EN RAPPORTSERIE OM SKOLLEDARYRKET DEL 3. Sveriges viktigaste ledare behöver bättre villkor

Relevanta dokument
En rapportserie om skolledaryrket del 1. Ansvar som en vd men lönen då?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Vallöfte: 50 miljoner kronor årligen till rektorers kompetensutveckling

EN RAPPORTSERIE OM SKOLLEDARYRKET DEL 2. Låt skolledare fokusera på att vara skolledare

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

EN RAPPORTSERIE OM SKOLLEDARYRKET DEL 2. Låt skolledare fokusera på att vara skolledare

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Rapport från Soliditet Inkomstutveckling 2008

Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och obligatoriskt

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

Företagarpanelen om el och energi Januari 2016

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden

Aktuella frågor för skolan Anna Ekström

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Norrbotten. december 2013

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Var tredje svensk saknar eget pensionssparande. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Patienters tillgång till psykologer

Hur många elever berörs av ett vinstförbud i skolan?

Företagarpanelen Q Kalmar län

Företagarpanelen Q Hallands län

Bilaga med tabeller. Källa: Försäkringskassan.

:50. Kategori Verksamhetsområde Ja Nej Vet ej Totalt Andel ja Andel nej

Eget företagande och livskvalitet. En undersökning om småföretagares villkor och attityder från Fria Företagare och Visma

Nätverk Etablering av nyanlända

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Arbetslösheten är på väg ner

Konsumtionshetsen ger kvinnor högst ränta. En rapport om strukturella skillnader mellan könen på den svenska privatlånemarknaden.

Småföretagare får låg pension

Vårdförbundet i siffror Barnmorskor

Allt färre drömmer om tidig pension

Transportolycksfall med fordon företrädesvis avsedda för vägtrafik

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

KPMG:s första småföretagarbarometer. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:

Mäklarinsikt 2014:1 Gotlands län

Mäklarinsikt 2014:1 Örebro län

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Löneskillnader. mellan kvinnor och män 18,1% En kvinnlig ekonom tjänar i snitt. mindre än en manlig ekonom

Individuell löneutveckling landsting

Mäklarinsikt 2014:1 Kalmar län

Mäklarinsikt 2014:1 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:1 Kronobergs län

Mäklarinsikt 2014:1 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2014:1 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:1 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:1 Dalarnas län

Löneläget En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Kömiljard 1 (jan., feb., mars) 2010: ersättning per landsting

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Individuell löneutveckling landsting

Gemensamma målsättningar skapar förutsättningar för framgång i Gävle. Charlotte Humling Tove Elvelid

Lyssna på lärarna INFLYTANDE. så kan alla elever nå målen. Perspektiv på läraryrket

Mäklarinsikt 2013:1 Jönköpings län

Lönestatistik 2018 Samtliga arbetsområden

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2015

Rapport från utredningstjänsten ARBETSGIVARAVGIFTER UNGA

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Landshypotek Banks Boendebarometer - svenskarnas syn på bolån. En rapport från Landshypotek Bank baserad på en undersökning från Novus

Rangordning Personaluthyrning Dnr

Arbetsmiljöverket Osund konkurrens 2017 Städbranschen Län. Arbetsmiljöverket, Osund konkurrens 2017_Svenska arbetsgivare

Löner inom industrin 2014

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Löner inom industrin 2015

Samtliga 21 landsting och regioner

Företagarpanelen Q Extrafrågor

Rörelsesatsning i skolan. För att alla barn ska vilja, våga och kunna vara aktiva genom hela livet

Billigt att bo dyrt att flytta

Mäklarinsikt 2015:1 Uppsala län

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% Kalmar. Östergötland Sverige. Kronoberg. Norrbotten. Stockholm. Halland Jämtland. Uppsala. Blekinge.

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

PRESSMEDDELANDE

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Entreprenörskapsbarometern 2016

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Hur representativa är politikerna? En undersökning gjord av Sveriges Radio. Statistik för Dalarnas län.

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Västra Götalands län

Mäklarinsikt 2016:1 Blekinge län

Mäklarinsikt 2016:3 Västernorrlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Södermanlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Västmanlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Värmlands län

Mäklarinsikt 2016:3 Norrbottens län

Mäklarinsikt 2016:3 Blekinge län

Mäklarinsikt 2016:3 Hallands län

Mäklarinsikt 2016:3 Jönköpings län

Mäklarinsikt 2016:3 Skåne län

Mäklarinsikt 2016:3 Uppsala län

Transkript:

EN RAPPORTSERIE OM SKOLLEDARYRKET DEL 3 Sveriges viktigaste ledare behöver bättre villkor

Dags att värdera skolans chefer högre Det är svårt att tänka sig en mer central person för skolans utveckling än skolledaren. Ett gott ledarskap är avgörande för att få medarbetare att trivas och utvecklas och för höga studieresultat. Det handlar om Sveriges viktigaste chefer. Skolledare står mitt i politikens stora utmaningar: att förbättra skolresultaten, hantera lärarbristen och lyckas med nyanlända elevers integrering i skolan. De har ett unikt pedagogiskt ledaruppdrag från staten och därmed ansvar för att utveckla skolans viktigaste resurs: lärarna. Har skolledarna de förutsättningar som krävs? Alldeles för sällan. Har skolledarna lön i förhållande till ansvar och betydelse? Absolut inte. I denna rapport undersöker vi hur skolledarnas löneläge ser ut i förhållande till andra jämförbara chefsgrupper. Vi gjorde det senast 2011 och alldeles för lite har hänt sedan dess. Fortfarande värderas arbete med utbildning för lågt och gapet till andra chefsyrken är för stort. Vi presenterar också fakta som visar att drygt fyra av tio skolledare går i pension de kommande tio åren och att omsättningen på chefer är stor. För stor med tanke på att ett starkt och stabilt ledarskap är avgörande för skolans utveckling.» VARJE KOMMUN OCH FRISTÅENDE SKOLA MÅSTE STÄLLA SIG FRÅGAN: HUR KAN VI VARA EN ATTRAKTIV ARBETSGIVARE FÖR SVERIGES MEST BETYDELSEFULLA LEDARE? «2 EN RAPPORT FRÅN LÄRARFÖRBUNDET SKOLLEDARE

Utan duktiga skolledare kan vi inte vända den nedåtgående resultattrenden i skolan. De bästa måste vilja bli chefer och de måste vilja stanna kvar. Varje kommun och fristående skola måste ställa sig frågan: Hur kan vi vara en attraktiv arbetsgivare för Sveriges mest betydelsefulla ledare? Vi vet att högre löner tillsammans med en rimlig arbetssituation är avgörande för hur attraktivt yrket är, nu och i framtiden. Stockholm, december 2015 Ann-Charlotte Gavelin Rydman Ordförande Lärarförbundet Skolledare Twitter: @gavume Johanna Jaara Åstrand Ordförande i Lärarförbundet Twitter: @JohannaJAstrand EN RAPPORT FRÅN LÄRARFÖRBUNDET SKOLLEDARE 3

Sammanfattning Lärarförbundet Skolledare har sammanställt forskning och fakta samt gjort nya beräkningar och undersökningar som redovisas i denna rapport. Resultaten i korthet: Rektorer och förskolechefer har ett omfattande ansvar. Ofta för fler än 40 medarbetare, ibland över 100. Det är fler än många andra chefsgrupper. En bra rektor påverkar resultaten positivt, det visar svensk och internationell forskning. Enligt OECD karaktäriseras effektiva skolor ofta av ett starkt och stabilt ledarskap. Skolans chefer, rektorer och förskolechefer tjänar betydligt mindre än andra chefsgrupper med motsvarande ansvar. Skillnaden är mellan 10 20 000 kronor per månad, eller flera miljoner under ett yrkesliv. Löneutvecklingen för skolledare har varit svagare än den för andra chefsgrupper det senaste decenniet. För de flesta chefsgrupperna är löneläget högre i privat sektor, men inte för skolledarna. Drygt 4 av 10 skolledare når pensionsåldern de kommande tio åren. 3 av 5 lärare har bytt rektor/förskolechef de senaste tre åren. 4 EN RAPPORT FRÅN LÄRARFÖRBUNDET SKOLLEDARE

Skolledare en nyckelroll Rektorer och förskolechefer har utan tvekan Sveriges viktigaste ledarjobb med ett unikt uppdrag och ansvar för stora organisationer med många medarbetare. Skälen att satsa på skolledarna är många. Ett komplext uppdrag med två uppdragsgivare Skolledarskapet är komplext och en skolledare har många olika roller. Han/hon kan bland annat arbeta med personalfrågor, elevhälsoarbete, administrativa uppgifter, ledningsuppgifter, ekonomi, utvecklings- och kvalitetsarbete, marknadsföring och mediakontakter. Rektorer och förskolechefer har dessutom två uppdragsgivare, staten och huvudmannen. Utöver att skolledare är anställda som chefer av sin huvudman lägger staten via skolförfattningarna ett direkt ansvar på skolans ledare. Varje barn eller elev ska ha en rektor/ förskolechef som på skolenheten ansvarar för att barnet eller eleven får de förutsättningar som krävs för att lyckas. Dessutom ansvarar förskolechefer och rektorer för att utbildningen utvecklas. Skolinspektionen kan exempelvis, i rollen som statens förlängda arm, vid en granskning underkänna en rektors pedagogiska ledarskap. EN RAPPORT FRÅN LÄRARFÖRBUNDET SKOLLEDARE 5

Stor organisation och många medarbetare Skolledaren har stor och direkt betydelse för alla på skolan, inte minst lärarna. Ofta går det dock många lärare på varje skolledare. I diagrammet från Lärarförbundets enkätundersökning 1 framgår att hela 58 procent av de kommunanställda rektorerna leder organisationer med fler än 40 personer. I viss utsträckning förekommer även att rektorer leder skolor med fler än 100 medarbetare. Samma enkätundersökning visar också att 38 procent av de kommunala förskolecheferna ansvarar för organisationer som består av fler än 40 medarbetare. HUR MÅNGA MEDARBETARE INGÅR I DEN ORGANISATION SOM DU ÄR ANSVARIG FÖR? 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1 20 personer 21 40 personer 41 60 personer 61 80 personer 81 100 personer 101 120 personer 121 personer eller fler Källa: Enkät från Lärarförbundet Skolledare hösten 2015 - rektorer i kommunal verksamhet. I en TCO-undersökning 2 framkommer att skolans chefer har fler medarbetare än de som jobbar inom staten, bank- och försäkring och konsultföretag. 1 En enkät från Lärarförbundet Skolledare besvarad av drygt 1100 skolledare hösten 2015 2 Det moderna arbetslivets chef (TCO, 2009) 6 EN RAPPORT FRÅN LÄRARFÖRBUNDET SKOLLEDARE

Skolledare påverkar resultaten positivt Det finns gott om internationell forskning som visar på rektorernas inverkan på studieresultaten. Det är otvetydigt att en bra rektor påverkar resultaten positivt. Ofta sker skolledarnas påverkan på elevernas studier indirekt, via lärarna. Skolledarnas påverkan ser också olika ut till exempel beroende på ledarstil och storlek på skolan. En svensk forskningsrapport 3 från IFAU (Institutet för Arbetsmarknads- och Utbildningspolitisk utvärdering) bekräftar bilden. Skolledaren påverkar elevernas skolframgång. Stabilt skolledarskap en framgångsfaktor OECD har uppmärksammat skolledares betydelse i svensk skola. I rapporten Improving schools in Sweden: an OECD perspective (OECD, 2015) ger organisationen sin syn på vad Sverige behöver göra för att vända sin nedåtgående resultattrend. OECD uppmanar Sverige att anstränga sig för att attrahera och behålla högkvalitativa skolledare. Organisationen framhåller att effektiva skolor ofta karaktäriseras av ett starkt och stabilt ledarskap. OECD har även i en tidigare rapport uppmärksammat skolledarnas viktiga roll och pekat på att många länder kan förväntas få rekryteringsproblem i framtiden. OECD skriver att Lönernas relativa attraktionskraft för skolledare kan påverka mängden kvalitativa kandidater. En av huvudslutsatserna ur denna rapport 4 blev att skolans beslutsfattare måste se till att skolledarskapet lönemässigt är konkurrenskraftigt i förhållande till motsvarande tjänster i offentlig och privat sektor. 3 Rektors betydelse för skola, elever och lärare (Böhlmark, Grönqvist och Vlachos, Rapport 2012:15, IFAU) 4 Förbättrat skolledarskap, volym 1: politik och praktik (Skolverket 2009) EN RAPPORT FRÅN LÄRARFÖRBUNDET SKOLLEDARE 7

Hur ser det ut med skolledares löner? Skolans chefer jobbar med Sveriges framtid och har ansvar för många medarbetare och stora organisationer. Men de har inte lön därefter. Skolledares löner idag En rektor tjänade 2014 i genomsnitt 43 500 kronor per månad, en förskolechef 37 400 enligt statistik från SCB. Om vi jämför med några andra chefsgrupper med samma ansvarsnivå ser vi att de har betydligt högre löner. Tabellen nedan visar att skolledare tjänar uppemot 20 000 kronor mindre varje månad jämfört med andra chefer. GENOMSNITTLIG MÅNADSLÖN 2014 Informations-, kommunikations- och PR-chefer 57 800 Försäljnings- och marknadschefer 54 500 IT-chefer 53 400 Ekonomi- och finanschefer 53 000 Personal- och HR-chefer 49 100 Rektorer 43 500 Förskolechefer 37 400 Källa: SCB Lönestrukturstatistik 2014. Genomsnittlig månadslön chefer nivå 2, samtliga sektorer. Lärare har ett av samhällets viktigaste yrken. När den som är chef och ledare för lärare och ansvarig för elevers utveckling tjänar så mycket mindre än de som har ansvar för pengar, kommunikation eller teknik minskar det möjligheterna att rekrytera de ledare som skolan behöver. Det säger också något om hur arbete med utbildning och kunskap värderas i vårt samhälle. Trots det stora ansvar en skolledare har skiljer det alltså i genomsnitt 20 400 kronor varje månad mellan förskolechefer och informations-, kommunikations- och PR-chefer. På ett år blir det 245 000 kronor och under ett 20-årigt yrkesliv som chef nästan 4,9 miljoner. Räknar man även in pension blir det en ytterligare förlust för skolledarna. 8 EN RAPPORT FRÅN LÄRARFÖRBUNDET SKOLLEDARE

Skolledares löner från 2008 Mellan åren 2008 och 2013 har månadslönerna för verksamhetschefer inom utbildning i genomsnitt stigit med 11 procent 5. För andra chefsgrupper har motsvarande ökning varit 15 21 procent. GENOMSNITTLIG MÅNADSLÖNEUTVECKLING 2008 2013 % 25 20 15 10 5 0 Verksamhetschefer inom utbildning Reklam- och pr-chefer Verksamhetschefer inom offentlig IT-chefer Verksamhetschefer inom vård och omsorg Ekonomi chefer och administrativa chefer Källa: SCB Lönestrukturstatistik 2008-2013. Genomsnittlig månadslön, samtliga sektorer. Chefer inom utbildning hade 2008 en medellön på 38 200 kronor, på fem år steg lönen med 4 100 kronor. Detta kan jämföras med ekonomi- och administrativa chefer vars löner ökade med hela 10 600 kronor under samma period. Utbildningschefernas genomsnittliga månadslöner har utvecklats betydligt sämre än många andra jämförbara grupper. Det krävs rejäla påslag kommande år för att hejda och vända en tidigare dålig utveckling. 5 SCB Lönestrukturstatistik 2008-2013. Från och med år 2014 har befattningsklassificeringen ändrats vilket gör att statistiken innan dess inte är jämförbar med siffrorna för 2014. EN RAPPORT FRÅN LÄRARFÖRBUNDET SKOLLEDARE 9

Kommunal och privat sektor För de flesta chefsgrupperna är löneläget högre i privat sektor jämfört med offentlig. Statistiken visar att det är tvärtom för skolledare. I privat sektor tjänar en förskolechef i genomsnitt 7 700 kronor mindre per månad än kommunalt anställda kollegor 6. För rektorer är motsvarande skillnad 2 600 kronor. När privata huvudmän etablerade sig i skola och förskola fanns en förhoppning om att de skulle konkurrera om skolledare och därmed driva upp lönerna. Så har det uppenbarligen inte blivit. GENOMSNITTLIG MÅNADSLÖN 2014 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Rektor Kommunal Privat Förskolechef Kommunal Privat Källa: SCB lönestrukturstatistik 2014. Genomsnittlig månadslön skolledare, kommunal och privat sektor. 6 SCB Lönestrukturstatistik 2014 10 EN RAPPORT FRÅN LÄRARFÖRBUNDET SKOLLEDARE

Fler skolledare behövs 4 av 10 rektorer och förskolechefer pensioneras under de kommande tio åren. Samtidigt överväger många skolledare att lämna yrket. Detta medför stora utmaningar för huvudmännen. Att det råder lärarbrist är allmänt känt. Att vi står inför stora rekryteringsbehov av skolledare är det däremot ganska tyst om trots att fyra av tio skolledare är över 55 år. Läget är mest akut i Västernorrland, Gotland, Jämtland och Stockholms län, där det rör sig om runt hälften av länens rektorer och förskolechefer. LÄN Hela riket Västernorrlands län Gotlands län Jämtlands län Stockholms län Norrbottens län Kronobergs län Gävleborgs län Västerbottens län Östergötlands län Skåne län Dalarnas län Södermanlands län Västra Götalands län Uppsala län Jönköpings län Västmanlands län Hallands län Värmlands län Blekinge län Örebro län Kalmar län ANDEL 55 ÅR OCH ÄLDRE 42% 56% 50% 49% 47% 47% 45% 45% 44% 43% 42% 42% 41% 41% 39% 39% 38% 37% 34% 31% 31% 30% Källa: Lärarförbundet, partsgemensamt underlag, november 2014. Statistiken avser medlemmar i Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund inom kommunal sektor. EN RAPPORT FRÅN LÄRARFÖRBUNDET SKOLLEDARE 11

Många överväger att byta yrke Det finns också utmaningar med att behålla rektorer i yrket. I en enkät som Lärarförbundet gjorde 2013 7 svarade nästan hälften av skolledarna att de allvarligt övervägt att lämna yrket. Ju högre arbetsbörda, desto fler som överväger att sluta. Lärare byter chef ofta Lärare vittnar om täta skolledarbyten. Tre av fem lärare uppger i en undersökning 8 att de bytt rektor eller förskolechef de senaste tre åren. Nio av tio lärare menar att det är negativt med täta skolledarbyten. HAR DIN SKOLA BYTT REKTOR/FÖRSKOLECHEF UNDER DE SENASTE TRE ÅREN? 37% 37% 22% 2% 3% Ja, flera gånger Ja, en gång Nej Vet ej Ej aktuellt Källa: Novus lärarpandel, oktober 2015. En utvärderingsrapport 9 från den statliga rektorsutbildningen bekräftar detta. Hela 30 procent av skolledarna hann byta befattning under de tre åren som utbildningen pågick. Få med lång erfarenhet i internationellt perspektiv Det är svårt att jämföra olika länder, men i ett nordiskt perspektiv finns enligt Skolverket 10 relativt många rektorer i Sverige med kort erfarenhet i yrket. Drygt en fjärdedel av de svenska rektorerna har jobbat som rektor i tre år eller mindre. Därtill ska läggas att hälften av rektorerna arbetat på sin nuvarande skola i tre år eller mindre. Vi har alltså en situation där många skolor har rektorer som varit kort tid på skolan och/eller har förhållandevis kort erfarenhet i yrket. 7 Låt skolledare fokusera på att vara skolledare, en rapport från Lärarförbundet Skolledare, februari 2014. 8 Novus lärarpanel med fler än 1 300 intervjuer, oktober 2015 9 De första fyra åren med det treåriga Rektorsprogrammet. En uppföljning av tre kursgruppers utbildning (Skolverket, 2014) 10 Svenska rektorers erfarenhet i ett nordiskt perspektiv (Skolverket, 2015) 12 EN RAPPORT FRÅN LÄRARFÖRBUNDET SKOLLEDARE

Satsa på skolledarna här är våra förslag Rektorer och förskolechefer har utan tvekan Sveriges viktigaste ledarjobb. Ett stabilt och långsiktigt ledarskap är vad verksamheten behöver, men omsättningen på skolledare är hög och många kommer att gå i pension under de närmaste åren. Sveriges kommuner och fristående arbetsgivare måste göra sitt yttersta för att behålla kompetens och locka nya skolledare. Villkoren för skolledaryrket behöver bli bättre och Lärarförbundet Skolledare vill se en rad satsningar: Höj lönerna för att behålla kompetens och rekrytera nya skolledare Kommunerna och de fristående skolorna måste satsa på skolledares löner under många år framöver så att gapet till andra jämförbara chefsgrupper minskar. Lönerna motsvarar inte på långa vägar yrkets ansvar och betydelse. Höjda löner handlar både om att behålla kompetens och att göra yrket attraktivt för den som vill leda en stor och viktig verksamhet. Skapa en rimlig arbetssituation med tillräcklig tid för det pedagogiska ledarskapet Det pedagogiska ledarskapet och ansvaret för barns och elevers studieresultat är centrala uppdrag för skolledaren. Skolans chefer måste ges bättre förutsättningar för att kunna ägna mer tid åt dessa uppdrag. Skärp skollagen så att huvudmännen måste förvissa sig om att rektorer och förskolechefer har tillräckliga resurser för att klara sina uppdrag Huvudmännen ansvarar för att alla barn och elever får förutsättningar att lyckas i skolan i enlighet med vad som står i skollag och läroplaner. Det innebär att de regelbundet måste förhöra sig om att skolans chefer har de förutsättningar de behöver. Idag saknas den dialogen alltför ofta. EN RAPPORT FRÅN LÄRARFÖRBUNDET SKOLLEDARE 13

Fakta om skolledare Det finns drygt 13 000 skolledare i Sveriges förskolor och skolor. De vanligaste befattningarna är rektor och förskolechef. De ansvarar för, leder, utvecklar och samordnar det pedagogiska arbetet. Därutöver finns biträdande rektorer och förskolechefer samt övriga verksamhetschefer inom utbildningsområdet. För styrning av rektorer och förskolechefer inom det offentliga skolväsendet finns särskilda skrivningar i skollagen. Sådana saknas för övriga verksamhetschefer inom utbildningsområdet och den typen av regleringar av chefsuppdrag är sällsynta i Sverige. Skollagen säger att Som rektor eller förskolechef får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt. Det betyder att rektorn/förskolechefen ska ha förvärvat pedagogisk insikt, både genom utbildning och erfarenhet. Rörande utbildning betyder detta vanligen att rektorn/ förskolechefen genomgått en lärar- eller förskollärarutbildning. Även andra utbildningar kan bedömas ge pedagogisk insikt. Pedagogisk insikt genom erfarenhet erhålls genom att jobba i, eller ansvara för, pedagogisk verksamhet. Det är Skolinspektionen som avgör om en rektor/ förskolechef fyller dessa krav. Detta bedöms från fall till fall vid skolinspektioner och när tillstånd söks av fristående skolor. Lagen säger också att rektorer måste gå en särskild befattningsutbildning som ska påbörjas snarast efter att rektorn anställts, och vara genomförd inom fyra år efter tillträdesdagen. Idag finns inget motsvarande krav på förskolechefer, men det finns en uttalad politisk majoritet i riksdagen för att införa en sådan utbildning. Detta borde ha skett för länge sedan menar Lärarförbundet Skolledare. Skollagen säger också att rektorer och förskolechefer särskilt ska verka för att utbildningen utvecklas. Denna skrivning och andra, exempelvis i läroplanen, ligger till grund för det särskilda statliga uppdrag som kallas pedagogiskt ledarskap. Här menas mycket kortfattat att rektorn/förskolechefen ansvarar för att leda lärarna så att utbildningen och undervisningen förbättras och att varje elev når så långt som möjligt. 14 EN RAPPORT FRÅN LÄRARFÖRBUNDET SKOLLEDARE

En rapportserie om skolledaryrket En rapportserie om skolledaryrket del 1 EN RAPPORTSERIE OM SKOLLEDARYRKET DEL 2 EN RAPPORTSERIE OM SKOLLEDARYRKET DEL 3 Ansvar som en vd men lönen då? Låt skolledare fokusera på att vara skolledare Sveriges viktigaste ledare behöver bättre villkor DEL 1 DEL 2 DEL 3 I En rapportserie om skolledaryrket sätter Lärarförbundet Skolledare ljuset på viktiga frågor för landets skolledare. Läs och beställ rapporterna på lararforbundet.se/ skolledarrapport Lärarförbundet Skolledare är det största förbundet för skolledare och organiserar all personal inom utbildningsområdet som har ledarbefattningar. Organisationen växer och har drygt 6 500 yrkesaktiva medlemmar. Bli medlem! Skicka sms med SKOLLEDARE [mellanslag] förnamn efternamn till 72080

Sveriges viktigaste ledare behöver bättre villkor Rektorer och förskolechefer har utan tvekan Sveriges viktigaste ledarjobb med ett unikt uppdrag, ansvar för stora organisationer och många medarbetare. Ett stabilt och långsiktigt ledarskap är vad verksamheten behöver, men omsättningen på skolledare är hög och dessutom går fyra av tio i pension inom 10 år. Sveriges kommuner och fristående arbetsgivare måste göra sitt yttersta för att behålla kompetens och locka nya skolledare. Villkoren för skolledaryrket behöver bli bättre: Höj lönerna både för att behålla kompetens och rekrytera nya skolledare. Skapa en rimlig arbetssituation med tillräcklig tid för det pedagogiska ledarskapet. Skärp skollagen så att huvudmännen måste förvissa sig om att rektorer och förskolechefer har tillräckliga resurser för att klara sina uppdrag. LÄRARFÖRBUNDET SKOLLEDARE 2015 GRAFISK FORM: FWD REKLAMBYRÅ AB / 0004 FOTO: OMSLAG, EVA DALIN TRYCK: WITT GRAFISKA UPPLAGA: 3 000 lararforbundet.se/skolledare