Beskrivning av Nacka kommuns värderingsmodell av lokaler för skola och förskola

1 (13) 2012-10-23 Beskrivning av Nacka kommuns värderingsmodell av lokaler för skola och förskola I Nacka kommun tillämpas ett hyressystem för de grundskolor och förskolor som kommunen tillhandahåller till både kommunala och privata anordnare. Hyressystemet har till syfte att fördela kommunens lokalkostnader så att effektivitet och hushållning med lokalresurserna främjas. Kostnaden tas ut som en kvadratmeterbaserad hyra, där hyresnivån per kvadratmeter skiljer sig mellan lokalerna. Hyresnivån grundar sig på fyra övergripande parametrar: Det finns fyra övergripande parametrar för bedömningen: Areaeffektivitet Ändamålsenlighet Inomhusmiljö Omgivning Tre av parametrarna ska bedömas i en inventering som genomfördes under hösten 2011, nämligen ändamålsenlighet, inomhusmiljö och omgivning. Areaeffektiviteten är en parameter som utgår från hur stor andel verksamhetsarea som finns i förhållande till byggnadens lokalarea. Parametrarna är uppbyggda av ett antal fastslagna kriterier som används för att värdera lokalerna. Syftet med värderingsmodellen är att skapa en konsekvent bedömning av lokalernas och utemiljöns kvalitéer för verksamheten. Bedömningen enligt värderingsmodellen grundas på hyresgästens perspektiv, alltså inte på fastighetsägarens. Bedömningen görs utifrån de fastslagna kriterier som redovisas i detta dokument. Det är bara de hyrespåverkande faktorerna som ska bedömas och till stöd för bedömningen finns kommunens gränsdragningslista tillgänglig. Parametrar Areaeffektivitet Areaeffektiviteten mäter hur stor verksamhetsarea byggnaden har i förhållande till byggnadens LOA (lokalarea). En hög andel verksamhetsarea ger högre poäng. Anledningen är att hyran debiteras POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset, Granitvägen 15 08-718 80 00 info@nacka.se 716 80 www.nacka.se 212000-0167

2 (13) enligt LOA. Det medför att med en låg andel verksamhetsarea behöver organisationen hyra förhållandevis fler kvadratmetrar än en motsvarande lokal som har en hög andel verksamhetsarea. För utredningen har Fastighetskontoret på Nacka kommun mätt upp verksamhetsarean för varje byggnad. Uppmätningarna finns att tillgå hos fastighetskontoret i Nacka. Definition av verksamhetarea som Nacka har använt sig av är enligt A3 arkitekters metod: LOA subtraherat med ÖVA(övrig area), exempelvis korridorer/kommunikationsytor, kapprum, wc, administrativa ytor och drift/fastighetsytor. Beskrivning av parametrarna ändamålsenlighet, inomhusmiljö och omgivning Var och en av de tre parametrarna har underliggande kriterier som benmämns poängkriterier. Varje poängkriterie är i sin tur uppbyggd av olika delkriterier som ska beaktas och bedömas. Poängen för dessa delkriterier dokumenteras och bygger upp poängkriteriet som dock inte är en summa eller ett snitt av det som ska beaktas, utan är en bedömd helhetspoäng. Poängkriterierna summeras till en totalpoäng för parametern. Parametern i sin tur viktas och beräknas till en totalpoäng som ligger till grund för hyresnivån. Poängskalan som ska användas går från 1-10. Poängen har följande innebörd: 1 Mycket dålig 2 Dålig 3 Nära dåligt 4 Mindre bra 5 OK 6 OK + 7 Bra 8 Mycket bra 9 Utmärkt 10 Outstanding / berömligt I de fall inventeringen finner något oacceptabelt som bedöms kräva omedelbar åtgärd sätts bedömningen till 0. Samtliga punkter som bedöms till 0 ska vidarebefordras till fastighetskontoret för kännedom.

3 (13) Exempel på poängsättning Bedömningsområde Viktning Namn Exempel poängberäkning Effektivitet 30% Parameter = 8 * 30% 1. Areaeffektivitet Poängkriterie 8p Ändamålsenlighet 40% Paramater = (7+8+6)/3 * 40% 2. Anpassning och flexibilitet Poängkriterie 7p 3. Utformning innemiljö Poängkriterie 8p 4. Utemiljö inom tomten Poängkriterie 6p Inomhusmiljö 20% Parameter =(9+8+7)/3 * 20% 5. Inomhusklimat Poängkriterie 9p 6. Ljus Poängkriterie 8p 7. Ljud Poängkriterie 7p Omgivning 10% Parameter =(10+10+9)/3 * 10% 8. Läge i förhållande till kommunikationer och bostäder 9. Trafiksäkerhet i anslutning till anläggningen Poängkriterie Poängkriterie 10p 10p 10. Närmiljön Poängkriterie 9p Totalpoäng = hyresgrundande poäng =8*30%+(21/3)*40%+ (24/3)*20%+(29/3)*10% =7,76 Nedan följer en beskrivning av vad som i stort ingår vid bedömningen av kriterierna som bildar de parametrar som hyran grundar sig på.

4 (13) Ändamålsenlighet Ändamålsenliga lokaler är viktigt för att kunna bedriva verksamheten på ett tillfredsställande sätt. En byggnad med tillhörande utemiljö som är flexibelt användbar och väl anpassad för verksamheten är att betrakta som ändamålsenlig. En högstadieskola som bedöms fullt ut ändamålsenlig bedöms annorlunda om den istället kommer att användas som förskola. 2. Anpassning och flexibilitet 2.1 Lokalers funktion och ändamålsenlighet De lokaler som är viktigast att bedöma är de som används mest frekvent av verksamheten. 2.1.1 Verksamhetslokaler Byggnaden ska vara utformad så att lokalerna är anpassade för och stödjer verksamheten. Lokalernas funktion ska bedömas ur verksamhetens perspektiv. Lokalanvändningen varierar över tiden med hänsyn till verksamhet och organisation. Barnens åldrar spelar också in. Därför är det viktigt att höra efter med verksamhetens representanter hur lokalerna fungerar vid olika aktiviteter. Barnens perspektiv är också viktigt. Det som är bra för en pojke i årskurs åtta behöver per automatik inte vara lika ändamålsenligt för en flicka i sexårsgruppen. 2.1.2 Entréutrymmen Entréutrymmena bör vara utformade så att hämtning/lämning går så smidigt som möjligt ytterkläder och skor ska förvaras på ett bra sätt och ska vara tillgängliga under dagen då barnen rör sig mellan ute- och innemiljö. 2.1.3 Övriga vistelseytor Övriga vistelseytor är t.ex. korridorer, personallokaler, lokaler för skolhälsovård m.m. som ska bedömas för sig utifrån ändamålsenligheten för respektive funktion. 2.2 Måltidskök Måltiden är ett viktigt moment under dagen. Måltiden ska ge näring för att barnen ska må bra och orka med. Måltiderna ska vara en social och gemytlig samlingspunkt under dagen. Den kan också vara en del av skolans profil och pedagogik. I Nacka bedöms det vara en högre kvalitet för verksamheten att ha ett tillagningskök där barnens måltider kan lagas på plats. Det finns i princip fyra nivåer av måltidskök som kan förekomma i inventeringen. Leveranskök som lagar mat till den egna anläggningen och dessutom levererar till andra enheter. Tillagningskök som lagar mat till den egna anläggningen. Mottagningskök som får måltidens huvudkomponent levererad från ett leveranskök och som brukar laga tillbehören som potatis, ris och pasta samt grönsaker och sallader. Serveringskök tar emot alla måltidens komponenter färdiga att servera från ett leveranskök.

5 (13) 2.3 Generalitet Om lokalerna är möjliga att användas till olika aktiviteter är de möjliga att anpassa till verksamheten och medger en större flexibilitet. Det kan beskrivas med att lokalerna är generella. En byggnad med en bra mix av rum som är möjliga att använda på olika sätt ger handlingsfrihet för verksamheten och organisationen. 2.4 Rumssamband Rumssambanden är viktiga för att byggnaden ska fylla sin funktion, brister i sambanden kan utgöra hinder för verksamheten och försvåra samarbetet för olika delar av verksamheten. 2.4.1 Orienterbarhet Det underlättar för personal, elever och besökare om det enkelt går att bilda sig en uppfattning om hur det går att röra sig i och mellan olika lokaler i byggnaden. 2.4.2 Överblickbarhet och logistik Överblickbarhet och bra logistik mellan rum och lokaler inne i byggnaden, och mellan inom- och utomhusmiljön underlättar för de vuxna att kunna se och vara delaktiga i vad som händer under dagen. Överblickbarheten är även bra för besökare som inte hittar i byggnaderna. 2.4.3 Samband ute- och innemiljö Bra samband mellan ute- och innemiljö innebär också en kvalité. Dels för möjligheten att ta sig in och ut ur byggnaden och för kontakten med och upplevelsen av dagsljuset och omvärlden under dagen. 2.5 Kommunikation Bra kommunikation, d.v.s. möjligheten att ta sig mellan lokalerna i en byggnad, men också hur byggnaderna ansluter till varandra är viktigt. Bristande kommunikation är ett hinder i lokalutnyttjandet och försvårar samverkan mellan verksamheterna. 2.6 Tillgänglighet Tillgängligheten ska beaktas ur handikappsynpunkt men också ur ett rent praktiskt perspektiv i det dagliga arbetet. 3. Utformning innemiljö Bedömningen av hur innemiljön är utformad ska göras oavsett vilket skick miljön befinner sig i vid inventeringstillfället. Enda undantaget är om skicket är dåligt till följd av att materialvalet är sådant att det inte är möjligt att hållas i gott skick. Det är bara hyresgrundande åtgärder som ska bedömas. Underhållet sköts periodiskt och det är inte hyresgrundande huruvida underhållet är nyligen utfört eller i väntan på nästkommande periodiska underhåll. Merparten av skolorna har dessutom eget ansvar för det inre underhållet och är inte heller det hyresgrundande. Som stöd för att särskilja hyresgrundande och icke hyresgrundande åtgärder finns kommunens gränsdragningslista tillgänglig.

6 (13) 3.1 Byggnadens själ och karaktär Begreppet vill fånga om byggnaden särskiljer sig och skapar en egen identitet, eller kvalitet, som förmedlas till dem som vistas i byggnaden. Bedömningen avser ett helhetsintryck av byggnadens arkitektoniska kvalitéer. Det är i och för sig en subjektiv bedömning eftersom det finnas skiftande meningar vad som är god arkitektur. Den är ändå viktig att ta med då den är en viktig del i byggnadens utformning som påverkar verksamheten. 3.2 Rumsgestaltning Rumsgestaltningen handlar om hur olika enskilda lokaler är utformade och hur de förhåller sig till varandra och framförallt hur verksamheten påverkas av detta. T.ex. kan en korridor ha en gestaltning som gör att den upplevs oändlig, smal och instängd medan en annan lika lång korridor upplevs som kortare, varierande och luftig. 3.3 Materialval och färgsättning Under denna punkt bedöms endast ytskikt och fast inredning, inte lös utrustning och inredning eftersom den är verksamhetens eget ansvar. Som stöd för att särskilja ansvarsgränserna finns kommunens gränsdragningslista tillgänglig. 3.3.1 Funktionalitet Skol- och förskoleverksamheter använder ofta sina lokaler intensivt. Det är bra om material och färgsättning är hållbara, enhetliga och estetiska. Om materialen är tåliga mot slitage håller de längre, det krävs mindre underhåll och skadegörelsen minskar. Material och färgsättning ska också vara anpassade till verksamhet, åldersgrupper och funktion även ur barnens perspektiv. 3.3.2 Homogenitet, helhet En miljö som är enhetligt utformad till materialval och färgsättning upplevs ofta som hållbar, även när den börjar bli sliten. 3.3.3 Hållbarhet Skolor och förskolor är offentliga miljöer med hårdare slitage och ofta med längre livslängdsperspektiv än andra miljöer. Material med kortare hållbarhet som är svåra eller omöjliga att underhålla bedöms som sämre. Exempel på detta är material som vid slitage och skador kräver byte istället för underhåll. 3.3.4 Estetik Den samlade miljön, ute och inne, ska förmedla någon slags harmoni och funktion som gör miljön attraktiv och tilltalande. Här handlar det om att bedöma den upplevda miljön för både barn och vuxna. 4. Utemiljön inom tomten 4.1 Överblickbarhet En överblickbar tomt är bra så att barn och vuxna kan se varandra. Det underlättar att personalen kan se vad som händer och samtidigt vara en naturlig del av utevistelsen utan att störa barnens

7 (13) aktiviteter. Det kan även öka tryggheten för barnen att se varandra och de vuxna. I den mån fordon av olika slag måste passera gården är överblickbarheten en viktig aspekt för att undvika olyckor och incidenter. En överblickbar tomt behöver inte stå i motsats till 4.2 Variation. 4.2 Variation En varierad tomt stimulerar eleverna till lek, skapande, vila och socialt umgänge. Gården ska också stödja den pedagogiska verksamheten och vara en resurs i undervisningen. En variationsrik gård ger också utrymme för barn i olika åldrar att hitta miljöer som passar just för dem. 4.3 Funktion och ändamålsenlighet Utemiljön ska vara en plats som stimulerar barn och elever att öva sina motoriska och sociala färdigheter på. Miljön ska också stödja den pedagogiska verksamheten. Utemiljön bör erbjuda möjlighet till både lek och rekreation i större grupper eller mer avskilt. Det är viktigt att tomten har en storlek och proportion som är avpassad till verksamheten. En större tomt är inte alltid bättre, så länge som den är tillräckligt stor och i övrigt väl anpassad för verksamheten och organisationen. Kriteriet är detsamma för både yngre och äldre elever, men ska bedömas utifrån den ålder som barnen har. D.v.s. en bedömning av hur väl utemiljön är anpassad för avsedd ålderskategori. 4.3.1 Pedagogiskt På tomten finns en micromiljö som kan användas till att visa exempel från den stora världen. Växtligheten som varierar över året. Platser som kan användas för studier och som utomhusarbetsplats spontant till vardags och för projekt. 4.3.2 Rekreation Här ska finnas platser för lek, lust och vila efter barnens och elevernas egna initiativ. 4.3.3 Motoriskt På tomten ska finnas möjlighet till att springa, hoppa, klättra balansera och att röra sig fritt. Här blir variationen extra tydlig mellan åldersgrupperna. Rörelsemönstren skiljer sig mellan fyraåringar i förskolan och elever i årskurs nio. 4.3.4 Socialt Alla åldrar har behov av socialt umgänge som kan stödjas av utemiljön. Allt från att sitta och pyssla med något i en vrå till att stå och hänga i ett hörn. 4.3.5 Storlek och proportion Den tillgängliga utemiljön bör vara tilltagen så att absolut minst en tredjedel, helst hälften, av barnen/eleverna kan vistas ute samtidigt utan trängsel. Miljö och ytor slits hårdare på en liten gård. En tillräcklig tomt har lättare att behålla sina värden, särskilt när det gäller växtlighet.

8 (13) Inomhusmiljö En bra inomhusmiljö med avseende på klimat, ljud och ljus ger förutsättningar för att elever och personal ska må bra och för att verksamheten ska kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt. För en rättvis bedömning av inomhusmiljön är det extra viktigt att vid besöket lyssna till verksamhetens upplevelse. Inomhusmiljön varierar under dagen och över året och de olika perspektiven ska beaktas i inventeringen. 5. Inomhusklimat 5.1 Rumstemperatur Rumstemperaturen är en viktig faktor som påverkar dem som vistas i lokalerna. Rumstemperaturen ska vara tillräcklig och jämn, vara utan kallras eller drag och begränsa instrålningen av värme eller kyla. Här är det viktigt att lyssna på verksamheten hur rumstemperaturen upplevs, både under dagen, men också över året. 5.1.1 Jämnhet Rumstemperaturen ska upplevas behaglig och vara jämn den tid man vistas i lokalen under dagen. 5.1.2 Temperaturnivå sommar vinter Rumstemperaturen ska upplevas behaglig oavsett årstid. På vintern ska det vara tillräckligt varmt och på sommaren ska byggnaden kunna hålla värmen ifrån sig. Det omvända förhållandet är inte heller ovanligt. Det är kallt inomhus under våren och försommaren för att värmen stängts av enligt almanackan och för varmt under vintern för att man eldar på. 5.1.3 Kallras Rumstemperaturen ska vara jämn i lokalen. Det ska inte finnas partier eller platser som blir svalare, eller rent av kalla, till följd av kallras. 5.1.4 Drag Drag från stängda fönster och dörrar är vanligt liksom golvdrag. Särskilt yngre barn som vistas och leker mycket på golvet påverkas av drag. Drag kan också uppkomma i anslutning till att dörrar öppnas vid passage. Sådant drag kan vara acceptabelt i en lokal som inte används som verksamhetseller vistelseyta. Det är däremot inte bra om drag på grund av dörrslagningar påverkar temperatur och inomhusklimat i t.ex. ett lek- eller skötrum på en förskola. 5.1.5 Värmeinstrålning Byggnaderna bör kunna hålla värmen ute. När solen ligger på och/eller när utomhustemperaturen är hög under en period kan inomhustemperaturen komma att stiga till nivåer som är obehagliga för dem som vistas i lokalerna. 5.2 Möjlighet att vädra manuellt Det är bra att kunna vädra lokalerna manuellt vid behov.

9 (13) 5.3 Torrt/fuktigt klimat Torr eller fuktig luft kan vara besvärande för dem som vistas i lokalerna. Luftkvalitén ska upplevas som behaglig och varken för torr eller för fuktig. 5.4 Ventilationens funktion Ventilationssystemen är en förutsättning för att få in luft i lokalerna som annars är isolerade och täta. Ett bra ventilationssystem kännetecknas av att det ska finnas tillräckligt med luft för dem som vistas i lokalen, att systemet inte bullrar och att luften håller rätt temperatur när den kommer till lokalen. Det bör också finnas möjlighet för verksamheten att påverka ventilationen i den egna lokalen vid behov. T.ex. att kunna forcera luftflödet under en period när många vistas i samma lokal. 5.4.1 Buller Ventilationen ska vara så tyst som möjligt. De ljud som ventilationen alstrar får inte bullra, knacka eller susa på ett sådant sätt att det är störande för dem som vistas i lokalerna. 5.4.2 Luftkvalité Luftens kvalité ska upplevas som behaglig, ren och luktfri. 5.4.3 Drag Ventilationen ska klara tillräcklig luftomsättning utan att det drar i lokalen. Här finns olika ventilationssystem som genererar mer eller mindre drag. 6. Ljus 6.1 Dagsljus Det är positivt med en god dagsljusinströmning i en lokal eftersom dagsljus ger en högre ljuskvalitet och ljusstyrka än artificiell belysning. 6.2 Solinstrålning Solinstrålning kan vara både en tillgång och ett problem. En viss solinstrålning är positiv för ljuset och för upplevelsen av väderleken där ute. Vid för hög direkt solinstrålning är solavskärmning viktigt. Lokaler i norrläge upplevs ofta mörkare, men det kan kompenseras med bra belysning och fönstersättning. Ur temperatursynpunkt har norrläget fördelar under den varma årstiden. 6.3 Möjlighet att se ut Det är bra att kunna se ut. Utblickarna ger kontakt med utemiljön, vad som händer därute, och ger en uppfattning om väder och vind. Utblickarna är viktiga och det är bra om alla, även de minsta barnen, som vistas i lokalerna kan se och ta till sig vad som händer därute. Fönstrens storlek, form och placering är ett viktigt moment att bedöma i anslutning till anpassning och ändamålsenlighet. Fönstren bidrar också till att lokalen i sig upplevs som öppen och luftig.

10 (13) 6.4 Belysning En bra belysning bör bestå av flera olika system, allmänbelysning, arbetsbelysning, punktbelysning och miljöbelysning. Dessutom är det bra om ljusstyrkan kan varieras. Möjligheten att variera belysningen underlättar för verksamheten att använda lokalen på olika sätt. (OBS att det är endast belysningssystem som ingår i hyran som ska bedömas, d.v.s. inte lösa armaturer som t.ex. fönsterbänksarmaturer som räknas till den lösa inredningen.) 6.4.1 Ljusstyrka Ljusstyrkan ska vara anpassad och tillräcklig för att stödja lokalens användning och funktion. Det handlar om en skala från vila, mys och relax, allmän- och arbetsbelysning för studier och aktiviteter, till riktad punktbelysning i anslutning till en laboration. 6.4.2 Variation Variationen syftar till att bedöma om lokalen som sådan medger användningen av olika belysningsslag enligt ovan. 6.4.3 Styrbarhet Det är bra att kunna variera belysningen under dagen. Graden av styrning kan se olika ut, t.ex. en funktion med dimmer, möjligheten att tända o släcka delar av belysningen eller genom att använda olika slag av armaturer i rummet. 7. Ljud 7.1 Ljuddämpning God akustik i verksamhetslokalerna är en förutsättning för en bra vistelse-, studie- och arbetsmiljö. Detta gäller alla lokaler där man vistas under dagen. En dålig ljudmiljö genererar ofta mer ljud, eftersom de som vistas där försöker överrösta (o-)ljudet i lokalen. 7.1.1 Verksamhetslokaler I verksamhetslokalerna varierar behovet av akustik och ljuddämpning beroende på vilken verksamhet som bedrivs där. I undervisningslokalerna är taluppfattbarheten viktig för att eleverna ska kunna ta till sig undervisningen. I musiksalar ska ljudmiljön vara anpassad för just ljud och klang, samtidigt som musiken i sig kan bli störande för kringliggande lokaler. I idrottssalarna är idrottslärarnas arbetsmiljö viktig då aktiviteterna ofta är högljudda. Bibliotek, studierum och läs- och mysrum har sina förutsättningar som ska beaktas. 7.1.2 Övriga vistelseytor Matsalar, skåp- och studiehallar och uppehållsytor är exempel på övriga vistelseytor där ljuddämpning och akustik får bedömas utifrån funktionen, men också utifrån hur länge man vistas i respektive lokal. Eleverna kanske bara är 30 minuter om dagen i matsalen, medan personalen har sin permanenta arbetsplats där. 7.1.3 Kommunikationsytor

11 (13) Med kommunikationsytor menas korridorer och passager som inte är tänkta att fungera för stadigvarande vistelse. Här ska man kunna passera utan att störas av ljudmiljön. Ljud från kommunikationsytorna får inte heller störa intilliggande verksamhetslokaler. 7.2 Taluppfattbarhet En god taluppfattbarhet är viktig för att de som vistas i lokalerna ska kunna höra vad som sägs, och för att kunna kommunicera med varandra, utan att behöva höja rösten. 7.3 Lyhördhet/Överhörning Det får inte vara lyhört mellan lokalerna. Aktiviteterna i ett rum, eller passerande i en korridor, får inte störa verksamheten i intilliggande lokaler. Omgivning I bedömningen av omgivningen bedöms objektets läge i förhållande till närliggande aktiviteter, bostäder, annan bebyggelse, trafik och säkerhetsfaktorer i omgivningen utanför den egna tomten. Merparten av parametrarna som ska bedömas går inte att se och rektor/förskolechef med medarbetare måste intervjuas om förutsättningarna. 8. Läge i förhållande till kommunikationer och bostäder 8.1 Närhet och säkerhet till kollektiva färdmedel Närhet till kollektiva färdmedel är fördelaktigt. Det är inte bara avståndet som ska bedömas utan också hur lätt och säkert det är att ta sig mellan t.ex. busshållplatsen och skolan/förskolan samt vilken typ av hållplats det rör sig om (tätt trafikerad med alternativa färdriktningar kontra glest trafikerad av enstaka färdmedel). Närhet till kollektiva färdmedel underlättar också för verksamheten att åka någonstans med klasser och barngrupper. 8.2 Närhet till bostadsområden Det är bra för både skolor och förskolor att vara belägna i, eller i anslutning till, bostadsområden. Det är vanligt att man väljer en verksamhet som ligger nära bostaden, framförallt när det gäller förskoleverksamhet. En perifert belägen anläggning utan kringliggande närhets- eller upptagningsområde kan få svårigheter att fylla sin verksamhet. Närheten till bostäderna innebär ofta, men inte alltid, att barn och föräldrar lätt kan ta sig mellan skolan/förskolan och bostaden. 8.3 Väg till skolan/förskolan Här bedöms vägarna i skolan/förskolans närhet. Det är inte möjligt att ge en rättvisande bild för alla barns väg hemifrån och till skolan. Bedömningen ska ge en bild av om det är möjligt att ta sig till och från anläggningen på ett enkelt och säkert sätt. Är lokalen belägen nära ett stort bostadsområde, är det då lätt att ta sig därifrån? Är lokalerna omringade av stora vägar utan över- eller undergångar?

12 (13) Med andra ord - finns det möjlighet att ta sig sista biten till skolan/förskolan på ett bra sätt? 9. Trafiksäkerhet i anslutning till skolan/förskolan 9.1 Vid angöring Ur omgivningens synvinkel ska det vara möjligt att passera skolan/förskolan på ett säkert sätt under den tid när barnen anländer eller lämnar anläggningen. Föräldrar och barn, tillsammans eller själva, eller andra besökare måste kunna ta sig till och från anläggningen på ett smidigt och tryggt sätt. 9.2 Vid leveranser Varor ska kunna levereras till lokalerna på ett sätt som inte äventyrar barn eller vuxnas säkerhet. Helst ska transporter undvikas helt över områden eller platser där barnen vistas. 9.3 Väg till kompletterande lokaler utanför tomten Vägar till lokaler som ligger utom skoltomten, t.ex. idrottssal, bibliotek eller samlingssal, ska bedömas. De ska vara så säkra som möjligt för barnen/eleverna med hänsyn till tillgängliga gångvägar och/eller trafikerade vägar. 10. Närmiljön 10.1 Närhet till aktiviteter Det är en fördel om anläggningen ligger nära sådana aktiviteter som kan vara en extra resurs och tillgång för verksamheten. Det ska vara lätt för klasser och grupper att ta sig dit, men även för enstaka elever. Det kan handla om t.ex. simhall, bibliotek, 4H-gård, idrottsanläggning, friluftsgård, lekpark eller liknande. 10.1.1 Sport Finns sport- och idrottsanläggningar i närheten som är en resurs för barn och elever i de åldersgrupper som finns i organisationen? 10.1.2 Kultur Finns t.ex. teatrar, biografer eller museer tillgängliga för verksamheten? 10.1.3 Friluftsliv Finns friluftsgård, mulleverksamhet, naturmiljöer eller andra friluftsaktiviteter i anläggningens närhet? 10.2 Kvaliteter och brister i närmiljön Med närmiljön menas närområdet utanför tomten. I miljön närmast anläggningen är det viktigt att fånga upp brister och kvalitéer som tex mycket trafik, störande verksamheter, lättillgängliga grönstråk och natur etc.

13 (13) 10.2.1 Visuellt Hur är det visuella intrycket i anläggningens närmiljö? Ängar, sjöutsikt och vackra byggnader eller rangerbangård och bullerplank? 10.2.2 Ljud Är området bullrigt av trafik och verksamheter eller tyst och fridfullt? Är eventuella störningar periodiska eller statiska? 10.2.3 Olycksrisk Finns risk för olyckor t.ex. p.g.a. trafik, naturmark med farliga stup, obevakad järnvägsövergång etc.? 10.2.4 Socialt Inbjuder omgivningen till vistelse och socialt umgänge eller lämnar man hellre platsen p.g.a. otrivsel?