PASI är i sin helhet att betrakta som myndighetsinternt arbetsmaterial.

PASI Patentansökningars Statistiska Indikatorer Rapport för metodik och modell Av Christan Rasch 2018-05-15 PASI är namnet på ett myndighetsinternt utvecklingsprojekt inom patentstatistik. Christian Rasch har med stöd av Johan Berglund och Mikael Gerhard utfört arbetet. Samtliga är anställda på Patentoch Registreringsverkets Controllerfunktion. I detta dokument beskrivs kortfattat den metodik som skapats och använts samt bakgrunden till metodiken. Vidare beskrivs även detta kortfattat den modell som används för att omsätta modellen i beräkningar och resultat. Notera att vissa förkunskaper inom patentsystem och patentstatistik kan krävas för att fullt ut kunna ta del av och tillgodogöra sig innehållet i detta dokument. PASI är i sin helhet att betrakta som myndighetsinternt arbetsmaterial. Sammanfattning PRV har med PASI sökt skapa en mätmetod för att objektivt estimera och summera egenskaper hos patentansökningar genom att använda patentsystemsinterna parametrar. Syftet är att skapa ett evidensbaserat faktaunderlag som tar fasta på ansökningar kvalitet. Underlaget kan användas för kommunikation och kunskapsspridning för att vägleda prioriteringar och åtgärder inom såväl myndigheten i sig samt via dess externa kommunikationskanaler. I PASI evalueras ett kvalitetsvärde för samtliga EP- och PCT-ansökningar inlämnade under åren 2000 2015 och resultat kan summeras för länder, myndigheter, teknikområden eller sökanden. Tio indikatorer, baserade på ansökningsspecifika egenskaper, har identifierats. Genom att indikatorerna summeras utan inbördes viktning har aggregerade medelvärdesutfall samt summeringar av grupper av ansökningar möjliggjorts. Vidare har - med samma metodik i grunden - ett mått, PASI-index, skapats vilket kan användas för att evaluera en enskild ansökans samlade utfall. Ett utfall som möjliggör objektiv jämförelse för samtliga i materialet ingående ansökningar. PASI kan användas för att sprida ljus över utfall av satsningar inom patentindustrin, jämföra en ansökan med andra samt jämföra samlingar med ansökningar med andra liknande samlingar. PASI Metodik och Modell. 2018 1 (10)

1. Vad är PASI? Hur väl står sig svenska patentansökningar jämfört med ansökningar från andra länder? Vilka teknikområden genererar de värdefullaste patentansökningarna? Vilka ansökningar är mest värdefulla? Vilket är det bästa patentet? Lydelsen på frågan varierar men andemeningen återkommer ofta: Det finns en nyfikenhet och vilja att utvärdera patentansökningar efter någon form av konkret mätetal kopplat till ansökans eller en grupp ansökningars kvalitet. Med PASI försöker PRV belysa frågorna genom att göra en objektiv kvantitativ estimering och värdering av miljontals patentansökningar. Detta för att kunna jämföra dem enskilt eller i aggregerad form utifrån ansökningsspecifika egenskaper. Syftet är att presentera ett statistiskt, evidensbaserat underlag med graderade mått som summerar värdefulla egenskaper (kvalitéter) hos patentansökningar genom att använda endast patentsystemsinterna parametrar i form av bibliografisk patentdata. Vetenskapligt stöd, i form av hänvisningar till akademiska och vetenskaplig litteratur, kopplar utfallsmåtten indirekt till dignitet eller betydelse (läs: värde) på arenor utanför patentvärlden i sig. Faktaunderlaget som PASI genererar dvs. mått, utfall och resultat är anpassat till en bredare publik och är tänkt att möjliggöra analys av (svensk) patentindustri i en global kontext. Materialet kan användas som bakomliggande fundament för kommunikation, dialog samt myndighetsinterna prioriteringar. Under framtagning av PASI har arbetsgruppen blivit fullt medveten om att kvalitetsmätning av patentansökningar kan genomföras på en rad olika sätt och med olika metodiker. De resultat PASI ger är beroende på ett flertal val, urval och begränsningar dvs det som utgör del av beräkningsmodellen - vilka kan göras på mängder av olika sätt. Det är givetvis möjligt att andra metodiker eller förändringar av modellen skulle kunna leda till andra resultat. Vidare är det långt ifrån otänkbart att eventuell framtida utveckling kommer peka på brister i modellen som den version av PASI som presenteras i maj 2018. Det skall heller inte bortses från att det naturligtvis finns möjligheter utöka modellen genom att använda sig av parametrar som inte direkt är kopplade till patentdata såsom exempelvis ekonometriska data då ansökningars kvalitet ska beräknas. Dessa parametrar skulle både kunna användas i själva beräkningen i sig eller användas för att påvisa korrelation eller kausalitet med utfall från PASI. Detta lämnas dock helt över till framtida utveckling och implementering. 2. Metodik I grunden har PRV använt en metodik som presenteras i ett dokument publicerat av OECD: Squicciarini, M., H. Dernis and C. Criscuolo (2013), Measuring Patent Quality: Indicators of Technological and Economic Value, OECD Science, Technology and Industry Working Papers, 2013/03, OECD Publishing. http://dx.doi.org/10.1787/5k4522wkw1r8-en Nedan benämnt MPQ Utan den vägledning som MPQ ger hade PASI inte utvecklats. MPQ ger både vetenskapligt stöd för metodiken i sig samt de indikatorer som används för beräkning. Den utförliga presentation som MPQ ger gör att dokumentet i sin helhet utgör en väsentlig, nödvändig faktabakgrund till förståelsen av PASI. PASI Metodik och Modell. 2018 2 (10)

Vidare finns nyttig bakgrund till patientstatistik i sig i ett annat OECD-dokument: OECD Patent Statistics Manual, 2009 ISBN 978-92-64-05412-7 Nedan benämnt PSM 2.1. MPQ och PSM I MPQ presenteras en metodik att värdera egenskaper hos EP-ansökningar baserat på ett 15-tal indikatorer. Indikatorerna beräknas utifrån ansökningsspecifika egenskaper. Egenskaperna är direkt kopplade till val av sökanden och/eller en produkt av granskare vid patentmyndigheter. Efter att indikatorerna beräknats genomförs en normering av indikatorvärdet till intervallet [0 1] där en extremvärdesbegränsning för högsta och lägsta procent används. Detta kan anses vara standardmetodik vid statistikberedning av stora dataunderlag. Det påpekas även uttryckligen att för att få ett material som går att använda krävs att underlaget är relativt homogent. Därav begräsningen till endast EP-ansökningar. MPQ presenterar även utfall för indikatorerna. Dock på ett sätt som tyvärr inte kan sägas besvara frågor som enkelt kan förstås. Som nämnts ovan kan inte betydelsen av MPQ överskattas för utvecklingen av PASI. MPQ innehåller tydlig hänvisning till vetenskaplig dokumentation där samband mellan indikatorutfall och värde eller kvalitet påvisas. Hela MPQ är en referens till PASI och får anses som grundläggande för metodiken i PASI avseende utformning, systematik samt vetenskaplighet. PSM, vilken är skriven av en stor mängd dignitärer inom internationella forumet för patentstatistik, påtalar hur andelen NPL-dokument i bakåtciteringar kan kopplas till värde. Vidare uppmärksammas värdet av Triadiska patentfamiljer. Triadiska patentfamiljer är patentfamiljer med åtminstone en ansökan till var och en av de triadiska patentmyndigheterna, EPO, JPO samt USPTO. 2.2. PRV:s metodik och modell: PASI PRV:s metodik - med val och anpassning av indikatorer - vilar på MPQ. Det har krävts en del anpassningar och bestämningar för att skapa en konkret modell av den grundläggande metodiken enligt MPQ. Utan dessa anpassningar skulle modellen inte uppfylla de syften som som är grunden till att PRV utvecklat PASI. 2.2.1. Modellen: Val, urval samt begränsningar All data som används i PASI kommer ursprungligen från PATSTAT. PATSTAT är en patentstatistikdatabas som EPO publicerar och uppdaterar två gånger per år. PATSTAT ska (teoretiskt) innehålla bibliografiska data för samtliga patentansökningar i världen. För serierna EP och PCT är uppdateringsgraden troligen så god som man kan få den. De patentansökningar som ingår i PASI (per maj 2018, dvs PATSTAT 2018 spring edition) är EP- och PCT-ansökningar - med ansökningsår (appln_filing_year) mellan 2000 och 2015 - vilka har en granskningsrapport. Begränsningen till de två EP- och PCT-serierna baserar sig på att dessa två serier handläggs utifrån (nästan) likalydande riktlinjer av granskande handläggare vid världens PCTmyndigheter. Just likformigheten av handläggningen är en framgångsfaktor som utpekas i MPQ då en rad av de utvalda egenskaper som ligger bakom indikatorerna har sin bakgrund i granskningsrapporter. Vi är naturligtvis medvetna om att begränsningen till EP- och PCT-ansökningar utesluter PASI Metodik och Modell. 2018 3 (10)

många ansökningar som utan tvekan måste anses ha kvalitet eller värde. Att inkludera ytterligare serier, t ex nationella ansökningar vid USPTO, strider dock mot fördelen med att ha granskningsrapporter utformade med någorlunda likalydande riktlinjer. Notera att med PCT-ansökan avses PCT-ISA (Fas 1). 2.2.2. Indikatorer Tio egenskapsindikatorer har identifierats. Indikatorerna baseras på olika ansökningsspecifika egenskaper vilka anses utgöra olika delar av ansökans kvalitet. Den vetenskapliga kopplingen mellan egenskapsindikator och kvalitet står att finna i MPQ förutom för indikator c) och e) nedan vilka utvecklats med bakgrund i PSM. De tio indikatorerna kan i sig delas in i tre olika aspekter: 1. Egenskaper hos ansökan i sig själv eller dess patentfamilj. 2. Egenskaper baserade på de citeringar som presenteras i ansökans granskningsrapport. Dessa citeringar kallas i detta dokument för bakåtciteringar. 3. Egenskaper som baseras på utfall i granskningsrapporter hos patentdokument som i citerar ansökan i sig. Dessa citeringar kallas i detta dokument för framåtciteringar. De tio indikatorerna har valts för att i största möjlig mån komplettera varandra men kan naturligtvis överlappa varandra i ett eller flera avseenden. Indikatorer baserade på ansökan i sig själv eller dess patentfamilj a) Tekniskt omfång Varje ansökan har något förenklat - av handläggande granskare tilldelats en IPC-klassificering som indikerar vilka teknikområden ansökan täcker. Med den onormerade indikatorn Tekniskt omfång avses antal unika IPC-subgrupper (fyra första positionerna) ansökan klassats i. b) Antal familjemedlemmar Varje ansökan är en del i en patentfamilj. Kortfattat kan sägas att en patentfamilj utgörs av alla ansökningar som delar prioritet. Med den onormerade indikatorn Antal familjemedlemmar avses antal ansökningar som har samma familjeserienummer. c) Antal Big5-myndigheter som beviljat åtminstone en familjemedlem Med Big5-myndighet avses de triadiska patentmyndigheterna kompletterat med KIPO (Korea) och SIPO (Kina). Enligt PSM är triadiska patentfamiljer särskilt värdefulla. Under 2000-talet har patentmyndigheterna Korea och Kina tagit in bland patentvärldens bjässar. I PASI har därför dessa två myndigheter inkorporerats i de triadiska med en ny beteckning: Big5-myndigheter. Indikatorn Antal Big5-myndigheter som beviljat åtminstone en familjemedlem förklarar sig själv. Av naturliga skäl ligger det onormerade utfallet i intervallet [0 5]. Indikatorer baserade på ansökans bakåtciteringar d) Antal bakåtciteringar För att en ansökan i valt tidsintervall (ansökningsår 2000-2015) och serie (EP- och PCT) ska innefattas i PASI-materialet krävs att en granskningsrapport ska ha skapats. Med detta avses att ansökan har klassats samt att de citeringar/hänvisningar som nämns i granskningen resulterat i finns PASI Metodik och Modell. 2018 4 (10)

att söka i PATSTAT. Endast bakåtciteringar som återfinns i granskningsrapporten tas i beaktande. I PATSTAT betyder det att fältet citn_origin ska ha värdet SEA, ISR eller SUP. Den onormerade indikatorn Antal bakåtciteringar beräknas således utifrån antal citeringar som återfinns i granskningsrapporten i den aktuella ansökan. e) Andel bakåtciteringar som är av NPL-typ Huvuddelen av alla citeringar i granskningsrapporter är andra patentdokument. Endast en mindre andel är till så kallad NPL (Non Patent Litterature). NPL utgörs således av allt som inte är att betrakta som del av patentdokumentationen. NPL betyder ofta vetenskapliga artiklar, tekniska standarder, tekniska branschpublikationer osv. Enligt PSM pekar förekomsten av NPL i granskningsrapporten på att det tekniska innehållet i ansökan är av större värde. Den onormerade indikatorn Andel bakåtciteringar som är av NPL-typ beräknas som kvoten mellan antal NPL-citeringar i granskningsrapporten och totala antalet citeringar. Notera att citeringar av japanska abstracts samt till dokument i Derwent World Patent Index inte anses utgöra NPL då de är att betrakta som en del av patentdokumentationen. f) Originalitet De bakåtciteringar som är en del patentdokumentationen har givetvis en IPC-klassificering. Med Originalitet avses i PASI att beräkna kvoten mellan den totala mängden unika IPC-subgrupper (fyra första positionerna) och den totala mängden unika IPC-klasser för alla de IPC-klasser som presenteras i bakåtciteringarna. Detta mått anses belysa ansökans tekniska originalitet då ett högt värde pekar på att inspiration till uppfinningen bakom ansökan tagits från många olika teknikområden. g) Radikalitet Radikalitet liknar Originalitet då den onormerade indikatorn beräknats utifrån mängden IPC-klasser i citerade dokument. Skillnaden ligger i att för den onormerade indikatorn Radikalitet - IPCsubgrupper där ansökan i sig inte är klassad exkluderas vid summeringen av antalet unika IPCsubgrupper. Radikalitet anses belysa att inspiration till uppfinningen används inom ett helt nytt tekniskt område. Indikatorer baserade på ansökans framåtciteringar h) Antal framåtciteringar Då ansökan publiceras blir den tillgänglig för världen alla handläggande granskare. Det betyder att ansökan kan komma att bedömas som intressant för en framtida patentansökans eventuella patenterbarhet. Att ansökan vid patenterbarhetsbedömningen beaktas i så pass hög grad att ansökan hamnar i granskningsrapporten innebär att ansökan framåtciteras. Att ansökan citeras anses allmänt som att den har betydelse för teknikens ståndpunkt. En egenskap som värderas som positiv. Den onormerade indikatorn Antal citeringar beräknas som antal gånger ansökan förekommer i en granskningsrapport i en EP- eller PCT-ansökan. I PATSTAT betyder det att fältet citn_origin ska ha värdet SEA, ISR eller SUP. Den citerande ska ha en publiceringsdag inom en femårsperiod från det att den citerade ansökans första publiceringsdatum. i) Antal framåtciteringar som har åtminstone en citeringskategori lika med X, Y eller I PASI Metodik och Modell. 2018 5 (10)

Om innehållet i den publicerade ansökan anses utgöra direkt hinder för patenterhet tilldelas den citeringskategorin X, Y eller I i granskningsrapporten. X står för att innehållet i dokument i sig utgör hinder för beviljat patent, Y betyder att innehållet i dokumentet tillsammans med innehållet i ett annat dokument utgör hinder för beviljat patent. Sedan en tid tillbaka använder EPO I för att innehållet i dokumentet utgör hinder i form av bristande uppfinningshöjd (lack of inventive step). X anses då vara patenterbarhetshindrande som direkt nyhetshindrande (lack of novelty). Då ansökan citeras med nämnda citeringskategorier betonas att innehållet i ansökan inte bara är att betrakta som teknikens ståndpunkt utan även som ett konkret patenterbarhetshinder vilket är en värdefull egenskap os den framåtciterade ansökan. Den onormerade indikatorn Antal citeringar som har åtminstone en citeringskategori lika med X, Y eller I beräknas som antal gånger ansökan förekommer i en granskningsrapport i ett EP- eller PCTansökan med åtminstone en citering med citeringskategorin X, Y eller I. Samma tidsintervall för giltighet gäller som för h) Antal framåtciteringar ovan. j) Generalitet Med Generalitet avses i PASI att beräkna kvoten mellan den totala mängden unika IPC-subgrupper (fyra första positionerna) och den totala mängden unika IPC-klasser för alla de IPC-klasser som presenteras i framåtciteringarna. Detta mått anses belysa ansökans tekniska generalitet då ett högt värde pekar på att ansökans tekniska innehåll utgör inspiration till uppfinningar i många olika teknikområden. Notera gärna likheten vid beräkningen indikatorerna Originalitet och Generalitet. Skillnaden är att Originalitet beräknas utifrån bakåtciteringarnas IPC-klassning medan Generalitet baseras på framåtciteringarnas klassning. 2.2.3. Algoritmer för beräkning av onormerade indikatorvärden All rådata kommer från PATSTAT. Indikatorerna beräknas utifrån rådata medelst SQL-rutiner vilka utvecklats av arbetsgruppen. För ytterligare information om rutinerna hänvisas till arbetsgruppen. 2.2.4. Normering och kohorter Samtliga onormerade indikatorvärden normeras för att erhålla ett normerat värde i intervallet [0 1000]. Varje indikatorvärde normeras inom sin egen kohort. I PASI utgörs kohorterna av kombinationen ansökans tekniska hemvist och ansökningsår. I PASI kan en ansökan tillhöra flera teknikområden. Ansökningarna har tekniskt indelats och viktats i 35 övergripande teknikområdena baserat på ansökans IPC-klassning. För definition av de 35 teknikområdena se Appendix B Teknikområden enligt WIPO. För varje av de 560 kohorterna (16 kalenderår och 35 teknikområden) har en normering med extremvärdesbegränsning av indikatorvärdena skett på sätt som redovisas i Appendix A.3 Normering av indikatorvärden. Notera att de onormerade indikatorvärden för Originalitet, Radikalitet och Generalitet kan vara NULL. Detta inträffar då bakåtciteringar i patentdokumentationen saknas (Originalitet, Radikalitet) eller antalet framåtciteringar saknas (Generalitetet). Vid normering av indikatorvärden för dessa indikatorer har ansökningar med NULL-värden utlämnas. 2.2.5. Equal importance I MPQ föreslås en summering av normerade indikatorvärden för att skapa ett summerat kompositindikatorvärde. MPQ föreslår två varianter, en med summering av fyra normerade PASI Metodik och Modell. 2018 6 (10)

indikatorer och en med sex summerade värden. Vidare förespråkar MPQ summering av de normerade indikatorvärden i sig utan inbördes viktning. (The principal of equal importance ). I PASI genomförs analogt summering av de tio utvalda indikatorerna utan inbördes viktning. Vid summeringar normerade indikatorer har värdet NULL-värden behandlats som värdet noll (0). 2.2.6. PASI-massa I PASI introduceras begreppet PASI-massa. PASI-massan utgör det summerade indikatorvärdet för alla ansökningar inom ett specifikt område. Nämnda specifika område kan i princip utgöra vad som helst, det är en samling ansökningar med någon gemensam faktor. T ex alla ansökningar från ett land, alla ansökningar inom ett av de 35 teknikområdena, alla ansökningar handlagda av en angiven granskningsmyndighet osv. Formel för beräkning av PASI-massan ges nedan i Appendix A.1 Beräkning av PASI-massa. PASI-massan kan tolka som det samlade värdet av kvaliteterna för ansökningarna i det specifika området. Ett mått som kan berätta att området är av betydelse för sökande/uppfinnare, näringsliv samt ekonomisk utveckling. Ett högt utfall av PASI-massa pekar på att området har eller är av intresse för immateriellt skydd. PASI-massan för ett specifikt område är av förklarliga skäl starkt korrelerat till antal ansökningar inom området. Ett alternativ att beräkna PASI-massan är att multiplicera medelutfallet för det specifika området med antalet ansökningar i nämnda specifika område. Det är dock att gå över ån efter vatten då det ger exakt samma resultat som formeln i Appendix. 2.2.7. PASI-index I PASI introduceras även det ansökningsspecifika värdet PASI-index. Med PASI-index ges varje enskild ansökan ett kvalitetsvärde som motsvarar en summering av utfallet av samtliga indikatorer. På så sätt kan varje ansökans PASI-index jämföras med samtliga andra ansökningar i materialet och en rankinglista med ansökningar upprättas. Formel för beräkning av PASI-massan ges nedan i Appendix A.2 Beräkning av PASI-Index. 2.3. Risk-analys: Identifikation av eventuella felkällor Det förekommer - på olika ställen i patentvärlden och den litteratur som behandlar värdet av patent och patentsystem - ett antal algoritmer som strävar efter att beräkna värdet av en ansökans kvaliteter. Varje algoritm har sina för- och nackdelar. Utan tvekan föreligger risk för felkällor i metodik och modell i denna rapport. Det går nog att konstatera att hur man än utformar en dylik mätmetod kommer det finnas synpunkter och vilket inte är att förakta förbättringspotential. Nedan följer en kortfattad riskanalys. 2.3.1. Koppling mellan indikatorerna och värde Enligt MPQ finns en korrelation mellan högt indikatorvärde och kvalitet. I många fall är korrelationen möjlig att förstå intuitivt om viss kunskap om patentsystemen finns. Ibland kan koppling uppfattas som mer långsökt. Hur som helst är utgår metodiken i denna rapport att korrelationen är korrekt. Stöd för denna hållning hämtas från MPQ och PSM. 2.3.2. Val av ingående ansökningsserier Etablering av metodik och modell i PASI har medfört en del val, urval och begränsningar. Den aktiva begränsningen till EP-och PCT-serierna är ett sådant val som kan utmanas. Ansökningar som inte inkluderas i urvalet kan givetvis inte värderas i modellen. PASI Metodik och Modell. 2018 7 (10)

2.3.3. Förändringar i indirekt urval Efterhand att sökande från nya marknader och länder hittar sin väg till patentsystemen förändras även det samlade utfallet. Det tillkommer även nya PCT-myndigheter vilka åtminstone under en uppstartsfas eventuellt kan ha problem att följa riktlinjer och praxis fullt ut. Slutligen kan givetvis den generella, ständiga teknikutvecklingen i sig påverka utfallet. Dock kan ingen av dessa förändringar anses utgöra en risk mot modellen i sig då det är en fullständigt naturlig utveckling. 2.3.4. Generella förändringar i ansökningsbeteende Sökandes strategier förändras hela tiden. Med detta avses t ex förändringar i antal ansökningar och val av rutter. Vidare kan sökandes förändrade prioriteringar få genomslag i ansökarnas tekniska omfattning eller utformning. Det är dock svårt att se hur detta kan anses påverka trovärdigheten med modellen även om utfall kan förändras över tiden. 2.3.5. Förändrade riktlinjer för en eller flera granskningsmyndigheter Handläggningsrutiner kan ändras för samtliga handläggande myndigheter. Eller så är det lokala justeringar som förändrade produktionskrav, handläggningsverktyg eller praxis som påverkar endast en eller ett fåtal handläggande myndigheter. Det är svårt att överblicka hur detta skulle påverka metodiken eller dess utfall. Men det går att konstatera att viss påverkan inte kan uteslutas. 2.3.6. Förändringar i olika versioner av PATSTAT Av förklarliga skäl förändras innehållet i på varandra versioner av PATSTAT. Förändringarna kan bero på att enskilda poster och fält för respektive ansökan förändras, korrigeras eller utvecklas då myndigheter och sökande förändrar ansökans inneboende egenskaper men även på att EPO förändrar i databastabellerna i själva PATSTAT. Endast det senare kan leda till att felaktigt förändrade resultat vid beräkning av PASI. Det krävs därför vaksamhet att följa de förändringar EPO genomför och oftast själva tydligt uppmärksammar med nya PATSTAT-versioner. / eod PASI Metodik och Modell. 2018 8 (10)

Appendix A. Formler för beräkningar A.1. Beräkning av PASI-massa Generell beräkning: PASI-massa = 1 N n=1 w(n) A a=1 N M n=1 m=1 ))) ( (w(n) ( (t(a, m) IVnorm(a, n, m) N är antalet indikatorer. I detta fall 10 A är antalet ansökningar som ingår i det summerade specifika området w(n) är indikatorns viktning. I detta fall är w(n) = 1 för alla n. The principal of equal importance t (a, m) är ansökans a fraktionaliserade viktning i teknikområde m (M är 35 för de 35 teknikområdena) IV norm(a, n, m) är indikatorvärde för indikator n i teknikområde m för ansökan a PASI-massa för ett av de 35 teknikområdena: PASI-massa = 1 N n=1 w(n) A a=1 N n=1 ) (w(n) t (a, m) IVnorm(a, n, m) N är antalet indikatorer. I detta fall 10 A är antalet ansökningar som ingår i det summerade specifika området w(n) är indikatorns viktning. I detta fall är w(n) = 1 för alla n. The principal of equal importance t (a, m) är ansökans fraktionaliserade viktning i teknikområde m IV norm(a, n, m) är indikatorvärde för indikator n i teknikområde m för ansökan a A.2. Beräkning av PASI-Index För att beräkna utfall för en enskild ansökan. PASI-Index = 1 N n=1 w(n) N n=1 M m=1 )) (w(n) ( (t(m) IVnorm(n, m) N är antalet indikatorer. I detta fall 10 w(n) är indikatorns viktning. I detta fall är w(n) = 1 för alla n. The principal of equal importance t(m) är ansökans fraktionaliserade viktning i teknikområde m (M är 35 för de 35 teknikområdena) IV norm(n, m) är indikatorvärde för indikator n i teknikområde m A.3. Normering av indikatorvärden 1) För varje kohort fastläggs två tröskelnivåer för högsta (T h) respektive lägsta (T l) 1 % för det onormerade indikatornvärdet (IV onorm). 2) Onormerade indikatorvärden (IV onorm) över eller lika med högsta tröskelvärdet tilldelas det normerade värdet (IV norm) 1. Analogt tilldelas onormerade indikatorvärden mindre eller lika med lägre tröskelvärdet det normerade indikatorvärdet 0. 3) För onormerade indikatorvärden mellan T h och T l har följande formel för normerat indikatorvärde använts: IV norm = (IV onorm - T h) / (T h T l) PASI Metodik och Modell. 2018 9 (10)

B. Teknikområden enligt WIPO De 35 teknikområdena definieras - enligt internationell praxis - i WIPO-dokumentet http://www.wipo.int/export/sites/www/ipstats/en/statistics/patents/xls/ipc_technology.xls Nummer Sektor Teknikområde 1 Elektroteknik Elektriska maskiner, energiteknik 2 Elektroteknik Ljud- och bildteknik 3 Elektroteknik Telekommunikationsteknik 4 Elektroteknik Digital kommunikatiosnteknik 5 Elektroteknik Grundläggande elektrisk kretsteknik 6 Elektroteknik Datorteknik 7 Elektroteknik Databehandling och administrativ IT-teknik 8 Elektroteknik Halvledarteknik 9 Mät- och styrteknik Optik 10 Mät- och styrteknik Mätinstrument 11 Mät- och styrteknik Analys av biologiska material 12 Mät- och styrteknik Regler-, utbildnings- och övervakningsteknik 13 Mät- och styrteknik Medicinsk teknik 14 Kemiteknik Organisk kemi (finkemikalier) 15 Kemiteknik Bioteknik 16 Kemiteknik Läkemedel 17 Kemiteknik Makromolekylär kemi, polymerer 18 Kemiteknik Livsmedelskemi 19 Kemiteknik Baskemikalier 20 Kemiteknik Material, metallurgi 21 Kemiteknik Ytteknologi 22 Kemiteknik Mikrostruktur och nanoteknologi 23 Kemiteknik Kemisk apparatur och utrustning 24 Kemiteknik Miljöteknik 25 Mekanik Mekanisk drift och hantering 26 Mekanik Mekanisk bearbetning 27 Mekanik Motorer, pumpar, turbiner 28 Mekanik Textil- och pappersmaskiner 29 Mekanik Övriga mekaniska specialmaskiner 30 Mekanik Termiska processer och apparatur 31 Mekanik Maskinelement 32 Mekanik Transport, frakt 33 Övriga teknikområden Möbler, spel 34 Övriga teknikområden Övriga konsumentvaror 35 Övriga teknikområden Väg- och vattenteknik PASI Metodik och Modell. 2018 10 (10)