Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel

Relevanta dokument
Stockholm Henrik Jonsson.

EUs politik om bioenergi Hur kan det påverka oss? Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet, energitillförsel

DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR

Energiöversikt Haparanda kommun

Skogsindustrierna har tagit del av rubricerat förslag. Våra viktigaste synpunkter sammanfattas nedan.

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Energiöversikt Överkalix kommun

Aktuella förutsättningar för kraftvärme- och fjärrvärmebranschen. Lina Enskog Broman, Energiföretagen Sverige

Energiöversikt Arvidsjaurs kommun. F r a m t a g e n

Förnybarenergiproduktion

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Bilaga till mejl den 18 december 2015 med information om kommande ändringar i miljörapportföreskrift och SMP

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Energiöversikt Arjeplogs kommun

Energiöversikt Kiruna kommun

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

MCP-direktivet Kommande regler för pannor 1-50 MW

Enklare vardag Hållbar framtid

Energiöversikt Pajala kommun

Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim

Naturvårdsverkets författningssamling

Hur mycket bidrar värmemarknaden till den hållbara utvecklingen?

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 Falkenberg Energi AB

Uppdaterad BN Användarmanual för Nationella emissionsdatabasen

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Ramöverenskommelsen från Energikommissionen, juni konsekvenser för värmemarknaden

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN

GODA EXEMPEL FÖR ATT KLARA DE NYA MCP KRAVEN MAGNUS HERMANSSON NÄTVERKSFORUM MINDRE VÄRMEVERK

FÖRNYBART TILL 100% HELT KLART MÖJLIGT

Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro,

John Johnsson. Profu är e) oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi, avfall och transporter. Etablerades 1987 och är idag 20 personer

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe,

Naturskyddsföreningen

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

MILJÖ- CHEFS- NÄTVERK SKL

HETT FORUM INFORMATIONSMÖTE Den 22 oktober, 2013

Utveckling av rapportering till CLRTAP NFR 1A och 5 map EMEP Guidebook 2013, steg 2

Göran Gustavsson Energikontor Sydost och Bioenergigruppen i Växjö Fredensborg

Kartfunktionen. Genomgång av menyer i kartfunktionen

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Fortum Heat Scandinavia

Energiläget 2018 En översikt

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Energisystem som utgår från miljö- och hälsovärderingar. Gunnar Hovsenius

Objektiv skattning av luftkvalitet för Nordanstigs kommun

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

LENNART FRISCH. Agenda Enviro AB MILJÖKVALITETSNORM - MKN.

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009

Elåret Diagram ur rapporten

Köparens krav på bränsleflis?

Elåret Diagram ur rapporten

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Naturvårdsverkets författningssamling

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Naturvårdsverket har tagit del av aktbilagorna 1, 3, 4 och 5.

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Industrigruppen Återvunnen Energi

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader

Framtidsscenarier och målkonflikter

Perspektiv på framtida avfallsbehandling

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

Bilaga 3. Resultat studier av olika fraktioner och material

myter om energi och flyttbara lokaler

Klimatsmart lönsam energistrategi. Anna Jungmarker Processägare Ekologisk hållbarhet

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Linköping, Linghem, Sturefors

Önskemål om ändring av 32 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet

2017 DoA Fjärrvärme. Trollhättan Energi AB. Trollhättan

Fortum Värmes miljövärden 2016

Redovisad bolagsskatt. Redovisad bolagsskatt miljoner kronor. Genomsnittlig avbrottstid i minuter

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014

Värmemarknad Sverige etapp 2. Sammanfattning. Stockholm, 22 mars 2017

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Borås en stad som växer

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Miljöredovisning 2014

rökgaskondensat Matarvattenkonferensen Roger Lundberg Mälarenergi AB

Miljöredovisning 2016 tillsammans för en hållbar framtid

Grøn varme hvad er det egentlig i 2030?

Förslag om att undanta mindre fjärrvärmeanläggningar och fjärrvärmeanläggningar med låga utsläpp från EU ETS

Statliga stöd för restvärmeprojekt - Klimatklivet och några andra stöd

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Transkript:

Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel

Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor - Måste Sverige gå före? - Hur påverkar Naturvårdsverkets förslag energibranschen? Presenta8on 2017-11-17 2

24 kilometer 000 Cärrvärmenät i Sverige Presenta8on 2017-11-17 3

Fjärrvärme och Cärrkyla i Sverige 49 TWh Färrvärme 1 TWh Färrkyla Fjärrvärme i alla städer >10 000 invånare 92% flerbostadsfas8gheter ~80% lokaler ~20% småhus

EnergiPllförsel svensk Cärrvärme 2016 Förnybar Biomassa och bioolja Övrigt 2,3% Fossilt 7,0% Återvunnen energi 50,7% Återvunnen energi spillvärme restavfall Deponi- och avfallsgaser Träavfall Värme från värmepumpar Rökgaskondensering Förnybart 40,0% Övrigt torv KärnkraWsel Fossilt inkl. fossil el Presenta8on 2017-11-17 5

Fjärrvärmes utveckling TWh 70 60 50 40 30 20 10 CO 2 g/kwh 400,0 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 100,0 50,0 övrig Torv fossila bränslen Förnybar Återvunnen energi CO2, g/kwh lev. energi 0 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 0,0 Presenta8on 2017-11-17 6

Värmemarknad Sverige Fjärrvärme är konkurrensutsaz Marknaden är inte reglerad - prisdialogen > 50% av värmemarknaden < 50% av omsäzningen Fjärrvärme är resurseffek8vt (ekonomiskt och primärenergi) och har låg miljöpåverkan 1kWh primärenergi ger 5 kwh Färrvärme Presenta8on 2017-11-17 7

Implementering av MCP-direkPvet i svensk lagsp^ning Vilket problem vill vi lösa? Möjlighet 8ll strängare regler i zoner eller delar av zoner som överskrider de gränsvärden för luwkvalitet som fastställs i direk8v 2008/50/EG om luwkvalitet och renare luw i Europa Presenta8on 2017-11-17 8

SMHI Sveriges bidrag -ll halter av fina par-klar är låga. De halter vi har i lu:en har huvudsakligen transporterats hit från andra länder För PM2.5 är långdistanstransporten det dominerande bidraget, -llsammans med vägtrafiken i gaturum Rapport hzps://www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/luwmiljo/nyrapport-sma-par8klar-sprids-fran-andra-lander-1.303 Presenta8on 2017-11-17 9

PM2,5 EU-länder Presenta8on 2017-11-17 10

PM10-Eu länder Presenta8on 2017-11-17 11

Brister i analysen- vilket problem vill vi lösa? Sverige: halten PM2,5 mycket låg Differensen mellan PM10 och PM2,5 utgörs av slitagepar8klar från transporter. Dessa plast par8klar hamnar dessutom i havet Åtgärder bör tas inom transportsektorn Presenta8on 2017-11-17 12

Naturvårdsverket: hzp://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/sta8s8k-a-o/par8klar-pm10-utslapp-8ll-luw/ Presenta8on 2017-11-17 13

Naturvårdsverket: hzp://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/sta8s8k-a-o/par8klar-pm25-utslapp-8ll-luw/ Presenta8on 2017-11-17 14

Vilket problem vill man lösa? Naturvårdsverkets kartläggning: 1990 ton stow från medelstora pannor Naturvårdsverkets na8onella sta8s8k: 1440 ton inklusive stora förbränningspannor Varför denna skillnad? Brist på informa8on om reningsteknik Data om huvudbränsle och effekt saknas i kartläggningen Jämförelse med hushållens småskaliga förbränning: 5820 ton stow men 23% av Färrvärmes energi à 17 gånger utsläpp per energienhet låga skorsten Höga utsläpp av andra luwföroreningar, exempelvis benso(a)pyren som står för 65% av Sveriges utsläpp Presenta8on 2017-11-17 15

Utökad/minskad emission i Sverige om Färrvärmen inte fanns (2015) Emissiner från energibranschen (2015) Ökning/minskning av utsläpp jämfört med el och värmesektor (%) Renare NOx (as NO2) kton 4,9 10,7 45 lu^ i NMVOC kton 36,2 2,8 1297 SOx (as SO2) kton -0,2 2,6-9 städer NH3 kton 0,3 0,3 128 PM2.5 kton 20,5 1,0 2149 med PM10 kton 20,0 1,4 1392 TSP kton 20,2 1,3 1551 Cärrvämre BC kton 3,2 0,0 28371 CO kton 546,6 5,1 10709 Pb ton 0,9 1,9 46 Cd ton 0,4 0,1 293 Hg ton 0,0 0,1-25 Om Färrvärme As ton -0,1 0,2-54 inte fanns och Cr ton 0,0 0,5 3 ersazes av Cu ton -0,3 1,3-25 småskalig Ni ton -0,2 0,7-34 Se ton 0,3 0,2 168 vedeldning Zn ton 60,4 13,7 442 PCDD/ PCDF (dioxins/ furans) g 6,5 6,5 101 benzo(a) pyrene ton 10,9 0,1 9296 benzo(b) fluoranthene ton 12,3 0,1 11625 benzo(k) fluoranthene ton 4,6 0,0 12177 Indeno (1,2,3-cd) pyrene ton 7,8 0,1 8522 hzps://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/sta8s8k-a-o/par8klar-pm25-utslapp-8ll-luw/ PAH 1-4 ton 35,6 0,4 10106 HCB kg 0,0 0,9 5 Presenta8on 2017-11-17 16 PCBs kg -0,4 0,4-97

NOx: Naturvårdsverket befintliga och nya anläggningar Naturvårdsverket Biomassa: 300 mg/nm3 befintliga och nya anläggningar Bioolja: 450 mg/nm3 Dieselbrännolja: 200 mg/nm3 Direk8vet 650 mg/nm3 befintliga anläggningar 300 mg/nm3 nya anläggningar >5-50 MW 500 mg/nm3 nya anläggningar 1-5 MW 650 mg/nm3 flytande biobränslen Gasolja: 200 mg/nm3 Ja 8ll Naturvårdsverkets tuffare linje om NOx Presenta8on 2017-11-17 17

Sto^: Cärrvärme och biomassa- nya anläggningar från 20 december 2018 Naturvårdsverket 1-5 MW 50 mg/nm3 >5-20 MW 30 mg/nm3 >20-50 MW 20 mg/nm3 Direk8vet 1-5 MW 50 mg/nm3 >5-20 MW 30 mg/nm3 >20-50 MW 20 mg/nm3 Ingen skillnad Ja, använd bästa möjliga reningsteknik i de nya anläggningarna Presenta8on 2017-11-17 18

Sto^: Cärrvärme och biomassa- befintliga anläggningar Naturvårdsverket 1-5 MW 50 mg/nm3 1 jan 2030 >5-20 MW 50 mg/nm3 1 jan 2025 >20-50 MW 30 mg/nm3 1 jan 2025 Direk8vet 1-5 MW 50 mg/nm3 1 jan 2030 >5-20 MW 50 mg/nm3 1 jan 2030 >20-50 MW 30 mg/nm3 1 jan 2030 Till 1 jan 2030: 150 mg/nm3 om 50% Färrvärme eller huvudsakligen biomassa Presenta8on 2017-11-17 19

Undantag Cärrvärme och biomassa Naturvårdsverket 1-50 MW driws8d max 500 h om Färrvärmeproduk8on StoW: 200 mg/nm3 Glidande 5-års medelvärde Ingen möjlighet az utöka 8dsgräns vid excep8onella omständigheter Direk8vet 1-50 MW driws8d max 1000 h om Färrvärmeproduk8on StoW: 200 mg/nm3 Glidande 5-års medelvärde Presenta8on 2017-11-17 20

Reservpannor 500 h eller 1000 h? Direk8vets undantag om 1000 h för reservpannor och Färrvärme bör genomföras i svenska lags8wning. Vilket annat land behöver genomföra dessa undantag än Sverige och Finland? Det gäller az ha något högre marginal om det är för kallt eller om en baspanna går sönder. För Färrvärme och krawvärme gäller leveranssäkerhet under kalla års8der. Under excep8onella omständigheter borde leveranssäkerhet värderas högre än kortvariga utsläpp av luwföroreningar. Presenta8on 2017-11-17 21

EU: Undantag för Cärrvärme och biomassaanläggningar (sto^) Reserv- och spetslastpannor: 200 mg/nm3 1-50 MW, driws8d max 500 h generellt 1-50 MW driws8d 1000 h om Färrvärmeproduk8on Befintliga pannor >5-50 MW från 1 jan 2030 (istället för 2025) om 50% Färrvärme om biomassa som huvudbränsle 8ll 1 jan 2030 gäller 150 mg/nm3 som max utsläpp Även gas som används i na8onell gastransmitonssystem undantas 8ll 1 jan 2030 Presenta8on 2017-11-17 22

Fjärrvärme är konkurrensutsaf Prisökning 2016: 0,5% Fjärrvärmeleveranserna minskar, energieffek8visering, Boverkets byggregler, låga elpriser, Naturvårdsverket: avskrivnings8d 15 år... men inte säkert az reserv- och spetslastpannorna blir kvar Lagring, industriell restvärme, regionala Färrvärmenät etc Presenta8on 2017-11-17 23

Sammanfafning Genomför senareläggning av 8llämpning av begränsningsvärdena för befintliga Färrvärmeanläggningar större än 5 MW (ar8kel 6.5 första stycket) Genomför möjligheten 8ll en senareläggning av när 8llämpningen träder i kraw för befintliga anläggningar med en installerad 8llförd effekt av 5-50 MW som använder fast biomassa som huvudsakligt bränsle (ar8kel 6.5 andra stycket MCPD). Genomför möjligheten 8ll utökad 8dsgräns för anläggningar med begränsad driw8d per år från 500 8ll 1 000, som rullande femårigt medelvärde vid extraordinära situa8oner (ar8kel 6.3 MCPD gällande värme- och reservkrawsproduk8on) Presenta8on 2017-11-17 24

Hur vill Naturvårdsverket föra ändringarna? Förordningen (2017:000) om medelstora förbränningsanläggningar Databas över MCP-pannor Na8onell e-tjänst Presenta8on 2017-11-17 25

Naturvårdsverkets analys Möjlighet 8ll strängare regler i zoner eller delar av zoner som överskrider de gränsvärden för luwkvalitet som fastställs i direk8v 2008/50/EG om luwkvalitet och renare luw i Europa Skadekostnad för stowutsläpp enligt ASEK (för8dadödsfall, arbets8mmar) Jämförelse direk8vet (nollalterna8v) med Naturvårdsverkets (förslag) Totalt har den svenska energianvändningen ökat med 25 procent sedan 1970 trots stora energieffek8viseringar inom industrin och bostads-/servicesektorn. Störst öknin sker inom inrikes transportsektorn. Källa: Ekonomifakta Presenta8on 2017-11-17 26

Tack för idag! Hör gärna av dig. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel Raziyeh.Khodayari@energiforetagen.se 046 677 27 13 Presenta8on 2017-11-17 27

Befintliga anläggningar 1-5 MW, 1 jan 2030 Presenta8on 2017-11-17 28

Befintliga anläggningar > 5-50 MW, 1 jan 2025 Presenta8on 2017-11-17 29

Nya anläggningar, 20 december 2018 Presenta8on 2017-11-17 30

EU: gränsvärden och anläggningsstorlek biomassa eller minst 50% Cärrvärme 1-50 MW, nya anläggningar från 20 december 2018 NOx: 500 mg/nm3 1-5 MW 300 mg/nm3 StoW: 50 mg/nm3 30 mg/nm3 20 mg/nm3 >5-50 MW 1-5 MW >5-20 MW >20-50 MW Presenta8on 2017-11-17 31

EU- gränsvärden och anläggningsstorlek biomassa eller 50% Cärrvärme 1-50 MW, befintliga anläggningar 8ll 1 jan 2030 NOx: 650 mg/nm3 StoW 1-50 MW om Färrvärme: 150 mg/nm3 >5-50 MW om biomassa 150 mg/nm3 1-50 MW Spetslast- och reservpannor <1000 h driw 200 mg/nm3 Presenta8on 2017-11-17 32