågan på arbetskraft som kan konstateras för 2008 har varit tydligast inom försäljningsområdet (exempelvis telefonförsäljare och försäljare inom daglivaruoch fackhandel), byggsektorn, metallhantverk, industriellt arbete, ledningsarbete samt olika specialistyrken inom hälso- och sjukvården. Bland yrken med fortsatt hög efterfrågan på arbetskraft under 2008 kan nämnas IT- och dataspecialister, civilingenjörer inom teknik och maskinkonstruktion, lärare och olika yrken inom service och omsorg. Bland de senare nämnda finns många yrken som under högkonjunkturen varit bristyrken och som har en lägre grad av konjunkturkänslighet. Den mycket höga nivå av lediganmälda platser som rådde under det förra året berodde inte enbart på en stark konjunktur. Över tid har efterfrågan också påverkats av förändringar vad gäller tillgängligheten att anmäla platser, nya rekryteringsmönster och framväxten av nya tjänster och arbeten. Som exempel på förändringar som påverkat platsantalet kan nämnas tillskapandet av Arbetsförmedlingens tjänst Annonsera Direkt som gjort det möjligt för arbetsgivare att på egen hand anmäla arbeten till platsbanken. Framväxten av bemanningsföretag påverkade också platstillströmningen. De var ofta flitiga annonsörer och sökte hela tiden efter kvalificerad arbetskraft för vidare uthyrning. Ytterligare en effekt fanns i framväxten av olika former av säljarjobb där annonserna som telefonförsäljare ökade kraftigt under en period. Andra inriktningar som ökade starkt under högkonjunkturen var exempelvis annonssäljare, demonstratörer och intervjuare.
5 Efterfrågan på arbetskraft kommer att dämpas ytterligare framöver och bedöms vara låg under nästa år. Det gäller särskilt konjunkturkänsliga yrkesområden och yrken där det redan idag är stor konkurrens om lediga arbeten (många sökande till varje plats). Dämpade bedömningar om marknadsutvecklingen Av frågorna till arbetsgivarna som berör marknadsutvecklingen har vi beräknat nettotal. Nettotalen är andelen svarande som bedömt ökning av efterfrågan, minus andelen svarande som bedömt minskad efterfrågan av företagens varor och tjänster. I nedanstående tabell redovisas nettotalen i höstens undersökning samt i undersökningen från våren 2008 och för ett år sedan. Höstens resultat grundas på svar från närmare 500 företag inom det privata näringslivet. Tabell: Marknadsutveckling - nettotal Senaste 6 mån Kommande 6 mån 6-12 mån framöver Höst 2007 Vår 2008 Höst 2008 Höst 2007 Vår 2008 Höst 2008 Höst 2007 Vår 2008 Höst 2008 Bygg 47-3 14 0 16-38 6 17-33 Industri (exkl verkstad) 28 12 9 28 34-3 36 46 9 Verkstadsindustri 48 34 20 42 36 3 52 39 12 Uppdragsverksamhet 33 26 27 42 32 30 49 32 29 Övriga privata tjänster 38 21 19 28 35 7 35 38 7 Totalt 38 20 19 31 32 5 38 36 8 Så här beräknas nettotalen: om 10 företag anger minskad efterfrågan, 20 anger oförändrad och 20 anger ökad efterfrågan blir beräkningen: 20 ökar minus 10 som minskar =10. 10 företag av totalt 50 svarande ger 20 % Företagen skruvar ner bedömningarna om marknadsutvecklingen framöver, det vill säga efterfrågan av företagens varor och tjänster. Den mest markanta förändringen gäller företagens bedömningar för de kommande sex månaderna och på sex till tolv månaders sikt, där nettotalen fallit från starka 30-40 i de tidigare undersökningarna till svaga 5 respektive 8 procent i höstens undersökning. Företagen inom byggsektorn redovisar till och med negativa nettotal vilket betyder att det är fler företag som bedömer minskad efterfrågan än det antal som tror på ökad efterfrågan. Det är bara inom uppdragsverksamheten som man kan finna en fortsatt optimism om utvecklingen framöver. Det senare beror sannolikt på att företagen inom uppdragsverksamheten ligger senare i sin konjunkturcykel jämfört med industri och byggföretag. Försvagningen av marknadsutvecklingen avspeglas också av arbetslöshetens utveckling och den kraftiga ökningen av varsel under innevarande höst. Nettotalen för offentliga verksamheter är nästan genomgående svaga och de försvagas ytterligare beträffande bedömd utveckling för det kommande året. Barnomsorgen avviker från mönstret och här tror man på fortsatt stigande efterfrågan av omsorgstjänster. De svagaste nettotalen återfinns inom grundskolan där man ser fortsatta besparingskrav en tid framöver som har sin grund i demografiska förändringar. Inom statliga verksamheter bedömer en majoritet av arbetsgivarna oförändrad eller minskande efterfrågan.
6 Bristen på arbetskraft lindras under nästa år Konjunkturförsämringen har haft ett snabbt förlopp under de senaste månaderna och det är den främsta förklaringen till att många företag angett att man upplevt brist på arbetskraft i samband med någon rekrytering under de senaste sex månaderna. I höstens undersökning anger 33 procent av de tillfrågade företagen att man upplevt brist på arbetskraft och det var samma andel som för ett år sedan. Diagram: Andel företag som upplevt brist på arbetskraft. Höstmätningar. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 De högsta bristtalen redovisas från länets företag inom jord-skogsbruk, verkstadsindustri och uppdragsverksamheten där cirka 50 procent av företagen anger att man upplevt brist. De största förändringarna av bristtalen hittar vi bland byggföretagen där de sjunkit från 47 till 30 procent under det senaste året. Lägre bristtal finns också bland företag inom personliga tjänster, handel-transporter samt inom verkstadsindustrin. Inom uppdragsverksamheten har bristtalen stigit jämfört med hösten 2007. Bland mer frekventa bristyrken nämner man systemerare och programmerare, civilingenjörer elkraft, maskiningenjörer samt redovisningsekonomer. De höga bristtalen inom länets verkstadsindustri speglar också de strukturförändringar som sker inom företagen. En betydande del i detta är utvecklingen mot ökad specialisering som i sin tur kräver ökade kunskaper hos arbetskraften. Bland dessa har bristen på arbetskraft förstärkts under högkonjunkturen men här finns också stora behov under kommande år bland annat för att klara expansion och stigande äldreavgångar. Tillgången till kvalificerad arbetskraft inom verkstadsindustrin är en mycket angelägen fråga för länets näringsliv. Arbetsgivarna inom offentliga verksamheter redovisar fortsatt höga bristtal. I höstens undersökning angav 30 procent av de tillfrågade brist jämfört med en andel på 32 procent förra hösten. De höga bristtalen beror i huvudsak på att samma bristyrken återkommer vid varje undersökning. Det gäller exempelvis läkare, sjuksköterskor, förskollärare, vissa inriktningar av lärare inom gymnasieskolan, socialsekreterare, psykologer med flera. Personalbehoven är stora inom många offentliga verksamheter men de begränsas oftast av det ekonomiska utrymmet för reformer och satsningar. Ur den aspekten väntas inga förändringar under nästa år och för vissa verksamheter ökar kraven på besparingar.
7 Bristyrken under 2009: Anläggningsmaskinförare Kock Specialpedagog Apotekare Lastbilsmekaniker Svetsare Civilingenjörer maskin Logoped Systemerare Elingenjör, eltekniker Läkare Tandhygienist Förskollärare Maskintekniker Tandläkare Gymnasielärare Språk Redovisningsekonom Verktygsmaskinoperatör Gymnasielärare Yrkesämnen Revisor Veterinär IT-strateg/analytiker Sjuksköterskor, spec. Om man ska finna något positivt med en konjunkturnedgång så kan det vara att det blir färre bristyrken nästa år och det kan gynna företag som har rekryteringsbehov. Sysselsättningen sjunker under nästa år För de båda åren 2006 och 2007 görs bedömningen att antalet sysselsatta ökade med cirka 7.000 personer i länet. Bedömningen för 2008 är att sysselsättningsökningen avstannar helt och under nästa år minskar antalet sysselsatta med 3.000 personer i länet. Nedgången väntas beröra flertalet näringsgrenar men i olika takt och styrka. Det största bortfallet av jobb befaras inom tillverkningssektorn samt inom byggverksamheten. En svagare nedgång bedöms för handel, vård-skola-omsorg och uppdragsverksamheten. Tabell: Antalet sysselsatta i länet fördelat på näringsgrenar. Prognos för 2009. Antal sysselsatta Förändring under 2009 Diff % Industri, energi, jord-skogsbruk 41800-2000 -4,8% Bygg och anläggning 11500-400 -3,5% Handel, transport mm 31300-200 -0,6% Finans media uppdragsverksamhet 24900-300 -1,2% Restaurang mm, övriga privata tjänster 15900 200 1,3% Vård, skola, omsorg, offentlig verksamhet 63800-300 -0,5% Totalt 189200-3000 -1,6% Inom området vård-skola-omsorg och offentlig verksamhet ingår även privata utförare vars verksamhet finansieras med offentliga medel. Markant ökning av varsel under hösten I såväl Östergötland som samtliga andra län har antalet varsel om uppsägning ökat kraftigt under 2008 och det är framförallt under hösten som kurvan stigit brant. Preliminära siffror för perioden januari-november visar att antalet varslade uppgår till cirka 3.100 personer i länet och det är en fördubbling jämfört med förra året. Omfattningen av varslen under 2008 är i nivå med de under 2002, lägre än 2003 men markant lägre än varslen under de inledande åren på 1990-talet. Östergötland har hittills en lägre nivå på varsel än många andra län i relation till befolkningen. Den gemensamma nämnaren för län med höga inslag av varsel är bland annat stora inslag av verksamhet inom fordonsindustrin och byggnadsvaruindustrin, exempelvis trävaru-, sågverk och småhustillverkning.
8 Diagram: Antalet varslade under januari-november respektive år. 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1992 1993 Antalet varslade. Januari-november. Arbetslösheten stiger nästa år 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Arbetslösheten väntas stiga kraftigt under nästa år även om den lindras genom fortsatta utökningar av antalet deltagare i program med aktivitetsstöd. Som genomsnitt för sista kvartalet 2008 har arbetslösheten beräknats till 8.700 personer vilket är i paritet med sista kvartalet 2007. Därefter kommer arbetslösheten att stiga till 10.600 personer under sista kvartalet nästa år. I förhållande till befolkningen i länet (16-64 år) stiger arbetslösheten från 3,3 procent i år till 3,9 procent mot slutet av nästa år. Tabell: Utfall och prognos för antalet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Kvartalsgenomsnitt. Program med Arbetslösa aktivitetsstöd År/kvartal Antal Andel** Antal Andel** 2006 kv 4 9800 3,7% 5600 2,1% 2007 kv 4 8800 3,3% 3800 1,4% 2008 kv 4 8700 3,3% 5700 2,1% 2009 kv 4 10600 3,9% 6600 2,5% ** i procent av befolkningen 16-64 år Arbetslösheten kan också relateras till antalet personer i arbetskraften. Enligt SCB s arbetskraftsundersökningar uppgick arbetskraften i länet till 205.500 personer som ett genomsnitt för år 2007 (16-64 år). Relaterat till arbetskraften kan arbetslösheten beräknas till 4,2 procent mot slutet av 2008 och till 5,2 procent mot slutet av nästa år. Enligt samma beräkning motsvarar programdeltagandet 2,8 procent i år och till 3,2 procent nästa år.
9 Branschutveckling INDUSTRI, JORD- och SKOGSBRUK - 2.000 Antalet sysselsatta uppgår till 41.800 personer eller 22 procent av den totala sysselsättningen i länet. Konjunkturläget har på kort tid försämrats för många industriföretag och man känner en osäkerhet beträffande utvecklingen under det närmaste året. Det gäller företrädesvis underleverantörer till fordons- och byggindustin samt råvarubaserad industri. Östergötland har även betydande inslag av verkstadsindustri som är mindre konjunkturkänsligt och här har man fortsatta rekryteringsbehov av både kvalificerade verkstadsarbetare och tekniska tjänstemän. Bland bristyrken under nästa år kan nämnas civilingenjörer och tekniker inom IT/teknik, maskinkonstruktion och elkraft, verktygsmaskinoperatörer och svetsare. Konjunkturen för skogsbruket, sågverken och pappersindustrin är kall. Man har avsättningsproblem och svårt att kompensera sig för kostnadsökningar. Den dämpning som förutses kan medföra en period av konsolidering och minskad produktion för att undvika lagerhållning. Holmens planer på ett nytt sågverk i Norrköping har skjutits på framtiden. Östergötland är ett förhållandevis stort industrilän och befolkningen är i hög grad beroende av denna sektor utifrån ett sysselsättnings- och samhällsekonomiskt perspektiv. Ungefär en tredjedel av alla östgötar får idag, direkt eller indirekt, sin försörjning från denna sektor. För att industrin ska utvecklas i länet i den globala konkurrensen är det viktigt att industrin har tillgång till kvalificerade yrkesarbetare. BYGG OCH ANLÄGGNING - 400 Den direkta sysselsättningen uppgår till 11.500 personer eller 6 procent av den totala sysselsättningen. Efter flera starka år med låg arbetslöshet bland byggnadsarbetarna väntar en period med sjunkande sysselsättning inom sektorn. Bostadsbyggandet minskar markant och det finns en avvaktande hållning till annat byggande bland olika intressenter. Den tidigare utbredda bristen på byggarbetskraft kommer i det närmaste att upphöra. En del större satsningar fortgår som planerat. Det gäller exempelvis investeringar inom energiområdet och infrastruktursatsningar där det blir mer jobb än förra året. HANDEL OCH TRANSPORT - 200 Antalet sysselsatta uppgår till 31.300 personer eller 17 procent av den totala sysselsättningen. Hushållens oro kring den egna ekonomin har dämpat handelns förväntningar på utvecklingen framöver. Det berör i högre grad sällanköpshandel som exempelvis bilar, vitvaror, hemelektronik med mera, jämfört med dagligvaru- och lågprishandel där planerade satsningar väntas fortgå. Den upplevda bristen på arbetskraft har dämpats.
10 Sysselsättningen bedöms vara relativt stabil nästa år men man kan befara att det blir vanligare med begränsningar i den arbetstid som erbjuds. Det blir sparsammare med nyetableringar inom handel jämfört med tidigare år. Behoven av varutransporter kommer att minska som en följd av sjunkande aktivitet inom industri och byggsektorn. Bristen på långtradarchaufförer har minskat påtagligt under de senaste månaderna. Företagen signalerar dock ett ökande rekryteringsbehov av utbildade yrkesförare inom 3-5 år då pensionsavgångarna slår igenom fullt ut. Medelåldern är generellt sett hög bland yrkesförare. Bilden är densamma för bussföretagen som befarar en framtida brist på yrkesförare. Norrköping-Linköping har haft framgångar i sin strävan att marknadsföra sig som ett lämpligt alternativ för etablering av verksamheter inom logistik, lager och magasinering. Norrköpings hamn har som mål att bli den mest betydelsefulla containerhamnen på ostkusten. UPPDRAGSVERKSAMHET OCH FÖRETAGSTJÄNSTER - 300 Antalet sysselsatta uppgår till 24.900 personer eller 13 procent av den totala sysselsättningen. Näringen består av många olika verksamheter - konsultföretag inom teknik och data, banker, städföretag, bemanningsföretag med flera. Jobbtillväxten inom uppdragsverksamheten har varit stark under högkonjunkturen men under nästa år bedöms sysselsättningen sjunka svagt. Många företag har ett tämligen stort beroende av uppdrag från industri- och byggsektorn och ligger därför senare i sin konjunkturcykel jämfört med dessa. Det kan exempelvis gälla uppdrag inom IT och teknik, marknadsföring, försäljning, ekonomi, personalbemanning, arkitektfirmor och annan konsultverksamhet. Bland bristyrken under nästa år kan nämnas IT-specialister, civilingenjörer inom maskin och elkraft, revisorer, redovisningsekonomer, företagssäljare. Även om det blir ett visst bortfall av jobb inom IT/data och teknisk verksamhet under det närmaste året tror man på en fortsatt bra efterfrågan på längre sikt. Företagen uttrycker en oro för att det utbildas alltför få nya i förhållande till de långsiktiga behoven. Det är tjänster som tillhör och utvecklar kärnverksamheten. De mindre företagen inom lokalvårdsbranschen bedömer att sysselsättning efterhand stiger som en följd av ökad efterfrågan av hushållsnära tjänster. Flertalet av de företag som sysslar med ekonomisk redovisning ser en positiv marknadsutveckling framför sig och uppger i stort balans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Nämnda bristyrken är revisor och redovisningsekonom. Det har skett en viss sanering inom telemarketing- och callcenterbranschen vilket medfört en utsortering av mindre seriösa aktörer. Det har i någon mån underlättat för rekryteringar bland övriga företag i branschen. RESTAURANG OCH ÖVRIGA PRIVATA TJÄNSTER + 200 Antalet verksamma uppgår till 15.900 personer eller 8 procent. Utvecklingen beror sannolikt på inriktningen av tjänsteutbudet. Hotell och konferensanläggningar bedöms få en försämrad marknadsutveckling. En bättre efterfrågan förutses för exempelvis restaurang- och nöjesverksamhet, upplevelse- och evenemangsnäring där
11 det sker en gradvis utveckling av olika verksamheter som svarar upp mot en ökad efterfrågan på tjänster. Antalet sysselsatta inom näringen som helhet bedöms öka svagt under nästa år. Det blir brist på kockar även under 2009. Inom mediabranschen har Norrköpings Tidningar förvärvat Östgöta Correspondenten och det kan på sikt medföra ett utvecklat samarbete. Sveriges Television i Norrköping upphör med sin produktion av rikstäckande program och har därmed en övertalighet som berör ett 70-tal anställda. VÅRD, SKOLA, OMSORG SAMT OFFENTLIG VERKSAMHET - 300 Branschen har 63.800 sysselsatta eller 34 procent av hela sysselsättningen. Resursbehovet är mycket stort, men begränsas av samhällsekonomi och politiska avvägningar. Här ingår även privata företag som finansieras via offentliga medel. Exempelvis privata skolor och äldreboenden. Utvecklingen för dessa områden, som en helhet betraktad, är av olika skäl svårbedömd men totalt sett väntas sysselsättningen sjunka svagt under nästa år. Flera kommuner och landstinget brottas med en ansträngd ekonomi och det är oklart hur man kommer att agera framöver. En del varsel har förekommit och det finns en viss övertalighet inom olika områden. Den svaga ekonomin ger inte utrymme för att tillgodose de behov som egentligen finns inom skola, vård och omsorg. Därmed blir rekryteringsbehoven en avspegling av ekonomiska förhållanden snarare än behoven. Barnomsorgen, förskolan och fritidsverksamheten har utökat sin verksamhet under de senaste åren. Sysselsättningen inom dessa områden ökar svagt även det kommande året som en följd av att det föds fler barn och ett ökat omsorgsbehov. Det finns ett utbud av arbetskraft, men förskollärare är ett tydligt bristyrke. Inom grundskolan minskar elevunderlaget från 50.000 till 45.000 elever år 2010. Det väntas medföra en svag minskning av antalet anställda inom grundskolan. Även inom gymnasieskolan minska elevunderlaget kommande år. Det är en viss brist på lärare i språk och i yrkesämnen. Landstinget har en ekonomi i obalans som under det närmaste året starkt begränsar nyrekryteringarna, som i princip endast omfattar specialistläkare och vidareutbildade sjuksköterskor. Utvecklingen inom äldreomsorgen är svårbedömd och splittrad. En del kommuner anger tydliga utökningar och andra signalerar oförändrad sysselsättning. Omsorgsbehoven är stora men det är hela tiden en jakt på kostnader som bland annat regleras i samband med upphandlingar av omsorgstjänster. Samhällsekonomin ger oftast inte utrymme för mer än grundläggande omsorgsbehov och det innebär fortsatt begränsade personalresurser bland utförarna. Rekryteringarna kommer att omfatta undersköterskor, personliga assistenter, vårdbiträden och sköterskor. Bland statliga verksamheter finns generellt sett sparkrav men man kan ändå vänta sig fortsatta rekryteringar inom Polisen, Statens Kriminaltekniska Laboratorium (SKL), Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI), Statens Geotekniska Institut (SGI), Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, Migrationsverket med flera. Om beslut fattas beträffande utökningar inom kriminalvården så ligger Norrköping bra till för en ny storanstalt. Det skulle kunna ge ett sysselsättningstillskott på ett par hundra personer, eller mer beroende på hur man gör med andra anstalter i regionen.
12 Utbudet av arbetskraft Befolkningen ökar Befolkningen i Östergötland uppgår till 422.700 personer och det är 11.400 fler jämfört med utgången av år 1999. Ökningen är relativt jämnt fördelad under perioden och består i huvudsak av ett positivt flyttningsnetto gentemot utlandet och under senare år även ett tillskott genom födelseöverskott. Antalet personer i länet som är födda utomlands uppgår till nästan 45.000 personer vilket motsvarar 11 procent av hela länets befolkning. Liksom i övriga landet ökar andelen äldre i länet och kommande års befolkningsökning väntas till största delen bero på ett fortsatt positivt flyttningsnetto gentemot utlandet. Andelen i befolkningen som är födda utomlands väntas därför att fortsätta stiga i länet och beror i huvudsak på flyktingmottagning och anhöriginvandring. Sedan år 2001 har de utrikes födda i befolkningen ökat med 20 procent vilket kan jämföras med en total befolkningsökning på 2,3 procent. Det ställer stora krav på ett effektivt integrationsarbete i det svenska samhället och i arbetslivet. Hotbilden för våra invandrare är annars ett lågt arbetskraftsdeltagande och utanförskap. Diagram: Årliga befolkningsförändringar i Östergötland 4000 Födelseöverskott Flyttningsnetto Folkökning 3000 2000 1000 0-1000 -2000-3000 -97-98 -99-00 -01-02 -03-04 -05-06 -07 Kv 1-3 08 Sett över hela landet har befolkningen under 2000-talet ökat mest i de tre storstadsområdena, Hallands län samt inom mälardalsregionen (ej Örebro). Befolkningsökningen i Östergötland är i paritet med smålandslänen men lägre än riksgenomsnittet. I skogs- och norrlandslänen har befolkningen minskat under samma period. Fler i arbetskraften, ökad sysselsättningsgrad men inte under 2009 Definitionen på arbetskraften är antalet sysselsatta + antalet arbetslösa. På länsnivå redovisas arbetskraften kvartalsvis genom Statistiska Centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar (AKU). Arbetskraftsundersökningarna ger oss bland annat en samlad bild över förändringar som berör befolkning, sysselsättning, utanför arbetskraften och sysselsättningsgrad.
13 Från 1999 till och med 2007 ökade länets befolkning i yrkesverksamma åldrar med 8.000 personer. Antalet personer i arbetskraften ökade samtidigt med 14.000 personer, vilket är samma ökning som antalet sysselsatta. Differensen som motsvarar 6.000 personer kommer således från en arbetskraftsresurs (eller reserv) som av olika skäl, tidigare stod utanför arbetskraften. Det kan exempelvis vara färre som studerar, färre latent arbetssökande och långtidssjuka med flera. Störst påverkan på utvecklingen hade sannolikt utfasningen av Kunskapslyftet där således studerande övergick till arbetsmarknaden. I runda slängar kan man säga att 60 procent av sysselsättningsökningen under 2000-talet förklaras av befolkningsökning och 40 procent av ett bättre nyttjande av en arbetskraftsreserv. Det är i grunden en positiv utveckling som medfört att sysselsättningsgraden bland befolkningen ökat i länet. Från 69 procent år 1999 till 72 procent 2007. Sysselsättningsgraden är lika med antalet sysselsatta i procent av befolkningen i yrkesverksamma åldrar. Trots denna ökning av sysselsättningsgraden måste vi konstatera att den var landets lägsta i jämförelse med andra län. Diagram: Sysselsättningsgraden per län. Källa SCB, AKU 2007. 82,0% 80,0% 78,0% 76,0% 74,0% 72,0% 70,0% 68,0% G N F AB Z O Y AC I H K W S X C D M T BD U E Riket Med fallande sysselsättning under nästa år och fortsatt befolkningsökning kan man utgå från att sysselsättningsgraden bland länets befolkning sjunker något utifrån 2007 års nivå. Det gäller även antalet personer i arbetskraften som bedöms sjunka med 1.100 personer. Fler väntas välja fortsatta studier och det kan också bli utökningar inom den kommunala vuxenutbildningen. Stigande arbetslöshet under nästa år Arbetslösheten kommer att stiga under nästa år och som genomsnitt för 2009 uppgå till 10.200 personer. Det är en ökning med 2.000 personer jämfört med ett beräknat genomsnitt för 2008. Under några år kring mitten av 1990-talet var uppemot 20.000 personer arbetslösa i länet.
14 Diagram: Antalet öppet arbetslösa, årsgenomsnitt (prognos för 2008 och 2009) 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd har ökat markant innevarande år och väntas fortsatta stiga under nästa. Utökningarna väntas i första hand ske inom jobb- och utvecklingsgarantin samt inom jobbgarantin för ungdomar. Inom programmen har det skett en omfördelning där deltagandet i garantierna prioriteras framför andra program. Som årsgenomsnitt för 2007 deltog 3.400 personer i program. Innevarande år beräknas ett genomsnittligt deltagande på 4.900 personer och till 6.200 under 2009. Ett utökat programdeltagande bidrar till att lindra ökningen av antalet öppet arbetslösa. Antalet deltagare i arbete med stöd har minskat som en följd av utfasningen av Plusjobben under innevarande år. Lönebidragen och andra insatser för funktionshindrade blir klart dominerande bland denna stödform under nästa år. Det genomsnittliga deltagandet uppgick till 5.000 personer under 2007 och beräknas till 4.300 respektive 3.800 för 2008 och 2009. Tabell: Antal arbetslösa, i program med aktivitetsstöd samt anställda med stöd. Kvartalsgenomsnitt. Differens i procent mot samma kvartal ett år tidigare. Period Arbetslösa I program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2007 kv 1 10900-12% 3600-32% 5300 18% 2007 kv 2 9200-17% 3300-35% 5000 0% 2007 kv 3 9400-18% 3200-37% 4800-9% 2007 kv 4 8800-10% 3800-32% 4700-16% 2008 kv 1 8900-18% 4200 17% 4500-15% 2008 kv 2 7100-23% 4800 45% 4400-12% 2008 kv 3 7800-17% 4900 53% 4300-10% Prognos 2008 kv 4 8700-1% 5700 50% 4000-15% 2009 kv 1 9800 10% 6100 45% 3900-13% 2009 kv 2 9800 38% 6100 27% 3800-14% 2009 kv 3 10800 38% 6100 24% 3700-14% 2009 kv 4 10600 22% 6600 16% 3900-3%
15 Försämring bland ungdomar en utsatt grupp när arbetsmarknaden svalnar Försämringarna på länets arbetsmarknad har varit tydligast bland ungdomarna som är en konjunkturkänslig grupp. Redan under våren i år hade summan av arbetslösa ungdomar + ungdomar i program med aktivitetsstöd ökat jämfört med 2007. Under sommaren och innevarande höst har antalet fortsatt stiga. I slutet av oktober var 3.300 unga antingen arbetslösa eller deltagare i program med aktivitetsstöd en ökning med 700 personer eller 26 procent jämfört med oktober förra året. Problemen för de unga ligger bland annat i att konkurrensen om jobben ökar i en försvagad konjunktur, man får lämna tidsbegränsade anställningar och man drabbas hårdare av varsel enligt principen sist in först ut. Arbetslösheten bland länets unga är redan i utgångsläget hög jämfört med ett riksgenomsnitt. 5,4 procent av befolkningen 18-24 år var i oktober arbetslösa och ytterligare 3 procent fanns i program med aktivitetsstöd. Det ger sammantaget en andel på 8,4 procent som kan jämföras med 6,5 procent i hela landet. Under nästa vår lämnar en rekordstor grupp av ungdomar gymnasieskolan (födda 1990) och det kan då leda till ytterligare problem för de som ska söka arbete, praktik eller lärlingsplats för sin vidare kompetensutveckling. Konjunkturförsvagningen har kommit snabbt och vi kan nu se att de flesta grupper av arbetssökande berörs av en kärvare arbetsmarknad i den mening att summan av antalet arbetslösa + personer i program med aktivitetsstöd har stigit. Förutom ungdomarna märks även större ökningar bland utrikes födda och funktionshindrade. Bland den senare gruppen fortgår samarbete mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen (Fk / Af) i syfte att återföra personer med arbetsförmåga till arbetsmarknaden. Diagram: Arbetslösa + personer i program med aktivitetsstöd, förändring oktober 2007 - oktober 2008. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Män Kvinnor 18-24 år 55-64 år Funktionshind Utrikes födda Lågutbildade Högutbildade Samtliga
16 Regional utveckling länsspecifika frågor Arbetsförmedlingens kontakter med arbetsgivarna måste utvecklas ytterligare. Det är viktigt att företagens behov av arbetskraft blir kända av Arbetsförmedlingen så att det blir möjligt att genomföra ett effektivt matchningsarbete. En ökad samverkan med andra aktörer är betydelsefullt för att klara arbetskraftsförsörjningen och öka sysselsättningsgraden som är den lägsta i landet. Ett ökat samarbete inom ramen för Europeiska Socialfonden skulle kunna skapa mervärden för länet, ge nya kunskaper och en ökad regional samverkan. Östergötland har ett av landets högsta deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin. Här finns en överrepresentation av personer med funktionshinder, låg utbildningsnivå och invandrarbakgrund. Det är grupper som nu får det svårare när konjunkturen mattas. En betydande del av kommande års tillskott i arbetskraften kommer att bestå av utrikes födda. Strukturförändringarna har under de senaste 10 åren varit omfattande i länet. Det har i hög grad drabbat de mindre kvalificerade arbetena inom tillverkningsindustrin och är starkt bidragande till de obalanser som nämns i ovanstående. Parallellt med detta finns stora inslag av en verkstadsindustri som har brist på kvalificerad arbetskraft. Arbetsförmedlingen måste öka sin beredskap för att tillsammans med Försäkringskassan och andra aktörer öka möjligheterna för sjukskrivna och långtidssjuka att komma tillbaka till arbetslivet. Fler personer med dokumenterade funktionshinder behöver återgå i arbete. När konjunkturen mattas kommer den redan höga arbetslösheten bland ungdomar att stiga. Det är en utveckling som måste motverkas och hanteras i närmare samverkan med andra parter kommuner, näringsliv, fackliga organisationer. Problemen är störst bland ungdomar med ofullständiga betyg och bland de med otydlig studiegång. Att på olika sett vägleda ungdomar redan före valet till gymnasieskolan är en möjlighet att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Det senare är en fråga som också gäller andra intressenter.