Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2018-01-15 Dnr: 2017/8060-1.1 Regeldokument Lokala regler för uppdragsutbildning Beslutat av Rektor 2018-01-15 Gäller från 2018-01-15 1 (8)
Innehåll 1. Bakgrund och omfattning 3 2. Definition av uppdragsutbildning 3 3. Uppdragsgivaren för en uppdragsutbildning 4 4. Deltagaren i en uppdragsutbildning 4 5. Roller och ansvar 5 6. Krav för all uppdragsutbildning vid Linnéuniversitetet 5 7. Krav för att en uppdragsutbildning ska vara poänggivande 6 8. Avgifter för uppdragsutbildning 6 9. Offert och avtal 7 10. Krav på administrativa rutiner för poänggivande uppdragsutbildning _ 7 11. Krav på administrativa rutiner för icke-poänggivande uppdragsutbildning 8 12. Kursutvärdering och utvecklingsarbete 8 13. Ikraftträdande 8
1. Bakgrund och omfattning Uppdragsutbildning är en strategisk viktig komponent i Linnéuniversitetets arbete inom samverkan med det omgivande samhället. Här vi har möjlighet att tillföra relevant kunskap och forskning men även möjligheten att få en bättre förståelse för de utmaningar samhället möter och en större kunskap om de erfarenheter och upptäckter som görs utanför lärosätet. Statliga universitet och högskolor tillåts att anordna uppdragsutbildning enligt förordning 2002:760, med tillägg från Universitets- och högskolerådets föreskrift UHRFS 2013:11. Föreskriften anger att varje högskola och universitet ska fastställa riktlinjer för arbetet med uppdragsutbildning, vilket är syftet med dessa regler. Reglerna för uppdragsutbildning har som syfte att tydliggöra ramarna för uppdragsutbildning vid Linnéuniversitetet och reglerna kompletteras därtill med dokumentet Vägledning i uppdragsutbildning som beskriver arbetet med uppdragsutbildning ur ett mer operativt perspektiv. Avdelningen för externa relationer har även utarbetat avtals- och offertmallar för uppdragsutbildning samt anmälningsblankett för deltagare till en uppdragsutbildning. De mest centrala nationella regleringarna för uppdragsutbildning är: Förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (SFS 2002:760) Universitets- och högskolerådets föreskrifter om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (UHRFS 2013:11) Förordningen om uppdragsutbildning för fortbildning av lärare, förskolelärare och viss annan personal (SFS 2007:223) Avgiftsförordningen (1992:191) Förordning om hantering av statliga fordringar (1993:1138) 2. Definition av uppdragsutbildning Med stöd av Förordning om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (SFS 2002:760) görs nedanstående definition av uppdragsutbildning: Uppdragsutbildning är en utbildning som anordnas mot avgift, från annan än fysisk person, för de deltagare som uppdragsgivaren utser, vilken inkluderar former såsom utbildningsprogram, befintliga eller särskilt utvecklade poänggivande kurser, samläsning med reguljär utbildning, ej poänggivande kurser, föreläsningar, seminarier eller konferenser.
(En utbildning som beställs av ett lärosäte inom EES-området för studenter på grundnivå klassificeras hos det säljande lärosätet som beställd utbildning och ska därför inte likställas med uppdragsutbildning) 3. Uppdragsgivaren för en uppdragsutbildning Uppdragsgivare är den som beställer en uppdragsutbildning, dvs. erlägger avgiften samt utser deltagarna. En uppdragsgivare kan inte vara en fysisk, utan en juridisk person enligt SFS 2002:760 och vem som får vara uppdragsgivare kan beskrivas enligt följande tabell: Uppdragsgivare Inom EES Utanför EES Offentlig sektor statliga myndigheter, landsting och kommuner Privat sektor aktiebolag, handelsbolag, stiftelser och föreningar Privat sektor enskild firma Ja, för både egen personal och för andra personer om det sker av arbetsmarknadseller biståndspolitiska skäl på beslut av regeringen och på uppdrag av staten (exempelvis arbetsförmedlingen) Ja, för både egen personal och för andra personer om det sker av arbetsmarknadsskäl 1 Nej Ja, för både egen personal och för andra personer oavsett syfte. Oavsett gäller fortsatt kraven som listas under punkt 6. Ja, men enbart för egen personal. 1 Här bör det betonas att syftet med uppdragsutbildningen ska vara någon form av omställning för främst arbetslösa och att uppdragsgivaren är en organisation som aktivt arbetar för att deltagarna skall få större möjlighet till en ny anställning, exempelvis Trygghetsrådet eller fackföreningar. Se även Universitetskanslersämbetets förarbeten till formuleringen i rapport 2016:8 Uppdragsutbildning vid universitetet och högskolor Redovisning av ett regeringsuppdrag. 4. Deltagaren i en uppdragsutbildning Deltagaren är den som deltar i en uppdragsutbildning efter att ha blivit utsedd av uppdragsgivaren. Då uppdragsgivaren finansierar och utser deltagarna är dessa inte studenter enligt Högskoleföreningen. Detta innebär att: Inga formella förkunskapskrav kan ställas på deltagarna till skillnad från den reguljära utbildningen. För att en uppdragsutbildning ska kunna genomföras effektivt och med god kvalitet får dock utbildningens krav och lämpliga kunskaper hos deltagarna kommuniceras och bestämmas i samråd med uppdragsgivaren Deltagarna har inte de rättigheter och skyldigheter en student har enligt Högskoleförordningen. Detta innebär att deltagaren inte heller har rätt till studiemedel och studievägledning. Nej
Universitetets försäkring för studenter gäller ej för deltagarna vid en uppdragsutbildning utan denna ska istället täckas av uppdragsgivarens arbetsskadeförsäkring. 5. Roller och ansvar Kursansvarig är ansvarig för beredandet, genomförandet och efterarbetet vid uppdragsutbildning. Kursansvariges ansvar är principiellt detsamma som vid ordinarie utbildning och arbetet skall ske inom ramen för dennes ordinarie anställning. Examinator är ansvarig för att granska examinationsförslag, säkerställa att examinationsförfarandet utförs enligt gällande riktlinjer samt godkänner examinationsunderlaget innan det överlämnas för inrapportering. Ansvaret är principiellt detsamma som vid ordinarie utbildning. Examinator vid uppdragsutbildning skall vara anställd vid Linnéuniversitetet. Projektledare kan tillsättas vid större och mer komplicerade uppdragsutbildningar och har det övergripande samordningsansvaret för utbildningen, vilket inkluderar beredning, genomförande, efterarbete och uppföljning samt kontakt med uppdragsgivare. Rollen kan utföras av befintlig personal exempelvis en samverkanskoordinator eller lärare. Prefekt ansvarar för all uppdragsutbildning som bedrivs vid respektive institution samt att varje uppdragsutbildning tilldelas en kursansvarig eller projektledare. Prefekt ska tillse att de medarbetare vid institutionen som arbetar med uppdragsutbildning gör detta inom ramen för sin ordinarie anställning. Prefekt ansvarar även för att bedöma och tillse att arbetet med uppdragsutbildning inte påverkar den reguljära utbildningen negativt. Avdelningen för externa relationer ansvarar för det centrala stödet vid universitetet inom uppdragsutbildning, såsom dokumentmallar, stöddokument, central marknadsföring samt för koordinering av uppdragsutbildning mellan flera olika fakulteter vid universitetet. 6. Krav för all uppdragsutbildning En uppdragsutbildning ska enligt Förordning om uppdragsutbildning (SFS 2002:760) uppfylla följande: Uppdragsgivaren ska vara en juridisk person (Se definition för uppdragsgivare). Utbildningen ska knyta an till sådan utbildning som universitetet har examensrätt för. Detta medför att en uppdragsutbildning huvudsakligen måste utföras inom universitetets ämneskompetens och av universitetets egen personal inom ramen för sin anställning.
Utbildningen får ej på något sätt ha en negativ inverkan på den reguljära utbildningen, d.v.s. kvaliteten på de reguljära kurserna får inte kompromissas genom exempelvis reducerad lärartid eller pedagogiska resurser för gynnande av uppdragsutbildning. Uppdragsutbildning som överstiger 60 högskolepoäng skall rapporteras skriftligen till Universitetskanslersämbetet. Den befattning (prefekt, dekan eller rektor) som är behörig och attesterar offert och avtal ansvarar för att skriftligen meddela Universitetskanslersämbetet. Dessutom ska handlingar såsom offertförfrågan, offert och avtal diarieföras och relevanta handlingar relaterade till en uppdragsutbildning, såsom deltaglistor, projektplan och kursintyg, ska arkiveras enligt universitets dokumenthanteringsplan. 7. Krav för att en uppdragsutbildning ska vara poänggivande Det övergripande kravet för att en uppdragsutbildning ska vara meriterande eller poänggrundande är att samma kvalitetskrav ställs på uppdragsutbildningen som på den ordinarie utbildningen. Uppdragsutbildning som ger högskolepoäng ska ha en fastställd kursplan och en examinator utsedd för kursen i enlighet med de regler som gäller för den ordinarie utbildningen. Kursplanen fastställs enligt universitetets besluts- och delegationsordning. 8. Avgifter för uppdragsutbildning Den avgift som en uppdragsgivare ska betala för en uppdragsutbildning regleras genom Avgiftsförordningen 1992:191 och ska baseras på full kostnadstäckning, vilken kan beskrivas enligt Ekonomistyrningsverket att intäkterna på ett eller ett par års sikt täcker samtliga med verksamheten direkt eller indirekt förenade kostnader. Uppdragsutbildning ska vara självfinansierad och inte belasta den ordinarie utbildningen eller den forskning som bedrivs. Vid beredning eller projektering av en uppdragsutbildning ska därför samtliga kostnader relaterad till utbildningen inkluderas, vilket innefattar bl.a. arbetstid vid förberedande, genomförande och efterarbete för samtliga involverade, lokalhyror, förbrukningsmaterial, litteratur samt eventuell kost och logi. Arbetstid för en uppdragsutbildning ska beräknas separat för faserna beredning, genomförande samt utvecklings- och efterarbete. En specifik mall för att beräkna kostnader vid uppdragsutbildning finns tillgänglig. Ekonomiavdelningen tillhandahåller denna beräkningsmall. Samtliga kalkyler som görs för uppdragsutbildning ska granskas av en fakultetsekonom innan offert eller anbud läggs.
9. Offert och avtal I enlighet med Universitets- och högskolerådets föreskrifter om uppdragsutbildning (UHRFS 2013:11) ska skriftliga avtal tecknas mellan universitetet och uppdragsgivaren vid uppdragsutbildning. Vid förfrågan eller anbudsförfarande ska offertmall som tillhandahålls av Avdelningen för externa relationer användas. Offerten ska beskriva uppdragsutbildningens mål, innehåll och hur den ska genomföras. Offerten ska även innehålla detaljer kring vad som ingår och, i den mån det är behövligt, även vad som inte ingår. Avdelningen för externa relationer tillhandahåller även en avtalsmall som bör användas vid avtalande om uppdragsutbildning. Till avtalet ska fastställd kursplan medfölja vid poänggivande uppdragsutbildning alternativt en beskrivning av mål, innehåll och genomförande för ej poänggivande uppdragsutbildning. Dokumentmallarna för både offert- och avtal inkluderar de allmänna villkor som gäller för uppdragsutbildning vid Linnéuniversitetet. Vid öppen uppdragsutbildning där arbetsgivaren utser och betalar för deltagarna och där mål, innehåll och villkor annonserats, kan en formell och signerad anmälan likställas med ett skriftligt avtal. Vem som har rättighet att attestera offert och avtal avgörs enligt delegationsordning från rektor respektive dekan och baseras på avtalets totala värde. Uppdragsutbildning kan även upphandlas av uppdragsgivaren, vilket kan ske offentligt och avtalsformatet fastställas av uppdragsgivaren. Dessa avtal är givetvis acceptabla att använda förutsatt att inget i avtalet strider mot universitetets regler eller allmänna villkor. Alla formella förfrågningar, offerter, avtal och upphandlingsärenden ska diarieföras. Avtal ska utfärdas i två kopior varav uppdragsgivaren ska ha ett exemplar och det andra arkiveras enligt universitetets dokumenthanteringsplan. 10. Krav på administrativa rutiner för poänggivande uppdragsutbildning Deltagarna vid en poänggivande uppdragsutbildning har rätt att tillgodoräkna sig utbildningen som högskoleutbildning samt kan erhålla kursbevis eller examensbevis. Av kursbeviset ska det enbart framgå att det är en uppdragsutbildning om kursen är specialutformad och inte är en del av ordinarie utbildning. För poänggivande uppdragsutbildning ska kurs- och utbildningsplaner granskas och godkännas, samt examinator utses på samma sätt som för den reguljära utbildningen.
Beslut om kursplaner och examinator ska diarieföras. Kursplaner som utvecklas eller används för en uppdragsutbildning ska kodas med ett U för att tydliggöra att de inte är anslagsfinansierade. Kursansvarig alternativt projektledare tillser att deltagarna registreras, samt att deras resultat rapporteras in i LADOK. 11. Krav på administrativa rutiner för icke-poänggivande uppdragsutbildning För icke-poänggivande uppdragsutbildning behöver ej fastställda kursplaner användas. Dock ska det, för att säkerställa kvalitet och samförstånd mellan parterna, tydligt i offert och avtal framgå vilka mål utbildningen har, vilket övergripande innehåll som är inkluderat och hur utbildningen ska genomföras. Deltagarna vid en icke-poänggivande uppdragsutbildning kan erhålla ett kursintyg, vilken ska förtydliga att det gäller en uppdragsutbildning och inte ska likställas med reguljär kurs. Avdelningen för externa relationer ansvarar för denna mall. 12. Kursutvärdering och utvecklingsarbete All uppdragsutbildning ska utvärderas och resultatet återkopplas till verksamheten. För poänggivande uppdragsutbildning ska universitetets gängse format för kursvärdering användas. För ej poänggivande uppdragsutbildning finns även en elektronisk mall tillgänglig för kursvärdering Kursansvarig alternativt projektledare för en uppdragsutbildning ska tillse att resultatet från kursvärderingen används som ett verktyg vid förbättrings- och utvecklingsarbetet efter utbildningen samt delges till uppdragsgivaren. Det rekommenderas även att någon form av utvärdering görs med uppdragsgivaren för att tillgodose att deras erfarenheter och upplevelser tillvaratas och förs in i arbetet med att utveckla verksamheten vidare. 13. Ikraftträdande Detta dokument gäller från och med 2018-01-15 och ersätter regeldokument med diarienummer: ST2013/237-1.1