REKOMMENDERAD FILTRERING. Enligt EN samt enligt Eurovent 4/23

Relevanta dokument
REKOMMENDERAD FILTRERING - Enligt EN 13779

INTERNATIONELL STANDARD ISO 16890

Råd vid val av filterklass - standard EN13779 och EN779. Vägledning till dig som köper in luftfilter

i n o m h u s l u f t e n s k v a l i t e t I AQ Camfil Farr broschyr SS-EN 13779:2007 europeisk standard Camfil Farr clean air solutions

Val av filter klassade. allmänventilation. Eurovent 4/ Första utgåvan (uppdatering 1)

VAL AV FILTER KLASSADE ENLIGT EN ISO FÖR ALLMÄNVENTILATION

Leadership in Filtration. ISO En guide till den nya standarden för luftfiltrering.

ENERGIASPEKTER & EFFEKTIV FILTRERING

foto: RESEMA LUFTFILTER energiklassificering enligt Eurovent 4/11

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats

ENERGIASPEKTER & EFFEKTIV FILTRERING

Lösningar för ren luft

Smarter Choices, Better Air.

Filterguiden DinairS GUiDE TiLL ETT EnKLarE OCH BaLanSEraT FiLTErVaL Dinair ab SVaLÖV STOCKHOLM GÖTEBOrG FaLUn

Filterguiden. Dinairs guide till ett enklare och balanserat filterval

KOMMENTARER TILL BEDÖMNING OCH PARTIKELTYPER

Arbetsmiljö. Skyddsutrustning förr. Statens kriminaltekniska laboratorium - SKL Sign/Enhet 1

IBLAND MÅSTE DU GÅ LÅNGT TILLBAKA FÖR ATT VARA MODERN CITY M LUFTRENARE FRÅN CAMFIL. Camfil Clean Air Solutions 1

BASF Coatings Safety Week. Andning

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Luftmätningar i Ystads kommun 2012

INSTRUKTIONSMANUAL PM1 TRACKER. Gör det osynliga synligt: Mät och förbättra din IAQ. Clean air solutions

Hur påverkas inomhusluftens föroreningsinnehåll av uteluftens kvalitet? Ventilation och filtrering

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

BioZone PowerZone för sanering


Miljömedicinsk bedömning av utsläpp av trafikavgaser nära en förskola

BioZone MobiZone III. GENUINE PURE AIR ON-THE-GO Ren Luft Överallt. Användningsområden:

Blueair Classic 200, 400, 500 & 600 serien Hög prestanda, hög kvalitet

Hur farlig är innerstadsluften och kan man bo hälsosamt på Hornsgatan? FTX Ventilation samt hög Filtrering är det en bra lösning?

Partiklar i luft generellt och i Oxelösund. Gun Löfblad Profu

ENERGIKLASSIFICERING FÖR ALLMÄNVENTILATION LUFTFILTER baserad på standarden EN ISO 16890

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

DC AirCube. DC AirCube luftrenarna som tar hand om det farliga luftburna dammet innan det hamnar i dina lungor.

E 4 Förbifart Stockholm

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

DC AirCube. Absolut dammfritt sedan DC AirCube luftrenarna som tar hand om det farliga luftburna dammet innan det hamnar i dina lungor.

Luften ute försämrar vår hälsa. hur och varför måste vi rena luften i våra fastigheter?

Levande filter. Produktpresentation. Sidan 1 av 5

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Gasfiltrering. av fria molekyler, adsorption och kemisorption

BioZone AirCare. Användningsområden: BioZone AirCare installeras i soprum och ersätter effektivt kyla till en bråkdel av kostnaden.

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon?

Racoon Miljöfilter AB

DET HÄR ÄR RESEMA - Din rådgivare för optimal luftfiltrering

Städning och ventilation

BioZone Scientific International Inc. Luftrening i ventilationssystem

PlasmaMade och ren luft Så säljer du ren luft till alla, överallt V

Information om luftmätningar i Sunne

EN LITEN HANDBOK OM INOMHUSLUFT FÖR ELITIDROTTARE. Inomhusluftkvalitet IAQ Indoor Air Quality

Tack vare min BioZone har jag sovit flera nätter i rad utan att drabbas av astmaanfall Ulrika, Kyrkby.

lindab vi förenklar byggandet LindabRenrum Produktöversikt renrum

NordiCarb Kolfilter - ren luft på enklare sätt

CamCleaner luftrenare. CamCleaner luftrenare. Camfil Farr - clean air solutions

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Fördjupad utvärdering Frisk luft. Frisk luft. Fler genomförda åtgärder bäst för luften! NATURVÅRDSVERKET/SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY

EN SUNDARE ARBETSMILJÖ MED BÄTTRE INOMHUSLUFT

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Nanopartiklar i luften du andas

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Intelligent Air Solutions Produktöversikt

SYNSAFE REVO SYNSAFE REVO A CLEAN AIR WORLD DET REVOLUTIONERANDE LUFTFILTRET

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

VEX300T. Ny aggregatserie som ger ett perfekt inomhusklimat

Fresh air for the future

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Andas frisk luft hemma

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

NYA BENÄMNINGAR I SAMBAND MED ISO 16890

SWEGON HOME SOLUTIONS

Leadership in Filtration. eco16 Ren luft till lägsta möjliga pris.

Genano Svenska AB. Genano-metoden för en bättre inomhusmiljö

Säkerhetsdatablad Sida 1/6 Enligt 91/155/EEG

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

SÄKERHETSDATABLAD BASTA SILICONE SPRAY

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Säkerhetsdatablad. 1. Namnet på produkten och företaget

Bostadsaggregat RECOM 4. Experter på inneklimat i lågenergihus

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2012

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Gyllebo Plantskydd Pulver Säkerhetsdatablad

SvD: Luften inomhus lika farlig som luften utomhus. Stockholms Universitet, inst. för Tillämpad Miljövetenskap

Sänkt hastighet minskar mängden skadliga partiklar

Produktmanual Purezone 3-i-1 Plasma

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Uppgifter om tillverkare/leverantör. Postadress: Box Telefon: Telefax:

Naturvårdsverkets författningssamling

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

ENERGY EFFICIENCY. CAMFIL Opakfil ES OPGP-F7-0592/0592/0296-ES-25-B00

Säkerhetsdatablad. 1. Namnet på produkten och företaget

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

Personlig skyddsutrustning är en nödlösning. Marianne Andersson mätingenjör Arbets- och miljömedicin

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Transkript:

REKOMMENDERAD FILTRERING Enligt EN 13779 samt enligt Eurovent 4/23

LUFTKVALITÉN ÄR VIKTIG FÖR VÅR HÄLSA Luft är avgörande för mänsklighetens överlevnad. Endast små förändringar i sin kombination gör den oanvändbar för människor och djur. Om vi under en längre tid utsätts för förändringar i luftens blandningsförhållande kan det ha stor inverkan på vår hälsa. Eftersom vi också producerar koldioxid behöver vår kropp ca 5 m³/h frisk luft för att hålla mängden koldioxid under en livshotande nivå. När du installerar ett luftbehandlingsaggregat räcker det att fastställa mängden luft som erfordras, vanligtvis ligger det mellan 15 till 20 m³ per person och timme. Större luftvolymer kan dock behövas för att hantera behovet av värme och kyla eller för att föra bort förorenad luft. LUFTEN VI ANDAS BESTÅR AV MÄNGDER PARTIKLAR I luften vi andas finns mängder av partiklar och luftföroreningar som frigörs både vid naturliga processer såsom erosion via vind, avdunstning, jordbävningar, men också på grund av mänsklig aktivitet såsom utsläpp från industrier och fordon med mera. Partiklar som finns svävande i luften kallas aerosoler. Luft innehåller alltid föroreningar och de är av avgörande betydelse för vår hälsa. Att hålla luften ren från stoft och aerosoler är ett måste för att vi ska håller oss friska. Allt levande drabbas av olika typer av luftföroreningar, men även vår miljö tar skada av föroreningar i luften. De påverkar absorptionen av ultraviolett ljus, bildandet av moln och utvecklingen av statisk elektricitet i atmosfären. Bakterier kan också finnas i luften och generellt överförs de av fibrer och andra partiklar. Människor som lider av hösnuva känner till effekterna dessa partiklar har på andningsorganen. Djurfibrer kan också orsaka en allergisk reaktion. Tobaksrök innehåller väldigt fina partiklar som kan irritera luftvägarna och de är mycket hälsofarliga att andas in. För att bli av med dessa partiklar krävs filter av hög kvalitet.

HÄLSOEFFEKTEN Luft som innehåller mycket stoft kan leda till bland annat huvudvärk, irriterade ögon och trötthet. Sick-Building-Syndrome är vanligen orsakat av att luftfiltren inte byts med rätt tidsintervaller. De flesta tillverkare av luftfilter redovisar ett rekommenderat sluttryckfall som oftast baseras på filtrets tekniska egenskaper. Men hänsyn tas inte till ansamlingen av bakterier och hälsofarliga föroreningar/stoft. På så sätt kan mikroorganismerna i filtret föröka sig och frisläppas ut i ventilationsluften. Det är därför viktigt att byta filter i rätt tid. Partiklar från dieselavgaser fortsätter att vara ett stort problem i våra städer. Dagens dieselmotorer med avancerade avgassystem skapar mycket fina partiklar som kan fastna och håller sig kvar på pollen vilket orsakar allergiska reaktioner. Världshälsoorganisationen WHO har omklassificerat dieselavgaser från att eventuellt vara cancerframkallande till att vara cancerframkallande. De uppmanar människor att minska exponeringen för dieselavgaser så mycket det är möjligt. Dieselavgaser är idag placerat i Grupp 1- Ämnet är cancerframkallande, samma grupp som asbest, arsenik, ultraviolett strålning, passiv rökning med flera. SMÅ PARTIKLAR ÄR DE FARLIGASTE Mikroskopiska sotpartiklar. Partiklar av 0,3-1 mikron (μm) är mycket fina partiklar som kan tränga in i våra andningssystem och in till lungblåsorna, ultrafina partiklar och lösliga föreningar kan tränga ända ut till blodomloppet. Större partiklar blir kvar i den övre delen av luftrören och når inte lungorna. Tyvärr kan grova filter inte filtrera partiklar under 1 μm i storlek. Finfilter däremot har en hög verkningsgrad mot mindre partiklar och kan filtrera cirka 95 till 100 % av partiklar i storleken 1 μm. Dieselavgaser är klassat som cancerframkallande enligt WHO. Diagrammet visar andelen partiklar i förhållande till deras storlek som kan tränga in i den mänskliga lungan. Förbränning är en av de största bidragande källorna till de allra minsta och farligaste partiklarna, de så kallade nanopartiklarna, det krävs högeffektiva luftfiltersystem för att filtrera bort dessa partiklar.

EUROVENT 4/23-2018 VAL AV FILTERKLASSER (ISO 16890) WHO presenterar riktlinjer med accepterade gränsvärden (tröskelvärden) för partikelkoncentrationer i luften vi andas. Gränsvärdena syftar till att uppnå så låg partikelkoncentration som möjligt, eftersom inga riskfria tröskelvärden för hälsan har kunnat identifieras. När man väljer filterklass beaktas följande gränser för årsmedelvärde: Årsmedelvärde för PM2,5 Årsmedelvärde för PM10 < 10 μg/m3 < 20 μg/m3 För närvarande finns inga rekommendationer för koncentrationen av PM1. För att besluta om rätt filterklass måste man ta hänsyn till uteluft och till vilken kategori av inomhusmiljö det är vi ska skydda. I denna rekommendation definieras 3 uteluftkategorier (ODA) och 5 tilluftskategorier (SUP1-5). KATEGORISERING AV UTOMHUSLUFTEN (ODA) KATEGORI ODA 1 ODA 2 ODA 3 AVSER UTOMHUSLUFTS- KATEGORIER Där WHO:s riktlinjer för årsmedelvärde är uppfyllda: (PM2,5 < 10 µg / m³) (PM10 < 20 µg / m³) Där partikelhalten överskrider WHO:s riktlinjer med en faktor upp till 1,5. Årsmedelvärde: (PM2,5 < 15 µg / m³) (PM10 < 30 µg / m³) Där partikelhalten överskrider WHO:s riktlinjer med en faktor större än 1,5. Årsmedelvärde: (PM2,5 > 15 µg / m³) (PM10 > 30 µg / m³) LUFTKVALITET Utomhusluft som endast tillfälligt kan vara dammig Utomhusluft med höga partikelhalter. Mindre städer med industri och förorenat centrum. Utomhusluft med mycket höga partikelhalter. Större städer med industrier och förorenat centrum.

KATEGORISERING AV INOMHUSMILJÖ (SUP1-5) KATEGORI AVSER TILLUFTSKATEGORI ALLMÄN VENTILATION INDUSTRIVENTILATION (som uppfyller gränsvärden i WHO:s riktlinjer) SUP 1 Årsmedelvärde: (PM2,5 < 2,5 µg / m³) (PM10 < 5 µg / m³) - Tillämpningar med höga hygienkrav Exempel: Sjukhus, läkemedels-, elektronik- och optisk industri, tilluft i renrum. SUP 2 Årsmedelvärde: (PM2,5 < 5 µg / m³) (PM10 < 10 µg / m³) Rum avsedda för permanent vistelse Exempel: Förskolor, kontor, hotell, bostäder, mötesrum, utställningshallar, konferensrum, teatrar, biografer, konsertsalar. Tillämpningar med medelhöga hygienkrav Exempel: Livsmedelstillverkning. SUP 3 Årsmedelvärde: (PM2,5 < 7,5 µg / m³) (PM10 < 15 µg / m³) Rum där människor vistas tillfälligt Exempel: Lager, köpcentrum, tvättrum, serverhallar, kopiatorrum. Tillämpningar med basala hygienkrav Exempel: Livsmedelstillverkning med basala hygienkrav. SUP 4 Årsmedelvärde: (PM2,5 < 10 µg / m³) (PM10 < 20 µg / m³) Rum där människor vistas kortvarigt Exempel: Toaletter, förråd, trapphus Tillämpningar utan hygienkrav Exempel: Allmänna produktionsområden inom fordonsindustrin SUP 5 Årsmedelvärde: (PM2,5 < 15 µg / m³) (PM10 < 30 µg / m³) Rum där ingen vistas Exempel: Soprum, datacenter, underjordiska bilparkeringar. Produktionsområden inom tung industri Exempel: Stålverk, smältverk, svetsanläggningar.

KATEGORI SUP 1 SUP 2 SUP 3 SUP 4 SUP 5 ODA 1 epm1 60% epm1 50% epm2,5 60% epm10 60% epm10 50% ODA 2 epm1 80% epm1 70% epm2,5 70% epm10 80% epm10 60% ODA 3 epm1 90% epm1 80% epm2,5 80% epm10 90% epm10 80% För de mest krävande tillämpningarna med höga eller medelhöga hygienkrav (SUP1 och SUP2) rekommenderas epm1. För lokaler med basala och låga hygienkrav (SUP3) rekommenderas avskiljning i klass epm2,5. För tillämpningar med mycket låga eller inga hygienkrav (SUP4 och SUP5), visas avskiljning i klass epm10. SKYDD AV VENTILATIONSSYSTEM Förutom att filter skyddar ventilerade rum från alltför höga föroreningsnivåer, skyddar dem även ventilationssystemet. Därför ska den lägsta filterklassen vara epm10 50% för att hålla ventilationssystemet rent. TILLÄGG NÄR GASFILTRERING TILLÄMPAS (ISO 16890) Gasfiltrering som komplement till partikelfiltrering krävs i följande kombinationer av luftkvalitet utomhus (gasformiga föroreningar) för att uppnå önskad tilluftkvalitet inomhus: LUFTKVALITET UTOMHUS ODA (G) 1 TILLUFTSKVALITET SUP 1 SUP 2 SUP 3 SUP 4 SUP 5 Rekommenderas ODA (G) 2 Krävs Rekommenderas ODA (G) 3 Krävs Krävs Rekommenderas G= gasfilter dvs. aktivt kolfilter för filtrering av gasformiga och molekylära föroreningar

EN 13779 kommer inom kort att ersättas av EN 16798-3 som är baserad på filterklassning enligt ISO 16890 REKOMMENDERAD FILTRERING ENLIGT EN 13779 Kvaliteten på utomhusluften har klassificerats i EN 13779 samtidigt som det specificeras noggrant vilken filterklass som krävs för att uppnå önskad kvalitet på inomhusluften. Standarden syftar på att uppnå behaglig och hälsosam inomhusluft (IAQ) under alla årstider med acceptabla installations- och driftskostnader, med hänsyn tagen till uteluften. Om du t.ex. befinner dig i innerstadsmiljö ODA 3 så krävs slutstegsfilter av typ F9 kombinerat med gasfilter (GF) som tar bort gasformiga (molekylära) föroreningar för att uppnå en skälig inomhusmiljö (IDA 1 eller IDA 2). KATEGORIER AV UTELUFT ENLIGT EN13779: 2007 Uteluften indelas i tre nivåer, från ODA 1 (ren luft som endast tillfälligt förorenas t.ex. av pollen) till ODA 3 (mycket höga koncentrationer av gasformiga föroreningar och partiklar). KATEGORI KONCENTRATIONSNIVÅER LUFTKVALITET CO 2 (ppm) CO 2 (mg/m³) PM10 (μg/m³) SO 2 (μg/m³) NO 2 (μg/m³) ODA 1 350 < 1 < 20 < 5 5-35 ODA 2 400 1-3 10-30 5-15 15-40 ODA 3 450 2-6 20-50 10-50 30-80 Landsbygd eller glest befolkade byar Mindre städer med industri och förorenat centrum Större städer med industrier och förorenat centrum Tillämpningen av denna klassificering beror på de kriterier som används eftersom det idag inte finns någon enhetlig global riktlinje för alla föroreningar. Det är dock klart att den potentiella inverkan av blandningar av föroreningar snarare än bara enskilda föroreningar bör beaktas vid fastställandet av ODA klassificeringen.

Definition och principiella källor, Världshälsoorganisation WHO 2005 (uppdaterad 2011): PM (Particulate matter) drabbar fler människor än någon annan förorening. De viktigaste komponenterna i PM är sulfat, nitrat, ammoniak, natriumklorid, kol, mineral stoft och vatten. Den består av en komplex blandning av fasta och flytande partiklar av organiska och oorganiska substanser som är suspenderade i luften. Partiklarna enligt deras aerodynamiska diameter, som antingen PM10 (partiklar med en aerodynamisk diameter mindre än 10 μm) eller PM2.5 (aerodynamisk diameter mindre än 2,5 μm). De senare är farligare eftersom de vid inandning når de perifera regioner i bronkioler och påverkar gasutbytet i lungorna. PARTIKLAR OCH RIKTVÄRDEN PM 2,5 10 μg/m3 årsmedelvärde 25 μg/m3 24-timmars medelvärde. PM10 20 μg/m3 årsmedelvärde 50 μg/m3 24-timmars medelvärde. Typiska gasformiga föroreningar som ska beaktas vid bedömningen av ODA är kolmonoxid (CO), koldioxid (CO2), svaveldioxid (SO2), kväveoxider (NO2) och flyktiga organiska föreningar (VOC). Inomhusmiljön påverkas i förhållande till hur reaktiva dylika föroreningar är i uteluften. KATEGORIER AV INOMHUSLUFT ENLIGT EN 13779:2007 KATEGORI BESKRIVNING AV INOMHUSLUFTENS KVALITET CO2 (PPM) UTOMHUSLUFT M³ / H PER PERSON (GÄLLER RÖKFRIA OMRÅDEN) IDA 1 Hög < 400 > 54 IDA 2 Medium 400-600 36-54 IDA 3 Måttlig 600-1000 22-36 IDA 4 Låg >1000 < 22

FILTERREKOMMENDATIONER FÖR ATT UPPNÅ OPTIMAL IAQ (INOMHUSLUFT KVALITET) EN13779: 2007 När nivån av föroreningar i utomhusluften har klassificeras rekommenderas korrekt filterlösning för optimal inomhusmiljö. Sammanfattning visas i tabellen nedan (definition av filterklasser enligt EN779:2012). KATEGORI IDA 1 IDA 2 IDA 3 IDA 4 ODA 1 F9 F8 F7 M5 ODA 2 F7+F9 M6+F8 M5+F7 M5+M6 ODA 3 (hög koncentration av stoft och/eller gaser) F7+F9+GF* F7+F8+GF* M5+F7 M5+M6 Om det endast finns ett filtersteg ska den högsta angivna filterklassen användas. * Anm. GF gasfilter dvs. aktivt kolfilter för filtrering av gasformiga och molekylära föroreningar

Resema har ett stort utbud produkter och finns till för dig som rådgivare för att hitta optimala luftfiltreringslösningar. AKTIVT KOLFILTER - PATRON AKP AKP är utformad för att adsorbera och binda gas och illaluktande föroreningar. Patronerna kan installeras på renluftsidan eller längre in i systemet. Tack vare sitt enkla modulsystem kan de lätt hopfogas till större enheter. Skadliga gasblandningar kan filtreras i flera etapper med en impregnering som passar varje specifik nivå. CITYFILTER, RESAC CARB F7 AKTIVT KOL + F7 GLAS (epm1 60%) Finfilter och gasfilter i ett, utformat för adsorption av besvärande lukt samt gasformiga och hälsovådliga föroreningar i t.ex område med mycket trafik. Krävs enligt eurovent 4/23-17 för ODA3 - SUP2 Utformad för att uppnå optimal inomhusmiljö enligt EN 13779:2007 Neutraliserar lukter och farliga föroreningar Hög kolmängd > 4 kg + F7 Microglas Enligt ISO 16890 epm1 60% Hög partikelfiltrering Kan beställas i specialstorlekar Dubbelt skydd av all inkommande luft Andas ren luft i stadsmiljö!

STOPPAR ÖVER 90% AV DE HÄLSOFARLIGA PM1 PARTIKLARNA! CERTIFIERAD Med P-märkningen får du en garanti att vårat F9 microglas fångar upp över 80% av partiklar med en storlek mindre än 0,4 µm under hela sin livslängd. Jämför detta med ett vanligt F7 filter som enligt standard EN779:2012 endast behöver klara 35% av 0,4 µm partikeln. epm1 80% krävs enligt eurovent 4/23-17 för ODA3 - SUP2 epm1 90% RESEPAC CARB KOMPAKTFILTER Resepac Carb är utformat för att adsorbera besvärande lukt samt gasformiga och hälsovådliga föroreningar. FILTERSKÅP OCH MONTERINGSSYSTEM Resema erbjuder ett brett utbud filterskåp och monteringssystem för nybyggnation eller renoveringar. Kan med fördel användas för filtrering och borttagande av odörer från kök, tobak, omklädningsrum m.m. RESAC F7 - P-MÄRKT (epm1 70%) CERTIFIERAD P-märkning är en kvalitetsgaranti att filtret har mycket goda långtidsegenskaper i verklig driftsmiljö och håller en mycket god kvalité över hela sin livslängd. epm1 70% krävs enligt eurovent 4/23-17 för ODA2 - SUP2. Mycket god kvalité över hela sin livslängd

RESEMA LUFTFILTER STOCKHOLM Tritonvägen 15, Lastkaj A 171 54 Solna Strand Tel: 08-448 13 88, Fax: 08-604 84 98 GÖTEBORG Södra Långebergsgatan 20, 436 32 Askim Tel: 031-28 43 55, Fax: 031-28 43 65 MALMÖ Bronsyxegatan 8, 213 75 Malmö Tel: 040-94 42 20, Fax: 040-94 42 40 KATRINEHOLM Tel: 0730-74 57 01 ÖSTERSUND Gränsgatan 1, 831 33 Östersund Tel: 0706-24 99 36 KÖPENHAMN, DANMARK Resema A/S Valhøjs Alle 179, 2610 Rødovre CVR 38637614 Tlf.: +45 4124 4444 HUVUDKONTOR Box 159, 573 22 TRANÅS Tel: 0140-38 52 50, Fax: 0140-38 52 60 web: www.resema.se e-post: info@resema.se Versionsnummer: 300:09:1018