Ämnen runt omkring oss åk 6
Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering Ledningsförmåga Löslighet Lösning Materia Metall Molekyl Neutralt ph-skala Smältning Stelning Surt Utseende
Egenskaper Olika materia/ämnen har olika egenskaper som gör att vi använder dem till olika saker. Egenskap talar om hur någon eller något ser ut eller fungerar. Brännbarhet Löslighet i vatten Leder värme Leder elektricitet Magnetiska Bas eller syra (ph) Fast, flytande eller gasform vid rumstemperatur Smältpunkt Kokpunkt Utseende https://app.studi.se/l/kemi-handlar-om-aemnens-egenskaper
Atom
Atom/molekyl Atom En ensam atom Molekyl Flera atomer som sitter ihop Grundämne Flera atomer av samma sort sitter ihop t.ex. koppar, syre, väte m.m Kemisk förening Flera atomer av inte bara en sorts atomer sitter ihop t.ex. vatten, koldioxid, plast m.m.
Grundämnen De vanligaste grundämnena i universum är väte och helium. Den finns ca 120 olika grundämnen. https://app.studi.se/l/allt-bestaar-av-atomer
Kemiska föreningar En kemisk förening är ett ämne som består av olika slags atomer. Med de olika grundämnen som vi har kan det bildas oändligt många olika kemiska föreningar. Några av de vanligaste är: Vatten (väte och syre) Koldioxid (kol och syre) Socker (kol, syre och väte) https://app.studi.se/l/blandningar-och-kemiskafoereningar
Kemiska språket Du ska kunna några ämnen med den kemiska beteckningen. H= väte Vatten= H 2 O O= syre Salt= NaCl C= kol Koldioxid= CO 2 S= svavel Fe= järn Na= natrium Cl= klor
Viktig person Svensken Jakob Berzelius införde de kemiska beteckningarna på 1800-talet. Koll på NO s. 60-61.
Kretslopp All materia går runt i olika kretslopp.
Kolets kretslopp Kol finns i havet, i luften, i marken och i allt levande. Kol vandrar i ett kretslopp mellan hav, luft, mark och genom allt som lever. https://www.studi.se/l/kolets-kretslopp
Kol i luften I atmosfären finns kol som en gas, koldioxid. Kol är viktig i fotosyntesen och växterna kräver koldioxid för att fungera. När löven trillar ner på marken på hösten och förmultnar och vissnar. Då går kolet vidare till luften och i nedbrytarna.
Kol i havet Det finns koldioxid löst i vatten och det finns kol i allt som lever i vattnet. Koldioxiden kan gå upp i luften eller bindas i alger.
Kol i marken Allt som lever på jorden innehåller kol. Dessutom kan det lagras under flera år under marken och det finns då mycket långt under jordens yta. Lagrad kol bildas under mycket lång tid och under stort tryck. Då bildas stenkol, torv, gas eller olja.
Påverkar vi människor kolets kretslopp? Kolets kretslopp är naturligt och det går runt mellan träden/växter och alla djur. Vi andas ut koldioxid och växterna/djuren tar upp det i fotosyntesen. Dock har vi ruckat på denna balans genom att ta upp olja, naturgas, kol m.m som lagrats under markens yta under flera miljoner år. När vi använder det till våra bilar och fabriker, så kommer där ett extra stort tillskott med koldioxid. Då hinner inte växterna på jorden ta upp all koldioxid. Detta medför att växthuseffekten ökar.
Växthuseffekt
Växthuseffekt När vi eldar med olja, naturgas och andra fossila bränslen bildas det mycket koldioxid. Träden, växter och alger hinner inte använda de enorma mängder vi släpper ut. Då ökar koldioxidhalten i luften. Det leder till växthuseffekten ökar och blir det varmare på vår jord.
Växthuseffekt forts. När koldioxidhalten i luften ökar, så blir det fler gasatomer i luften. Strålningen från solen kommer in i vår atmosfär och studsar tillbaka ut ur atmosfären. Det har alltid varit en liten del av strålningen som stannat kvar i vår atmosfär. Annars hade vi inte haft det behagliga klimat som vi har. Men ju mer koldioxid det finns i atmosfären, ju mer strålning stannar kvar. Alltså ökar temperaturen och påverkar vårt klimat och förutsättningar för olika arter och växter att överleva. https://www.studi.se/l/vaexthuseffekten
Energikällor Fossila bränslen= inte förnybara energikällor Olja Naturgas Stenkol Kärnkraft Koll på NO s. 62-63 https://www.studi.se/l/fossilabranslen Förnybara energikällor Vindkraft Vågkraft Vattenkraft Solceller/solfångare Biobränsle Etanol https://www.studi.se/l/fornyb ara-kallor
Ämnen i jordskorpan Berggrund: Den fasta massan i jordskorpan Bergart: Berggrunden består av olika bergarter t.ex. granit, grejs och kalksten. Bergarter består av olika mineraler. Mineraler är kemiska föreningar i berggrunden. Alla stenar och berg är uppbyggda av mineraler. När mineralerna innehåller mycket metall kallas det för malm. https://www.ne.se/play/ur/program/162278
Så här får vi fram metaller ur berget 1. Vi bryter malm i gruvor eller dagbrott. 2. Vi sorterar järnmalmen med hjälp av magneter. Järnmalmen är magnetisk och hamnar på ett ställe och allt annat som inte är magnetiskt hamnar på ett annat ställe. 3. Man smälter malmen i stora masugnar. Man tillsätter kol (som går ihop med syret från järnmalmen och bildar koldioxid) och kalksten(som klumpar ihop sig med det som inte är järn). Kvar blir rent järn som lämnar masugnen i smält form. Järnoxid + kol järn + koldioxid
Järnindustrin https://www.studi.se/l/gruvdrift-ochstalindustri https://www.youtube.com/watch?v=2gwiezdl mpo https://www.youtube.com/watch?v=2xamq7t kyxk
Begrepp Tackjärn: Det järn som kommer ut från masugnen. Stål: Järn som är smidigare och det får man om man tar bort ännu mer kol från järnet. Legering: Om järn ligger och kommer i kontakt med vatten eller fukt, så rostar det. Man blandar då järnet med andra metaller t.ex. nickel eller krom. Då får man rostfritt står. Koll på NO s. 66-67
Ädelmetaller Guld: Bildar inte föreningar med andra ämnen. Rent guld är ganska mjuk och för att göra det lite hårdare gör man legeringar med silver eller koppar. Silver: Används till smycken, bestick och skålar. Silver kan påverkas av andra ämnen. Platina: Mycket ovanlig och används till smycken och att laga tänder.
Övriga metaller Koppar: Koppar rostar inte och tål både kokande vatten och iskallt vatten. Därför använder man kopparrör till vårt dricksvatten och vattenledningar. Koppar leder dessutom elektrisk ström bra och används i våra elektriska kablar. Brons: Legering mellan koppar och tenn Mässing: Legering mellan koppar och zink. https://app.studi.se/l/metallersmaterialegenskaper
Fortsättning Aluminium: Vanligaste metallen i jordytan Magnesium: Lättast av alla metaller. Zink: Används för att skydda järn mot rost. Titan: Används när man ska spika ihop benbrott eller ersätta en höftled. Kan alltså användas inuti kroppen. Bly: Bly är ett skadligt ämne och ett tungt ämne. Kvicksilver: Flytande vid rumstemperatur. Mycket skadlig. Användes för i termometrar. Nickel: Används i legering med järn för att få rostfritt stål. Används till tryckknappar i kläder och det finns en hel del som får nickelallergi.
Återvinning När vi människor lämnar metallskrot till återvinningen kan detta återanvändas. Det finns bara en begränsad mängd metall i vår berggrund, så om vi vill kunna tillverka föremål av järn i framtiden är återvinningen mycket viktig. https://app.studi.se/l/ingenting-forsvinner