ASKERSUNDS KOMMUN KULTURMILJÖUTREDNING NORRA BERGEN SKEDE I.

ASKERSUNDS KOMMUN KULTURMILJÖUTREDNING NORRA BERGEN SKEDE I. Vattentornet Skolan Prästgårdens renoverade söderfasad. Sofia Magdalena kyrka. 1

ASKERSUNDS KOMMUN KULTURMILJÖUTREDNING NORRA BERGEN. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESKRIVNINGEN... 2 BAKGRUND... 2 KULTURHISTORISK BESKRIVNING AV OMRÅDET.... 2 Historisk översikt... 2 Stadskartor från olika tidsperioder. 1643-1993... 3 Riksintresseområdet... 6 Kulturhistorisk stadsanalys... 7 Analyskarta över Norra Bergen, Kv Kyrkan och angränsande bebyggelse.... 9 KULTURMILJÖERNAS KARAKTÄRSDRAG... 10 Byggnader med skydd enligt lag och detaljplaner... 16 SLUTSATSER.... 18 SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER... 21 Vad skall man ta hänsyn till?... 21 BESKRIVNINGEN Denna beskrivning, kallad skede I i kulturmiljöutredningen, skall peka på: Kulturhistorisk beskrivning. Stadsbildsanalys. Utpekande av kulturmiljöernas o stadsbildens karaktärsdrag. Slutsatser och bildillustrationer med tankar om områdets utveckling. BAKGRUND Under hösten 2017 och vintern 2018 han aktörer i Askersund i samarbete med AL- studio i Göteborg påbörjat diskussioner om Norra Bergens framtid. Två så kallade Workshop`s har hållits. 2017 utfördes en värdebeskrivning av några olika miljöer i Askersunds kommun som underlag för fortsatt planarbete. Där ingick Norra Bergen med fokus på skolan och vattentornet som enskilda byggnader. En värdebeskrivning har också upprättats av Askersunds församling 2018 gällande kyrkomiljön. KULTURHISTORISK BESKRIVNING AV OMRÅDET. Historisk översikt Askersund var tidigt ett handelcentrum i norra Vätterbygden. Fynd som kan dateras till vikingatiden har gjorts där landsförsamlingens kyrka ligger. Under 1500-talet benämndes platsen ferrum som betyder järn. Järnhandel var en viktig aktivitet i Askersund på den tiden. Gustav Vasa förordnade om att anlägga en marknadsplats i Askersund år 1550. Kontakterna med Östergötland har varit viktiga och Askersund var köping under Vadstena. Först 1638 fördes Askersund till Örebro län. Staden fick stadsrättigheter 1643 tillsammans med Nora och Lindesberg. Alla var centralorter i bergsbruksområden och Drottning Christina utvidgade rättigheterna 1647. Där står att stadens vapen skall föra en smed med hammare eller slägga. Den nya stadsplanen i rutnät krävde att en del byggnader revs eller flyttades och en del bråk uppstod. Tullstaket och 2 tullstugor uppfördes. Den ena av dessa står vid hembygdgården och är idag den enda byggnad som finns kvar från tiden före branden. Vid den olycksaliga branden 6 juni 1776 förstördes stora delar av staden varför den äldsta bebyggelsen utgörs av byggnader från slutet av 1700-talet och framåt. 2

Stadskartor från olika tidsperioder. 1643-1993 Geometrisk karta från 1643 med den nya rutnätsplanen. Här framgår att även Norra Bergen var med i rutnätet men topografin gjorde att man hade svårt att fullfölja tankarna där. Här ser man två broar över ån och enligt historiken var det den norra som var den ursprunglig och den vid sundbron kom till senare. Här fanns först en färja Stadens kyrka finns inte inritad men lär ha legat på norra delen av kyrkogården. Gamla kyrkogården med nytt staket. Stadskartan från 1783 som kom till efter branden 1776. Här ser man Sofia Magdalena kyrka och kyrkflyglarna som uppfördes snabbt efter branden. Den norra kyrkflygeln lär vara den första byggnad som kom upp ur askan efter branden. Här ser man hur rutplanen naggas i kanten upp mot Norra Bergen. På nuvarande vattentornets plats är ritat en väderkvarn. Kvarteret K betecknas Väderkvarnskvarteret. Norra kyrkflygeln 3

Stadsplan från 1833 Ganska lika planen från 1700-talets slut men här är tomtindelningen i varje kvarter angiven. Väderkvarnen tydligt markerad. Likaså ser man här tydligt att väderkvarnsgatan går över hospitalsgatan och upp mot kyrkan och väderkvarnen. Denna del av gatan verkar numera höra till tomt nr 6. Två tomter är angivna öster om väderkvarnen. Situationsplan före 1966. Prästgårdstomten gick här fortfarande ända ned till vattnet. Här finns också bostadshuset bakom skolan. Här finns byggnaden som låg norr om kyrkan kvar i planen. 4

Gällande detaljplan från 1966 över kvarteret Prästgården. Prästgårdstomten med garage och carport. Gällande detaljplan från 1993 5

Riksintresseområdet Området som omfattar Riksintresset i Askersund föreslås av länsstyrelsen utökas till den streckade linjen på den vänstra, färglagda kartan. På den högra kartan visas dagens Riksintresseområde. Den nya avgränsningen föreslås omfatta hela området inom rutnätsplanen från 1640-talet med tillägget av landskyrkan med kyrkogård och omkringliggande byggnader. Askersunds stadskärna är en typisk representant för de nygrundade städerna vid 1600-talets mitt. Karta från Riksantikvarieämbetets fornsök På Riksantikvarieämbetets hemsida fornsök får man uppgifter om aktuella arkeologiska fynd inom Sverige. På kartan framstår riksintresseområdet i Askersund i blått och de markerade platserna med R är där arkeologiska undersökningar har gjorts i samband med schaktarbeten i Staden. Beskrivningen av riksintresseområdet är: Askersunds stad. Område där kulturlager från 1600- talet kan väntas påträffas. Stadsprevielegier från 1643. Vid schakter inom området skall schaktningsövervakning ske. Vid arbeten på torget har t ex.2 äldre lager av beläggning påträffats. Vid renoveringen av Sofia Magdalena kyrka utfördes schaktövervakning i samband med att man borrade tre hål för bergvärme på norra sidan av tornet. Inga särskilda fynd gjordes vid den begränsade schaktningen. I anslutning till kyrkoområdet och skolan/ vattentornet har ytterligare byggnader funnits. De är borta idag. 6

Kulturhistorisk stadsanalys En bild från slutet av 1800-talet visar småskaligheten i bebyggelsen i Askersund. Idag har byggnaderna omkring café tutingen i mitten höjts en våning men känslan av småskalighet är ändå bevarad. Askersunds stadskaraktär präglas av småskalighet och närheten till det mesta vilket medför goda förutsättningar för ett trivsamt folkliv. Bebyggelsen i centrala delen är väl sammanhållen och småskalig när det gäller husens storlek och höjd. De äldsta husen är från 1780-talet efter branden. Många hus är från 1800-talet och 1900-talets första del. Bevarandeplan 1979 antog Kommunfullmäktige en områdesplan för cetrumorten Askersund. Den låg till grund för 1990 års fördjupade översiktsplan. En byggnadsinventering utfördes 1975 och den följdes upp 1993-94 med länsmuseets Byggnadsinventering med tillhörande råd och riktlinjer. Större delen av bebyggelsen är tvåvåningshus och trevåningshus. Några byggnader som gamla bankhuset från 1920-talet och ett nybyggt bostadshus mitt emot banken har 4 våningars höjd. Askersundskaraktär i kv Sundsbron har förråd blivit bostäder. Nytt hus i Kv Rådhuset 2010-tal. Uppstickande landmärken utgörs av de två kyrkorna och vattentornet. Två av dessa, stadskyrkan Sofia Magdalena och vattentornet, finns inom Norra Bergen. 7

Under 2000-talet har nybyggnationen ökat och då delvis med ombyggnad av äldre bebyggelse som i området med Askersundsverken där industrimiljön delvis bevarats. Här byggs också bostäder. Askersundsverkens gamla slitna lokaler i stadsnära miljö har behållits och anpassats till ny verksamhet. Nybyggnation med anpassning till äldre bebyggelse tillkom 2002 i kv Sjötullen. Sojas hus. Skisser och verklighet. Planarbete pågår gällande kv. Jägaren som innefattar gamla folkets hus och en större rivningstomt. Diskussioner förs fortfarande om framtiden för gamla Folkets Hus. Beslut om rivning finns men frågan om bevarande drivs vidare av en lokal förening. Byggnaden finns omnämnd i tidigare kulturinventering från 2017. Bankhuset från 20-talet och gamla Folkets hus. Nya Sjöängsskolan är stor men ändå i stadens skala Den nya Sjöängsskolan är en nybyggnad av det större formatet. Arkitekturen, skalan och uppdelning i olika material och former gör att byggnaden faller in i stadens mönster och skala. Omflyttningen av skolan gör att skolans tidigare tomtyta kan planeras för ny bebyggelse. I området norr om Norra Bergen har 2 nya bostadshus nyligen färdigställts. Parkeringar till dessa lägenheter är placerade efter klockargatans norra sida. 8

Analyskarta över Norra Bergen, Kv Kyrkan och angränsande bebyggelse. Här illustreras från vilket århundrade de olika byggnaderna härstammar. De äldsta är från slutet av 1700- talets sista årtionden, efter stadsbranden. Det finns ett tullhus som klarade branden. Det finns idag till beskådande på hembygdsgården. Tidsperioder för byggnationen i området. De snedstreckade 4 byggnaderna på kartan ovan har skydd enl. lag och detaljplaner. Övriga byggnader har mer eller mindre skyddsvärda kvaliteter som framgår av Bevarandeplanen från 1993. I bevarandeplanen del 2 finns många bra råd och anvisningar som också skall studeras inför kommande detaljplanearbete. 9

KULTURMILJÖERNAS KARAKTÄRSDRAG Kulturmiljöns karaktärsdrag inom det aktuella området Norra Bergen spretar åt många håll. Området ligger i gränsen mellan stadens rutnätsplaner från 1643 och de nyare områden som byggdes på gamla stadens åker o änge enligt de gamla planerna. (området vid äldreboendet och norr om Klockaregatan). Man kan dela in de olika karaktärerna i dagens bebyggelse i 7 Kategorier. 1. Kyrkomiljön. Gult 2. Trähusbebyggelsen i rutnätsplanen. Ljusgrönt 3. Trähusbebyggelse utanför gamla planen. Lila 4. Skolan och området kring skolan, gångvägar. Rött 5. Vattentornet. Orange 6. Parkmark med träd, vegetation o gräsytor. Mörkgrönt 7. Bostadsbebyggelse 1950-60 tal. Blått 1. Kyrkomiljön med kyrkan och kyrkflyglarna. Bebyggelsen gränsar till karaktär 2. Kyrkotomten är vacker åt väster och söder. I öster finns en grusplan nedanför berget och ett beväxt område med bergknallar. Prästgården ligger på en egen tomt väster om storgatan. Prästgården är hitflyttad 1865. Prästgårdstomten gick från början ända ned till vattnet men har undan för undan naggats i kanten. Senast på 60 talet då mexistenen gjorde sin entré och svängda hyreshus var på modet. Den gamla kyrkogården skall åter tas i bruk och har rustats upp med staket. Till kyrkomiljön hör också det gamla tingshuset och träbyggnaden norr om norra flygeln som är skyddsklassad. Den har likheter med prästgårdens arkitektur. Storgatan norrut med prästgården till höger. Prästgården och prästgårdstomten från väster. 10

2. Trähuskvarteren Söder om det aktuella planområdet längs Hospitalsgatan ligger kvarter med tvåvånings trähus. Ett karaktärsdrag generellt i staden inom rutnätsplanerna att förhålla sig till. 3. Den oorganiserade trähusbebyggelsen med röda hus sydost om området finns bevarad. Bakom skolan fanns tidigare också röda stugor. Från början var de nog mest grå för rödfärg hade man inte råd med. Stadsplanen från 1643 var inrutad även över Norra Bergen men terrängen tillät inte att den kunde fullföljas utan här växte upp stugor lite här och var under 1800 talet. Hantverkare, daglönearbetare och de allra fattigaste byggde enkla hus här. Många hus är borta men en del finns kvar i området in mot centrum längs lilla bergsgatan. Röda stugor öster om kyrkan. Gatan fortsätter i gång och cykelvägar. 4. Skolan och gångvägarna. Skolbyggnaden är ett blickfång i stadsbilden, en tanke som framfördes i många städer i början på 1900-talet. Då ville man att skolorna som byggdes skulle vara vackra och kraftfulla byggnader och vara placerade på tydliga platser i staden. När man idag kommer riksvägen söderifrån ser man tydligt vattentornet, kyrkan och skolan. De är karaktärsbyggnader i stadens siluett. Skolan är i sig en ganska enkel byggnad med symmetrisk fönsterplacerig. På norra sidan är några fönster igensatta. Det som karaktäriserar skolan är att det inte finns någon definierad skolgård. Skolgården har varit den parkyta som finns mellan skolan och vattentornet och området ner mot gamla barnstugan och äldreboendet. På framsidan finns en asfalterad yta. För uteaktiviteter har grusplanen bakom kyrkan använts som bollplan. Genom området finns gångvägar mellan Klockaregatan och Lilla Bergsgatan samt mot kyrkan och Storgatan. Gångvägarna är väl frekventerade. Parken bakom skolan med fd. barnhemmet. Skolans från luften 2018. 11

5. Vattentornet är samtida med skolan och har en hävdad parkmark åt söder. Mot norr och väster är det mer igenslyade områden. Vattenreservoaren norr om tornet är förfallen. Här finns en byggrätt upp till 6 m enligt detaljplanen. Vattentornet har fin stenornamentik i granit. Många fina detaljer även i tegelmurningen. Vattentornet syns från alla håll när man närmar sig staden. Västra sidan med vattenreservoaren till vänster. Obebyggd tomt mellan vattentornet och kyrkan i kvarteret Krukmakaren. Byggrätt finns på ca 525 m 2. Vy från kyrktornet mot vattentornet som då hade spånklädd huv. Här syns byggnader i kv. Klockaren. Här finns bostadshuset bakom skolan kvar. Vattentornet idag med kopparklädd huv. Åverkan och grafitti förekommer på tornet. 12

6. Parkmarken i norrsluttningen framgår enligt gällande detaljplan. På gamla flygbilder ser man att slänten var skött och att det fanns enstaka träd och buskområden. Norra bergen med träden och grönskan är ett vackert område. Det finns inte så många parker i staden. Det är gamla kyrkogården och den lilla torgparken så ur den synvinkeln är områdets grönska en tillgång. Parkmarken mot norr ned mot Klockaregatan där det nyligen uppförts två moderna bostadshus norr om gatan. Byggnaderna utförda enligt dagens mode, kulörer och modulbygge. Övrig bebyggelse från 1940-50 talet. 7. Byggnaderna för äldreboendet som ligger nedanför berget i områdets nordöstra hörn är utförda i tegel och är byggda med god kvalitet i material. Området har en omkringbyggd gård. Äldreboendet planeras att flyttas till nya lokaler i anslutning till lasarettet. Vy från norr vid brandstationen. Parkeringen för personal. Gångvägen upp mot Klockaregatan och gamla skol byggnaden Klockaregatan. Parkeringar har anlagts vid de nybyggda Äldreboendet och gamla barnstugan. Husen. Av trädraden längs gatan finns bara ett träd kvar. 13

Sammanfattning av områdets karaktärsdrag. Områdets olika delar har sina karaktärer. Detta beror delvis på områdets natur och topografi. Bergknallar och sluttningar har varit svåra att utnyttja för bebyggelse. Av naturliga skäl har området nyttjats till byggnader som behöver stå högt som väderkvarnar och vattentorn. Området domineras av tre äldre kulturhistoriskt intressanta byggnader av helt olika karaktär och uttryck. Till detta kommer det gamla barnhemmet som har skyddsklass i gällande detaljplan. 1. Kyrkan placerades i anslutning till kyrkogården, också i ett upphöjt läge som brukligt var. Kyrkoområdet finns beskrivet i separat kulturmiljöunderlag från 2018-03-23. Kyrkoområdet är ganska statiskt och svårt att påverka. Fria ytor finns omkring kyrkan. 2. Skolan skulle vid byggnadstiden vara synlig i stadsbilden och placerades i avslutningen av Stora Bergsgatan.Skolan och vattentornet finns mer i detalj beskrivna i kommunens värdebeskrivning från 2017-03-23. 3. Vattentornet, skolan och barnhemmet ligger i parkområdet och låser upp den byggbara ytan, var och en på sitt sätt. Parkområdet släntar kraftigt mot norr och den ytan är en grönyta som behövs i kvarteret. Äldreboendet placerades nedanför berget på planare yta. På stadens åker och änge. Byggnaden anknyter till den tegeltradition som finns i byggnaderna öster om Drottning Kristinas väg i kv. Östra tullen och Kvarteret skolan med gamla sjukstugan från 1909. Byggnaderna har tidstypisk bostadskaraktär. Här nedan två flygfoton över området. Det svartvita från1932 det andra 86 år senare. Äldreboendet var inte byggt 1932 och vid kyrkan fanns en byggnad norr om kyrkan som innehöll skolans gymnastiksal. På den gamla bilden syns också kyrkvakmästarens hus som hade en fin trädgård. I övrigt så är området ganska oförändrat. Bild 2018-05-02 14

Bild från 1932 av Oscar Bladh. Så här såg kyrkvaktmästarens hus ut. Gamla gymnastiksalen norr om kyrkan 15

Byggnader med skydd enligt lag och detaljplaner Karta med angivning av vilket århundrade byggnaderna är uppförda och i kända fall byggår eller år då brandförsäkring tecknats. Inom det aktuella området är endast 4 byggnader belagda men skydd. De snedstreckade byggnaderna 1. Kyrkan och kyrkflyglarna som är skyddad enligt kulturminneslagen 4. 2. Skolan q1 3. F D Barnhemmet q1. Bakom dagens eternitfasad finns den putsade fasaden. 4. Bostadshuset närmast norr om norra kyrkflygeln.q1 Fina trädetaljer i fasaden och en mycket vacker träport in till gården Kyrkflyglarna har högt historiskt värde som stadens äldsta bevarade byggnader. För kyrkflyglarna gäller att åtgärder som medför ingrepp i stomme eller ursprunglig rumsindelning samt äldre fast inredning i byggnaderna får ej utföras. Tillstånd för större underhållsåtgärder måste i varje enskilt fall begäras hos länsstyrelsen. Beteckningen q1 i detaljplanen innebär att byggnaderna inte får rivas och att yttre förändringar och underhåll inte får förändra eller förvanska byggnaden. För barnhemmet gäller q-märkningen endast att byggnaden ej får rivas. Här skulle en återgång till ursprungligt utseende vara ett tillskott. Stommen är intakt. 1 Kyrkomiljön 2 Skolan 16

3. FD Barnhemmet 4. Kv. Krukmakaren tomt nr 5 Bostadshus 1828. Fasad 1880-tal. Synpunkter på skyddsvärda byggnader utan skyddsklassning. Prästgården har ingen skyddsmärkning i detaljplanen. I stiftsstyrelsens bestämmelser anges att prästgården inte får rivas eller byggas om/förvanskas. Byggnadernas fasader får ej ändras. Önskan var att också prästgårdstomten inte skulle delas eller ytterligare bebyggas. Trädgården skulle vårdas i traditionell stil. Hela prästgårdstomten är idag prickmark som ej får bebyggas enligt gällande detaljplan. Idag skall länsstyrelsen tillfrågas vid åtgärder och eventuella förändringar och renovering av byggnad och tomt. Riksintresseområdesgränsen är dragen mitt över tomten vilket kan antyda att en avstyckning kan vara möjlig. Prästgården har arkitektoniska kvaliteter och utgör ett exempel på senempirens byggnadsstil och borde ha skyddsklass i detaljplan. Fasaden liknar byggnaden på tomt 5 som har skyddsklassade fasader och port. Tingshuset var tänkt att rivas enligt 1966 års detaljplan som fortfarande gäller. Detta genomfördes aldrig och byggnaden byggdes om till bostäder. Tingshusets arkitektur förstärker kyrkomiljön även om byggnaden har ett annat uttryck än flyglarna och trähusen. Tingshuset från väster. Prästgården från kyrkan Vattentornet har heller inget lagstadgat skydd mer än vad som gäller det allmänna varsamhetskravet och förbud mot förvanskning, som gäller enligt PBL kap 8 13 o14. 17

SLUTSATSER. Nedan följer några försök att i bild och text visualisera de tankar som finns gällande områdets utveckling. Detta ställt i relation till de antikvariska värdena. Att skapa boende i norra bergen. Ombyggnad Nybyggnad Vattentornet bör få annan användning. På en del håll har torn konverterats till bostäder. Därvid bör hisslösningen om möjligt utföras invändigt i tornet.(exempel finns i Kumla). Alla utvändiga lösningar är dåliga ur estetisk synvinkel. Detta borde vara möjligt utan att det antikvariska värdet försämras. För bostadsändamål måste ett antal fler fönster tas upp i fönsterlinjerna. Detta kan ske utan att helhetsintrycket förändras eller att byggnaden förvanskas. Bilder 2018 Ombyggnad av skolan till bostäder Skolbyggnaden är i behov av total upprustning och ombyggnad om man vill inrymma annan verksamhet. Gamla skolan är självfallet en historiskt viktig byggnad. Mycket ur Askersundbornas nostalgiska perspektiv men också genom sin centrala placering. Som enskild arkitektonisk byggnad kan man bedöma att den inte är så speciell. Trappgavlarna på frontespisen har ingen historisk förankring i dessa trakter men skapades i början av 1900-talet på ett flertal byggnader i strävan att uttrycka en historisering. Exempel finns på Örebro slott. Byggnaden har en del byggtekniska problem. Ur planeringssynpunkt för området är den begränsande om man skulle vilja skapa ett område med kyrkbykaraktär med mindre byggnader i trä. Här finns mycket kluvna tankar mellan kulturhistorien och det krävs genomgående detaljstudier. 18

Skolan i centralperspektivet av Stora Bergsgatan Skolan tar plats på norra berget. Kyrkan har behov av lokaler. Kyrkan har önskemål om nya lokaler för församlingshem och förvaltning. Ytorna finns i anslutning till kyrkan på kyrkans mark. Detta kräver tillstånd från stift och länsstyrelse. Grusplanen bakom kyrkan kan här få en användning. I gällande plan finns en byggrätt norr om kyrkan som också får användas till samlingslokal eller bostäder. Grusplanen öster om kyrkan är utfyllnad i en bergssänka som fortsätter åt söder i en grop med slyskog som döljer trädgårdsavfall och annat skräp. Tänkbar utbyggnadsplats efter utfyllnad. Inga sprängningar får utföras av berghällarna i området. Även här krävs genomgripande detaljstudier för förändringar och tillskapande av nya lokaler. Länsstyrelsen måste ge tillstånd liksom stiftet. Vackra berghällar finns söder om kyrkan med utsikt över stadskärnan. 19

Avstyckning av prästgårdstomten. Kan prästgårdstomten styckas av? Rent fysiskt så är det möjligt men enligt stiftsstyrelsen så får tomten inte styckas av. Tomten som gick ända ned till ån har kapats i omgångar. En förändring måste prövas av stiftet och av länsstyrelsen. Eventuellt ny byggnation skall i stil, storlek och uttryck anpassas väl i miljön. Till vänster 60-talshusen i mexitegel. En vacker vy nedifrån gatan med kyrkan, vattentornet och gamla tingshuset. Gångstråk med bra belysning och trygghet. Gångvägen från klockaregatan. Gång och cykelvägar från drottning Kristinas väg Sluttningen är en fin park och träden bör behandlas efter trädvårdsplan. Norr om vattentornet bör det gallras. Gångstråken är viktiga i området. Människor går där det känns bäst och det är inte alltid där gångvägarna anläggs. Det skall man planera för. Frågan har ställt om man kan skapa en gångväg från staden till 20

kyrkan. På gamla kartor ser det ut som om Väderkvarnsgatan går upp vid kyrkan. Detta kräver en trappa. Här finns frågetecken om tomten nedanför. Vem skall stå för trappan? Skall den snöröjas? Möjligheterna kanske finns och det är bra att frågan behandlas men det ser svårt ut. Inget är som bekant omöjligt! SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER Sammanfattningsvis kommer man till att det aktuella området på norra berget i stora delar idag är öde och saknar liv och verksamhet. Här känns mörkt på höstkvällarna även om några få lampor finns vid gångvägarna. Grusplanen bakom kyrkan, som är en utfyllnad av den sänka som fortsätter söderut, är en tråkig och svår yta. Tidigare verksamheter i vattentorn och skola är avvecklade och byggnaderna står tomma och är i behov av renovering. Båda byggnaderna är intressanta i sig och bevarandevärda men kan de byggas om till annan användning med bärkraftig ekonomi. En stor utmaning! På sikt skall äldreboendet flytta till lasarettsområdet. Dessa lokaler kan användas till bostäder utan större åtgärder. Inom området finns idag en yta som är parkering som kan bebyggas. Även här kommer behovet av parkeringsplatser att öka. Under de arbetskvällar som förekommit har olika utvecklingsmöjligheter diskuterats. Detta har mynnat ut i ett sammanställt förslag som tillsammans med denna utredning skall ligga till grund för det kommande detaljplaneförslaget. Vad skall man ta hänsyn till? Byggnation på prästgårdstomten är enligt gällande detaljplan inte möjlig. I en kommande detaljplan bör man vid en ändring skriva in ett q3. Nybyggnad skall utformas så att det förstärker hela områdets sammanhängande kulturmiljö. Liksom möjlighet till byggnation på prästgårdstomten så är det möjligt att bygga till vid norra och östra sidan av kyrkan men kyrkans form och läge gör att man i första hand bör se på möjligheterna att bygga på tomten norr om kyrkan och på planen bakom kyrkan utan att bygga ihop byggnaderna En kommunikation mellan en tillbyggnad och kyrka är endast lämplig vid norra ingången ur tillgänglighetssynpunkt. De kulturmiljömässiga bedömningarna är svårare och måste prövas på den enskilda lösningen. En kommunikation är möjlig om man bygger till på grusplanen men den är inte lämplig för allmänhetens tillträde. Om det tillskapas en byggrätt på norra sidan om kyrkan kan man överväga att ta till den i hela långhusets längd. Likaså kan byggrätten på grusplanen förlängas söderut till bergknallen i tomtgräns. Utfyllnad kan ske en bit till. Detta skapar förutsättningar för framtida utveckling. Berg i dagen bör lämnas orört. Gamla barnhemmet har skyddsklass men byggnaden bör få rivas till förmån för annan byggnation om detta är lämpligt. Andra alternativet är att återställa och inlemma i omkringliggande ny bebyggelse i samma skala. Möjligheterna att använda vattentornet bör utredas noggrant. Det har lyckats på andra orter. Å andra sidan är detta ej så brådskande för tornet står i 100 år till utan större åtgärder. Tornet står inte direkt i vägen för annan byggnation. Visst underhåll är dock akut. Skolans framtid måste också stötas och blötas. Kanske hamnar man här i samma dilemma som när det gäller gamla folkets hus. Nostalgiska tankar tar över gentemot drastiska tankar om rivning för att få luft och ljus och möjlighet till andra attraktiva lösningar i området som helhet. Som byggnad anser jag folketshusbyggnaden som mer bevarandevärd än skolbyggnaden om man ser till enbart byggnadens arkitektur. (Sagt utan vetskap om insidan). En spännande fortsättning följer! Örebro 2018-05-17 Arkitektur& Byggnadsvård AB Leif Göthberg Byggnadsingenjör. Certifierad KUL2 21