Inomhusklimat i trähus Värme, energi och hälsa Presentation av resultat från forskningsprogrammet Wood2New Tomas Nord, LiU Kristine Nore, Treteknisk Seminarium för ingenjörsmässigt byggande med trä Hotell Rival, Stockholm 23 maj 2017
Innehåll Trä i byggande Trä och hälsa Trä och energi och värme Framtid
Skogens lugn vs Stadens larm
Vem bedömer inomhusklimat, och hur? Hur påverkar material inomhus de boende?
Trä påverkar inomhusklimatet på sätt som kan vara svårt att beskriva i byggregler Fukt Dimensionsstabilitet Emissioner av ämnen Färgförändringar Temperatur Akustik Lukt Patina Färger Taktilitet
Bra inomhusmiljö?
Apples nya huvudkontor
Trä/ naturliga material och välbefinnande University of British Columbia 2014 Hälsoupplevelsen Kontorsmiljöer med olika material Resultat: Ökad andel trä -> lägre psykisk stress
Trä/ trämaterial i hälsovården Naturutsikt, naturligt ljus, växter inomhus och interiört trä. Bättre patientmående Snabbare återhämtning Mindre mängd medicin Upplevde mindre smärta Källa: Augustin och Fell, 2016)
Trä/ trämaterial i skolor Naturligt ljus - Eleverna lär sig 20 till 25 % snabbare Rum med växter ökar inlärningen Gröna väggar förbättrar akustik och luftkvalitet CO2 nivåer Minskad frånvaro med upp till 3,5 dagar per elev Källa: Daly et al., 2010; Knight, 2009; Smith, 2008
Wood2 New - Vad och Varför? Projektets målsättningar Att identifiera nya möjligheter samt begränsningar för ett ökat bruk av trä inomhus Att bedöma den positiva påverkan av trä på människans välbefinnande Att utveckla, designa och bedöma koncept för hållbara, funktionella interiöra trämaterial, produkter och system med mervärde Att utveckla nya affärsmodeller för specifika marknadssegment Project Wood2New baseras på en iterativ inlärningsprocess och nära samarbete mellan parterna inom forskning och industri
Kontexten och genomförandet Emissioner och inomhusklimat Personligt välbefinnande Rumslig design Fukt och Energieffektivisering
Inomhusklimatet i 13 nybyggda hus, boendes upplevelse och medicinska status
Initialt negativa värden utjämnade över tid, och istället positiva upplevelser. 10000 TVOC emissions - comparison of construction types VOC och Formaldehyd Byggmaterial, boendes livsstil och möblering påverkar Hälsostatus hög och positiv under hela perioden Egenbedömningen av hälsa mycket positiv och god TVOC [µg/m³] Formaldehyde [µg/m³] 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0-3 -1 1 3 5 7 9 11 13 15 months after move in 400 350 300 250 200 150 Formaldehyde emissions - comparison of construction types concrete solid wood timber frame concrete, reference (n=1) solid wood, mean (n=6) timber frame mean (n=6) strongly elev. distinctly elevated slightly elevated average low www.wood2new.org 100 50 0-3 -1 1 3 5 7 9 11 13 15 months after move-in 0.5h average (100µg/m³) 24h average (60µg/m³)
Kontexten och genomförandet Emissioner och inomhusklimat Personligt välbefinnande Rumslig design Fukt och Energieffektivisering
WP4 undersökte vilka egenskaper hos trä som ger positiva känslor
Undersökning av hur trämaterial påverkar hälsotillstånd indikerar att trä kan ha positiv effekt. Fler undersökningar behövs... www.wood2new.org
Kontexten och genomförandet Emissioner och inomhusklimat Personligt välbefinnande Rumslig design Fukt och Energieffektivisering
5% träbelagd väggyta, 50% synligt trä på möbler 0% träbelagd väggyta, 50% synligt trä på möbler 5% träbelagd väggyta, 75% synligt trä på möbler 17% träbelagd väggyta, 0% synligt trä på möbler
Designguide: Energieffektiva interiörer Positivt med naturutsikt framför storlek på fönster Träytor, helst obehandlade upplevs som naturliga och mest positiva. Massivt trä upplevs som ekologiska och miljövänliga www.wood2new.org
Omsorgsmiljöer Building Byggnadsår Yta m 2 Palttina daghem och bycentrum 2006 1656 Tillinmäki daghem 2012 1285 Hiirisuo lekplats och daghem 2013 499 Pikku-Paavali daghem 2014 1323 Onni vårdhem 2007 2760 Pikku-Paavali Palttina Tillinmäki Hiirisuo Onni
Designguide: Miljöer för välmående Upplevelse med trä interiört - God akustik - Varmt material Utförande - Fogar och övergångar för ventilation och hygien - Ljusa ytor och god belysning förstärker upplevelsen www.wood2new.org
Kontexten och genomförandet Emissioner och inomhusklimat Personligt välbefinnande Rumslig design Fukt och Energieffektivisering
Det grønne byggskiftet 26
«Nye» byggeløsninger i tre Treet, Bergen Moholt 50 50, Trondheim
«Nye» byggeløsninger i tre MassivPassiv, Oslo Maihaugen, Lillehammer
Tre kan holde på varmen i form av fukt Beregnet Målt 2017: 74,6 kwh/m 2 /år 49,2 kwh/m 2 /år Fukt er FARE i bygningsfysisk vurdering Strandparken Sundbyberg, Stockholm
Hygrotermisk masse Termisk masse
WP2 har undersökt träets förmåga att ta upp och avge fukt och hur rum och människan påverkas Upptag och avgivande av vatten Konduktivitet Ytans karaktäristik
Obehandlat trä har Goda till Utmärkta egenskaper avseende buffringskapacitet,...
Trämaterialet är i kontakt med omkringliggande luft och har ett ständigt utbyte... Temperatur Fuktinnhold Lufthastighet Tidsförlopp? sekunder, minuter, timer, dagar Latent varme tre - luft: 2,5 kj/g vatten Hameury, 2006
i praktiken skulle en träpanel kunna fungera som en värmeväxlare 37
Hygrotermisk masse en naturlig varmepumpe 38
40 Kontio laft The breathing of Kontio logs ensures that the indoor air humidity remains within the optimal range for human health http://www.kontio.net/healthy_living
Fåberggata 152, Lillehammer
42 Borg havn, Fredrikstad
Moholt 50 50 Logger to etasjer med og to etasjer uten overflatebehandling 43
Kiwi Fjeldset Måler: Lufttemperatur relativ fuktighet Vektendring Overflatetemperatur I tillegg til standard ventilasjonsparametere og CO 2,
Weight of wood samles Relative humidity Surface temperature wood Summer 2016, June 16 th 30 th Autumn 2016, Oct. 17 th 31 st Winter 2017, Jan. 23 rd - Feb. 6 th
Behov for forskning Betydning av hygrotermisk masse Campus Evenstad Gullhaug torg, Nydalen Samkjøring med ventilasjon Overflatebehandling 46
Hygrotermisk masse Tre tar opp og holder på varme, i form av fukt, som et energireservoar Nore, K.; Nyrud, A.Q.; Kraniotis, D.; Skulberg, K.R.; Englund, F.; Aurlien, T. (2017). Moisture buffering, energy potential and VOC emissions of wood exposed to indoor environments. Science and Technology for Built Environment 23:3, 512-521. Kraniotis, D., Nore, K. (2017). Latent Heat Phenomena In Buildings and Potential Integration Into Energy Balance. Procedia Environmental Sciences, 2017, 38, 364-371. Kraniotis, D.; Nore, K.; Brückner, C.; Nyrud, A.Q. (2016). Thermography measurements and latent heat documentation of Norwegian spruce (picea abies) exposed to dynamic indoor climate. Journal of Wood Science 2016, 62, 203-209. Nore, K.; Kraniotis, D.; Brückner, C. (2015). The principles of sauna physics. Energy Procedia 2015, 78, 1907-1912. Prekestolhytta
Sammanfattning
Resultat i sammanfattning Traditioner påverkar Gränsvärden klaras Energibuffring Positiva taktila egenskaper Interiör design påverkar upplevelse och välbefinnande Kan interiört trä påverka andra processer...
Hur påverkas aktörer i byggvärdekedjan? Arkitekt/ Konstruktör Materialval Energi Ljushet Synligt trä och brand Trä och fukt - positivt Beställare Energikostnader Varma golv Lätt renovering Upplevelse - uthyrbarhet Slutkund Varmt Ljust Naturligt Välbefinnande
Produktionsfasen Driftsfasen + +
Bygg med trä - för hälsans skull!