Vårdbidrag för pensionstagare 15.11.2018
Innehåll 1 Förmånsanvisning... 1 1.1 God förvaltning... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Rätt och villkor... 1 1.3.1 Pensioner och ersättningar... 2 1.3.1.1 Arbetspension... 4 1.3.1.2 SOLITA-pension eller ersättning för inkomstbortfall... 5 1.3.2 Nedsatt funktionsförmåga... 6 1.3.3 Hjälpbehov... 6 1.3.4 Handledning och tillsyn... 8 1.3.5 Särskilda kostnader... 8 1.3.5.1 Uppskattning av de särskilda kostnaderna... 9 1.3.5.2 Kostnader som ska beaktas... 10 1.3.6 Internationella bestämmelser... 17 1.3.6.1 Krav på bosättningstid... 18 1.3.6.1.1 Förbindelseorgan i utlandet... 19 1.3.6.2 Förordningarna 883/2004 och 987/2009 samt 1408/71 och 574/72... 19 1.3.6.2.1 Pensioner som förordningen tillämpas på... 20 1.3.6.3 Nordiska konventionen om social trygghet... 21 1.3.6.4 Flyttning till Finland... 21 1.3.6.5 Beviljande och betalning till utlandet... 23 1.4 Förhållande till andra förmåner... 24 1.4.1 Internationella bestämmelser... 28 1.5 Ansökan... 28 1.5.1 Bilagor... 29 1.5.2 Hur ett ärende inleds... 29 1.5.2.1 Avsändarens ansvar... 31 1.5.2.2 Överföring av handlingar... 31 1.5.3 Vem kan söka förmåner?... 31 1.5.3.1 Personen själv... 31 1.5.3.2 Intressebevakare... 32 1.5.3.3 Intressebevakningsfullmäktig... 33 1.5.3.4 Ombud, dvs. befullmäktigad... 33 1.5.3.5 Nära anhörig eller annan person... 34 1.5.3.6 Kommun... 34 1.5.3.7 Dödsbo... 34 1.5.4 Ansökningstid... 34 1.5.5 Begäran om tilläggsutredningar... 35 1.5.6 Återtagande av ansökan... 37 1.5.7 Internationella bestämmelser... 37 1.5.7.1 Handläggningsställe... 37 1.6 Belopp... 37 i
1.7 Bestämningsgrunder... 38 1.7.1 Vårdbidrag med grundbelopp... 38 1.7.2 Vårdbidrag med förhöjt belopp... 40 1.7.3 Veterantillägg... 41 1.7.4 Vårdbidrag med högsta belopp... 41 1.7.5 Helhetsbedömning... 41 1.7.6 Skyddade vårdbidrag... 42 1.7.6.1 Lagändringen 1.7.1988... 42 1.7.6.2 Lagändringen 1.6.2015... 43 1.7.6.3 Pension... 45 1.7.6.4 Skyddade vårdbidrag som betalas till utlandet... 45 1.7.7 Internationella bestämmelser... 46 1.8 Avgörande... 48 1.8.1 Handläggningsställe... 48 1.8.2 Jäv... 50 1.8.2.1 Handläggnings- och avgörandeförbud... 50 1.8.2.2 Konstaterande av jäv... 50 1.8.3 Begäran om sakkunnigläkares bedömning... 50 1.8.4 Remittering till tilläggsundersökningar... 50 1.8.5 Begäran om tilläggsutredningar... 52 1.8.5.1 Av vem eller varifrån ska tilläggsutredningar begäras?... 53 1.8.6 Hörande... 54 1.8.6.1 När ska kunden höras?... 54 1.8.6.2 Hur går hörandet till?... 54 1.8.7 Tiden för vilken förmånen beviljas... 54 1.8.8 Meddelande av beslut... 56 1.8.8.1 Meddelande av beslut om handikappförmån när förmånstagaren avlidit... 57 1.8.8.2 Motivering av beslut... 57 1.8.8.3 Interimistiskt beslut... 57 1.8.8.4 Beslutsmottagare... 58 1.8.9 Internationella bestämmelser... 61 1.9 Utbetalning... 63 1.9.1 Betalningsadress... 63 1.9.2 Betalningsmottagare... 64 1.9.2.1 Intressebevakningsfullmäktig... 64 1.9.2.2 Intressebevakare... 65 1.9.2.3 Förmånstagare... 66 1.9.2.4 Kommun... 67 1.9.2.4.1 Institutions- eller familjevård... 67 1.9.2.4.2 Levnadssätt, sjukdom och andra särskilda skäl... 68 1.9.2.5 Dödsbo... 69 1.9.3 Utsökning... 70 1.9.4 Regressbetalning... 70 1.9.4.1 Betalning till kommunen med stöd av lagen om utkomststöd... 71 1.9.4.1.1 Åtgärder på byrån... 71 1.9.4.2 Betalning till Patientförsäkringscentralen... 72 1.9.4.2.1 Åtgärder på byrån... 73 ii
1.9.4.3 Betalning som ersättning för felaktigt utbetalt handikappbidrag (förskott)... 74 1.9.5 Dröjsmålsförhöjning... 74 1.9.5.1 Dröjsmålstid... 75 1.9.5.1.1 Tremånadersregeln... 75 1.9.5.1.2 Enmånadsregeln... 76 1.9.5.1.3 Förmånen betalas inte ut på förfallodagen (förfallodagsförhöjning)... 77 1.9.5.1.4 Betalningshinder som beror på förmånstagaren (hinderförhöjning)... 77 1.9.5.2 Särskilda situationer... 78 1.9.5.3 Räntesats... 79 1.9.5.4 Ingen dröjsmålsförhöjning... 79 1.9.6 Förskottsinnehållning... 80 1.9.7 Inställelse av förmånsutbetalning från banken... 80 1.9.7.1 Återbetalning av förmånsutbetalningar efter dödsfall... 80 1.10 Anmälningsskyldighet... 80 1.11 Rättelse och undanröjande av beslut... 81 1.12 Justering... 81 1.13 Avbrott i utbetalningen... 82 1.13.1 Institutionsvård... 83 1.13.1.1 Inverkan av institutionsvård på vårdbidraget före lagändringen 1.1.2010... 83 1.13.2 Fängelsevistelse... 84 1.13.3 Temporärt avbrott i utbetalningen... 84 1.14 Indragning... 86 1.14.1 Indragning på begäran... 86 1.14.2 Internationella bestämmelser... 87 1.14.2.1 Flyttning till ett EU- eller EES-land eller Schweiz... 88 1.14.2.2 Flyttning till ett nordiskt land... 89 1.14.2.3 Flyttning till något annat land än ett EU- eller EES-land... 90 1.15 Felaktig utbetalning... 91 1.15.1 Felaktig utbetalning av handikappförmån efter att förmånstagaren avlidit... 91 1.15.2 Återkrav... 91 1.15.3 Regressförfarande... 92 1.15.4 Förskott... 92 1.16 Sökande av ändring... 93 iii
1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt utifrån de webbsidor på FPA:s intranät där förmånsanvisningen finns. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller delar som är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format. 1.1. God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Syftet med vårdbidraget är att stödja långvarigt sjuka eller funktionshindrade pensionstagares förmåga att klara av sitt dagliga liv, att upprätthålla deras funktionsförmåga samt att stödja deras boende hemma och deras rehabilitering och vård. Med bidraget ersätts också särskilda kostnader som föranleds av nedsatt funktionsförmåga. Målet med att bevilja ekonomiskt stöd är göra det lättare för pensionstagarna att skaffa hjälp och service och på så sätt undvika institutionsvård. 1.3. Rätt och villkor Vårdbidrag för pensionstagare kan beviljas en person som fyllt 16 år och som från Finland eller utlandet får pension eller ersättning som berättigar till vårdbidrag för pensionstagare. För att vårdbidrag ska beviljas förutsätts alltid att den sökandes funktionsförmåga är nedsatt åtminstone ett år. När funktionsförmågan är nedsatt är det behovet av hjälp eller handledning och tillsyn eller de särskilda kostnaderna som avgör om vårdbidrag beviljas och till vilket belopp. Möjligheten att bevilja bidraget utifrån en helhetsbedömning, dvs. utifrån de olika faktorernas samlade verkningar, ska alltid bedömas. 1
För att vårdbidrag ska beviljas förutsätts att personen i fråga är stadigvarande bosatt i Finland. På grund av bestämmelserna i EG-förordningarna 883/2004 och 1408/71 kan vårdbidrag i vissa fall ändå beviljas en person som bor i ett annat nordiskt land, i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz. Bestämmelserna i förordningen har betydelse också vid bedömningen av rätten till vårdbidrag för pensionstagare för en person som flyttar till Finland från utlandet. Den som har flyttat från utlandet kan i regel beviljas vårdbidrag först efter det att hen har bott tre år i Finland. När den treåriga bosättningstiden beräknas kan man också beakta perioder som intjänats i enlighet med lagstiftningen i ett annat EU- eller EES-land eller i Schweiz och som räknas till godo i samband med sjukförmåner. En förutsättning är att pensionstagaren omfattas av tillämpningsområdet för förordning 883/2004, förordning 1408/71 eller den nordiska konventionen. Tre års bosättningstid krävs inte om den sökandes sjukdom har börjat eller funktionsnedsättningen uppkommit under bosättning i Finland och förmånsrätten börjar innan den sökande fyller 19 år. En sjukdom som brutit ut eller en funktionsnedsättning som uppkommit i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz kan jämställas med en funktionsnedsättning som uppkommit i Finland, om den sökande omfattas av tillämpningsområdet för förordning 883/2004, förordning 1408/71 eller den nordiska konventionen. Rätt till vårdbidrag för pensionstagare har sedan 1.1.2010 också den som vid fyllda 16 år har haft handikappbidrag för personer under 16 år. Läs mer i denna anvisning under Internationella bestämmelser. 1.3.1. Pensioner och ersättningar Vårdbidrag kan beviljas den som från Finland får sjukpension, rehabiliteringsstöd, ålderspension eller förtida ålderspension enligt folkpensionslagen garantipension pensionsstöd enligt lagen om pensionsstöd (gäller personer födda 1.6.1952 31.8.1956.) full invalidpension, rehabiliteringsstöd, arbetslivspension, ålderspension eller förtida ålderspension (arbetspension) enligt arbetspensionslagarna fortlöpande olycksfallspension, livränta, sjukpension eller sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas när ett år har förflutit från en trafikskada (SOLITA-pension eller SOLITAersättning), när pensionen eller ersättningen betalas på grundval av full arbetsoförmåga enligt den lagstadgade olycksfallsförsäkring som upphävdes 1.1.2016, dvs. lagen om olycksfallsförsäkring (som det hänvisas till i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare, lagen om olycksfallsersättning för statstjänstemän, yrkessjukdomslagen och lagen om olycksfall i militärtjänst) samt de lagar som föregått dessa lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar som trädde i kraft 1.1.2016 (som det hänvisas till i lagen om olycksfall i militärtjänst som upphävdes 1.1.2017 samt i lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom och lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag som trädde i kraft 1.1.2017) samt lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar lagen om skada, ådragen i militärtjänst lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare eller trafikförsäkringslagen fortlöpande sjukpension eller sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas när ett år har förflutit från en trafikskada (SOLITA-pension eller ersättning), enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen. 2
fortlöpande olycksfallspension eller livränta (SOLITA-pension eller SOLITA-ersättning) enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring, vilken upphävdes 1.1.2016 fortlöpande rehabiliteringspenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (som det hänvisas till i lagen om olycksfall i militärtjänst) eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, vilka trädde i kraft 1.1.2016, när ett år har förflutit från skadefallet (SOLITA-pension eller SOLITA-ersättning) fortlöpande sjukpension enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen sådan fortlöpande ersättning för inkomstbortfall som betalas när ett år har förflutit från en trafikskada, enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen (SOLITApension eller ersättning för inkomstbortfall) enbart sådan familjepension som betalas med stöd av arbetspensionslagarna den lagstadgade olycksfallsförsäkring som upphävdes 1.1.2016, dvs. lagen om olycksfallsförsäkring (som det hänvisas till i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare, lagen om olycksfallsersättning för statstjänstemän, yrkessjukdomslagen och lagen om olycksfall i militärtjänst) samt de lagar som föregått dessa lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar som trädde i kraft 1.1.2016 (som det hänvisas till i lagen om olycksfall i militärtjänst som upphävdes 1.1.2017 samt i lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom och lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag som trädde i kraft 1.1.2017) eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar lagen om skada, ådragen i militärtjänst lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare eller trafikförsäkringslagen under förutsättning att den person som får en sådan familjepension har fyllt 65 år. Från och med 2030 tillämpar man i stället för åldersgränsen på 65 år åldersgränsen för ålderspension enligt 10 i folkpensionslagen, dvs. den pensionsålder som separat bestäms genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Vårdbidrag kan också beviljas den som får en sådan utländsk pension eller ersättning som kan jämställas med ovan nämnda pensioner och förmåner från Finland. Den som får endast utländsk sjukpension omfattas av vårdbidraget om pensionen betalas på grundval av full arbetsoförmåga. Vårdbidrag kan beviljas även om pensionen eller ersättningen som berättigar till vårdbidrag har beviljats genom ett interimistiskt beslut. Vårdbidraget beviljas då genom ett slutligt beslut. (9 i lagen om handikappförmåner) En person har inte rätt till vårdbidrag, om hen enbart får delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd pensionsstöd till långtidsarbetslösa enligt lagen om pensionsstöd till vissa långtidsarbetslösa (gäller personer födda åren 1941 1947) deltidspension eller partiell förtida ålderspension avträdelsestöd, avträdelsepension, generationsväxlingspension eller avträdelseersättning registrerad eller oregistrerad tilläggspension pension som är grundad på frivillig försäkring bortsett från olycksfallspension, livränta eller rehabiliteringspenning som grundar sig på en frivillig försäkring enligt lagstiftningen om olycksfallsförsäkring familjepension som betalas med stöd av någon annan lag än de ovannämnda eller om den person som får familjepension enligt de ovannämnda lagarna inte har fyllt 65 år. 3
rehabiliteringspenning från Folkpensionsanstalten eller arbetspensionssystemet Pension eller ersättning som betalats i form av en engångsersättning ger inte rätt till vårdbidrag. Enbart det att en person har rätt till arbetspension ger inte rätt till vårdbidrag om det inte har återstått någon arbetspension att betala ut efter samordning. Med samordning avses en åtgärd genom vilken man från arbetspensionen drar av beloppet av andra förmåner då dessa är primära i förhållande till arbetspensionerna. Det är inte fråga om samordning till exempel när utbetalningen av pension börjar senare än från och med tidpunkten för beviljandet på grund av att en del av pensionen betalas till FPA i form av regress för sjukdagpenning. Om vårdbidraget beviljas i samband med rättelse av ett beslut så att det börjar utges för tid före 2008, tillämpas bestämmelserna i 1956 års folkpensionslag. Till följd av detta kan vårdbidrag inte beviljas för tid före 1.1.2008 till personer som varken har varit 65 år fyllda eller fått full sjukpension (invalidpension), individuell förtidspension eller särskilt stöd till invandrare enligt 30 a i 1956 års folkpensionslag. Till den som får SOLITA-pension eller ersättning för inkomstbortfall på grundval av full arbetsoförmåga kan vårdbidrag inte beviljas för tid före 1.1.2008. När du avgör ett vårdbidragsärende ska du kontrollera om personen i fråga får en pension eller ersättning som berättigar till vårdbidrag. Uppgifter om pensioner som beviljats från utlandet finns i regel inte i FPA:s register. När det gäller vissa pensioner som beviljats utomlands på basis av EU- och EES-avtal och överenskommelser om social trygghet kan en förfrågan göras om referensuppgifterna. Se Tekniset ohjeet > Henkilön tietojen kyselyt > Työeläkkeet ja korvaukset. Om en person har sökt pension men pensionsansökan ännu inte är avgjord, avgörs ansökan om vårdbidrag i regel först när folkpensionsbeslutet har meddelats eller när uppgift fåtts om beviljande av annan pension som berättigar till vårdbidrag. Dröjsmålstiden börjar löpa först när en kalendermånad har förflutit från utgången av den månad då meddelandet om pensionen har kommit till FPA (50 i lagen om handikappförmåner). När en person har sökt pension från ett annat EU- eller EES-land och har beviljats folkpension temporärt för tiden för handläggningen av EES-pensionsärendet, kan ansökan om vårdbidrag handläggas normalt och ett slutligt, överklagbart beslut meddelas. Ansökan om vårdbidrag ska överföras till den ansvariga enheten för handikappbidrag för att avgöras som handikappbidragsärende, om behandlingen av ett pensionsärende i Finland eller utomlands tar lång tid. Man kan göra på detta sätt t.ex. när det är fråga om ett EESpensionsärende och den sökande varken har beviljats folkpension från Finland eller arbetspension som berättigar till vårdbidrag. Tillämplig lagstiftning: 9 i lagen om handikappförmåner (570/2007) 1.3.1.1. Arbetspension Pensioner enligt arbetspensionslagarna som berättigar till vårdbidrag är personens egna privaträttsliga arbetspensioner (pensioner enligt ArPL, SjPL, LFöPL och FöPL samt pensioner enligt gamla APL, KoPL, KAPL och andra författningar om privaträttsliga arbetspensioner) offentligrättsliga arbetspensioner (pensioner enligt OffPL som trädde i kraft 1.1.2017 och enligt StPL, KomPL, KyPL samt pensioner enligt Finlands Banks pensionsstadga, lagen om Folkpensionsanstalten och Folkpensionsanstaltens pensionsstadga, Ålands landskapspensioner och pensioner enligt Ortodoxa kyrkans pensionsstadga och lagen om ortodoxa kyrkan) arbetspensioner för riksdagsledamöter och medlemmar av statsrådet arbetspensioner som baserar sig på lagar eller pensionsstadgor enligt statens, kommunernas, kommunalförbundens och församlingarnas gamla system. 4
1.3.1.2. SOLITA-pension eller ersättning för inkomstbortfall Om en kund får SOLITA-pension eller SOLITA-ersättning utreder man kundens rätt till vårdbidrag, inte handikappbidrag. Som SOLITA-pensioner och SOLITA-ersättningar betraktas fortlöpande olycksfallspension, livränta, sjukpension eller sådan ersättning för inkomstbortfall som betalas när ett år har förflutit från en trafikskada, när pensionen eller ersättningen betalas på grundval av full arbetsoförmåga enligt den lagstadgade olycksfallsförsäkring som upphävdes 1.1.2016, dvs. lagen om olycksfallsförsäkring (som det hänvisas till i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare, lagen om olycksfallsersättning för statstjänstemän, yrkessjukdomslagen och lagen om olycksfall i militärtjänst) samt de lagar som föregått dessa lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar som trädde i kraft 1.1.2016 (som det hänvisas till i lagen om olycksfall i militärtjänst som upphävdes 1.1.2017 samt i lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom och lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag som trädde i kraft 1.1.2017) eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar lagen om skada, ådragen i militärtjänst lagen om olycksfalls- och pensionsskydd för idrottsutövare trafikförsäkringslagen när dessa betalas på grundval av full arbetsoförmåga fortlöpande olycksfallspension eller livränta enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring, vilken upphävdes 1.1.2016 fortlöpande rehabiliteringspenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar som trädde i kraft 1.1.2016 (som det hänvisas till i lagen om olycksfall i militärtjänst som upphävdes 1.1.2017 samt i lagen om ersättning för olycksfall i militärtjänst och tjänstgöringsrelaterad sjukdom och lagen om ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom i krishanteringsuppdrag som trädde i kraft 1.1.2017) eller lagen om lantbruksföretagares olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar, när ett år förflutit sedan skadefallet fortlöpande sjukpension enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen sådan fortlöpande ersättning för inkomstbortfall enligt lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen, som betalas när ett år har förflutit från en trafikskada, Det anses att SOLITA-pension eller SOLITA-ersättning betalas på grundval av full arbetsoförmåga när invaliditetsgraden eller inkomstbortfallet är 100 procent. En SOLITA-pension eller SOLITAersättning är fortlöpande om den betalas i minst sex månader. Som SOLITA-pensioner och - ersättningar betraktas också pensioner och ersättningar som grundar sig på frivillig försäkring enligt den ovannämnda lagstiftningen. För de personer vars rätt till vårdbidrag utreds först ett år efter skadefallet (t.ex. rehabiliteringspenning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar) ska man utreda om personen i fråga har rätt till handikappbidrag för personer över 16 år under året efter skadefallet. Om den som får SOLITA-pension eller SOLITA-ersättning också får fortlöpande hjälplöshets- eller mentillägg eller vårdbidrag enligt den ovannämnda lagstiftningen eller motsvarande fortlöpande SOLITA-förmån från utlandet, kan FPA:s vårdbidrag betalas på grundval av samma sjukdom eller funktionsnedsättning endast om beloppet per månad av det vårdbidrag som beviljas och betalas 5
av FPA är större än beloppet av SOLITA-förmånen per månad. Du kan läsa mera om avdrag av förmåner i avsnittet Förhållande till andra förmåner. Du kan se SOLITA-pensioner och -ersättningar genom en HEKY-förfrågan i CICS-systemet under Työeläkkeet ja korvaukset, varifrån du går vidare till uppgiftsförfrågan om förmåner som inte hör till FPA:s förmåner. Du kan vid behov be om en precisering av ersättningsuppgifterna av FPA:s datasupport. Skapa i så fall ett uppdragsarbete (Toimeksianto-työ) för datasupporten (Tietotuki). Välj "SOLITA-korvaus" (SOLITA-ersättning) som förmån för uppdragsarbetet. Anteckna din fråga till datasupporten i kommentarfältet för arbetet. Överför arbetet manuellt till den önskade arbetskön hos datasupporten, dvs. Liikennevahinkokorvaus (trafikskadeersättning), Tapaturmakorvaus (olycksfallsersättning) eller Sotilasvammakorvaus (militärskadeersättning). 1.3.2. Nedsatt funktionsförmåga För att vårdbidrag ska beviljas förutsätts alltid att personens funktionsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning i minst ett års tid utan avbrott. Vid beräkningen av ettårsperioden beaktas både kommande tid och den tid funktionsförmågan redan har varit nedsatt. Om sjukdomens svårighetsgrad varierar, förutsätts i regel att personens symtomfria perioder eller perioder med färre symtom omfattar högst två månader per år. Då man uppskattar när nedsättningen i funktionsförmågan har börjat kan man till exempel jämföra med personens tidigare prestationer eller med de prestationer som kan betraktas som normala hos personer i motsvarande ålder. Med nedsatt funktionsförmåga avses att de aktiviteter som en person behöver kunna utföra i sitt dagliga liv försvåras på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning. Nedsättningen i funktionsförmågan bedöms med beaktande av personens fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga. Funktionsförmågan kan anses vara nedsatt om personen på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning har svårt att ta hand om sig själv (t.ex. personlig hygien, påklädning) utföra nödvändigt hushållsarbete eller sköta ärenden utanför hemmet. Nedsättningen i funktionsförmågan kan exempelvis visa sig i att utförandet av aktiviteterna tar längre tid än normalt eller är förknippat med vissa säkerhetsrisker. Att funktionsförmågan är nedsatt kan också synas i form av svårigheter i anslutning till kommunikationen med andra, i det sociala umgänget eller i de kognitiva funktionerna. En persons funktionsförmåga kan vara nedsatt även om hen inte behöver hjälp med aktiviteterna i det dagliga livet. Nedsatt funktionsförmåga är alltså inte detsamma som hjälpbehov. En persons funktionsförmåga kan i allmänhet inte anses vara nedsatt om en funktionsförmåga som kan betraktas som normal för hens del kan uppnås med läkemedelsbehandling. En person som lider av en svår psykisk sjukdom kan dock anses ha nedsatt funktionsförmåga också när personen i fråga har vägrat läkemedelsbehandling på grund av avsaknad av sjukdomsinsikt. 1.3.3. Hjälpbehov Aktiviteter i det dagliga livet (personliga rutiner) Ärenden utanför hemmet Hushållsarbete Användningen av hjälpmedel och apparater beaktas när hjälpbehovet bedöms 6
För att vårdbidrag ska beviljas på basis av hjälpbehov förutsätts att den sökande behöver en annan persons hjälp åtminstone varje vecka med sina aktiviteter i det dagliga livet, hushållsarbetet och med att sköta ärenden utanför hemmet. När hjälpbehovet och dess omfattning bedöms ska man alltid beakta sjukdomens art och svårighetsgrad, personens individuella förhållanden (t.ex. boendeform, bostadens utrustningsnivå och familjeförhållanden) samt de lokala förhållandena (t.ex. tillgången till hjälp). Den som behöver hjälp enbart med hushållsarbetet eller skötseln av ärenden kan inte få vårdbidrag på basis av hjälpbehov. Hjälpbehovet ska alltid åtminstone i någon mån avse även aktiviteterna i det dagliga livet. Aktiviteter i det dagliga livet (personliga rutiner) Med aktiviteter i det dagliga livet ("personliga rutiner" i lagen om handikappförmåner) avses transporter och annan förflyttning, skötsel av den personliga hygienen, sjukvårdsåtgärder, påklädning, måltider och andra därmed jämförbara aktiviteter. Som andra jämförbara aktiviteter betraktas t.ex. kommunikation med andra och att uttrycka sig själv. Sjukvårdsåtgärder är t.ex. livsviktig medicinering, injicering av insulin eller annan injektionsbehandling eller utförande av dialysbehandling. Hushållsarbete Med hushållsarbete avses nödvändiga hushållssysslor, t.ex. städning, matlagning och klädvård. Ärenden utanför hemmet Med skötsel av ärenden utanför hemmet avses bl.a. butiksbesök och uträttande av bankärenden samt apoteksbesök och läkarbesök. Användningen av hjälpmedel och apparater beaktas när hjälpbehovet bedöms När en persons totala hjälpbehov bedöms ska man också beakta användningen av hjälpmedel och utrustning. Med ändamålsenliga hjälpmedel och apparater kan behovet av andra personers hjälp ofta minskas betydligt. Vid bedömningen av om villkoren för beviljande av vårdbidrag uppfylls kan användningen av hjälpmedel eller apparater delvis jämställas med hjälp som tillhandahålls av en annan person. Hjälpbehov kan anses finnas t.ex. i följande situationer: Personen är på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning tvungen att använda rollator eller rullstol som hjälpmedel för att kunna röra sig. Personen måste använda sjukvårdsutrustning för att upprätthålla livsviktiga funktioner och behandlingen är tidskrävande. Hjälpbehov kan då anses finnas även om personen själv sköter behandlingen (t.ex. personer som själva utför dialysbehandling hemma). Personen är tvungen att använda andra kommunikationsformer än tal när hen ska kommunicera med andra eller uttrycka sig själv, t.ex. teckenspråk, tolkhjälp, talsyntetisator eller motsvarande (t.ex. afatiker, dysfatiker och döva). Hjälpbehov kan anses finnas också när hjälp inte finns att få och personen är tvungen att klara sig med andra hjälpmedel eller genom att vara ihärdig och uthållig. Om en persons hjälpbehov som helhet anses vara ringa, berättigar inte enbart användning av hjälpmedel (t.ex. rollator) till vårdbidrag. När rätten till vårdbidrag och bidragsbeloppen bedöms ska man alltid beakta personens situation som helhet. Se Bestämningsgrunder. 7
1.3.4. Handledning och tillsyn Med handledning och tillsyn avses att en annan person instruerar, påminner, manar på och håller den sjuka eller funktionshindrade personen under uppsikt när det gäller aktiviteter i det dagliga livet, nödvändigt hushållsarbete och skötsel av ärenden utanför hemmet eller att en annan person står i fortgående beredskap. Behov av handledning och tillsyn kan t.ex. innebära att personen måste påminnas, instrueras eller övertalas att tvätta sig, klä på sig, äta eller ta sina mediciner och att det även annars krävs tillsyn för att vardagslivet ska löpa. Till exempel i fråga om personer med svåra psykiska störningar och personer med minnesstörningar kan som handledning och tillsyn betraktas stödjande av verklighetsuppfattningen och ordinationsföljsamheten, övervakning av att personen tar sina mediciner samt tillsyn som behövs på grund av eventuell impulsivitet, självdestruktivitet eller våldsamhet. En person kan åtminstone i viss mån ha behov av handledning och tillsyn om hen bor t.ex. på en enhet för stödboende eller en vårdinrättning. I fråga om serviceboendeformer av den här typen kan handledning och tillsyn ingå i boendeservicen och den normala verksamheten, vilket ska beaktas vid bedömningen av behovet av handledning och tillsyn och dess omfattning. Den totala omfattningen av handledningen och tillsynen bedöms individuellt på basis av uppgifterna i ansökan och läkarutlåtandet. Omfattningen av behovet av handledning och tillsyn (varje vecka, varje dag eller ständigt) påverkas också av vilka funktioner sjukdomen eller skadan inverkar på. Specialarrangemang som de anhöriga kommit överens om sinsemellan eller med vårdpersonalen eller olika slags larm- och telefonarrangemang kan beaktas när behovet av handledning och tillsyn bedöms. Tillsyn som de anhöriga ordnat per telefon eller på något annat sätt på distans räcker dock inte i sig för att vårdbidrag ska beviljas på grundval av handledning och tillsyn. 1.3.5. Särskilda kostnader Allmänna villkor i fråga om särskilda kostnader Med särskilda kostnader avses sådana nödvändiga, extra och fortlöpande kostnader som orsakas av nedsatt funktionsförmåga, till den del den sökande själv svarar för kostnaderna. Kostnaderna beror på den sjukdom som försämrar funktionsförmågan Som särskilda kostnader kan beaktas endast kostnader i anslutning till den sjukdom eller skada som försämrar funktionsförmågan. Kostnaderna är nödvändiga Som särskilda kostnader kan beaktas endast sådana kostnader som kan anses vara nödvändiga för behandling av sjukdomen eller skadan, för att personen ska klara av normala aktiviteter i det dagliga livet eller för att upprätthålla funktionsförmågan. Omfattningen av den service som skaffats ska stå i rätt proportion till den hjälp eller handledning och tillsyn som den sökande behöver samt till den sökandes funktionsförmåga. Kostnaderna är extra Som särskilda kostnader kan beaktas endast sådana kostnader som är extra i förhållande till de sedvanliga kostnader som en frisk person har. Bedömningen av om kostnaderna är extra görs med beaktande av den individuella situationen. Sedvanliga kostnader som personen i fråga har haft redan innan funktionsförmågan var nedsatt kan i allmänhet inte betraktas som extra kostnader. 8
Kostnaderna är fortlöpande Med fortlöpande särskilda kostnader avses i allmänhet att kostnader uppkommer under cirka ett halvt års tid. Kostnader för sjukhusvård eller växelvård kan också anses vara fortlöpande om de återkommer årligen. Huruvida kostnaderna är fortlöpande ska dock alltid prövas från fall till fall. Kostnader av engångsnatur godkänns inte som särskilda kostnader. Den sökande måste själv svara för kostnaderna Särskilda kostnader godkänns endast till den del som personen i fråga själv måste svara för dem. Sålunda godkänns inte kostnader till den del den sökande får ersättning för dem med stöd av någon annan lag eller t.ex. en frivillig försäkring. Den sökande anses själv svara för kostnaderna också då en anhörig till den sökande hjälper till att betala kostnaderna. Den sökande kan t.ex. få ersättningar via olycksfalls- eller trafikförsäkringssystemet för sjukvårdskostnader och förhöjda hemvårdskostnader till följd av en skada eller så kan han eller hon få klädtillägg eller ledarhundstillägg. Vid behov ska man vända sig till den sökande för att ta reda på vilka kostnader den sökande själv betalar. En person anses själv svara för kostnaderna också när han eller hon får utkomststöd för fortlöpande kostnader som beror på sjukdom, t.ex. för läkemedel eller hemvårdskostnader. Om utkomststöd beviljas för sådana omsorgskostnader i anslutning till serviceboende för vilka kommunen fakturerar i enlighet med lagen om klientavgifter, kan den andel för vilken utkomststöd beviljats ändå inte beaktas som särskild kostnad. När kommunen ger kunden en servicesedel för anlitande av privata social- och/eller hälsovårdstjänster kan kunden själv anses svara endast för den självrisk som kunden betalat för de tjänster han eller hon anlitat. Dessa självrisker som kunden själv betalat kan i regel beaktas som särskilda kostnader. Beloppet av de kostnader som beaktas bedöms enligt samma grunder som kostnader orsakade av anskaffning av privata tjänster. 1.3.5.1. Uppskattning av de särskilda kostnaderna Beloppet av de godtagbara särskilda kostnaderna uppskattas utifrån uppgifterna i ansökan och i bilagorna till den, och genom att man utnyttjar FPA:s egna uppgifter om ersättningar (läkemedelsersättningar, sjukvårdsersättningar). Vid behov ska en tilläggsutredning över kostnaderna begäras av den sökande. Det totala beloppet av de särskilda kostnader som ska beaktas uppskattas i regel på årsnivå. Om alla kostnader fortgår i 12 månader divideras de kostnader som ska beaktas med 12, och på så sätt får man det månatliga beloppet. Om de månatliga kostnaderna uppgår till minst det förhöjda beloppet för vårdbidraget, kan vårdbidrag med grundbelopp höjas till vårdbidrag med förhöjt belopp på basis av kostnaderna. Om kostnaderna inte fortgår i minst ett års tid ska beräkningen göras periodvis. Vissa kostnader anses hänföra sig till hela året, och vid beräkningen av det månatliga beloppet divideras dessa kostnader alltid med 12. Sådana kostnader är t.ex. årssjälvrisken ("takbeloppet") för läkemedelskostnader, maximibeloppet för avgifter ("avgiftstaket") inom hälso- och sjukvården, årligen återkommande rehabiliteringsperioder och andra årligen återkommande kostnader. Exempel: Kundens kostnader för hemvård under tiden 1.1.2016 31.7.2016 är 201,50 euro per månad. Därtill har kunden nått taket för årssjälvrisken för läkemedelskostnader 2016 (610,37 euro). Eftersom kostnaderna förändras väsentligt från och med 1.8.2016 (hemvården upphör) ska kostnaderna beräknas för tiden 1.1.2016 31.7.2016. Hemvård 201,50 euro + (610,37/12) = 252,55 euro per månad. I detta fall kan kunden för tiden 1.1.2016 31.7.2016 beviljas vårdbidrag med förhöjt belopp på basis av särskilda kostnader. 9
Förmånen kan beviljas på basis av särskilda kostnader endast om de kostnader som orsakas av nedsatt funktionsförmåga per månad kan uppskattas uppgå till minst det förhöjda beloppet för vårdbidraget och kunden skulle ha rätt till vårdbidrag med grundbelopp. Förmånen kan beviljas på basis av särskilda kostnader endast för så lång tid som kostnaderna faktiskt fortgår. Om det sker en sådan förändring i kundens kostnader som inverkar på avgörandet ska förmånen justeras från ingången av månaden efter förändringen. Läs om uppskattning av kostnaderna för kommande tid under > Avgörande > Tiden för vilken förmånen beviljas. Om den sökande är bosatt utomlands bör det beaktas att systemen för social trygghet och klientavgifterna i olika länder skiljer sig från varandra. 1.3.5.2. Kostnader som ska beaktas Vilka särskilda kostnader som ska beaktas, bedöms alltid från fall till fall med beaktande av den sökandes individuella förhållanden. Därför kan det i vissa fall vara motiverat att beakta även andra kostnader än de som nämns nedan. Huruvida kostnaderna ska beaktas, bedöms utifrån de allmänna villkor som anges i avsnittet Särskilda kostnader. Vid behov kan man begära ett ställningstagande också av FPA:s sakkunnigläkare. Också kostnader som uppstått utomlands kan beaktas som särskilda kostnader i samband med vårdbidrag. En tillförlitlig utredning krävs för att kostnader ska godkännas. 1. Kostnader för hemservice, stödtjänster och hemsjukvård De avgifter som kommunen eller en privat serviceproducent tar ut för hemservice, stödtjänster och hemsjukvård kan beaktas som särskilda kostnader, om kostnaderna uppfyller de allmänna villkoren gällande särskilda kostnader. Kommunala tjänster Kostnaderna för kommunal hemservice samt stödtjänster och hemsjukvård beaktas i allmänhet som sådana. Den person vars service- och vårdplan servicen grundar sig på anses svara för avgifterna. Den sökande ska till FPA lämna en kopia av service- och vårdplanen samt av det avgiftsbeslut som gäller servicen eller av serviceavtalet. Även någon annan utredning duger om servicens omfattning och priset på tjänsterna specificeras i den. Av utredningen ska framgå vilken andel av kostnaderna den sökande själv svarar för. Om kommunen meddelat två makar ett avgiftsbeslut som gäller dem båda ska en utredning begäras av kommunen om vilken andel av tjänsterna och avgifterna som hänför sig till den sökande. Kostnaderna för anlitande av kommunal måltidsservice kan inte i sin helhet beaktas som särskilda kostnader. I regel kan som särskilda kostnader beaktas endast avgifter som tagits ut av kunden för mattransport och eventuella kvälls- och veckoslutstillägg. Den andel som gäller måltiderna (maten) godkänns inte som särskild kostnad. De avgifter som tas ut för måltidsservice varierar från kommun till kommun. I alla kommuner tas det inte ut transportavgifter eller särskilda tillägg av kunden. Om det inte framgår av utredningen vad avgiften för måltidsservice består av ska du vid behov begära en mera detaljerad utredning om avgiftens beståndsdelar av kunden eller kommunen. Privata tjänster Huruvida avgifter som tagits ut för hemservice, stödtjänster (hjälp med personliga aktiviteter i det dagliga livet, hushållsarbete eller skötsel av ärenden) eller hemsjukvård som ges av en privat serviceproducent eller en anställd person kan godkännas som särskilda kostnader bedöms från fall till fall. Kostnaderna godkänns som sådana om servicen är fortlöpande och 10
extra och om servicens omfattning är motiverad med tanke på personens sjukdom och nedsatta funktionsförmåga. Om kostnaderna för servicen kan beaktas, kan man också beakta sådana eventuella kostnader för resor till kundens hem för vilka serviceproducenten debiterar. När det gäller hemservice ska man bedöma om det bor andra vuxna familjemedlemmar i samma hushåll som den sökande, vilka kan antas delta i skötseln av hemmet. Till exempel kostnaderna för anlitande av städservice kan i allmänhet delas mellan makar. I fråga om måltidsservice ska man observera att endast besöksspecifika avgifter, tids- och/eller resebaserade avgifter samt eventuella kvälls- och veckoslutstillägg som tas ut för servicen kan beaktas. Den andel som gäller måltiderna (maten) godkänns inte som särskild kostnad. En tillförlitlig utredning över kostnaderna ska lämnas till FPA. Om den som ansöker om eller får bidraget har anställt en utomstående person till sin hjälp, ska den utomstående personen stå i anställningsförhållande till den sökande. Den sökande ska lägga fram en utredning över anställningsförhållandet (t.ex. ett intyg över arbetspensionsförsäkring) och en utredning över anställningsförhållandets innehåll (t.ex. ett arbetsavtal). Lönekostnader för anställande av en nära anhörig (t.ex. förälder, make, maka eller barn) eller någon annan person som bor i samma hushåll godkänns inte (läs nedan om arvode som betalas till en anhörig). Lönekostnader godkänns inte om den sökande har beviljats en personlig assistent till exempel med stöd av lagen om service och stöd på grund av handikapp. Om en person beviljats lönesubvention av arbets- och näringsbyrån för att anställa en arbetstagare, kan den andel av lönen som den sökande själv står för beaktas som särskild kostnad. Andra anställningskostnader än egentliga lönekostnader godkänns inte som särskilda kostnader. Sådana övriga kostnader är bland annat arbetsgivarens socialskyddsavgift, arbetslöshetsförsäkringspremie, arbetspensionsavgift och olycksfallsförsäkringspremie. Servicesedlar Den som från kommunen fått en servicesedel för social- och hälsovårdstjänster kan skaffa privata tjänster med sedeln. Avsikten med servicesedlarna är att främja valfriheten och möjligheterna för dem som anlitar social- och hälsovårdstjänster att skaffa de tjänster de behöver av privata serviceproducenter. Med servicesedlar kan man skaffa sådana social- och hälsovårdstjänster som kommunen eller samkommunen är skyldiga att ordna för sina invånare. Tjänster som skaffas med servicesedlar utgör ett alternativ till den service som kommunen eller samkommunen producerar. För att en person ska kunna få en servicesedel förutsätts det att en representant för den kommunala social- och hälsovården bedömer personens servicebehov. Värdet på en servicesedel kan vara lika stort för alla användare eller inkomstrelaterat och således bero på personens inkomster. Vid kontinuerlig, regelbunden hemvård används inkomstrelaterade servicesedlar. I fråga om tjänster som enligt lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården är avgiftsfria för kunderna ska servicesedeln täcka kostnaderna helt och hållet. När en person anlitar privata tjänster och betalar för dem med en servicesedel från kommunen kan de självrisker som personen själv har betalat i regel beaktas som särskilda kostnader. Beloppet av de självriskandelar som beaktas bedöms enligt samma grunder som kostnader för anskaffning av privata tjänster. 2. Kostnader för vård och omsorg som uppkommer i samband med serviceboende eller stödboende Serviceboende ordnas av kommuner och privata serviceproducenter. Kommunens socialförvaltning bedömer när kommunen ska ordna serviceboende för en person. Kommunen kan ordna serviceboendet själv eller köpa tjänster av en privat serviceproducent. Kommunen bestämmer grunderna för klientavgifterna för serviceboende. Den avgift som tas ut av kunden bestäms i regel enligt hans eller hennes inkomster. 11
Om en person flyttar till ett privat servicehus på eget initiativ, svarar han eller hon i princip själv för kostnaderna i anslutning till serviceboendet. Den privata serviceproducenten kan då själv prissätta sina tjänster efter eget gottfinnande. Månadsavgifterna vid verksamhetsenheter som ordnar serviceboende (t.ex. servicehus, grupphem, enhet för stödboende, boendeserviceenhet) kan inte beaktas i sin helhet som särskilda kostnader. Som särskilda kostnader kan beaktas nödvändiga omsorgskostnader som orsakas av sjukdomen eller skadan. Sådana kostnader kan uppstå om personen i fråga får hjälp med personliga aktiviteter i det dagliga livet, medicinering eller skötseln av hemmet. Andelen för boende och mat samt avgifter för användning och underhåll av allmänna utrymmen godkänns inte. Som särskilda kostnader godkänns inte heller kostnader för sådana behandlingar eller tjänster vid verksamhetsenheterna som inte kan anses vara nödvändiga för behandlingen av sjukdomen eller skadan, för att personen ska klara av normala aktiviteter i det dagliga livet eller för att upprätthålla funktionsförmågan. Den sökande ska som bilaga till sin ansökan lämna in en kopia av servicehusets service- och vårdplan eller av serviceavtalet. Om innehållet i de omsorgstjänster som den sökande får och kostnaderna för dem inte är specificerade i planen eller avtalet, ska någon annan utredning av den privata serviceproducenten eller kommunen lämnas till FPA. Av utredningen ska framgå omsorgsavgiftens storlek och vilka tjänster som avgiften omfattar. Priserna för de enskilda tjänsterna behöver inte nödvändigtvis specificeras om alla enskilda tjänster som ingår i servicen kan anses vara nödvändiga. Om den sökandes boendekommun har förbundit sig att betala kostnaderna för serviceboendet ska man be den sökande lämna in även en kopia av kommunens betalningsförbindelse. Av utredningen ska också framgå vilken andel av omsorgsavgiften kunden själv svarar för. Den sökandes egen andel av kostnaderna anses i första hand hänföra sig till boendet och maten. Av omsorgsavgiften kan som särskild kostnad beaktas endast den del som den sökande faktiskt svarar för själv. Om någon specifikation inte fås och beloppet av de kostnader som ska beaktas inte kan uppskattas på ett tillförlitligt sätt utifrån någon annan utredning, kan avgifterna inte beaktas som särskilda kostnader. Storleken av de kostnader för serviceboende som beaktas ska inte uppskattas på andra grunder (t.ex. med hjälp av avgifterna inom den offentliga sektorn, utan summan ska framgå av handlingarna). 3. Kostnader för institutionsvård och sjukhusvård De vårddagsavgifter som tas ut för offentlig sjukhusvård kan beaktas som särskilda kostnader förutsatt att de är fortlöpande och hänför sig till den sjukdom eller skada som försämrar funktionsförmågan. Vårddagsavgifterna kan betraktas som fortlöpande om det rör sig om flera sjukhusperioder och perioderna infaller under en tidsperiod på minst sex månader sjukhusperioderna återkommer regelbundet varje år Om det är fråga om en enstaka sjukhusperiod eller om sjukhusperioden beror på en akut sjukdom, beaktas vårddagsavgifterna inte som särskilda kostnader vid beviljandet av vårdbidrag. Eftersom det förutsätts att kostnaderna ska vara fortlöpande kan vårddagsavgifter inte beaktas förrän personen haft upprepade vårdperioder på sjukhus på grund av sjukdomen. Huruvida vårddagsavgifterna ska beaktas prövas alltid från fall till fall. Kostnaderna beaktas också till den del de överstiger det s.k. avgiftstaket. Nödvändiga kostnader för växelvård kan beaktas som särskilda kostnader. En förutsättning är att växelvården ges regelbundet under minst ett halvt år eller att den upprepas årligen (t.ex. en period varje år). Huruvida kostnaderna ska beaktas prövas alltid från fall till fall. Kostnaderna för växelvård på en offentlig inrättning beaktas också till den del de överstiger avgiftstaket. 12
Om växelvården ordnas av kommunen beaktas kostnaderna som sådana. (Kunden betalar en klientavgift till kommunen) Om personen själv har sökt privat växelvård kan de vårdkostnader som uppfyller de allmänna villkoren gällande kostnader beaktas som särskilda kostnader. En specifikation av kostnaderna ska begäras. Som särskilda kostnader beaktas inte avgifter som tas ut för långvarig institutionsvård. Kostnader som orsakas av lediga dagar för en närståendevårdare som har ingått avtal i enlighet med lagen om stöd för närståendevård beaktas inte. Kostnader beaktas inte heller för de lediga dagar som uppstår när en person som sköter om en anhörig eller närstående beviljas lediga dagar med stöd av socialvårdslagen. 4. Kostnader för behandling som getts eller ordinerats av läkare eller tandläkare Av kostnaderna för läkararvoden, undersökning och behandling samt återkommande sjukhusavgifter (vårddagsavgifter som tas ut för kortvarig offentlig sjukhusvård) kan som särskilda kostnader beaktas de kostnader som hänför sig till den sjukdom eller skada som försämrar funktionsförmågan och som den sökande själv svarar för. Som särskilda kostnader räknas inte hälsovårdskostnader som betraktas som normala (t.ex. kostnader för synundersökningar) eller tillfälliga kostnader som föranleds av akuta sjukdomar. (10 i lagen om handikappförmåner 570/2007, 7 c i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992). Offentliga hälso- och sjukvårdstjänster Vid bedömningen av kostnaderna för offentlig hälso- och sjukvård ska man beakta det årliga maximibeloppet för klientavgifter (avgiftstaket) inom social- och hälsovården, som är 683 euro år 2018 (691 euro år 2017). I detta belopp inräknas avgifter för öppenvårdstjänster som tillhandahålls av läkare vid hälsovårdscentraler, avgifter för fysioterapi, vård i serie, poliklinikbesök, dagkirurgi, dag- och nattvård, rehabilitering samt avgifter för kortvarig institutionsvård inom social- och hälsovården. När avgiftstaket nåtts är de tjänster som avgiftstaket gäller i regel avgiftsfria för klienten till utgången av kalenderåret. För kortvarig institutionsvård tas det ut en vårddagsavgift på högst 22,50 euro (22,80 euro år 2017). För vård i serie kan avgift tas ut för högst 45 besök per kalenderår. Vård i serie är t.ex. kontinuerlig dialysvård, strål- eller cytostatikabehandling och medicinsk rehabilitering. Vård i serie kostar högst 11,40 euro (11,50 euro år 2017) per behandlingsomgång och inräknas i det årliga maximibeloppet för klientavgifter. Information om klientavgiftstaket och andra avgifter inom den offentliga social- och hälsovården finns på social- och hälsovårdsministeriets webbplats www.stm.fi. Anlitande av privata hälso- och sjukvårdstjänster Kostnaderna för besök hos privatläkare kan beaktas, om kostnaderna är fortlöpande och nödvändiga och hänför sig till den sjukdom eller skada som försämrar funktionsförmågan. Som särskilda kostnader godkänns den del av kostnaderna som personen i fråga själv står för. Expeditionsavgifter som ingår i kostnaderna godkänns inte. När man bedömer huruvida villkoret om att kostnaderna ska vara fortlöpande uppfylls, beaktas också anlitandet av offentliga hälso- och sjukvårdstjänster. Kostnaderna för enstaka besök hos privatläkare kan beaktas, om kostnaderna för läkarbesök som helhet betraktade kan anses vara fortlöpande (minst 4/år). Anlitande av offentliga läkartjänster är inte en förutsättning för att kostnaderna för besök hos privatläkare ska godkännas, om kontinuitetsvillkoret annars uppfylls. Om ett besök hos en privatläkare inte hänför 13
sig till den sjukdom eller skada som försämrar funktionsförmågan kan kostnaderna inte godkännas överhuvudtaget. Tandläkarkostnader kan godkännas om de orsakas av den sjukdom som försämrar funktionsförmågan och om de är nödvändiga med tanke på behandlingen av sjukdomen. Kostnaderna ska också vara fortlöpande, och de beaktas endast till den del som de överstiger en frisk persons normala tandläkarkostnader. Ersättningar som med stöd av sjukförsäkringslagen betalas för anlitande av privata sjukvårdstjänster kan efterfrågas med en HEKY-förfrågan i systemet CICS under Sairaanhoitokorvaukset (Sjukvårdsersättningar). 5. Kostnader för rehabilitering som ordinerats av läkare Terapier och olika former av motion De självriskandelar som en person själv ska betala för terapibesök (t.ex. fysioterapi, psykoterapi) kan beaktas som särskilda kostnader, om terapin kan anses nödvändig med tanke på den sjukdom eller skada som försämrar funktionsförmågan och om villkoret om fortlöpande kostnader uppfylls, dvs. om terapin fortgår minst 6 månader. Terapierna ska vara förenliga med god vårdpraxis. I fråga om fysioterapi som anordnas av kommunen, läs också ovan om avgiftstaket i avsnittet Offentliga hälso- och sjukvårdstjänster. Ersättningar som med stöd av sjukförsäkringslagen betalas för behandlingar och terapier (t.ex. fysioterapi) som ges av en privat serviceproducent kan efterfrågas med en HEKY-förfrågan i systemet CICS under Sairaanhoitokorvaukset (Sjukvårdsersättngar). Kostnader för motion godkänns inte som särskilda kostnader. Kostnaderna kan beaktas endast om det är fråga om sådan läkarordinerad rehabilitering på egen hand som är nödvändig på grund av sjukdomen (t.ex. självständig gymträning) och som kan anses vara medicinskt motiverad. Då har man också ställt upp mål för rehabiliteringen och den genomförs under en fysioterapeuts e.d. persons övervakning eller enligt denna persons anvisningar. Kostnaderna för dagverksamhet kan beaktas när verksamheten grundar sig på en rehabiliteringsplan som gjorts upp av en läkare inom hälso- och sjukvården och rehabiliteringsmål har ställts upp för verksamheten. Dessutom krävs det att en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården är med i verksamheten. Då kan hela dygnsavgiften beaktas som kostnad. 6. Resekostnader i samband med vård och rehabilitering Sjukvård och rehabilitering Av resekostnaderna i samband med sjukvård och rehabilitering kan självriskerna enligt sjukförsäkringslagen beaktas som särskilda kostnader. Som särskilda kostnader kan inte beaktas mer än den årliga självriskandel för resekostnader som anges i sjukförsäkringslagen (300 euro åren 2017 och 2018). Om kunden som resekostnader företer sådana resor enligt sjukförsäkringslagen för vilka självrisken är 50 euro och som inte räknas med i den årliga självriskandelen (takbeloppet) för resekostnader, kan 25 euro/riktning beaktas som kostnader för resorna i fråga. Sådana kostnader och övriga resekostnader godkänns även då högst upp till det årliga takbeloppet för resekostnader. Kostnaderna kan beaktas också när den sökande har haft resor i samband med sjukvård och rehabilitering, men inte har ansökt om ersättningar enligt sjukförsäkringslagen för dessa resor. Även då kan kostnaderna beaktas högst upp till det årliga takbeloppet för resekostnader. Ersättningar enligt sjukförsäkringslagen för resor i samband med sjukvård och rehabilitering samt uppgifter om takbeloppet för resekostnader kan kontrolleras med en HEKY-förfrågan i systemet CICS under Sairaanhoitokorvaukset (Sjukvårdsersättningar). 14