2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.

Relevanta dokument
Befolkning. Geografi.

Den här symbolen betyder att du ska använda dig av karthäftet för att lösa uppgiften.

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

De fyra klimatzonerna

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid i Sol 2000 eller i Focus

Sårbara platser. Sårbara platser

Klimat, vad är det egentligen?

n 4. ck 5. Befolkningsökningen 6.

BEFOLKNINGSFÖRDELNING

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

Klimatzoner & växtlighet

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Upptäck Jordens resurser människor och miljö

Klimat och hållbar utveckling 7A

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.

Norra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter

Länsanalys befolkningsprognos

Utveckling och hållbarhet på Åland

Hur formas ett land, en stad och dess invånare?

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

Förslag den 25 september Geografi

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Fakta om klimatförändringar

Världen idag och i morgon

VÄRLDENS LÄNDER RESAN

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Befolkningsgeografi BEFOLKNINGSUTVECKLING - HISTORIA OCH PROGNOS. Befolkningsgeografi. Världens befolkning ökar inte lika snabbt längre.

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9


Fakta om klimatförändringar

a 100% b 90% c 70% d 3%

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

Extramaterial till Geografi 7-9

Undervisningen i geografi ska enligt Skolverket behandla bl.a. följande innehåll i år 7 9

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Vad är vatten? Ytspänning


Min bok om hållbar utveckling

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Min bok om hållbar utveckling

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2013

Brist på rent vatten

Geografi åk 7. Lycka till!

BEFOLKNINGSPROGNOS

UR-val svenska som andraspråk

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Ekologisk hållbarhet och klimat

Geografi Analys och reflektion

Geografi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar. Årskurs. Provet är frisläppt enligt beslut av Skolverket. ( ) Dnr: 2019:00779

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

- I vilka klimatzoner växer ovanstående råvaror? s.103 jämför med s.106!

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.

Liv och miljö Lärarmaterial

KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR

De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Kenya Projektrapport. I samarbete med Nores och PLAN International FAMILJER FÅR RENT OCH VARMT VATTEN BARN FÅR EN BÄTTRE FRAMTID

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

Volontär i Kenya. Global Safaris arrangerar volontärarbete i Kenya för minst 2 veckor.

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

Upptäck Jordens resurser

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Upptäck Sverige Lgr 11

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY

Mjölkkon & biologisk mångfald

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

Introduktion till statistik för statsvetare

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

Transkript:

1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre bort från ekvatorn ett område ligger, desto snedare faller solens strålar vilket ger ett kallare klimat. 2. Jordens topografi= jordytans form. Höjd över havet har betydelse eftersom luften blir tunnare högre upp så värms den inte upp av solens strålar på samma sätt som den gör närmare havsytan. Alltså, även om ett område ligger ex i den tropiska zonen och det borde vara varmt så kan området ligga högt över havet och därför vara kallt. 3. Mänsklig påverkan. Människan förändrar jordens förutsättningar genom att hugga ned skog, bygga städer, bränna fossila bränslen mm vilket gör att klimatet förstärks/förändras på olika platser på jorden. 4. Närhet till havet. Vatten värms upp långsammare än land men behåller också värmen under längre tid vilket gör att havet fungerar som ett element för de områden som ligger nära havet. 2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer. Försörjningsmöjligheter måste finnas, exempelvis; 1. Tillgång till hav för fiske och transporter så att det går att handla med andra. 2. Tillgång till sötvatten att dricka 3. Tillgång till floder för dricksvatten och möjlighet att odla kring flodområdet. 4. Odlingsbar jord för att odla livsmedel och bördig jord för att hålla djur 5. Gynnsam medeltemperatur 6. Gynnsam medelnederbörd 3. 90% av jordens befolkning bor i fem tätbygdsområden. Vilka? Markera dessa på kartan med en cirkel som du hittar under infoga och sen figurer i dokumentets huvud.

4. Varför är inte jordens befolkning jämt fördelad över världen? Ange minst 3 olika faktorer. 1. På vissa platser är det för kallt eller för varmt, det går inte att odla. 2. På vissa platser är det för hög eller låg nederbörd, det går inte att odla eller få tillgång till dricksvatten. 3. På de platser som naturen inte ger människan de viktigaste försörjningsmöjligheterna som mat och vatten. 4. 70-80% av jordytan består av hav, där kan ingen bo. Studera klimatdiagram 1 och 2 här ovan, dessa visar klimatet på två olika platser. 5. Vad visar ett klimatdiagram? 1. Medeltemperatur 2. Medelnederbörd

6. Vilken plats beskrivs i de olika påståendena? Kryssa för rätt klimatdiagram. Här är medeltemperaturen -5 C i december. Denna plats har störst årsnederbörd. Här är november den torraste månaden. Här kommer 400 mm regn i juli. Här är medeltemperaturen 20 C i december Klimatdiagram 1 / plats 1 Klimatdiagram 2 /plats 2 7. Vilken klimatzon kan dessa olika klimatdiagram vara hämtade från? Motivera ditt svar! a. Klimatdiagram 1 är hämtad från denna zon; tropiska zonen Min motivation: Det är ett klimatdiagram över Bangladesh huvudstad Dacca som ligger i den tropiska zonen. Det är inte orimligt att gissa på subtropisk zon eftersom det är stora skillnader i nederbörd över året, det beror dock här på att Dacca ligger i ett monsunområde. b. Klimatdiagram 2 är hämtad från denna zon: polarzonen Min motivation: Det är ett klimatdiagram över Antarktis (sydpolen). Här är konstant kallt och det faller mycket lite nederbörd över året ( eftersom solen inte kan värma upp marken blir det ingen molnbildning). Jämför värdena bredvid de blå staplarna över nederbörden, de skiljer sig rejält. Det går INTE att bara se storleken på staplar i ett diagram, ta för vana att ALLTID kontrollera värdena. 8. Studera illustrationen av jordens befolkningsökning på sid. 313 och 314 i Geografi 9. a. Vilka orsaker finns till att världens befolkning ökar från 1800-talets slut? Färre dog (framförallt spädbarn som tidigare ofta inte överlevde ett års ålder under 1700-talet) och det ledde till naturlig folkökning (vi blev fler). Överlevnadsmöjligheterna ökade med anledning av; 1. Jordbruksutveckling 2. Industrialiseringen 3. Medicinska uppfinningar 4. Större tillgång till näringsrik mat 5. Bättre boenden med bättre hygien 6. Bättre sjukvård b. Hur stor kommer världens befolkning att vara år 2050 enligt prognoserna? Ca. 9,1 miljarder människor

c. Var kommer den största befolkningen att bo 2050? Den största befolkningen kommer att bo i Asien. Men, den största folkökningen kommer Afrika att göra där befolkningen idag fortsätter att öka drastiskt. Titta på det här klippet (nedan)med den nyligen avlida professor Hans Rosling när han beskriver hur befolkningsutvecklingen sett ut och vad vi människor behöver göra för att minska befolkningsutvecklingen. Då förstår du det geografiska sambandet mellan antalet födslar och fattigdom och att vi måste hjälpa de människor som befinner sig i fattigdom att ta sig ur denna. Då kan befolkningsökningen drastiskt minskas. https://www.youtube.com/watch?v=ftzneizrklg Förstår du varför befolkningsutvecklingen behöver bromsas? Jo, det kommer att bli svårt att få naturresurserna att räcka till alla annars. 9. Ta reda på vad dessa begrepp betyder och skriv ner detta här. Demografi: befolkningslära, alltså läran om hur befolkningen är sammansatt, hur gamla vi är, hur många som är kvinnor/män, hur många som är i en viss ålder osv. Nativitet: antal födslar i ett land/område Mortalitet: antal dödsfall i ett land/område Här förklarar jag den demografiska transitionen i ett filmklipp, tryck bara på länken. De första 6 min är en kort och enkel genomgång, de följande 6 min är fördjupning. https://youtu.be/iocc2rwlp8i 10. Studera denna bild. Ta gärna hjälp av bilden (och texten) på sid. 316 i Geografi 9 när du besvarar frågorna. a. Vad beskriver bilden? Bilden beskriver den demografiska transitionen eller den demografiska övergången som den också heter (transition=övergång). Den beskriver länders övergång från att ha höga födelsetal till höga dödstal som kan sägas hända när ett land övergår från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Alla världens länder har eller håller på att gå igen denna övergång. Den demografiska övergången är en modell som kan användas för att göra prognoser (alltså förväntad utveckling, framtidsförväntningar) kring hur ett lands befolkning kommer att utvecklas. b. Vad händer i de olika faserna (stages)? Fas 1= många föds och många dör och därför bli det ingen befolkningsökning. Det är framförallt spädbarn som dör, ungefär var fjärde till var femte barn som föds dör innan de fyller 1 år eftersom de drabbas av sjukdomar, svält eller annat. Idag finns inget land i världen som befinner sig i fas 1 längre (Östtimor i Sydöstasien var sist att lämna denna fas) Östtimor

Fas 2= många föds men nu börjar dödstalet att sjunka och då ökar befolkningen, det blir fler människor i landet. Det kan bero på utvecklat jordbruk, tillgång till mer mat, tillgång till mediciner, tekniska uppfinningar eller annat. Människor börjar få det lite bättre. Många av de rika västländerna befann sig i den här fasen i slutet av 1800-talet (även Sverige, se fråga 8a). Många fattiga länder, exempelvis länder i Afrika befinner sig i den här fasen idag 2017.. Prognoserna säger att med största säkerhet kommer den största befolkningsutvecklingen att ske i Afrika, precis som Hans Rosling påstår i klippet (fråga 8 c) måste dessa länder snabbt passera fas 2 och 3 och komma in i fas 4 för att folkökningen inte ska bli att för stor. Fas 3= Färre föds och färre dör=befolkningsökningen avtar men vi blir fortfarande fler. Här har vi det bättre, samhället har blivit modernare med mer service och utbildning och de flesta barn som föds överlever. Därför skaffar människor inte längre lika många barn. Här befann sig Sverige 1930. Fas 4= Få föds och få dör, det blir ingen befolkningsökning. Här befinner sig de rika länderna i västvärlden idag. I vissa länder börjar befolkningen tom att minska och dessa länder är på väg in i en ny fas som inte fanns när den demografiska modellen togs fram en gång i tiden. Fas 5= Här kommer dödstalen att överstiga födelsetalen, alltså fler dör än vad det föds barn och befolkningen minskar. Här befinner sig länder som Tyskland och Japan men Sverige är på god väg. För att inte landet ska avfolkas behövs migration, alltså att människor flyttar till dessa länder. Detta är en anledning till att vara positiv till den invandring som sker till Sverige nu, de unga människor som flyttar hit kommer att kunna försörja den åldrande befolkningen. Detta är inte en åsikt som delas av alla och detta diskuteras vilt i den politiska världen. c. I vilken fas befinner sig Sverige? Fas 4 och på väg mot fas 5. Länk till Wikipedias artikel om den demografiska transitionen. https://sv.wikipedia.org/wiki/demografisk_transition