1. Per Garenius, ny förvaltningschef från , presenterar sig. 2. Årsrapport 2017 för IT-nämnden Bilaga 1 (omedelbar justering)

IT-nämnden KALLELSE/FöREDRAGNINGSLISTA IT-NÄMNDEN kallas till sammanträde måndagen den 26 mars kl. 15.30 Plats: IT-avdelningen, Gymnasievägen 2 A, 453 34 LYSEKIL Ärende Bilaga 1. Per Garenius, ny förvaltningschef från 2018-01-08, presenterar sig 2. Årsrapport 2017 för IT-nämnden Bilaga 1 (omedelbar justering) 3. Uppföljningsrapport 1 2018 för IT-nämnden Bilaga 2 (omedelbar justering) 4. IT-system för att förhindra spridning av bilder och filmer avseende Bilaga 3 Övergrepp mot barn 5. Policy för informationssäkerhet Bilaga 4 6. Information om digitaliseringsutvecklingen 7. Information om säkerhetsläget med fokus IT 8. Status SML-IT 9. Delegationsbeslut Bilaga 5 Ordförandebeslut Sammanträdeskalender för IT-nämnden 2018 Intern kontrollplan 2018 10. Redovisning av anmälningsärende Bilaga 6 Protokollsutdrag KF 2017-11-16, 153 Chefsplattform för Lysekils kommun (ITN 2017-026) Protokollsutdrag KF 2017-12-14, 173 Riktlinjer för färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor (ITN 2017-029) Protokollsutdrag KF 2017-12-14, 174 Riktlinjer för integrationsarbetet i Lysekils kommun (ITN 2017-030) Protokollsutdrag KF 217-12-14, 175 Riktlinjer för likabehandling (ITN 2017-031) Protokollsutdrag KS ledningsutskott 2017-12-20, 49 - Heltid som norm deltid som möjlighet (ITN 2018-002) Polisanmälan skadegörelse på fönster (ITN 2018-003) Avtal SOS Alarm (ITN 2018-001) 11. Övrigt Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 31 08 madelene.johansson@lysekil.se www.lysekil.se

IT-nämnden KALLELSE/FöREDRAGNINGSLISTA Lysekil 2018-03-19 IT-nämnden Christina Gustafsson ordförande / Madelene Johansson sekreterare Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 31 08 madelene.johansson@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum 2018-03-15 Dnr ITN 2018-000007 Avdelningen för verksamhetsstöd Madelene Johansson,0523-61 31 08 madelene.johansson@lysekil.se Årsrapport 2017 för IT-nämnden Sammanfattning Lysekils kommuns vision och värdegrund utgör tillsammans med Sotenäs- och Munkedals kommuns visioner och strategier samt kommunala och statliga styrdokument verksamhetens grunduppdrag. Grunduppdraget är utgångspunkt för arbetet med finansiella mål, resursfördelning och utveckling. För att kvalitetssäkra verksamheten ska också faktorer och indikatorer som mäter verksamheten vara kopplade till grunduppdraget. Under 2017 så har IT-avdelningen klarat alla mål inom ramen för grunduppdraget, givetvis finns det områden där utveckling ska ske, och det inom ramen för ständiga förbättringar. Målet med att stödja verksamheternas digitalisering har fungerat tillfredställande, dock är det viktigt att ledningarna för verksamheterna är villiga på att förändra arbetssätten. IT-nämnden gör för 2017 ett positivt resultat om 114 tkr. Förslag till beslut IT-nämnden godkänner årsrapporten för 2017. Ärendet IT-nämnden har tagit fram en årsrapport för 2017 enligt bilaga. I inledningen finns ett sammanfattande avsnitt på en mer övergripande nivå. Per Garenius Förvaltningschef Anders Siljeholm IT-chef Bilaga Årsrapport 2017 för IT-nämnden Beslutet skickas till Kommunstyrelsen i Sotenäs Kommunstyrelsen i Munkedal Kommunstyrelsen i Lysekil Ekonomienheterna i SML Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Årsrapport 2017 IT-nämnd

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Verksamhet... 3 Väsentliga händelser under perioden... 3 Verksamhetens grunduppdrag... 4 Verksamhetens kritiska kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer... 4 Målgrupp... 4 Verksamhet... 5 Medarbetare... 7 Ekonomi... 8 Utvecklingsmål och indikatorer... 8 Verksamhetens utvecklingsområden, mål och indikatorer... 8 Verksamhetsstöd... 8 Lärande organisation... 9 Sammanfattande analys och slutsats av utvecklingsmål... 9 Uppdrag... 9 Ekonomi... 10 Resultaträkning nämnd...10 Ekonomisk analys...10 Framtid... 10 IT-nämnd, Årsrapport 2017 2(11)

Sammanfattning Lysekils kommuns vision och värdegrund utgör tillsammans med Sotenäs- och Munkedals kommuns visioner och strategier samt kommunala och statliga styrdokument verksamhetens grunduppdrag. Grunduppdraget är utgångspunkt för arbetet med finansiella mål, resursfördelning och utveckling. För att kvalitetssäkra verksamheten ska också faktorer och indikatorer som mäter verksamheten vara kopplade till grunduppdraget. Under 2017 så har IT-avdelningen klarat alla mål inom ramen för grunduppdraget, givetvis finns det områden där utveckling ska ske, och det inom ramen för ständiga förbättringar. Målet med att stödja verksamheternas digitalisering har fungerat tillfredställande, dock är det viktigt att ledningarna för verksamheterna är villiga på att förändra arbetssätten. IT-nämnden gör för 2017 ett positivt resultat om 114 Tkr. Verksamhet IT-nämnden IT-nämndens sammansättning består av 6 ordinarie ledamöter samt 6 ersättare, med vardera 2 + 2 från respektive SML kommun (Sotenäs, Munkedal, Lysekil) Nämndens uppdrag är att inom ramen för IT-nämndens reglemente samt samverkansavtalet leda de samverkande kommunernas gemensamma IT-enhet. Verksamheten ansvarar utifrån fastställda förutsättningar och ramar för en effektiv och ändamålsenlig IT- försörjning, omfattande; IT-avdelningen Verksamheten omfattar IT i respektive kommun. Verksamheten ansvarar utifrån fastställda förutsättningar och ramar för en effektiv och ändamålsenlig IT- försörjning, omfattande; Ansvarar för ändamålsenlig leverans av IT Upprätthållande av servicenivåer och kvalitet för tillhandahållna tjänster Efterlevnad av regler, riktlinjer och styrande verksamhetsbehov Stödja kommunstyrelsen i framtagandet av strategiska IT-planer Förvaltning av strategiska planer för IT Den gemensamma IT avdelningen uppgift är att tillhandahålla IT-drift, support, förvaltning samt utveckling av Sotenäs, Munkedals och Lysekils IT-miljö. Väsentliga händelser under perioden Uppsättandet av för medborgare och besökare fritt trådlöst nätverk (Wi-Fi). Detta var en populär insatts, samt helt i linje med att digitalisera kommunerna. Alla skall kunna nyttja de digitala tjänster som samhället erbjuder. Flytt till nya lokaler, detta har medfört att IT-avdelningens arbetsmiljö har förbättrats avsevärt. IT-nämnd, Årsrapport 2017 3(11)

Inga större incidenter har skett under 2017, utan det har fungerat tillfredsställande i enlighet med vårt grunduppdrag. Mycket fokus har varit på att genomföra vad som förväntas av IT-avdelningen i dess grunduppdrag samt att verka för verksamhetsdriven utveckling. En ekonomisk benchmark genomfördes för Norra Bohuslän, den visade på att SMLkommunerna med sin gemensamma IT-avdelning är klart mest kostnadseffektiv gentemot att bedriva verksamheten i egen kommunal regi. Verksamhetens grunduppdrag En kritisk kvalitetsfaktor är ett område som är av särskild betydelse för en verksamhets kvalitet och service. Den kritiska kvalitetsfaktorn utgår från verksamhetens grundläggande uppdrag. Förhållningssätt och bemötande kan exempelvis vara en sådan faktor. De kritiska kvalitetsfaktorerna är uppdelade i fyra perspektiv: Målgruppsperspektiv Verksamhetsperspektiv Medarbetarperspektiv Ekonomiskt perspektiv De kritiska kvalitetsfaktorerna följs upp genom kvalitetsindikatorer. En indikator är ett mätvärde som visar om vi är på rätt väg eller inte. Verksamhetens kritiska kvalitetsfaktorer och kvalitetsindikatorer Målgrupp Kvalitetsfaktor Kvalitetsindikator Utfall Trend Gott bemötande Vara ett aktivt och kreativt stöd för verksamheternas digitalisering Andel kunder som är nöjda med bemötandet 80% Antal kartlagda processer 100 IT-nämnd, Årsrapport 2017 4(11)

Kvalitetsfaktor Kvalitetsindikator Utfall Trend Väl fungerande arbetsplats för våra användare Process för hantering av förbättringsförslag Där trendpil saknas finns det bara ett mätvärde. Trend kommer att visas 2018 och framåt. Analys och slutsats Arbetet med ständiga förbättringar och processkartläggning har under 2017 börjat ge frukt. Dock så fortsätter arbetet med ständiga förbättringar och anpassa IT-avdelningens verksamhet till våra målgruppers behov. Att lyckas med digitaliseringen kräver ett gott digitalt ledarskap. Där digitaliseringstakten är hög, där hittar vi också chefer som tagit på sig ansvaret att driva förändringen. Där ledarskapet inte finns där finns inte heller någon förändring. Så därför fortsätter arbetet 2018. Att leva upp till Digital agenda kräver uthållighet, engagemang och resurser samt viljan att förändra verksamheterna till att leva upp till nyttan. Verksamhet Kvalitetsfaktor Kvalitetsindikator Utfall Trend Fungerande rutin för felanmälan via 3580.se Fungerande beställningsrutin Fungerande samarbete och dialog med verksamheterna i syfte att säkerställa gemensamma förväntningar mål och prioriteringar. Korrekt och transparent debitering av digitala verktyg i rätt tid och till rätt mottagare Andel kunder som är nöjda med rutin för felanmälan och beställning via https://3580.se Andel kunder som är nöjda med rutin för felanmälan och beställning via https://3580.se Antal dialogmöten 80 Rätt faktureringsunderlag 100% Där trendpil saknas finns det bara ett mätvärde. Trend kommer att visas 2018 och framåt. Analys och slutsats Antal samtal in till IT-supporten under 2017. Ärenden (Incidenter) under 2017 IT-nämnd, Årsrapport 2017 5(11)

Beställningar under 2017 IT-nämnd, Årsrapport 2017 6(11)

Detta visar på att värdet av en fungerande support och beställningsfunktion är stort. Våra målgrupper har under året fått adekvat hjälp vid behov samt att beställningsrutinerna har fungerat. Antalet användare som vi ger IT-stöd till är 10 000 Antalet digitala verktyg som verksamheterna använder är 8300 Antalet IT-system som verksamheterna använder är 600 Antalet mobiltelefoner som verksamheterna använder är 2500 Antalet mobila bredband som verksamheten använder är 370 Antalet fasta telefoner som verksamheterna använder är 900 Antalet fasta faxar som verksamheterna använder är 40 Alla dessa användare och tekniskutrustning har fått stöd av IT-avdelningen. Medarbetare Kvalitetsfaktor Kvalitetsindikator Utfall Trend God arbetsmiljö Sjukfrånvaro 4 % Säkra resor Andel resor som genomförts säkert 100% Låg stressnivå Andel medarbetare som känner en låg stressnivå Långsiktig kompetensförsörjning Antal fortbildningar 48 Där trendpil saknas finns det bara ett mätvärde. Trend kommer att visas 2018 och framåt. Analys och slutsats IT-avdelningen kännetecknas av en god arbetsmiljö där alla är involverade och kontinuerliga samtal och utbildningar genomföres. Även inom arbetsmiljöarbetet används orden öppet, enkelt och värdigt för att just skapa enkelhet. En enkät om långvarig stress genomfördes i samband med ordinarie medarbetarsamtal. 100% IT-nämnd, Årsrapport 2017 7(11)

Denna visade på att det inte förekommer arbetsrelaterad långvarig stress, dock så är arbetet en del av livet så visst förekommer det stress över tid (ej arbetsrelaterade sjukdomar, separationer mm). Fortbildning har skett kontinuerligt genom internutbildningar samt genom riktade externa utbildningar inom ramen för vårt grunduppdrag. IT-avdelningen arbetar aktivt för mångfald, allt ifrån att bereda praktikplatser för att ITutbildade nyanlända skall få språkträning och vetskap om hur IT-verksamhet bedrivs i Sverige. Mångfald är också att sprida ålder- och köns strukturen, andelen kvinnor på ITavdelningen är 15% vilket är en stor förändring mot för 10 år sedan då det var 1% kvinnor. Arbete med mångfald skapar tolerans och bredd. Ekonomi Kvalitetsfaktor Kvalitetsindikator Utfall Trend Budget i balans Budgetavvikelse 14 % Rätt licensieringsnivå avseende Microsoftlicenser Andel rätt licensiering av Microsoftprodukter Siths-kortutgivning Antal utgiva Sithtskort inom SML 144 Där trendpil saknas finns det bara ett mätvärde. Trend kommer att visas 2018 och framåt. Analys och slutsats Arbetet med god ekonomisk hushållning har fungerat bra tack vare god medvetenhet och god förståelse hos personalen. Microsoftlicenser har IT-avdelningen koncentrerat sig på att kontrollera att databaslicenserna är rätt till antal, men framför allt hur vi skall minska dem men med bibehållen prestanda eller högre prestanda. Frukten av detta arbete kommer att ge värde under 2018. IT-avdelningen är av VGR certifierade kortutgivare, denna tjänst till verksamheterna ger stora besparingar främst hos Omsorg och Hjälp. Utvecklingsmål och indikatorer Ett utvecklingsmål är ett prioriterat område som verksamheten väljer att fokusera på under en längre tid. Ambitionen med ett utvecklingsmål är att bibehålla, säkerställa och förbättra kvaliteten i verksamheten. Utvecklingsmålen är av utvecklingskaraktär vilket innebär att verksamheten arbetat för kort tid för att kunna redovisa prestationer och effekter i denna uppföljningsrapport. I denna uppföljning redovisas de åtgärder som planerats för att uppnå utvecklingsmålet och status för de olika åtgärderna. 50% Verksamhetens utvecklingsområden, mål och indikatorer Verksamhetsstöd Utvecklingsmål Indikator Utfall Trend IT-nämnd, Årsrapport 2017 8(11)

Utvecklingsmål Indikator Utfall Trend Öka stödet i verksamheternas digitaliseringsarbete. Verksamheter som har en ledning som är förändringsbenägen, där går digitaliseringen snabbare. Att leva upp till Digital agenda kräver uthållighet, engagemang och resurser samt viljan att förändra verksamheterna till att leva upp till nyttan. Lärande organisation Utvecklingsmål Indikator Utfall Trend Öka antalet kartlagda processer där ITavdelningen har varit ett aktivt stöd. Arbetet med detta har varit en uppåtgående trend, allt fler verksamheter ser nyttan av att tillsammans belysa moment i deras verksamhet och hitta vägar för att effektivisera med hjälp av digitaliseringen. IT-avdelningen kommer fortsätta detta arbete tillsammans med verksamheterna under 2018, med ännu mera resurser till stöd. Sammanfattande analys och slutsats av utvecklingsmål SML-kommunerna är tillsammans på rätt väg, men mycket arbete kvarstår. IT-avdelningen är rustade för att stödja när väl verksamheterna anammar "Digitalt först" Uppdrag Uppdrag Status Kommentar Varje nämnd och styrelse ska upprätta en långsiktig plan (tre år) för ständiga förbättringar i syfte att ha en effektiv verksamhet med en god kvalité Modell för kostnadsfördelning avseende IT i SML. Förbättringsarbetet handlar om ett sätt att arbeta och tänka. Det handlar om att lära av misstag och framgångar, både de egna och andras. Det handlar också om att arbeta långsiktigt och hållbart. Förbättringsarbetet ska bidra till att verksamheterna förbättras och att resurserna används på bästa sätt. Alla som arbetar och verkar inom kommunens verksamheter har ansvar för den kvalitet som uppstår. Oavsett var i organisationen arbetet pågår eller vilket uppdrag som utförs ska medarbetarna medverka i förbättringsarbetet. Den samlade professionella kunskapen är en viktig tillgång. Det innebär att ringa in, synliggöra och lyfta fram det förbättringsområden som existerar och som går att påverka, både i stort och i smått. Viktigt är att utveckla en systematisering och att ta ett samlat grepp kring kreativitet, innovationer samt att uppmuntra och belöna medarbetares goda idéer och goda insatser. IT-chefen har tillsammans med ekonomicheferna i SML arbetat fram ett förslag på tänkt ekonomisk fördelning gällandes från budgetåret 2019. Lite kort vad som har framkommit under arbetets gång hittills. Oavsett om fördelningsnyckeln mellan kommunerna i SML är befolkning eller tillsvidare anställda, så är det 27% för Sotenäs, 30% för Munkedal och 43% för Lysekil. Kostnaden som IT-avdelningen tar ut av verksamheten ligger i paritet med budget, dvs vi har redan idag en fördelning som är rättvis. Sotenäs kommun får den största förändringen avseende kostnadsfördelning internt i kommunen. IT-nämnd, Årsrapport 2017 9(11)

Ekonomi Resultaträkning nämnd Belopp i tkr 2017 2016 2015 Intäkter 27 360 26 153 22 791 Personalkostnader -12 450-10 997 Övriga kostnader -14 771-15 120-22 730 Kapitalkostnader 0 0 0 Verksamhetens nettokostnader 139 36 61 Budget nettokostnader 0 0 0 Budgetavvikelse 139 36 61 Andel av kommunens nettokostnader (%) Ekonomisk analys IT-nämnden visar ett positivt resultat om 139 tkr, vilket stämmer väl överens med tidigare prognoser under året. IT-avdelningen har ansvar för hanteringen av värdkommunens hårdvara. Vid årets uppföljning visar verksamheten avseende värdkommunens hårdvara ett plusresultat om 26 tkr, del av 139 tkr. Detta innebär att respektive kommun får ett avdrag på det centrala anslaget till IT, med följande belopp: Sotenäs - 29 tkr Munkedal - 34 tkr Lysekil - 50 tkr Anledningen till överskott är arbetet med god ekonomisk hushållning som har fungerat bra tack vare god medvetenhet och god förståelse hos personalen. Framtid Att lyckas med digitaliseringen kräver ett gott digitalt ledarskap. Där digitaliseringstakten är hög, där hittar vi också chefer som tagit på sig ansvaret att driva förändringen. Där ledarskapet inte finns där finns inte heller någon förändring. Att leva upp till Digital agenda kräver uthållighet, engagemang och resurser samt viljan att förändra verksamheterna till att leva upp till nyttan. IT-avdelningen kommer att aktivt stödja alla verksamheter i sin verksamhetsutveckling, samt stödja kommunerna i framtagandet av styrande dokument. Allt som kan digitaliseras ska digitaliseras för att frigöra resurser till kärnverksamheten vilket ger mer tid för det mänskliga och personliga mötet med de som behöver det mest Kontakten och servicen gentemot invånare och näringsliv ökar genom öppna, effektiva samt enkla arbetssätt och verktyg som ger smart användning av information IT-nämnd, Årsrapport 2017 10(11)

IT-nämnd, Årsrapport 2017 11(11)

Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum 2018-03-15 Dnr ITN 2018-000008 Avdelningen för verksamhetsstöd Madelene Johansson, 0523-61 31 08 madelene.johansson@lysekil.se Uppföljningsrapport 1 2018 för IT-nämnden Sammanfattning Rapporten omfattar årets första två månader och IT-nämnden visar ett resultat om +/- 0, och prognosen på helår visar på ett +/- 0 resultat. Förslag till beslut IT-nämnden godkänner uppföljningsrapport 1 2018. Ärendet I enlighet med kommunens styrmodell ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige per sista februari (uppföljningsrapport 1). Denna rapportering innehåller ekonomisk uppföljning. Förvaltningens synpunkter IT-nämnden beräknar ett resultat på +/- 0 för 2018. Kostnaderna kommer troligen öka under året, men kommer att täckas av ökade intäkter. Detta beroende på hur verksamheterna utvecklar sin verksamhet. Per Garenius Förvaltningschef Anders Siljeholm IT-chef Bilaga Uppföljningsrapport 1 2018 för IT-nämnden Beslutet skickas till Ekonomienheten i Sotenäs kommun Ekonomienheten i Munkedals kommun Ekonomiavdelningen i Lysekils kommun Kommunstyrelseförvaltningen Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Uppföljningsrapport 1 2018 IT-nämnd

Innehållsförteckning Inledning... 3 Ekonomi... 3 Resultat och prognos... 3 Ekonomisk analys... 3 IT-nämnd, Uppföljningsrapport 1 2018 2(3)

Inledning I enlighet med kommunens styrmodell ska uppföljning sammanställas till kommunstyrelse och kommunfullmäktige per sista februari (Uppföljningsrapport 1), 30 april (Uppföljningsrapport 2), 31 augusti (Uppföljningsrapport 3) samt Årsrapport per 31 december. Denna rapport som benämns Uppföljningsrapport 1 omfattar uppföljning av ekonomi avseende utfall för perioden samt prognos för helåret. Ekonomi Resultat och prognos Belopp i mnkr Budget helår Budget ack Utfall ack Utfall ack föreg år Prognos utfall helår Intäkter 27,2 4,5 4,7 3,7 27,2 Personalkostnader -12,9-2,1-2,3-1,9-12,9 Övriga kostnader -14,3-2,4-2,4-1,8-14,3 Kapitalkostnader Nettokostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Budget nettokostnader Budgetavvikelse 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ekonomisk analys IT-nämnden ligger i paritet med budget 2018. Dock kommer kostnaderna troligen öka under året, men täckas av ökade intäkter. IT-nämnden kommer 2018 att ha +/- 0 i resultat på årsbasis. IT-nämnd, Uppföljningsrapport 1 2018 3(3)

Tjänsteskrivelse Sid 1/3 Datum 2018-03-15 Dnr ITN 2018-000006 Avdelningen för verksamhetsstöd Madelene Johansson, 0523-61 31 08 madelene.johansson@lysekil.se IT-system för att förhindra spridning av bilder och filmer avseende övergrepp mot barn Förslag till beslut IT-nämnden rekommenderar respektive kommun att öka anslaget till IT-nämnden för införskaffande av system mot övergrepp av barn. Ärendet IT-nämnden söker medel för att implementera ett system som förhindrar spridning av bilder och filmer avseende övergrepp mot barn. IT-nämnden söker medel för att implementera ett system som förhindrar spridning av bilder och filmer avseende övergrepp mot barn. Fördelning av nedanstående kostnad fördelas enligt %-satsen 27-30-43 vilket återspeglar antalet tillsvidareanställda inom SML. Systemet kan inte implementeras i enskild kommun, utan detta är en SML gemensam lösning. Pris/licens Licenskost/å r Support & Maintainance/år Årlig kostnad (licens + support) Total kostnad för avtalsperioden (licens + support) Datorer (5000) 71 355000 35500 390500 1171500 ipads (2000) 39 78000 7800 85800 257400 Förvaltningens synpunkter 476300 1428900 Inledning Att bidra till arbetet med att förhindra att barn blir utsatta för sexuella övergrepp borde vara en naturlig del av Sotenäs-, Munkedals och Lysekils kommuns sociala ansvar, vilket går hand i hand med våra värderingar. Därför önskar vi implementera teknik för att säkerställa att vi upptäcker om någon hanterar sexuellt övergreppsmaterial på barn inom vår IT-miljö. Vi tror även på att skydda varumärkena Sotenäs Kommun, Munkedals kommun och Lysekils kommun, så att vi kan säga - Vi gör allt vi kan för att motverka spridning av bilder och filmer avseende övergrepp av barn. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 2/3 Dnr ITN 2018-000006 Lösning Skyddet kommer att gälla alla digitala verktyg, så väl personal som elev. Den genomsnittliga åldern för att medvetet börja söka efter pornografi är 11,8 år, vilket visar på vikten att även ha kontroll på elever. Ser man över dygnet så är antalet sökningar som högst på kvällen och som lägst under de tidiga morgontimmarna, för att sedan stiga mellan sju och tio på morgonen. Mellan klockan tio på förmiddagen och nio på kvällen ligger de på en relativt konstant nivå. Arbetsplatsen Som resultatet i en undersökning visar, så söker många människor efter övergreppsmaterial även på arbetstid. Två tredjedelar (65,5 %) av poliserna uppger att de under förra året arbetade med utredningar där man hittade sexuellt övergreppsmaterial på barn på arbetsdatorer inom den privata sektorn. Uppåt hälften (44,2 %) uppgav att de hade arbetat med fall med arbetsdatorer inom offentlig sektor. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 3/3 Dnr ITN 2018-000006 IT-nämnden har inte medel för att lösa detta, utan behöver fördela kostnaden på respektive kommun. IT-nämnden kan inte heller implementera detta i enskild kommun, utan detta är en SML gemensam lösning. Per Garenius Förvaltningschef Beslutet skickas till Kommunstyrelsen i Sotenäs Kommunstyrelsen i Munkedal Kommunstyrelsen i Lysekil Anders Siljeholm IT-chef Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum 2018-03-15 Dnr ITN 2018-000005 Avdelningen för verksamhetsstöd Madelene Johansson, 0523-61 31 08 madelene.johansson@lysekil.se Policy för informationssäkerhet Sammanfattning Information är en resurs av strategisk betydelse för kommunens alla verksamheter och är av betydande värde för invånare, näringsliv och forskning. Kommunens informationstillgångar består av all information som inkommer till kommunen eller som upprättas av kommunens verksamheter manuellt och automatiserat, oavsett var den förvaras och om den är digital eller på papper. Förslag till beslut IT-nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta policyn för informationssäkerhet. Ärendet Upprätthålla nödvändig nivå på skyddet av informationstillgångarna avseende; Konfidentialitet - att information skyddas för obehörig insyn Riktighet - att information är tillförlitlig, korrekt och fullständig Tillgänglighet - att information är nåbar vid rätt tillfälle Spårbarhet - att specifika aktiviteter som rör information kan spåras Förvaltningens synpunkter Behovet av en informationssäkerhetspolicy gemensam för Sotenäs-, Munkedals och Lysekils kommun är av stor vikt. Utifrån denna policy kan sedan kommunerna arbeta fram riktlinjer och rutiner för att möta kommande förordningar och lagar. Per Garenius Förvaltningschef Anders Siljeholm IT-chef Bilaga Policy för informationssäkerhet Beslutet skickas till Kommunstyrelsen i Sotenäs kommun Kommunstyrelsen i Munkedals kommun Kommunstyrelsen i Lysekils kommun Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Policy för informationssäkerhet för Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommuner

Fastställt av: Datum: För ev. uppföljning ansvarar: Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med: Dokumentansvarig: Respektive kommunfullmäktige i SML 2018-xx-xx IT-nämnden Alla nämnder och förvaltningar Tills vidare IT-chef i SML Sida 2 av 4

Dnr: ITN 2018-000005 Inledning och syfte Information är en resurs av strategisk betydelse för kommunens alla verksamheter och är av betydande värde för invånare, näringsliv och forskning. Kommunens informationstillgångar består av all information som inkommer till kommunen eller som upprättas av kommunens verksamheter manuellt och automatiserat, oavsett var den förvaras och om den är digital eller på papper. För att trygga informationsförsörjningen ska kommunen bedriva ett långsiktigt och systematiskt informationssäkerhetsarbete som bygger på etablerade standarder. Med etablerade standarder menas: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har skapat ett stöd för att införa systematiskt arbete med informationssäkerhet i organisationer. Metodstödet används för att införa ledningssystem för informationssäkerhet (LIS). Metodstödet för LIS utgår från standarderna i 27000-serien av International Organisation for Standardization (ISO). ISO är det globala standardiseringsorganet. SML-IT deltar i Västra Götalandsregionens (VGR) Informationssäkerhetsprogram 2020, vilket är ett utbildningsprogram från 2018 2020 där deltagare arbetar direkt med MSBs metodstöd för LIS. Ledningssystemet för informationssäkerhet kommer långsiktigt att bli en grundpelare i att trygga informationsförsörjningen i kommunen. Mål Målet är att upprätthålla nödvändig nivå på skyddet av informationstillgångarna avseende; Konfidentialitet - att information skyddas för obehörig insyn Riktighet - att information är tillförlitlig, korrekt och fullständig Tillgänglighet - att information är nåbar vid rätt tillfälle Spårbarhet - att specifika aktiviteter som rör information kan spåras Roller och ansvar Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige uttrycker sin viljeinriktning rörande kommunens arbete med informationssäkerhet i denna policy. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ansvarar för att samordna och följa upp kommunens informationssäkerhetsarbete. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att utarbeta, förvalta och följa upp riktlinjer för informationssäkerhet. Nämnderna Nämnderna med förvaltningar ansvarar för informationsägarskapet inom ramen för sina verksamheter. Informationsägaren har det yttersta ansvaret för sin information och avgör vilken information som får hanteras, hur den får hanteras och av vem den får hanteras. Sida 3 av 4

Policyn för informationssäkerhet gäller för alla informationstillgångar i alla verksamheter inom SML:s kommuner. Policyn gäller för samtliga aktörer som kan komma att hantera kommunens information. De som hanterar information ska ha kunskap om det regelverk som gäller för hur informationen får hanteras och har själva ett ansvar för att informationssäkerheten upprätthålls. Med regelverk som gäller för hur informationen får hanteras menas: Kommunens verksamhet styrs av diverse lagar och regelverk. Vad gäller informationshantering, måste kommunens verksamhet(er) följa Offentlighets- och sekretesslagen och Personuppgiftslagen (PUL). Dataskyddsförordningen träder i kraft 25 maj 2018 och kommer då att ersätta PUL. Sida 4 av 4

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige 2017-11-16 14(23) 153 Chefsplattform för Lysekils kommun Dnr: LKS 2017-731 I nämndbudgeten 2017för kommunstyrelseförvaltningen finns ett uppdrag om att tydliggöra förväntningar påchefer och medarbetare.med anledning av detta har förvaltningen som ett första steg tagit fram förslag till riktlinjer för chefskap benämnt Chefsplattform för Lysekils kommun. Syftet med chefsplattformen är att tydliggöra vilka förväntningar och krav som ställs påchefer i Lysekils kommun samtidigt som det klargörs att kommunen som arbetsgivare har ett ansvar för att skapa förutsättningar för cheferna att utöva chefskapet. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2017-10-10,med bilaga. Protokoll från kommunstyrelsen 2017-11-01, 168 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige fastställer Chefsplattform för Lysekils kommun. Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Byggnadsnämnden Utbildningsnämnden Socialnämnden IT-nämnden Kommunstyrelsen Justerare: Utdragsbestyrkande:

Tjänsteskrivelse Kommunstyrelseförvaltningen Leif Schöndell, 0523 61 31 01 leif.schondell@lysekil.se Datum Dnr 2017-10-10 LKS 2017-731 Chefsplattform för Lysekils kommun Sammanfattning I nämndbudgeten 2017 för kommunstyrelseförvaltningen finns ett uppdrag om att tydliggöra förväntningar på chefer och medarbetare. Med anledning av detta har förvaltningen som ett första steg tagit fram förslag till riktlinjer för chefskap benämnt Chefsplattform för Lysekils kommun. Syftet med chefsplattformen är att tydliggöra vilka förväntningar och krav som ställs på chefer i Lysekils kommun samtidigt som det klargörs att kommunen som arbetsgivare har ett ansvar för att skapa förutsättningar för cheferna att utöva chefskapet. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att fastställa Chefsplattform för Lysekils kommun. Ärendet I nämndbudgeten 2017 för kommunstyrelseförvaltningen finns följande uppdrag: Tydliggör förväntningar på chefer och medarbetare Om vi ska lyckas med att vara en kreativ och kompetent organisation som arbetar med lärande och ständiga förbättringar behöver vi tydliggöra vilka förväntningar som finns på såväl chefer som medarbetare, men också skapa förutsättningar för att alla ska kunna göra ett bra jobb. Detta behöver beskrivas i riktlinjer för chefskap respektive riktlinjer för medarbetarskap som tas fram under 2017. Med utgångspunkt i detta uppdrag har förvaltningen som ett första steg tagit fram förslag till riktlinjer för chefskap som vi valt att benämna Chefsplattform för Lysekils kommun. Chefsplattformen redovisas i bilaga. Den andra delen i uppdraget, riktlinjer för medarbetarskap i form av en Medarbetarplattform, kommer att redovisas under första halvåret 2018. Förvaltningens utredning Syftet med chefsplattformen är att tydliggöra vilka förväntningar och krav som ställs på chefer i Lysekils kommun samtidigt som det klargörs att kommunen som arbetsgivare har ett ansvar för att skapa förutsättningar för cheferna att utöva chefskapet. En utgångspunkt för chefsplattformen är att chefskap är en formell roll i organisationen med ansvar för verksamhet, ekonomi och personal. Ledarskap är det sätt på vilket chefen utövar sitt mandat hur resultat uppnås tillsammans med Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse medarbetarna. Ytterligare en utgångspunkt för plattformen är Lysekils kommuns styrmodell. Förväntningarna och kraven på cheferna formuleras under tre rubriker: Säker chef du ansvarar för verksamhet, ekonomi och personal Initiativrik utvecklare du förbättrar och spanar Klar ledare du bygger relationer och kommunicerar I det sista avsnittet i chefsplattformen redovisas kommunens löften till cheferna hur arbetsgivaren skapar rätt förutsättningar och undanröjer hinder för chefsuppdraget. På några av dessa punkter krävs ett fortsatt utvecklingsarbete, till exempel när det gäller kompetensutveckling och stöd i chefsrollen. Detta gäller även punkten om att organisera verksamheten så att storleken på och komplexiteten i ansvarsområdet samt tillgängliga stödresurser möjliggör chefsuppdraget. Det finns en stor medvetenhet om att det på flera håll i organisationen behövs insatser på detta område, något som får ske successivt i den takt som verksamheterna kan hantera inom gällande ekonomiska ramar. Vid chefsforum i mars och september 2017 har en dialog förts med cheferna i kommunen om chefskap och ledarskap samt förslaget till chefsplattform. Sammanfattningsvis finns en acceptans för vad chefsrollen innebär, men också förväntningar på Lysekils kommun som arbetsgivare när det gäller att skapa förutsättningar för chefskapet. Leif Schöndell Kommunchef Bilaga Chefsplattform för Lysekils kommun Beslutet skickas till Samtliga nämnder Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Chefsplattform

Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med: Dokumentansvarig: Kommunfullmäktige 2017-11-16, xx Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Alla förvaltningar 2020. Kommunstyrelsen har rätt att göra revideringar i riktlinjerna under löptiden. Kommunchefen Dnr: LKS 2017-731 Sida 2 av 8

Riktlinjer för chefsplattform Innehåll Riktlinjer för..... 3 Inledning och syfte... 4 Säker chef du ansvarar för verksamhet, ekonomi och personal... 4 Det innebär att du som chef... 4 Initiativrik utvecklare du förbättrar och spanar... 5 Det innebär att du som chef... 5 Klar ledare du bygger relationer och kommunicerar... 6 Det innebär att du som chef... 6 Kommunens löften till dig som chef... 7 Det innebär att arbetsgivaren... 7 Sida 3 av 8

Inledning och syfte Syftet med Lysekils kommuns chefsplattform är att tydliggöra vilka förväntningar och krav som ställs på en chef i Lysekils kommun. Förväntningarna på dig som chef är höga men kommunen har också en stark tilltro till att du klarar ditt uppdrag. Kommunens löfte till dig som chef är att skapa rätt förutsättningar och undanröja hinder. I Lysekils kommun innebär chefskap en formell roll i organisationen med ansvar för verksamhet, ekonomi och personal. Ledarskap är det sätt på vilket chefen använder sitt mandat. Det styr hur arbetsuppgifterna ska utföras och innebär att chefen genom medarbetarna uppnår såväl kvantitativa som kvalitativa resultat. Chefskapet i Lysekils kommun utgår från kommunens styrmodell vars bärande delar är vision, värdegrund och kvalitetssäkring av verksamhetens grunduppdrag. Säker chef du ansvarar för verksamhet, ekonomi och personal Verksamheten är till för att leverera de bästa tjänsterna och den bästa servicen gentemot de privatpersoner, företag och organisationer som vi finns till för. Det är i mötet med kunderna som vår organisation skapar värde genom god service och en professionell myndighetsutövning. Vi arbetar på uppdrag av våra politiker som ytterst formulerar vårt uppdrag utifrån sin tolkning av samhällets behov och tillgängliga resurser. Det innebär att du som chef Planerar, genomför och följer upp verksamheten i enlighet med Lysekils kommuns styrmodell. Är väl förtrogen med kommunens organisation och beslutsprocesser. Har förmåga att fatta och verkställa beslut. Är arbetsgivare och arbetar utifrån kommunens styrdokument och den lagstiftning som reglerar verksamheten och förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Upprättar budget utifrån tilldelad ram och gör uppföljningar av verksamhet och ekonomi i enlighet med Lysekils kommuns styrmodell och riktlinjer för ekonomistyrning. Tar ansvar för att tillgängliga resurser används effektivt och att verksamheten bedrivs inom fastställda ekonomiska ramar. Sida 4 av 8

Initiativrik utvecklare du förbättrar och spanar Vi skapar värde för våra kunder genom att förenkla, förnya och förbättra verksamheten i en lärande organisation. Det innebär att du som chef Arbetar med ständiga förbättringar. Vågar pröva nytt och utvärdera. Uppmuntrar medarbetarnas kreativitet. Tar initiativ och använder ditt handlingsutrymme. Följer vad som sker i omvärlden och har förmåga att möta förändringar. Kommunicerar och samverkar med viktiga aktörer. Identifierar och analyserar problem och har förmåga att prioritera de aktiviteter som skapar mest värde Ser verksamheten som en del av den kommungemensamma helheten. Sida 5 av 8

Klar ledare du bygger relationer och kommunicerar Ledarskap handlar om hur uppgifterna ska lösas. En ledare skapar resultat genom sina medarbetare och kommunicerar väl både internt och externt. Det innebär att du som chef Organiserar och leder verksamheten i dialog med medarbetarna För en dialog med medarbetarna om utvecklingen av grunduppdraget (indikatorer) och utvecklingsmål så att de blir begripliga och möjliga att nå. Är en god förebild och bärare av de värderingar som uttrycks i Lysekils kommuns styrdokument. Agerar övertygande, tillitsfullt och oberoende skapar förtroende. Skapar förutsättningar för medarbetarnas prestationer. Fungerar som bollplank och stöd. Skapar motivation, teamkänsla, öppenhet och trygghet. Utvecklar och följer upp individens och gruppens kompetens. Delegerar och fördelar ansvar och befogenheter så att delaktighet uppnås. Följer upp och ger återkoppling på medarbetarnas resultat. Sida 6 av 8

Kommunens löften till dig som chef Arbetsgivaren stödjer dig som chef genom att skapa rätt förutsättningar och undanröja hinder för uppdraget. Det innebär att arbetsgivaren Tydliggör ditt uppdrag och ansvar Ger dig en bra introduktion och överlämning i ett nytt uppdrag samt uppföljning av detta. Kontinuerligt ger den information som behövs för uppdraget Har en tydlig styrmodell och tydliga styrdokument Organiserar verksamheten på ett sådant sätt att storleken/ komplexiteten på ansvarsområdet samt tillgängliga stödfunktioner gör det möjligt att leva upp till förväntningarna på dig som chef Erbjuder och tillhandahåller kompetensutveckling i chefsrollen Erbjuder möjlighet till olika typer av stöd i chefsrollen Sida 7 av 8

Postadress: 453 80 LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: 0523-61 30 00 E-post registrator@lysekil.se Webbplats: lysekil.se Tänk på miljön innan du skriver ut Sida 8 av 8

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Chefsplattform

Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2017-11-16, 153 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Alla förvaltningar Dokumentet gäller till och med: 2020. Dokumentansvarig: Kommunchefen Dnr: LKS 2017-731 Sida 2 av 8

Riktlinjer för chefsplattform Innehåll Riktlinjer för..... 3 Inledning och syfte... 4 Säker chef du ansvarar för verksamhet, ekonomi och personal... 4 Det innebär att du som chef... 4 Initiativrik utvecklare du förbättrar och spanar... 5 Det innebär att du som chef... 5 Klar ledare du bygger relationer och kommunicerar... 6 Det innebär att du som chef... 6 Kommunens löften till dig som chef... 7 Det innebär att arbetsgivaren... 7 Sida 3 av 8

Inledning och syfte Syftet med Lysekils kommuns chefsplattform är att tydliggöra vilka förväntningar och krav som ställs på en chef i Lysekils kommun. Förväntningarna på dig som chef är höga men kommunen har också en stark tilltro till att du klarar ditt uppdrag. Kommunens löfte till dig som chef är att skapa rätt förutsättningar och undanröja hinder. I Lysekils kommun innebär chefskap en formell roll i organisationen med ansvar för verksamhet, ekonomi och personal. Ledarskap är det sätt på vilket chefen använder sitt mandat. Det styr hur arbetsuppgifterna ska utföras och innebär att chefen genom medarbetarna uppnår såväl kvantitativa som kvalitativa resultat. Chefskapet i Lysekils kommun utgår från kommunens styrmodell vars bärande delar är vision, värdegrund och kvalitetssäkring av verksamhetens grunduppdrag. Säker chef du ansvarar för verksamhet, ekonomi och personal Verksamheten är till för att leverera de bästa tjänsterna och den bästa servicen gentemot de privatpersoner, företag och organisationer som vi finns till för. Det är i mötet med kunderna som vår organisation skapar värde genom god service och en professionell myndighetsutövning. Vi arbetar på uppdrag av våra politiker som ytterst formulerar vårt uppdrag utifrån sin tolkning av samhällets behov och tillgängliga resurser. Det innebär att du som chef Planerar, genomför och följer upp verksamheten i enlighet med Lysekils kommuns styrmodell. Är väl förtrogen med kommunens organisation och beslutsprocesser. Har förmåga att fatta och verkställa beslut. Är arbetsgivare och arbetar utifrån kommunens styrdokument och den lagstiftning som reglerar verksamheten och förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Upprättar budget utifrån tilldelad ram och gör uppföljningar av verksamhet och ekonomi i enlighet med Lysekils kommuns styrmodell och riktlinjer för ekonomistyrning. Tar ansvar för att tillgängliga resurser används effektivt och att verksamheten bedrivs inom fastställda ekonomiska ramar. Sida 4 av 8

Initiativrik utvecklare du förbättrar och spanar Vi skapar värde för våra kunder genom att förenkla, förnya och förbättra verksamheten i en lärande organisation. Det innebär att du som chef Arbetar med ständiga förbättringar. Vågar pröva nytt och utvärdera. Uppmuntrar medarbetarnas kreativitet. Tar initiativ och använder ditt handlingsutrymme. Följer vad som sker i omvärlden och har förmåga att möta förändringar. Kommunicerar och samverkar med viktiga aktörer. Identifierar och analyserar problem och har förmåga att prioritera de aktiviteter som skapar mest värde Ser verksamheten som en del av den kommungemensamma helheten. Sida 5 av 8

Klar ledare du bygger relationer och kommunicerar Ledarskap handlar om hur uppgifterna ska lösas. En ledare skapar resultat genom sina medarbetare och kommunicerar väl både internt och externt. Det innebär att du som chef Organiserar och leder verksamheten i dialog med medarbetarna För en dialog med medarbetarna om utvecklingen av grunduppdraget (indikatorer) och utvecklingsmål så att de blir begripliga och möjliga att nå. Är en god förebild och bärare av de värderingar som uttrycks i Lysekils kommuns styrdokument. Agerar övertygande, tillitsfullt och oberoende skapar förtroende. Skapar förutsättningar för medarbetarnas prestationer. Fungerar som bollplank och stöd. Skapar motivation, teamkänsla, öppenhet och trygghet. Utvecklar och följer upp individens och gruppens kompetens. Delegerar och fördelar ansvar och befogenheter så att delaktighet uppnås. Följer upp och ger återkoppling på medarbetarnas resultat. Sida 6 av 8

Kommunens löften till dig som chef Arbetsgivaren stödjer dig som chef genom att skapa rätt förutsättningar och undanröja hinder för uppdraget. Det innebär att arbetsgivaren Tydliggör ditt uppdrag och ansvar Ger dig en bra introduktion och överlämning i ett nytt uppdrag samt uppföljning av detta. Kontinuerligt ger den information som behövs för uppdraget Har en tydlig styrmodell och tydliga styrdokument Organiserar verksamheten på ett sådant sätt att storleken/ komplexiteten på ansvarsområdet samt tillgängliga stödfunktioner gör det möjligt att leva upp till förväntningarna på dig som chef Erbjuder och tillhandahåller kompetensutveckling i chefsrollen Erbjuder möjlighet till olika typer av stöd i chefsrollen Sida 7 av 8

Postadress: 453 80 LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: 0523-61 30 00 E-post registrator@lysekil.se Webbplats: lysekil.se Tänk på miljön innan du skriver ut Sida 8 av 8

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige 2017-12-14 23 (43) 173 Riktlinjer för färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor Dnr: LKS 2017-711 Kommunstyrelsen beslutade 2016-11-30 att Lysekil ska delta i Västtrafiks centrala upphandling gällande anropsstyrd trafik. Avtal med Västtrafik gällande färdtjänst trädde i kraft 19 juni 2017. Som en konsekvens av att kommunen ingått avtal med Västtrafik har administrativa enheten, samhällsbyggnadsförvaltningen, omarbetat kommunens riktlinjer för färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor. Riktlinjerna tar utgångspunkt i färdtjänstlagen och det regelverk som Lysekils kommun tidigare beslutat. Riktlinjerna belyser även tillvägagångssätt och hur ärenden om färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor ska handläggas. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2017-11-06, med bilaga. Protokoll från kommunstyrelsen 2017-11-29, 191 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att godkänna riktlinjerna för färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor. Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Färdtjänstsamordnaren Utbildningsnämnden Socialnämnden Byggnadsnämnden IT-nämnden Justerare: Utdragsbestyrkande:

Tjänsteskrivelse Datum Dnr 2017-11-06 LKS 2017-711 Samhällsbyggnadsförvaltningen Linda Wising, 0523 61 33 83 linda.wising@lysekil.se Riktlinjer för färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade 2016-11-30 att Lysekil ska delta i Västtrafiks centrala upphandling gällande anropsstyrd trafik. Avtal med Västtrafik gällande färdtjänst trädde i kraft 19 juni 2017. Som en konsekvens av att kommunen ingått avtal med Västtrafik har administrativa enheten, samhällsbyggnadsförvaltningen, omarbetat kommunens riktlinjer för färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor. Riktlinjerna tar utgångspunkt i färdtjänstlagen och det regelverk som Lysekils kommun tidigare beslutat. Riktlinjerna belyser även tillvägagångssätt och hur ärenden om färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor ska handläggas. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna riktlinjerna för färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor. Ärendet Nytt avtal med Västtrafik gällande färdtjänsten trädde i kraft 19 juni 2017. De huvudsakliga ändringar som har gjorts i de reviderade riktlinjerna för färdtjänst är att kommunen idag följer Västtrafiks zonindelning vilket innebär att de färdtjänstberättigade i Lysekil kan resa inom hela Fyrbodalsområdet. En annan förändring gäller taxan som är beslutat sedan tidigare där kommunen nu följer Västtrafiks basprislista och har ett påslag på 50 procent på egenavgiften. För resor till och från arbetet betalar resenären, efter individuell prövning, en avgift som utgår från vad ett månadskort inom kollektivtrafiken kostar. Riktlinjerna avseende kring riksfärdtjänst i riktlinjen är oförändrat. Förvaltningens utredning Som en konsekvens av att kommunen ingått avtal med Västtrafik, har administrativa enheten, samhällsbyggnadsförvaltningen, omarbetat kommunens riktlinjer för färdtjänst, riksfärdtjänst och arbetsresor. Riktlinjerna är därmed anpassade efter avtalets bestämmelser. Leif Schöndell T.f. förvaltningschef Linda Wising Handläggare Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Tjänsteskrivelse Bilagor Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Samtliga nämnder Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Strategi Program Plan Policy >>Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med: Kommunfullmäktige 2017-xx-xx, xx Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Alla nämnder och förvaltningar 2019. Kommunstyrelsen har rätt att göra revideringar i riktlinjerna under löptiden. Dokumentansvarig: Samhällsbyggnadsförvaltningen Förvaltningschef Dnr: LKS 2017-711 Sida 2 av 19

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Innehåll Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst... 3 Inledning och syfte... 4 Färdtjänst... 5 Vad är färdtjänst?... 5 Vem kan beviljas färdtjänst?... 5 Färdtjänst för barn... 6 Begränsningar... 6 Färdtjänst till annan kommun, i andra kommuner eller mellan andra kommuner... 7 Ledsagare och medresenär... 7 Tillståndets tidsbegränsning-omfattning.... 8 Åtgärder vid nyttjande av färdtjänst mot gällande regler... 9 Avgifter... 9 Ansökan, utredning och beslut... 10 Information kring färdtjänstens utförande... 10 Trafikutbud... 11 Övriga bestämmelser... 12 Riksfärdtjänst... 13 Vad är riksfärdtjänst... 13 Vem kan beviljas riksfärdtjänst... 13 Ledsagare... 14 Medresenär... 14 Trafikutbud... 15 Ansökan, utredning och beslut... 15 Antal resor... 16 Avgifter... 16 Kostnader för transport av handikapphjälpmedel... 17 Riksfärdtjänstens servicenivå... 17 Fyrbodalsområdet... 18 Sida 3 av 19

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Inledning och syfte Färdtjänst (anropsstyrd trafik) är en särskilt anpassad del av kollektivtrafiken och ska bidra till att de funktionshindrade ges samma förutsättningar som övriga kollektivtrafikresenärer. Det är av vikt att kommunen preciserar vilken målsättning man har med kollektivtrafiken och hur den ska utvecklas för att var tillgänglig för medborgarna. Genom ökad tillgänglighet i den ordinarie kollektivtrafiken förstärks möjligheten till normalisering och behovet av särlösningar minskar. Lag om färdtjänst pekar ut de grundläggande kraven som måste uppfyllas. Det finns dock även behov av generella bestämmelser om färdtjänstens utformning, dels för att uppnå kommunal likställighet, dels för att ge ett stöd i handläggningen av den individuella prövningen av färdtjänsttillstånd. Detsamma gäller tillämpningen av färdtjänstens olika delar från tillståndsprövningen till utförandet av själva transporten som ska präglas av kompetens och säkerhet. Medborgarna ska i sin kontakt med handläggare bemötas med respekt. I styrdokument för funktionshindrade och äldre betonas rätten att bo kvar hemma, behålla sitt sociala nätverk, kunna leva ett så oberoende liv som möjligt, kunna delta i samhällslivet på lika villkor som andra och utveckla ett aktivt medborgarskap. Då det gäller funktionshindrade barn och ungdomars behov av särskilt anpassad transport ska detta särskilt beaktas utan att frångå föräldrarnas ansvar. Genom att utveckla samordningen av de resor som sker via färdtjänsten bidrar detta till ett bättre utnyttjande av kommunens ekonomiska resurser, en normalisering av färdtjänst med kollektivtrafiken samt bidrar till en god miljö. Möjligheten till resor genom en kollektivtrafik som är tillgänglig för flertalet medborgare eller via särskilt anpassade transporter (färdtjänst) för de kommuninvånare som har speciella behov, blir en viktig del för att kunna förverkliga de mål kommunen antagit. Genom riktlinjerna tar kommunen ett politiskt ansvar för färdtjänstens handläggning och planering och anger hur Lag om färdtjänst och Lag om riksfärdtjänst ska tolkas. Detta så att en rättvis bedömning av varje enskild ansökan sker. Kommunstyrelsens ansvar ligger inom de två nämnda lagområdena. Om dessa lagar inte är tillämpliga innebär det, att det åvilar andra nämnder att för sina respektive målgrupper ta ställning till om stöd i resandet ska erbjudas via annat lagområde. Ytterst kan detta även vara en fråga för kommunfullmäktige, vilket stöd i resandet funktionshindrade ska ges som en allmän kommunal service. Sida 4 av 19

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Färdtjänst Vad är färdtjänst? Den allmänna kollektivtrafiken utgörs av bussar och tåg. I Lysekils kommun trafikeras tätorten och landsbygden huvudsakligen med bussar. Den regionala trafiken ombesörjs av bussar och tåg. Inom Västtrafik AB pågår ett arbete med att så långt som möjligt utföra trafiken med låggolvsbussar. Kommunstyrelsen ansvarar ytterst för färdtjänst (= anropsstyrd trafik) inom kommunen som efter erforderliga beslut kan överlåta sina uppgifter till trafikhuvudmannen. Inom Västra Götalands län och genom avtal har Lysekils kommun därför uppdragit till Västtrafik AB att upphandla och administrera trafiken och beställningscentralen. Lag (1997:736) om färdtjänst stipulerar att färdtjänst endast gäller anordnande av transporter för personer med bestående funktionshinder. Är de allmänna kommunikationerna anpassade för funktionshindrade personer föreligger ingen rätt till färdtjänst. Färdtjänst (anropsstyrd trafik) är en särskilt anpassad del av kollektivtrafiken som är till för personer som till följd av funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. I propositionen till lagen slås fast att färdtjänsten i första hand betraktas som en transportform i stället för en form av bistånd. Resor med färdtjänst ska i likhet med den allmänna kollektivtrafiken i största mån samordnas. Vem kan beviljas färdtjänst? Tillstånd till färdtjänst ska meddelas den som på grund av funktionshinder, som inte endast är tillfälligt, har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationer. Enligt domstolspraxis och som anammats av flertalet av Sveriges kommuner är att funktionshindret ska beräknas bestå minst sex månader för att inte betraktas som tillfälligt. Detta innebär att funktionsnedsättningar som varar under kortare tid och som för den enskilde kan ge stora svårigheter i upprättande av sociala kontakter eller för att genomföra inköp inte faller inom Lag om färdtjänst. Enligt domstolsutslag är det inget som hindrar att den enskildes behov av stöd under en kortare tids funktionsnedsättning prövas enligt Socialtjänstlagen. Vad lagen avser med väsentliga svårigheter är inte definierat. Att ge konkreta exempel på hur stora svårigheterna ska vara för att bedömas vara väsentliga är svårt att göra generellt. Domstolspraxis är här en vägledning i bedömningen. Av praxis kan uttydas att det är svårigheterna i samband med resandet som är grund för färdtjänst och inte Sida 5 av 19

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst svårigheter vid resans mål. Begreppet förflytta sig på egen hand är kopplat till själva resandet, att ta sig tillbusshållplatsen, att stiga på och av buss och inte förflyttningsmöjligheter i ett vidare perspektiv. Detta innebär att grund för färdtjänst inte är att man har svårighet att bära kassar. Färdtjänst kan inte beviljas till följd av att allmänna kommunikationer saknas eller är dåligt utbyggda, utan grunden för färdtjänst är enbart funktionshinder och dess konsekvenser. För beviljande av färdtjänst gäller följande i Lysekils kommun: Funktionshindret bedöms bestå i minst sex månader. Den beräknade tiden utgår om möjligt från ansökningsdagen eller den dag varaktighetens längd bekräftas via utredning eller sakkunnigutlåtande. Funktionshindret ska ge väsentliga svårigheter vid förflyttning eller vid resa med allmänna kommunikationer. Det ska finnas ett tydligt samband mellan funktionshinder och svårigheterna att förflytta sig själv i anslutning till resan eller att genomföra själva resan. Tillstånd till färdtjänst är personligt. Tillståndet är tidsbegränsat eller tillsvidare, Beviljande förutsätter att den sökande är folkbokförd i kommunen. Färdtjänst för barn I lag om färdtjänst finns ingen åldersgräns angiven då det gäller rätt till färdtjänst. Utgångspunkten vid bedömning av barns behov av färdtjänst är vad som kan anses gälla för andra barn i motsvarande ålder. Enligt domstolspraxis sker bedömning huruvida barnet kan åka med allmänna kommunikationer tillsammans med en vuxen eller inte. Begränsningar Tillståndet omfattar inte transporter som av någon anledning bekostas av det allmänna. Tillstånd till färdtjänst omfattas inte av andra samhällsbetalda resor. Följande begränsningar gäller i Lysekils kommun: * Färdtjänst får inte användas för resor inom tjänsten då detta åvilar arbetsgivarens ansvar. * Färdtjänst får inte användas för resor som av någon anledning bekostas av det allmänna såsom sjuk- och behandlingsresor eller skolskjutsar. Sida 6 av 19

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Färdtjänst till annan kommun, i andra kommuner eller mellan andra kommuner Varje kommun ansvarar, såvitt gäller kommuninvånarna, för att färdtjänst anordnas inom kommunen och om det finns särskilda skäl mellan kommunen och en annan kommun. En kommun får för sina kommuninvånare anordna färdtjänst också i eller mellan andra kommuner. Kommunens skyldighet är i första hand att ansvara för färdtjänst inom kommunen. Vid särskilda skäl kan färdtjänst beviljas mellan kommunen och en annan kommun. Enligt förarbetet till lagen kan särskilda skäl vara, att arbetsplatsen ligger i en grannkommun eller att närmaste serviceort finns i grannkommunen. Om skälen är starka, vilket ej definierats, kan resan ske till en mer avlägsen kommun. För färdtjänst till annan kommun gäller i Lysekils kommun: Färdtjänsttillstånd gäller för resa från/till Lysekil till/från samtliga kommuner inom Fyrbodalsområdet. Resa till arbete kan beviljas även till icke angränsande kommuner om dessa ligger inom normalt pendlingsavstånd. Någon skyldighet för kommunen att ordna färdtjänst helt utanför den egna kommunen föreligger ej. Enligt praxis i kommunen och enligt tidigare rekommendation från Svenska Kommunförbundet har färdtjänst beviljats i annan kommun i samband med kortare besök, då det enbart är folkbokföringskommunen som kan bevilja färdtjänst. Detta för att underlätta besök hos närstående eller vistelse i sommarhus. För resa i annan kommun eller mellan andra kommuner gäller: Resenären kan beställa resor för resa i annan kommun eller mellan andra kommuner utan särskild prövning. Ledsagare och medresenär Om den som söker tillstånd till färdtjänst behöver ledsagare under resan, ska tillståndet gälla även ledsagaren. Utifrån nuvarande lagtext beviljas ledsagare för behov som finns under själva resan. Ledsagare är en person som inte reser av eget intresse, utan endast är med för att stödja färdtjänstresenären för att denna ska kunna genomföra resan och stödet ej kan erhållas via transportören. Ledsagare enligt denna lag är inte till för stödet efter själva resan. I lagen finns ej angivet om ledsagare ska betala en avgift för resan eller ej utan detta får beslutas av kommunen. Sida 7 av 19

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst För beviljad ledsagare gäller följande i Lysekils kommun: Tillståndsinnehavaren har behov av stöd under själva resan. Ledsagaren ska stiga på och av vid samma plats som färdtjänstresenären. Ledsagaren reser gratis. Den som själv är färdtjänstberättigad kan inte vara ledsagare. Många färdtjänstberättigade kan genomföra resan själva eller med det stöd som transportören ger och utifrån detta beviljas inte ledsagare. Behov av stöd vid resans mål kan dock föreligga och utifrån detta har man möjligheten att medföra medresenär. För medresenär gäller följande i Lysekils kommun: Medresenär är en person som reser samma sträcka som färdtjänstresenären. Medresenären ska stiga på och av vid samma plats som färdtjänstresenären. Medresenären betalar samma avgift som färdtjänstresenären. Den som inte beviljats ledsagare har rätt att medföra en medresenär utan särskild prövning. Resenär som är beviljad ledsagare kan ej medföra medresenär. Efter individuell prövning kan färdtjänstresenär medges rätt till flera medresenärer. Exempel på grund för detta kan vara om färdtjänstresenären har minderåriga barn eller om minderårig resenär har syskon eller föräldrar som behöver resa med. Även andra situationer kan bedömas som skäliga. Antalet medresenärer kan aldrig bli större än sällskapet som ryms i det anvisade fordonet. Tillståndets tidsbegränsning-omfattning. Tillstånd för färdtjänst meddelas för viss tid eller tills vidare. Tillstånd får i skälig omfattning förenas med föreskrifter om vilket färdsätt som får användas, hur många resor tillståndet omfattar och inom vilket område resor får göras. Om det finns särskilda skäl får tillståndet även i övrigt förenas med villkor. Det är kommunen som bedömer vad som är skälig omfattning och särskilda skäl när det gäller begränsningar. Enligt lagens förarbete ska begränsningar inte ske då det gäller antalet resor till eller från arbetet eller andra nödvändiga resor. Sida 8 av 19

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst I Lysekils kommun gäller följande: Tillstånd meddelas normalt för viss tid eller för livet ut. Vid tidsbegränsning ges tillstånd som minst för sex månader och högst två år, om inte särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl kan vara funktionshindrets art som ej möjliggör resa med allmänna kommunikationer oavsett utveckling av kollektiv trafiken. Färdtjänst beviljas tills vidare i dessa fall. Funktionshindrets svårighetsgrad och förväntade varaktighet avgör tillståndets giltighetstid och omfattning: Färdtjänst beviljas för obegränsat antal resor. Färdtjänst ersätter inte avsaknad av exempelvis egen bil, vilket innebär att rundtur med färdtjänst ej kan ske. Detsamma gäller att skjutsa hem medresenär/ ledsagare till dennes bostad. Åtgärder vid nyttjande av färdtjänst mot gällande regler En tillståndsgivare får återkalla ett tillstånd till att anlita färdtjänst, om förutsättningarna för färdtjänsten inte längre finns. Ett tillstånd får också återkallas om tillståndshavaren gjort sig skyldig till allvarliga eller upprepade överträdelser av de föreskrifter och villkor som gäller för färdtjänsten. Resa som uppenbart genomförts i strid mot gällande föreskrifter och villkor betraktas ej som färdtjänstresa. Om sådana resor genomförts faktureras färdtjänstresenären hela beloppet för resan. Detsamma gäller för resor där rätten till färdtjänst upphört eller återkallats. Avgifter Enligt 10 lag om färdtjänst har kommunen rätt att ta ut en avgift för färdtjänsten. Enligt 11 lag om färdtjänst ska denna avgift vara skälig och får inte överstiga tillståndsgivarens självkostnader. Avgifter för färdtjänst varierar mellan landets kommuner. Utgångspunkt för prissättning kan vara: Den funktionshindrade saknar valmöjlighet och utifrån rättvise- och jämlikhetssynpunkt ska avgiften för färdtjänst vara densamma som för kollektivtrafiken. Funktionshindret kan medföra att behovet av färdmedel varierar över tid. För att ge ett incitament att använda kollektiva färdmedel när personen klarar detta, bör det vara en skillnad mellan avgift för färdtjänst och avgift för kollektivtrafiken. Sida 9 av 19

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Färdtjänsten ger en högre servicenivå i och med att den erbjuder en transport från dörr till dörr och att utifrån detta kan avgifterna skiljas åt. Avgiften bör spegla samhällets kostnader för att tillhandahålla transporten, vilket motiverar en högre avgift för färdtjänsten. Mellan kommunerna skiljer det sig även hur egenavgiften beräknas. De varianter som råder är zonbaserad avgift, enhetstaxa eller procenttaxa. Kommunen har möjlighet att tillämpa särskilda avgifter för arbetsresor som då ofta motsvarar månadskortet inom kollektivtrafiken. Det förekommer även, att kommuner har högkostnadsskydd för egen avgiften och att olika avgifter tas ut under olika delar av dygnet. Avgiften för Lysekils kommun beslutas av kommunfullmäktige. Egenavgiften i Lysekils bygger för närvarande på Västtrafik AB:s kontantpristaxa med ett tillägg på 50 %. Möjlighet till avgiftsbefrielse eller högkostnadsskydd finns ej. För resor till och från arbetet betalar resenären, efter individuell prövning, en avgift som utgår från vad ett månadskort inom kollektivtrafiken kostar. Om sådana resor på något sätt bekostas av det allmänna, kan reducering av avgift inte beviljas. Egenavgiften erläggs direkt till chauffören i samband med resan. Ansökan, utredning och beslut I lag om färdtjänst 13-16 regleras hur handläggning av ärenden ska ske. Handläggningen av färdtjänst följer de regler som anges i Förvaltningslagen och personalen lyder under bestämmelserna i Sekretesslagen. Förvaltningslagens tillämpning återfinns i dokument Anvisningar för handläggning inom lagområdens Lag om färdtjänst och Lag om riksfärdtjänst. Information kring färdtjänstens utförande Nedan beskrivs den servicenivå som erbjuds vid tillstånd till färdtjänst. Funktionshindrets art styr vilket färdmedel som krävs för att ombesörja transporten. När resan genomförs med personbil, storbil eller specialfordon gäller följande: Färdtjänstens servicenivå Färdtjänsttillståndet innebär alltid att resenären kan få följande service vid färdtjänstresa: Hjälp in i och ut ur fordon. Hjälp med handikapphjälpmedel och bagage in i och ut ur fordon. Bagage får medtas i den utsträckning som är normalt att ha med på buss. Hjälp med säkerhetsbälte. På resenärens egen begäran ges även följande service: Sida 10 av 19

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Hjälp till och från port eller dörr (ledsagning, bagage och handikapphjälpmedel). Stöd vid förflyttning till och från bostad och besöksplats. Denna hjälp utgår inte om beviljad ledsagare medföljer på resan. Efter individuell prövning kan färdtjänsttillståndet även innehålla rätt att: Få hjälp att förflytta sig till och från bostaden och fordonet (bärhjälp). Detta avser personer som utifrån funktionshinder inte själva eller med stöd kan förflytta sig utan måste bäras. Resa med speciellt anpassat fordon. Få annan särskilt anpassad service. Kommunstyrelsen beslutade 30 november 2016 att teckna överenskommelse med Västtrafik AB om servicenivåer inom den anropsstyrda trafiken. Här regleras bland annat väntetid, spilltid, omvägstid = extra tid med anledning av samordnad resa i relation till närmaste väg mellan två adresser samt sökfönster = inom vilken tid beställningscentralen kan söka lämplig tidpunkt för resans genomförande i förhållande till resenärens önskade tid för avresan. Enligt överenskommelsen är servicenivån beroende på typ av resa. Trafikutbud Färdtjänsten är en anpassad form av kollektivtrafik och ska därför tidsmässigt genomföras under de tider som den vanliga kollektivtrafiken bedrivs. I Lysekils kommun gäller följande: Resor i färdtjänsten får genomföras dygnet runt. Resan ska beställas hos den beställningscentral kommunen/västtrafik AB tecknat avtal med. Resan ska beställas senast en timma före önskad avresa. Vid resa mellan klockan 22.00 06.00 ska beställning göras innan klockan 22.00. Eventuell återresa bör beställas samtidigt. Avbeställning av bokad resa måste ske senast en timma före tidpunkten för bokad resa. Färdtjänstresenär ska resa med det fordon som entreprenören hänvisar till och som är lämpligt utifrån funktionshinder och restillfälle. Resor i färdtjänsten samordnas i möjligaste mån. Beställningscentralen utför samordningen i samband med bokningen av resan. Samordningen kan innebära att ett fordon kan ha flera resenärer, där olika huvudmän bekostar resan. Samordningen får dock inte innebära att resans omvägstid förlänger resan med mer tid än vad som anges i avtalet om servicenivåer. En resa ska gå från en adress till en annan och uppehåll kan inte göras under resa. Sida 11 av 19

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Övriga bestämmelser I färdtjänstfordonet finns tillgång till bälteskudde för barn. Om barnet har behov av annan bilsäkerhetsutrustning är resenären ansvarig för att ta med den. Ledar- eller servicehund får medföras. Om det fungerar för övriga resenärer får sällskapsdjur medföras och ska då förvaras i väska, bur, korg, låda etcetera under färd. Resa med djur kan hänvisas till särskilda fordon på grund av att hänsyn ska tas till allergier. Visar det sig att en färdtjänstberättigad, efter utredning av färdtjänsthandläggaren, förorsakat en så kallad bomresa och/eller andra inte godkända kostnader, kan kommunen komma att återkräva den uppkomna merkostnaden. Sida 12 av 19

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Riksfärdtjänst Vad är riksfärdtjänst Lagen om riksfärdtjänst (1997:735) ger kommunerna ansvar för att personer med ett stort och varaktigt funktionshinder ges förutsättningar att till motsvarande kostnader som andra gör privata resor i Sverige i rekreationssyfte eller för enskilt ändamål. Riksfärdtjänst är en ersättning för extra kostnader som uppstår vid resa mellan olika kommuner i Sverige. De extra kostnaderna ska uppstå till följd av funktionshinder och kan bestå av att resenären behöver ha en ledsagare med sig vid resa med allmänna kommunikationer eller av att ett särskilt fordon måste användas för resan. Vem kan beviljas riksfärdtjänst Enligt 1 lag om riksfärdtjänst, ska en kommun på de villkor som anges i denna lag lämna ersättning för reskostnad för de personer som till följd av ett stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Enligt 5 lag om riksfärdtjänst ska tillstånd meddelas om: 1.resan till följd av den sökandes funktionshinder inte till normala reskostnader kan göras med allmänna kommunikationer eller inte kan göras utan ledsagare, 2. ändamålet med resan är rekreation eller fritidsverksamhet eller någon annan enskild angelägenhet, 3. resan görs inom Sverige från en kommun till en annan kommun, 4. resan görs med taxi, ett för ändamålet särskilt anpassat fordon eller med allmänna kommunikationer tillsammans med ledsagare, och 5. resan inte av någon annan anledning bekostas av det allmänna. Lagens formulering innebär, att kraven för tillstånd till riksfärdtjänst är högre än för färdtjänst. Lagen anger ingen skyldighet för kommunen att anordna transporten. Resan ska inte kunna göras till normala kostnader. För beviljande till tillstånd till riksfärdtjänst gäller i Lysekils kommun: Tillstånd till riksfärdtjänst kan meddelas personer som till följd av stort och varaktigt funktionshinder måste resa på ett särskilt kostsamt sätt. Funktionshindret ska förväntas bestå i minst sex månader för att betraktas som varaktigt. Den sökande ska vara folkbokförd i kommunen. Barn över tio år beviljas riksfärdtjänst på samma grunder som vuxna. Sida 13 av 19

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Ledsagare Om den som söker tillstånd till riksfärdtjänst behöver ledsagare under resan, ska tillståndet gälla även ledsagaren, detta enligt 6 lagen om riksfärdtjänst. Avgift får inte tas ut för ledsagare som behövs för att genomföra resan. Att kommunen har beviljat ett tillstånd med ledsagare innebär enligt lagen ingen skyldighet för kommunen att anskaffa ledsagare. Behovet av ledsagare ska vara knutet till själva resan och inte behov vid resmålet. För beviljad ledsagare gäller följande i Lysekils kommun: Ledsagare är en person som inte reser av eget intresse utan måste medfölja för att kunna stödja riksfärdtjänstresenären för att denne ska kunna genomföra resan. Ledsagare beviljas den resenär som behöver mer hjälp än trafikföretagets personal kan ge. Om en tillståndshavare inte kan genomföra en resa med ledsagare och med stöd av trafikföretaget kan tillstånd till ytterligare ledsagare beviljas. Att trafikföretaget inte uppfyller sina åtaganden är inte en grund för att bevilja ledsagare. Ledsagare ska stiga på och av vid samma plats som riksfärdtjänstresenären. Ledsagare reser gratis. Den som själv är färdtjänstberättigad kan inte var ledsagare. Vid resa med personbil och specialfordon beviljas ledsagare endast vid behov av kvalificerat stöd under resan. Medresenär Detta begrepp finns inte omnämnt i lagen men tillämpas av flertalet kommuner. I Lysekils kommun gäller följande: Medresenär är en person som reser med på samma sträcka som riksfärdtjänstresenären. Medresenär ska stiga på och av på samma plats som riksfärdtjänstresenären. Den som inte beviljas ledsagare har rätt att medföra en medresenär utan särskild prövning. Efter individuell prövning kan resenär medges rätt till flera medresenärer. Exempel på grund för detta kan vara om resenären har minderåriga barn eller om minderårig resenär har syskon eller föräldrar som behöver resa med. Även andra situationer kan bedömas som skäliga. Resenär som är beviljad ledsagare kan till följd av individuella skäl även beviljas medresenär. Grund för detta är samma som för rätten att medföra flera medresenärer i färdtjänst. Antalet medresenärer kan aldrig bli större än att sällskapet ryms i det anvisade fordonet. Sida 14 av 19

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Om plats finns i fordonet får flera medresenärer medfölja utan särskild prövning. Medresenär betalar resans verkliga kostnad enligt gällande taxa. Trafikutbud Enligt 7 lag om riksfärdtjänst ska tillstånd till riksfärdtjänst får förenas med föreskrifter om färdsätt. Med färdmedel menas vilket färdsätt som får användas men också regler för samåkning. Det är alltid funktionshindret som styr vilket färdsätt som erbjuds, när beslut om riksfärdtjänsten fattas. I Lysekils kommun gäller följande: I första hand beviljas resa med allmänna kommunikationer med ledsagare. I andra hand beviljas resa med allmänna kommunikationer i kombination med resa med personbil eller specialfordon. Denna resform beviljas förutsatt att det medför att resan annars blir särskilt kostsam. I tredje hand beviljas resa med allmänna kommunikationer i kombination med personbil eller specialfordon tillsammans med ledsagare. I sista hand beviljas resa med personbil eller specialfordon med eller utan ledsagare. Resan ska genomföras på billigaste sätt, vilket innebär att rangordningen ovan i enstaka fall kan frångås. Tillstånd till dyrare färdsätt än allmänna kommunikationer medges inte endast med motivering att ledsagare saknas för resan, att biljett inte finns att tillgå vid önskad avresetid eller att man inte litar på att trafikföretaget uppfyller sitt åtagande om stöd. Resor med personbil och specialfordon ska samordnas. Resor med allmänna kommunikationer ska genomföras på billigast möjliga avgångstid. Önskad avresetid kan förskjutas inom samma dag. Uppehåll under resan medges ej. Det åvilar resenären att själv ordna med ledsagare, när tillstånd till sådan är beviljad. Ansökan, utredning och beslut I 10-13 lag om riksfärdtjänst behandlas frågor kring handläggning utifrån Förvaltningslagen. Handläggningen av riksfärdtjänst följer de regler som anges i Förvaltningslagen. Sida 15 av 19

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Personalen lyder under bestämmelserna i Sekretesslagen. Förvaltningslagens tillämpning återfinns i dokumentet Anvisningar för handläggning inom lagområdena Lag om färdtjänst Lag om riksfärdtjänst därutöver som anges i dokumentet om anvisningar gäller följande: Vid ansökan om riksfärdtjänst ska ansökan inkomma till färdtjänsthandläggaren senast 14 dagar innan önskad avresa. I samband med storhelger ska ansökan vara inkommen tidigare än en månad före önskad avresa för att säkerställa resan. Ansökan om riksfärdtjänst ska snabbehandlas om resan är av akut karaktär och om resbehovet ej har kunnat förutses, till exempel i samband med begravning eller nära anhörigs sjukdom. Beslut om riksfärdtjänst fattas av färdtjänsthandläggare på delegation och omfattar vilka föreskrift om vilket färdsätt som får användas. Beslut om riksfärdtjänst kan överklagas till förvaltningsdomstol. Om beslut om återkommande riksfärdtjänstresor beställs resan direkt via den beställningscentral som kommunen anvisar. Detta ska ske minst fem arbetsdagar innan önskad avresa. Antal resor Tillstånd till riksfärdtjänst meddelas i normalfallet för en resa i taget. En resa är lika med en resa tur och retur. Riksfärdtjänst kan meddelas för återkommande resor till ett speciellt resmål eller inom ett speciellt resområde. Tillstånd till återkommande resor gäller för en viss tid och för visst antal resor. Tillstånd för återkommande resor medges för högst ett år. Avgifter Vid resa med riksfärdtjänst ska tillståndshavaren betala en avgift (egenavgift) som motsvarar normala reskostnader med allmänna färdmedel. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om dessa avgifter, enligt 8 lagen om riksfärdtjänsten. Regeringen meddelar föreskrifter om dessa avgifter via Förordningen om egenavgifter vid resor med riksfärdtjänst (Förordning 1997:782). Vid resa med allmänna kommunikationer betalar medresenär den faktiska kostnaden för biljetten samt i förekommande fall en bokningsavgift. Avgiften är baserad på hela resan inklusive anslutningsresor. Vid resa med personbil eller specialfordon betalar medresenär utifrån förordningens regler med undantaget att medresenärer över 18 år betalar full egenavgift. Ledsagarens egenavgift ersätts enligt Lag om riksfärdtjänst av kommunen. Sida 16 av 19

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Kostnader för transport av handikapphjälpmedel Om kostnader uppkommer för transport av handikapphjälpmedel, till exempel om en elrullstol måste transporteras separat med tåg eller dylikt samtidigt som resenären reser med flyg, ersätts dessa kostnader av kommunen. Riksfärdtjänstens servicenivå Tillstånd till riksfärdtjänst med allmänna kommunikationer innebär att service ges i enlighet med respektive transportsbolagsservice till resenärer med funktionshinder. Tillstånd till riksfärdtjänst med personbil och specialfordon innebär alltid att resenären kan få följande service: Hjälp in i och ut ur fordon. Hjälp med handikapphjälpmedel och bagage in i och ut ur fordon. Hjälp med säkerhetsbälte. Resenär kan ha med två resväskor samt handikapphjälpmedel. På resenärens begäran ges även följande service vid resa med taxi och specialfordon: Hjälp till och från port eller dörr, ledsagning, bagage och handikapphjälpmedel. Stöd vid förflyttning till och från bostad och besöksplats. Om tillståndet omfattar ledsagare ska det stöd och den hjälp som resenären behöver ombesörjas via medföljande ledsagare. Detsamma gäller om vuxen medresenär medföljer. Sida 17 av 19

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Fyrbodalsområdet Sida 18 av 19

Riktlinjer för färdtjänst och riksfärdtjänst Postadress: 453 80 LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: 0523-61 30 00 E-post registrator@lysekil.se Webbplats: lysekil.se Tänk på miljön innan du skriver ut Sida 19 av 19

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige 2017-12-14 24 (43) 174 Riktlinjer för integrationsarbete i Lysekils kommun Dnr: LKS 2017-780 I budget 2017 för kommunstyrelseförvaltningen finns ett uppdrag att ta fram styrdokument för integrationsarbetet för Lysekils kommun. Styrdokumentet ska gälla för alla kommunens nämnder och bolag och ange inriktning för arbetet. Utifrån kartläggning har riktlinjer tagits fram. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2017-11-07, med bilaga. Protokoll från kommunstyrelsen 2017-11-29, 192 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta riktlinjer för integrationsarbete i Lysekils kommun. Riktlinjerna gäller för hela kommunkoncernen. Beslutet skickas till Kommunstyrelseförvaltningen Integrationssamordnaren Utbildningsnämnden Socialnämnden Byggnadsnämnden IT-nämnden Lysekils Stadshus AB Lysekils Hamn AB LysekilsBostäder AB Havets Hus i Lysekil AB LEVA i Lysekil AB Justerare: Utdragsbestyrkande:

Tjänsteskrivelse Datum 2017-11-07 LKS 2017-780 Kommunstyrelseförvaltningen Avdelningen för hållbar utveckling Sanna Lannesjö, integrationssamordnare 0523-61 31 00 Sanna.lannesjo@lysekil.se Dnr Riktlinjer för integrationsarbete i Lysekils kommun Sammanfattning I budget 2017 för kommunstyrelseförvaltningen finns ett uppdrag att ta fram styrdokument för integrationsarbetet för Lysekils kommun. Styrdokumentet ska gälla för alla kommunens nämnder och bolag och ange inriktning för arbetet. Utifrån kartläggning har riktlinjer tagits fram. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta riktlinjer för integrationsarbete i Lysekils kommun. Riktlinjerna gäller för hela kommunkoncernen. Ärendet I budget 2017 för kommunstyrelseförvaltningen finns ett uppdrag att ta fram styrdokument för integrationsarbetet för Lysekils kommun. Styrdokumentet ska gälla för alla kommunens nämnder och bolag och ange inriktning för arbetet. Förvaltningens utredning Kartläggning av Lysekils kommuns integrationsarbete visar på behov av att samordna, utveckla och effektivisera de resurser vi har för att arbeta med integration i våra verksamheter. Utifrån detta har riktlinjer tagits fram. Riktlinjerna syftar till att förtydliga vad kommunen och dess olika verksamheter ska ansvara för i integrationsarbetet. Leif Schöndell Kommunchef Bilagor Riktlinjer för integrationsarbete i Lysekils kommun Bilaga 1, Förvaltningarnas ansvarsområden Bilaga 2, Nationell ansvarsfördelning Michael Johansson Chef för avdelning hållbar utveckling Beslutet skickas till Samtliga nämnder och helägda kommunala bolag Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för integrationsarbete m m med

Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Dokumentet gäller till och med: Dokumentansvarig: Kommunfullmäktige 2017-xx-xx, xx Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Alla nämnder och förvaltningar 2020. Kommunstyrelsen har rätt att göra revideringar i riktlinjerna under löptiden. Avdelningschef, avdelning för hållbar utveckling Dnr: LKS 2017-780 Sida 2 av 12

Innehåll Några viktiga begrepp... 4 Inledning... 5 Syfte... 5 Förutsättningar... 5 Styrdokument... 5 Arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling... 5 Delaktighet och möjlighet till egna val... 5 Ansvar och roller i integrationsarbetet... 6 Samverkan... 6 Dialog och ansvarstagande... 6 Integrationssamordnarens roll... 7 Inriktning av integrationsarbetet... 7 Praktiskt integrationsarbete i verksamheterna... 7 En organisation med integrationsfokus kunskap och kompetens... 8 Sammanhang och kontaktytor - mötesplatser... 8 Arbete och sysselsättning... 8 Studier och utbildning... 9 Boende segregation eller integration... 9 Process för integrationsarbete... 9 Analysera förutsättningar... 10 Planera verksamhet/ insatser... 10 Säkerställa genomförande... 10 Följa upp... 10 Sida 3 av 12

Några viktiga begrepp Integration - handlar om att känna tillhörighet i samhället. Det betyder att alla ska känna sig som en del av det svenska samhället. Integration handlar om att olika grupper i samhället möts och har ett utbyte med varandra. En del ska bli en del i det stora. Inkludering - är att helheten ska anpassa sig till delarna. Att inkludera är att skapa en miljö där alla får plats och där vi ser olikheter som en tillgång. Delaktighet - avsikten med delaktighet är att betona upplevelsen av att kunna påverka och ha inflytande över beslut, något som då kräver en kunskap om en strukturell ordning i samhället och vem som har makt över frågorna. Medskapande- medskapande i detta dokument innefattar att gemensamt definiera, utveckla och tillämpa kunskap. Ensamkommande barn - är ett barn under 18 år som kommer till Sverige utan någon av sina föräldrar eller någon annan vuxen person som har trätt in i föräldrarnas ställe. Det gäller även barn som efter ankomsten till Sverige står utan sådan ställföreträdare. Nyanländ- är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl. Även anhöriga till dessa personer anses vara nyanlända. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. Asylsökande- En asylsökande är en person som tagit sig till Sverige och sökt skydd. Han eller hon har inte fått ett slutligt svar på sin ansökan om asyl. Under tiden en ansökan prövas är den asylsökande inskriven i Migrationsverkets mottagningssystem. Personen får ett LMA-kort av Migrationsverket som bevis på att han eller hon har rätt att vara i Sverige under tiden ansökan handläggs. Sida 4 av 12

Inledning Lysekils kommun behöver fler invånare, fler som flyttar hit och väljer att stanna och verka i kommunen. Integrationsarbete är en viktig faktor i sammanhanget. Att möta den demografiska utmaningen och verka för en stabil befolkningsutveckling är en av de viktigaste framtidsfrågorna som kommunen har att hantera. De närmaste åren kommer att präglas av att många nyanlända ska etablera sig här. Den situation som Lysekils kommun befinner sig i innebär både en utmaning och en möjlighet. För en välfungerande integration behövs ett välfungerande integrationsarbete. Det handlar om effektivare etablering, fler vägar till arbete, fler som slutför sin utbildning och bättre tillgång till bostäder. Riktlinjerna utgår ifrån aktuell forskning, kunskaper inhämtade genom kartläggning, erfarenheter inom kommunens verksamheter och information från olika samverkansaktörer. Syfte Syftet med riktlinjerna är att de ska vara vägledande för integrationsarbetet i kommunen. Riktlinjerna gäller för hela kommunens organisation, såväl nämnder som bolag. Förutsättningar Styrdokument De nationella målen för integrationsarbetet innebär lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Detta innebär att alla nyanlända flyktingar och övriga invandrare i Lysekils kommun ska bemötas och behandlas som egna individer och inte som en homogen grupp. Arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bestämmelser i diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling. Alla verksamheter ska arbeta aktivt för att främja likabehandling och inkludering samt förebygga diskriminering och kränkande behandling. För att uppnå det krävs bland annat tydliga värderingar, ett öppet förhållningssätt samt ett starkt ledarskap som genomsyrar hela organisationen. Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Det behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Både det främjande och det förebyggande arbetet bör anpassas till individens ålder och till den aktuella verksamheten. Delaktighet och möjlighet till egna val Integrationsarbetet ska genomsyras av medskapande, delaktighet och ansvarstagande. Ansvaret för arbetet ska ligga så nära medarbetaren som möjligt. Kommunens arbete med nyanlända och asylsökande personer ska kännetecknas av ambitionen att alltid vara bättre än förväntat. Sida 5 av 12

Arbetet ska utgå ifrån kommunens och verksamheternas grundläggande uppdrag som finns beskrivet i beslutade styrdokument, såväl statliga som kommunala, och integrationsarbetet ska inkluderas i verksamhetsplanen. De aktiviteter och insatser som genomförs bör vila på vetenskaplig grund och/eller väl beprövad erfarenhet. Aktiviteter och insatser ska ge nyanlända förutsättning för egenförsörjning och stärka deras aktiva deltagande i arbets- och samhällslivet. En stor och viktig del i arbetet med integration är delaktighet och medskapande. Det handlar om att se och ta tillvara individens befintliga behov, styrkor och kompetenser. Att leda individen mot integration och etablering i samhället. Förutsättningar för en god hälsa och möjligheten att etablera sig i samhället är nära sammankopplade. En god integration förutsätter en individ med en kapacitet att ta ansvar för sig själv, sina handlingar och sin närmiljö. Integrationsarbetet i Lysekils kommun ska främja individens livsvillkor och upplevelse av eget samhällsansvar. Det ska också främja individens förutsättningar för en tillvaro i egen försörjning på lång sikt och ett bidragande till samhällsekonomin genom förvärvsarbete eller eget företagande. Ansvar och roller i integrationsarbetet Samverkan Lysekils kommun är en stor organisation och det finns många verksamheter inom förvaltningarna som genomför insatser och aktiviteter som gynnar etableringen för de nyanlända i kommunen. Det är viktigt att det förekommer förvaltningsövergripande samverkan. Lysekils kommun ska arbeta aktivt med utveckling av samverkan mellan förvaltningar och verksamheter för ett mer kvalitativt och samordnat integrationsarbete. Det kan medföra en ökad resurseffektivitet genom att verksamheterna får en ökad kännedom om varandras kunskap, kompetens och verksamhet. Lysekils kommun ska utveckla former för samverkan, erfarenhetsutbyte och lärande. Ta vara på det arbete som redan förekommer samt våga tänka om och tänka nytt för fortsatt utveckling. Grundprincipen för samverkan inom integrationsarbetet att den enskilda medarbetaren har ansvar för att samverka med de verksamheter där behov finns, och att möjlighet att samverka ges. Genom gemensamma strukturer att samverka utifrån stärks integrationsarbetet i kommunen och en helhetssyn kan skapas. Det ger en grund för ökad resurseffektivitet, kunskaps- och kompetensutbyte och delaktighet från verksamheterna som helhet. Alla kommunala förvaltningar och bolag ska utse en kontaktperson för integrationsfrågor för att säkerställa samverkan och informationsöverföring. Dialog och ansvarstagande Med dialog avses ett samtal mellan två parter i syfte att skapa en gemensam förståelse och acceptans. Genom en kontinuerlig dialog mellan och med medarbetare skapas förutsättningar för att med verksamhetens nuläge som bas utveckla integrationsarbetet utifrån befintligt behov, med ökad förståelse, samsyn och acceptans. Dialogen bör även Sida 6 av 12

säkerställa att alla medarbetare har kunskap om verksamhetens behov, utmaningar och eventuella riskfaktorer. Alla medarbetare har ett ansvar för att aktivt föra dialog kring de utmaningar och möjligheter som finns i verksamheten så att information om verksamhetens aktuella nuläge förmedlas till ledningsgrupp eller motsvarande. Genom en aktiv kunskapsbaserad dialog inom och utom verksamheten bör medarbetarna verka för en ökad förståelse och medvetenhet om integration och integrationsarbete. Integrationsarbetet ska höra ihop med andra aktuella planer, utvecklingsarbeten och projekt som pågår i kommunen. Vid identifierat behov finns möjlighet för verksamheterna att få stöd att utforma rutiner för integrationsarbete. Integrationssamordnarens roll Integrationssamordnaren är ett stöd för verksamheterna i integrationsarbetet. Uppdraget består i omvärldsbevakning samt att analysera och definiera övergripande nuläge och förutsättningar för intern och extern samverkan. Vidare ingår samordning av kommunövergripande processer och projekt samt nätverk för kontaktpersoner. Inriktning av integrationsarbetet Sex områden har ringats in som viktiga för god integration och etablering: Praktiskt integrationsarbete i verksamheterna En organisation med integrationsfokus - kunskap och kompetens Sammanhang och kontaktytor - mötesplatser Arbete och sysselsättning Utbildning och studier Boende Varje område innehåller inriktningar och mål som ska förbereda individen för ett självständigt och ansvarstagande liv. De anger även hur verksamheterna i sig kan bidra till ett öppnare samhällsklimat. Bilden av nyanlända och asylsökande måste göras mer nyanserad så att rasism och främlingsfientlighet motverkas. Det är viktigt att kunskapen om integrationsarbetet sprids både internt och externt. Praktiskt integrationsarbete i verksamheterna Verksamheternas uppdrag gällande integration beskriver varför verksamheten finns till och för vem (se även bilaga 1 ansvarsområden förvaltningar). Utbildningsnämnden ansvarar för uppdraget att tillgodose barnomsorg och utbildning för asylsökande och nyanlända barn och vuxna. Socialnämnden ansvarar för det enligt lag reglerade mottagandet, boende och försörjning för anvisade, samt för övriga nyanlända i behov av försörjningsstöd. Även kommunens ansvar för barn utan vårdnadshavare samt beslut och samverkan med andra myndigheter som rör dessa ligger hos socialnämnden. Kommunstyrelsen ansvarar för Arbetsmarknadsenheten där ansvaret för arbetsmarknadsinriktade åtgärder, sysselsättning och övriga integrations- och etableringsfrämjande insatser ligger. Kommunstyrelsen ansvarar för integrationssamordningen. Sida 7 av 12

Överförmyndarnämnden förordnar god man för ensamkommande barn. Myndigheten utövar tillsyn över den gode mannen, entledigar denne samt fattar beslut om arvodet. Den nationella ansvarsfördelningen beskrivs i bilaga 2, nationell ansvarsfördelning. En organisation med integrationsfokus kunskap och kompetens Integration ska vara ett prioriterat område inom kommunen. En framgångsfaktor är att det i verksamheterna finns kunskap och kompetens inom området. Chefer och medarbetare har ett direkt ansvar för att arbeta i enlighet kommunens värdegrund och styrande dokument. Ett inkluderande synsätt ska genomsyra alla verksamheter. Genom en tillåtande och öppen dialog ska det i verksamheterna ges möjlighet att arbeta konstruktivt med lösningar på problem. Sammanhang och kontaktytor - mötesplatser En förutsättning för integration är att människor möts i olika sammanhang. Lysekils kommun vill ge asylsökande och nyanlända goda möjligheter att lära sig om Sverige eftersom denna kunskap är avgörande för möjligheten till ett välfungerande och gott fortsatt liv här. Framgångsfaktorer: Utveckling av olika typer av fysiska mötesplatser där det inte ställs höga ekonomiska, sociala eller kunskapsmässiga krav för deltagande. Stöd för individen i dennes eget ansvarstagande och integration genom att erbjuda möjligheter och sammanhang som kan bidra positivt till den individuella utvecklingen och etableringen på lång sikt. Verka för att asylsökande och nyanlända kommer in i samhället och får svenska kontakter som kan underlätta för dem i vardagen. Arbete för en utveckling av samverkan med civilsamhället som är en viktig aktör i arbetet med fysiska mötesplatser. För att stärka civilsamhällets roll i integrationsarbetet i Lysekils kommun bör samverkan mellan kommunala förvaltningar och civilsamhället utvecklas. Genom ett målinriktat långsiktigt arbete och ett möjliggörande genom politiska inriktningar och beslut bör Lysekils kommun verka för att utöka antalet fysiska mötesplatser som kan ge en utökad möjlighet för alla människor att mötas i en god miljö. Arbete och sysselsättning Arbete är nyckeln till nyanländas etablering i Sverige. Arbete ger, förutom egenförsörjning, möjligheter att utveckla kunskaperna i det svenska språket och om det svenska samhället. Arbete bidrar också till ett utökat socialt nätverk. Lysekils kommun bör aktivt verka för en hög sysselsättningsgrad bland nyanlända kommuninnevånare. Många nyanlända är i yrkesverksam ålder och har såväl utbildning som erfarenhet, vilka i större utsträckning bör tas tillvara, inte minst inom områden där det råder brist på arbetskraft. Behovsbaserade insatser bör riktas och utvecklas för att ta vara på den resurs som nyanlända är inom dessa områden. Sida 8 av 12

Det är angeläget att andelen kvinnor som tar del av arbetsmarknadsnära insatser respektive övergår till arbete ökar och att kvinnor och män ges samma möjligheter till etablering på arbetsmarknaden och i samhällslivet. Studier och utbildning Utbildningsväsendet spelar ur integrationsperspektiv en väsentlig roll. Studier och utbildning är en avgörande faktor för vidare arbete och personer med högre utbildning har en god prognos på arbetsmarknaden. Välfungerande utbildning förankrad på den lokala arbetsmarknaden ska prioriteras, likaså riktade insatser för målgruppen nyanlända med kort utbildningsbakgrund som riskerar att hamna i försörjningsstöd efter etableringstiden. Målsättningen ska vara att nyanlända kvinnor och män ska gå vidare till arbete eller studier efter etableringstiden. Nyanlända kvinnor tillhör enligt kartläggningen en grupp med låg generell utbildningsnivå, låg sysselsättningsgrad och lågt socialt deltagande. Den utvecklingen måste vändas. Boende segregation eller integration Det finns områden i Lysekils kommun där det relativt ofta förekommer lediga lägenheter att tilldela invandrade familjer och/eller hushåll med relativt sett begränsade resurser. Detta bör motverkas av ett mer offensivt bostadspolitiskt tänkande som kan bidra till att öppna svenska områden för personer med utländsk bakgrund. Detta bör också uppmärksammas före frågan om eget val av boende och kulturella aspekter vid inflyttning till Lysekils kommun, inte minst med anledning av den så kallade närhetsprincipen vad gäller tilldelning av skolplats med mera. För att motverka segregation bör Lysekils kommun i samverkan med andra bostadsaktörer aktivt arbeta mot stigmatisering av de områden där invandrade personer visar sig vara överrepresenterade. Process för integrationsarbete Integrationsarbete är en långsiktig process. Allt arbete ska utgå ifrån styrdokument, kommunens vision, värdegrund och utvecklingsmål med dialog som styrmedel. Utifrån kommunens riktlinjer och verksamhetens förutsättningar bör varje verksamhet löpande planera, följa upp och utvärdera integrationsarbetet. Verksamheternas arbete med integrationen ska också vara i enlighet med kommunens styrmodell: Analysera förutsättningar Planera verksamhet/ insatser Säkerställa genomförande Följa upp Sida 9 av 12

Analysera förutsättningar Genom en kartläggning av befintligt behov och förutsättningar (nulägesanalys) i verksamheten kan relevanta prioriteringar och planering av specifika insatser göras för det framtida arbetet. Genom regelbunden omvärldsanalys bör en ökad medvetenhet skapas som syftar till att identifiera prioriterade utvecklingsområden i verksamheterna. I analysen ska verksamheterna verka för att öka integrationen, minska utanförskap, öka individens förmåga och möjligheter till egen försörjning så att antalet personer med försörjningsstöd minskar. För att integrationen ska kunna följas upp och utvärderas bör varje nämnd och bolagsstyrelse göra arbetet så konkret som möjligt. Planera verksamhet/ insatser Planera utveckling och förändring och planera uppföljning av mål och kvalitet. Uppgiften att operativt leda, samordna och utföra integrationsarbetet ligger på respektive verksamhet. Integrationsarbetet ska vara en del av den befintliga verksamhetsplanen. Insatser och verksamheter ska svara mot de mål och uppdrag som verksamheten har som grund och ingå i de strategier och åtgärder som finns för att uppnå mål/ uppdrag. Säkerställa genomförande Löpande avstämning och kontroll att planerna följs. Följa upp Uppföljning av mål på kort och lång sikt för att utveckla verksamheten. Uppföljning och analys av resultat och kvalitet görs i samband med uppföljningsperioderna enligt Lysekils kommuns styrmodell. Sida 10 av 12

Hänvisningar: Diskrimineringslagen (2008:567) I SOU 1996:55, Vägar in i Sverige, Bilaga till Invandrarpolitiska kommitténs slutbetänkande. Skollagen (2010:800) Socialstyrelsen, Social rapport 2001, samt 1997. http://www.regeringen.se/regeringens-politik/nyanlandas-etablering/mal-fornyanlandas-etablering/ Sida 11 av 12

Postadress: 453 80 LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: 0523-61 30 00 E-post registrator@lysekil.se Webbplats: lysekil.se Tänk på miljön innan du skriver ut Sida 12 av 12

2017-10-24 Sid 1/2 Bilaga 1: Ansvarsområden förvaltningar Utbildningsnämnden ansvarar för uppdraget att tillgodose barnomsorg och utbildning för asylsökande och nyanlända barn och vuxna. Kommunen ansvarar för att ge asylsökande och nyanlända barn som bor inom kommunen möjlighet att gå i förskola och skola på samma villkor som andra barn som bor i kommunen. Rätten till skolgång gäller också till gymnasiet. Även barn och unga som vistas i landet utan tillstånd har rätt till utbildning. Barn som är asylsökande har ingen skolplikt. Svenska för invandrare, sfi, är en kvalificerad språkutbildning i svenska språket för vuxna som inte har svenska som sitt första språk. Kommunen har skyldighet att tillhandahålla kommunal vuxenutbildning. Kommunal vuxenutbildning omfattar svenska för invandrare, grundläggande nivå och gymnasial nivå. Utgångspunkten ska vara den enskildes behov och förutsättningar. Den som fått minst utbildning ska prioriteras. (Skollagen, 20 kap.) Personer som beviljats uppehållstillstånd har rätt till utbildning i sfi genom kommunen. För att få läsa sfi krävs folkbokföring, det vill säga att personen är registrerad hos Skatteverket. För att delta i utbildning i svenska för invandrare krävs även att du fyllt 16 år och det finns ingen övre åldersgräns. Utbildning för asylsökande och nyanlända elever främjas av samma faktorer som utbildning i stort. Utbildningsnämnden har ansvar för att se till att skolorna får goda förutsättningar att lyckas med verksamheten. Socialnämnden ansvarar för det enligt lag reglerade mottagandet (kommunanvisningarna) som baseras på ett av Regeringen beslutat kommuntal. Kommuntalen som fastställs av Länsstyrelsen innebär att anvisningar ska baseras på kommunernas statistiska förutsättningar. Det är upp till den anvisande myndigheten (Migrationsverket från den 1 januari 2017) att bedöma vilken kommun som ska anvisas att ta emot en viss person. Socialtjänsten ansvarar för mottagande, boende och initial försörjning för kommunanvisade, samt för övriga nyanlända i behov av försörjningsstöd. Även kommunens ansvar för barn utan vårdnadshavare (ensamkommande) samt beslut och samverkan med andra myndigheter som rör dessa ligger hos socialnämnden. Ansvar för hem för vård eller boende (HVB) ligger hos socialtjänsten. HVB är ett yrkesmässigt drivet hem som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med ett boende. Socialnämnden ansvarar även för samhällsorientering för nyanlända enligt kraven i Förordning (2010:1138) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Kommunstyrelsen ansvarar för Arbetsmarknadsenheten där ansvaret för arbetsmarknadsinriktade åtgärder, sysselsättning och övriga integrationsfrämjande insatser ligger. Kommunstyrelsen ansvarar för tjänsten Integrationssamordnare. Kommunstyrelsen har ett övergripande ansvar för de ekonomiska medel som är relaterade till målgruppen asylsökande och nyanlända med ansvar för att fördelningen av dessa medel svarar mot förvaltningars och verksamheters befintliga behov. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

2017-10-24 Sid 2/2 Överförmyndarnämnden förordnar god man för ensamkommande barn. Myndigheten utövar tillsyn över den gode mannen, entledigar denne samt fattar beslut om arvodet. Bestämmelser om överförmyndare och gode mannens uppdrag finns i föräldrabalken, förmynderskapsförordningen, lagen om god man för ensamkommande barn, förvaltningslagen och kommunallagen. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

2017-10-31 Sid 1/1 Bilaga 2, Nationell ansvarsfördelning för nyanländas etablering Staten har sedan lång tid tillbaka ett särskilt ansvar för mottagande av nyanlända, utöver det ansvar som gäller för alla invånare. Ansvaret för mottagande och insatser för nyanlända är fördelat mellan flera olika aktörer inom såväl statlig som kommunal sektor. Därutöver bedriver organisationer i det civila samhället ett omfattande arbete på området. Sedan december 2010 har staten genom Arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för insatser för vuxna nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet. Enligt den till och med 2017 gällande lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (etableringslagen) har nyanlända rätt till en etableringsplan. Etableringsplanen ska minst innehålla sfi, samhällsorientering och aktiviteter för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering i arbetslivet. Nyanlända som deltar i etableringsinsatser har rätt till statlig etableringsersättning för sin försörjning. Arbetsförmedlingen beslutar om etableringsersättning medan Försäkringskassan betalar ut ersättningen. Försäkringskassan beslutar och betalar även ut tillägg till etableringsersättningen i form av etableringstillägg och bostadsersättning. Från och med 2018 kommer regelverket för etableringsinsatser i större utsträckning att vara harmoniserat med den övriga arbetsmarknadspolitiken och regelverket för nyanlända inom etableringsuppdraget mer likt det som gäller för övriga arbetssökande. Försäkringskassan tar i samband med det över handläggningen av etableringsersättningen från Arbetsförmedlingen. Arbetsförmedlingen och Migrationsverket hade under 2016 ett delat ansvar för anvisningar enligt lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Från och med 2017 har Migrationsverket ansvaret för alla anvisningar enligt lagen. Migrationsverket beslutar också om och betalar ut statlig ersättning för mottagande av nyanlända till kommuner och landsting. Ensamkommande barn, dvs. minderåriga som kommer till landet utan vårdnadshavare, anvisas av Migrationsverket till en kommun för mottagande som asylsökande. När uppehållstillstånd beviljas är de sedan ofta kvar i den anvisade kommunens mottagande under flera år. Länsstyrelserna ska främja samverkan om etableringsinsatser mellan berörda kommuner, myndigheter, företag och organisationer. Länsstyrelserna ska även verka för att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna för att ta emot nyanlända och ensamkommande barn och unga samt verkar för regional samverkan. Från och med 2017 har länsstyrelserna också ansvar för att samordna och organisera insatser för asylsökande och nyanlända som bor i Migrationsverkets anläggningsboende. Kommunerna tar emot nyanlända för bosättning. Kommunerna har också ansvar för mottagande av ensamkommande barn och unga. Kommunerna tillhandahåller sfi och samhällsorientering, praktisk hjälp i samband med bosättning, särskilda introduktionsinsatser för nyanlända barn och elever inom skola, förskola, fritidshem och andra insatser för att underlätta etablering i samhället. För dessa och andra insatser får kommunerna ersättning från staten. Landstingen svarar för insatser inom hälso- och sjukvård och genomför hälsoundersökningar för nyanlända. Vissa landsting har verksamhet med hälsokommunikatörer som är särskilt inriktade på nyanlända. Centrala studiestödsnämnden handlägger och beslutar i ärenden om hemutrustningslån för nyanlända. Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunfullmäktige 2017-12-14 25 (43) 175 Riktlinjer för likabehandling Dnr: LKS 2017-781 Diskrimineringslagen (2008:567) syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Från och med 1 januari 2017 har diskrimineringslagen skärpts och kommunen är skyldig att arbeta aktivt med åtgärder mot diskriminering. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse 2017-11-09, med bilaga. Protokoll från kommunstyrelsen 2017-11-29, 193 Yrkande Ann-Charlotte Strömwall (L): Bifall till kommunstyrelsens förslag. Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige antar riktlinjer för likabehandling för Lysekils kommun. Riktlinjerna gäller för samtliga nämnder och helägda kommunala bolag. Förslaget ersätter tidigare diskrimineringspolicy (LKS 2009-192). Beslutet skickas till Personalavdelningen Utbildningsnämnden Socialnämnden Byggnadsnämnden IT-nämnden Lysekils Stadshus AB Lysekils Hamn AB LysekilsBostäder AB Havets Hus i Lysekil AB LEVA i Lysekil AB Justerare: Utdragsbestyrkande:

Tjänsteskrivelse Sid 1/1 Datum Dnr 2017-11-09 LKS 2017-000781 Personalavdelningen Maria Hemlin, 0523-61 32 37 maria.hemlin@lysekil.se Riktlinjer för likabehandling Ärende Kommunfullmäktige antog 2009-06-24 (LKS 2009-000192) diskrimineringspolicy Från och med 1 januari 2017 har diskrimineringslagen skärpts och kommunen är skyldig att arbeta aktivt med åtgärder mot diskriminering. Förslag till beslut Kommunstyrelsen förslår kommunfullmäktige att anta föreslag om riktlinjer för likabehandling för Lysekils kommun. Riktlinjerna gäller för samtliga nämnder och helägda kommunala bolag. Förslaget ersätter tidigare diskrimineringspolicy (LKS 2009-000192). Förvaltningens synpunkter Syftet med likabehandlingsarbete är att förebygga diskriminering och främja likabehandling. Diskrimineringslagen har som ändamål att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Från och med 1 januari 2017 har diskrimineringslagen skärpts och kommunen är skyldig att arbeta aktivt med åtgärder mot diskrimineringsgrunderna. Förslaget ger organisationen den information som behövs för att göra arbetet mer konkret och som dessutom ger underlag till styrdokument enligt kommunens styrning och ledning. Leif Schöndell Kommunchef Maria Hemlin Personalchef Bilaga Policy och riktlinjer för likabehandling Beslutet skickas till Samtliga nämnder och helägda kommunala bolag Lysekils kommun, 453 80 Lysekil Tel: 0523-61 30 00 Fax: 0523-61 37 12 registrator@lysekil.se www.lysekil.se

Strategi Program Plan Policy >>Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för likabehandling

Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för: Kommunfullmäktige 2017-12-14, xx Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Alla nämnder och förvaltningar Dokumentet gäller till och med: 2021 Dokumentansvarig: Personalchef Dnr: LKS 2017-781 Sida 2 av 7

Innehåll 1. Inledning... 4 2. Ansvar... 5 3. Inriktning av likabehandlingsarbetet... 5 3.1 Kompetens och utveckling... 5 3.2 Medvetenhet och bemötande... 5 3.3 Synliggörande och tillgänglighet... 5 4. Kommunen som arbetsgivare... 6 4.1 Jämställdhet... 6 5. Kommunen som utbildningssamordnare... 6 Sida 3 av 7

1. Inledning Diskrimineringslagen (2008:567) syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Från och med 2017 skärptes lagen (kap 3) med att kräva aktiva åtgärder mot samtliga diskrimineringsområden. För Lysekils kommun innebär detta att kommunen måste arbeta strategiskt för att skapa en kommun som tillgodoser och tar tillvara alla medborgares och besökares behov vilket beskrivs i avsnittet Inriktning av likabehandlingsarbetet. Tidigare fanns endast krav på aktiva åtgärder för arbetsgivaren att ta tillvara medarbetarnas resurser och behov. Inriktningen på det arbetet finns i avsnittet, Kommunen som arbetsgivare. Riktlinjerna kommer att kompletteras med treåriga åtgärdsplaner. Utifrån Lysekils kommuns riktlinjer för likabehandling ska likabehandlingsperspektivet avspegla det dagliga arbetet i alla verksamheter i Lysekils kommun. Sida 4 av 7

2. Ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att samordna likabehandlingsarbetet utifrån dessa riktlinjer. Ansvaret för lokala åtgärdsplaner samt rutiner ligger hos respektive nämnd, kommunala bolag och förvaltning. Planering och uppföljning av likabehandlingsarbetet sker i enlighet med Lysekils kommuns styrmodell. Kostnader i samband med likabehandlingsarbetet ska rymmas inom ordinarie budget. 3. Inriktning av likabehandlingsarbetet 3.1 Kompetens och utveckling Alla förtroendevalda och medarbetare i Lysekils kommun ska ha kunskap om och tillämpa riktlinjerna för likabehandling i respektive verksamhet och i sitt arbete. Kunskap och kompetens är nyckelfaktorer för att skapa en kommun och en arbetsplats där alla människor inkluderas och deras resurser tas tillvara. I syfte att öka och utveckla kompetensen kring likabehandling ska alla verksamheter söka och ta del av relevant kunskap och erfarenhet inom sina respektive områden. Likabehandlingsperspektivet ska även inkluderas i Lysekils kommuns kvalitetsarbete med tydligt medborgarfokus. För att nå framgång i likabehandlingsarbetet ska resursfördelning och utformning av åtgärdsplaner och beslutsunderlag utvärderas. Kommunens medarbetare ska vidare ges möjlighet analysera den egna verksamheten i sitt löpande arbete. 3.2 Medvetenhet och bemötande Medborgare, besökare och medarbetare ska i Lysekils kommun mötas av ett öppet förhållningssätt. Kvalitén på Lysekils kommuns service påverkas av förhållningssätt och värderingar vad gäller likabehandling. Likabehandlingsarbetet ska bidra till medvetenhet om egna attityder i likabehandlingsfrågor så att medborgare, besökare och medarbetare får likvärdig service, möjligheter och rättigheter. Chefens attityd till likabehandlingsfrågor har avgörande betydelse för medarbetarnas inställning. Chefer har därför ett särskilt ansvar för att skapa hög medvetenhet kring och förutsättningar för att löpande arbeta med dessa frågor. 3.3 Synliggörande och tillgänglighet Lysekils kommuns verksamhetsplanering och planeringen av den fysiska miljön ska utgå från likabehandlingsperspektivet. För att medborgare, besökare och medarbetare ska känna sig inkluderade i kommunens verksamheter, känna trygghet och ha möjlighet till delaktighet är det viktigt att de fysiskt kan ta del av Lysekils kommuns service. Sida 5 av 7

Likabehandlingsperspektivet ska avspeglas i kommunikationen och kontakten inom Lysekils kommun och bolag i kommunen samt de verksamheter som Lysekils kommun har avtal med. Lysekils kommun ansvarar för att bejaka och synliggöra olikheter i sitt informationsmaterial och att kommunens information är tillgänglig för medborgare, besökare och medarbetare. 4. Kommunen som arbetsgivare För att lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet ska råda för alla ska Lysekils kommun arbeta målinriktat och med aktiva åtgärder. Arbetet ska bedrivas i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. I Lysekils kommun sker det på kommunövergripande nivå genom beredning i kommunens centrala samverkansgrupp. Motsvarande ordning ska tillämpas på förvaltningsbolagsnivå. Lysekils kommun ska som arbetsgivare aktivt verka för att Den fysiska och sociala arbetsmiljön och arbetsförhållanden ska vara lämpliga för alla medarbetare utifrån sina ramar. Alla medarbetare ska kunna förena arbetsliv och privatliv. Ingen medarbetare ska bli utsatt för trakasserier på sin arbetsplats. Samtliga rekryteringar ska ske på ett professionellt sätt med fokus på den sökandes kompetens. 4.1 Jämställdhet Diskrimineringslagen kräver att Lysekils kommun som arbetsgivare varje år ska upprätta plan för sitt jämställdhetsarbete utifrån ett likabehandlingsperspektiv. Kommunen ska kartlägga, analysera och bedöma om förekommande av löneskillnader har direkt eller indirekt samband med kön, i så fall ska en handlingsplan upprättas ( lönekartläggning ) Den lönekartläggning som enligt diskrimineringslagen ska göras varje år, ska i Lysekils kommun årligen följas upp. Osakliga löneskillnader på grund av kön för likvärdiga arbeten ska förebyggas och förhindras. 5. Kommunen som utbildningssamordnare Lysekils kommun ska enligt diskrimineringslagen även i sin egenskap av utbildningssamordnare varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att dels främja lika rättigheter och möjligheter för de barn och elever som deltar i eller söker till verksamheten, dels förebygga och förhindra trakasserier. Sida 6 av 7

Postadress: 453 80 LYSEKIL Besöksadress Stadshuset, Kungsgatan 44 Tel: 0523-61 30 00 E-post registrator@lysekil.se Webbplats: lysekil.se Tänk på miljön innan du skriver ut Sida 7 av 7

LYSEKILS KOMMUN Kommuns\rrelsens s4e Heltid som norm - deltid som möjl ghet Dnr: LKS eort-b6b Sammanträdesprotokoll 2077-72-20 LYSEKILS KOMMUN Regitrt(flyren 2018-01- 0 t rrñ Þnr, Z.t tø --00000 L Lysekils kommun har stora framtida rekr eringsbehov och ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare och kommun är att erbjuda samtliga anställda heltidsanställning med möjlighet att vara tillfålligt partiellt tjänstledig. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Svenska Kommunalarbetarförbundet tecknade i april zo16 ett centralt kollektivavtal (HÖK 16). Där har det förhandlats fram att " målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta heltid". Alla arbetsgivare ska därför, med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser, ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka". En handlingsplan med tidsplan ska vara framtagen senast 3t december 2oL7. Implementeringen ska ske under en treårsperiod zor8-zozo. För att underlätta implementeringen bör sänlrta sysselsättningsgrader vid arbetsbrist undvikas. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse zort*u- 27, medbilagor. Yrkande Lars Björneld (L): Bifall till förvaltningens förslag. Ronald Rombrant (LP): Tilläggsyrkande att kommunstyrelseförvaltningen inom ramen för egen budget avdelar 5oo tkr/år under åren zor8-2o2o till projektledning och projektstöd så att vi ska ha någon möjlighet aü nå målet att öka antalet heltidstjänster, men också för att vi snabbare ska komma framåt i frågan. Lars Björneld (L) och Jan-Olof Johansson (S): Avslag på Ronald Rombrant tilläggsyrkande Ajournering Ajournering begärs och genomförs mellan ro.z8-to.3z. Propositionsordning Kommunstyrelsens ledningsutskott godkänner följande propositionsordning: Proposition på Lars Björnelds bifall till förvaltningens förslag. Proposition på Ronald Rombrants tilläggsförslag mot avslag. JUSTERING Sign

LYSEKTLS KOMMT'N Kommunstyrelsens Ledningsutskott Proposition Sammanträdesprotokoll 2Ot7-r2-20 s (n) Ordförande ställer proposition på Lars Björnelds bifall till förvaltningens förslag och fi nner att kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar enligt förslaget. Ordförande ställer proposition på Ronald Rombrants tilläggsförslag mot avslag och finner att kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar att avslå tilläggsförslaget. Omröstning begárs. Kommunstyrelsens ledningsutskott godkänner följande propositionsordning: Ja-röst för bifall till Ronald Rombrants tilläggsförslag Nej-röst för avslag. Omröstningsresultat Med z ja-röster och 3 nej-röster beslutar ledningsutskottet att avslå Ronald Rombrants tilläggsförslag Omröslrrinssbilasa Ledamöter/tis. ersättare Parti Ja Ne Avstår Jan-OlofJohansson S x Lars Björneld L X Mats Karlsson M X Ronald Rombrant LP X Fredrik Häller LP X Summa q, 3 Ledningsutskottets beslut Ledningsutskottet beslutar att godkänna den framtagna handlingsplanen "Heltid som norrn - deltid som möjlighet". Ledningsutskoüet beslutar att sänk:ta sysselsättningsgrader vid arbetsbrist bör undvikas under tiden som handlingsplanen implementeras. Reservation Ronald Rombrant (LP) anmäler skriftlig reservation. Beslutet skickas till Personalavdelningen Samtliga förvaltningar och nämnder (inkl. handlingar) JUSTERING Sign:

LYSEKILS KOMMUN KommunstSrrelsens Ledningsutskott Sammanträdesprotokoll 2Or7-L2-20 6 (u) Reservation mot KSLU:s beslut 2ot7-l.2-z,o att inte avsätta resurser för att öka antalet heltidsanståilida (^lirende z Heltidsimplementering) SKL och Kommunal kom i april zo16 överens om att man gemensamt ska arbeta för att andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta heltid. Kommunerna ska innan utgången av 2ol7 ha fattat beslut handlingsplaner. Planen ska följas upp årligen och sträcka sig fram till zozr.. Kommunen har efter att överenskommelsen slöts på central nivå haft närmare två år på sig att fatta beslut om en handlingsplan. Åtta dagar innan tidsfristen gick ut fattade kommunstyrelsens ledningsutskott beslut om en handlingsplan. Jämfört med öwiga kommunsverige sticker Lysekils kommun sticker ut när det gäller den stora andelen deltidsarbetare. Särskilt gäller detta inom vård och omsorg, där två tredjedelar jobbar deltid. För att handlingsplanen och målsättningarna ska förverkligas krävs det kraft, vilja och att resurser avdelas. Inte en krona vill de styrande sätta av för att skapa fler heltider!? Lysekilspartiet menar att frågan om att kunna erbjuda heltidsjobb är avgörande för om vi ska kunna behålla våra medarbetare och för att vi ska kunna attrahera nya medarbetare. Vi befinner oss i en konkurrenssituation med andra arbetsgivare. Mot denna bakgrund kunde man förvänta sig att de styrande visade lite ambitioner. Att få resultat och verkstad i denna fråga är inget som sker utan extra ansträngningar och öppenhet för förändringar. För att snabbare komma fram - och för att överhuvudtaget närma oss måisättningen att till zozo öka andelen heltidstjänster - föreslog Lysekilspartiet att Soo tkr/år under åren zor8 - zo2o skulle avdelas till projektledning och projelitstöd. Deüa röstades ned av (S) och det öwiga minoritetsstyret. Det är helt uppenbart att frågan om att öka andelen heltidstjänster är något som (S) och det öwiga minoritetsstyret inte ger hög prioritet. Ronald Rombrant för Lysekilspartiet JUSTERING Sign:

*** TYSEKILS KOMMUN Tjänsteskrivelse Datum 2017-11-27 Dnr LKS 2017-000868 Personalavdelningen Maria Hemlin maria. hemlin@lysekil.se Heltid som norm - deltid som möjlighet Sammanfattning Lysekils kommun har stora framtida rekr eringsbehov och ett led i att vara en attrak tiv arbetsgivare och kommun är att erbjuda samtliga anställda heltidsanställning med möjlighet att vara tillfülligt partiellt tjänstledig. Personalen är kommunens viktigaste resurs i välfärden. För att möta dagens och framtidens utmaningar krävs ett strategiskt och långsiktigt arbete för att behålla och säkra framtida personalförsörjning. Heltidsarbete ökar det ekonomiska oberoendet och gör att fler klarar sin egen försörjning. När fler arbetar heltid uppstår dessutom positiva effekter för yrkenas attraktivitet, framtida kompetens försörjning och jämställdhet. För att implementera heltid krävs flexibilitet, samordning och samarbete över förvaltningsgränserna samt en tydlig styrning. Därför har en handlingsplan med tidsplan tagits fram vilket också är inskrivet i kollektivavtalet. För att underlätta implementeringen bör sänkta sysselsättningsgrader vid arbetsbrist undvikas. Förslag till beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar att godkänna den framtagna handlingsplanen "Heltid som norm - deltid som möjlighet". Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar att sänkta sysselsättningsgrader vid arbetsbrist bör undvikas under tiden som handlingsplanen implementeras. Ärende Lysekils kommun har stora framtida rekr eringsbehov och ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare och kommun är att erbjuda samtliga anställda heltidsanställning med möjlighet att vara tilff?illigt partiellt tjänstledig. Lysekils kommun ska vara en attrak tiv arbetsgivare som präglas av kommunens värdeord öppet, enkelt och värdigt. Personalen ses som den viktigaste resursen och därför ska Lysekils kommun vara en hälsofrämjande arbetsgivare. Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Svenska Kommunalarbetarförbundet tecknade 3r april zo16 ett nytt centralt kollektivavtal (FIöf 16). Där har det förhandlats fram att " målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anstállda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta heltid. Alla arbetsgivare ska därför, med utgångspunkt från Lysekils kommun, 4S3 80 Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: o5zg-6r 97 rz I registrator@þekil.se I www.lvsekil.se

*+* LYSEKILS KOMMUN Tjänsteskrivelse verksamhetens behov och resurser, ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka". Genomftirandet förutsätter eü gott samarbete mellan arbetsgivare, chefer, medarbetare och de fackliga organisationerna på alla nivåer. En handlingsplan med tidsplan ska vara framtagen senast 3r december 2olT.Implementeringen ska ske under en treårsperiod zor8-zozo. Förvaltningens utredn ng Personalen är kommunens viktigaste resurs i välfärden. För att möta dagens och framtidens utmaningar krävs ett strategiskt och långsiktigt arbete för att behålla och säkra framtida personalförsörjning. Heltidsarbete ökar det ekonomiska oberoendet och gör att fler klarar sin egen försörjning. När fler arbetar heltid uppstår dessutom positiva effekter för yrkenas attraktivitet, framtida kompetensförsörjning och jämställdhet. Att införa heltid innebär kulturfiirändring. En förändring av organisationen, förväntningar, värderingar och attityder. Därfär har SKL ringat in följande framgångsfaktorer:. Utgå från lokala förutsättningar och gör förändringen begriplig och skapa delaktighet o Ett tydltgt politiskt beslut.- D: l--l^- I rttslrlatt För att implementera heltid krävs flexibilitet, samordning och samarbete över förvaltningsgränserna samt en tydlig styrning. Dåirför har en handlingsplan - Handlingsplan Heltid som norm- deltid som möjlighet, med tidsplan tagits fram vilket uclså är inslu'ivet i kollektivartalet. I handlingsplanen är målet att tillsvidareanställning på heltid är det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare ska arbcta hcltid i högre utsträckning än idag. För att underlätta implementeringen bör sänkta sysselsättningsgrader vid arbetsbrist undvikas. Leif Schöndell Kommunchef Maria Hemlin Personalchef Bilaga Handlingsplan Heltid som norm - deltid som möjlighet. Protokoll från förhandling enligt 5 rr MBL 2oLT-12-74 Beslutet skickas till Personalavdelningen Samtliga förvaltningar och nämnder Lysekils kommun, 453 8o Lysekil I Tel: o5z9-6r go oo I Fax: o5zg-6t g7 rz I registrator@þekil.se I wwwb sekil.se

*** tysektts KOMMUN sid 1/1 Protokoll över förhandl ng enligt 11 S MBL Förhandli Plats Kommunhuset Parter Arbetsg vare Lysekils kommun nomförd Facklig organisation Kommunal Datum 2017121åLt Tid För Maria Hemlin, Personalchef Förhand För Kommunal fram av Lysekíls kommun och Kommunal gemensamt. Se bilaga i ns kter Arbetsgivaren fiireslår att framtagen handlingsplan "Heltid som norm-deltid som möjlighet" enligt HOK 16 antas. Fackets kter Förhandl resultat Marielle Stenström Handlingsplan "Heltid som norm-deltid som möjlighet" enligt HÖf 16. Handlingsplanen har tagits Kommunal är enig med arbetsgivarens ftirslag om handlingsplan "Heltid som norm-deltid som möjlighet" enligt HÖK 16. Partema är överens om att handlingsplanen Heltid som norm-deltid som möjlighet godtas Avslutni X Partema är överens om att arbetsgivaren i och med denna forhandling har fullgjort sin ftirhandlingssþldighet enligt 1l $ MBL i fürhandlingsfrågan. Förhandlingen är därmed avslutad. tr Parterna beslutar att ajoumera fürhandlingarna och att ftjrhandlingen i fiirhandlingsfrågan ovan ska fortsätta vid senare tillftille. n Central ftirhandling begärs. FöT ARBETSGIVAREN v d llet 20171214 I Underskrift För Kommunal Justeras tp 20171214 h.n'/ Underskdfl t'7q L lt ry Lysekils kommun, 453 8o Lysekil I Tel: os23-ó1 3o oo I Fax: 052g-67 g7 12 registrator@lysekil.se I www.lysekil.se

2017-11-22 sid'l/9 LYSEKITS KOMMUN Kommunal. Heltid som norm - deltid som möjlighet Heltidsresan Centralt kollektivavtal mellan SKL och Kommunal Ht4 Lysekils kommun, 4S3 80 Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: os2g-6187 12 registrator@lysekil.se I www.lysekil.se l'4s

2017-11-22 sid 2/9 *++ LYSEKItS KOMMUN Kommunal" Beskrivning Lysekils kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare som präglas av våra värdeord, öppet, enkelt ochvärdigt. Personalen ses som den viktigaste resursen. Lysekils kommun ska också vara en hälsofrämjande arbetsgivare. Lysekils kommun har stora framtida rekryterings behov och ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare och kommun är att erbjuda samtliga anstállda heltidsanställning med möjlighet till deltid. Bakgrund SKL och Svenska Kommunalarbetartörbundet tecknade 3r april zo16 ett nytt centralt kollektivavtal (HÖK 16). Där har detförhandlats fram en målsättning att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska ges möjlighet till heltid. Denna centrala överenskommelse innefattar inte möjlighet till att gå ner i tjänstgöringsgrad. "Målsättningen är att tillsvidareanställning på heltid ska vara det normala vid nyanställning och att redan anställda medarbetare i högre utsträckning ska arbeta heltid än idag. Alla arbetsgivare ska därför, med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser, ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. " Heltidsarbete ökar det ekonomiska oberoendet och gör att fler Harar sin egna försörjning. När fler arbetar heltid uppstår dessutom positiva effekter för yrkenas attraktivitet, framtida kompetens försörjning och jämställdhet. Syfte Lysekils kommun skall vara en attraktiv arbetsgivare och de anställda ska känna sig nöjda och trygga över sin anställning. Man ska kunna leva på sin lön, ha en hälsofrämjande arbetsmiljö och i framtiden få en bra pension. Lysekils kommun, 4Sg 80 Lysekil I Tel: o5e3-ór 3o oo I Fax: o5z3-61 37 rz registrator@lysekil.se I www.lysekil.se 14ú'{ \\5

2417-11-22 s d 3/9 **r LYSEKILS KOMMUN Kommunal" MåI SKLoch Kommunals gemensamma mål: 1. Alla medarbetare som nyanställs ska anställas på heltid. z. Alla deltidsanställda ska erbjudas heltidsarbete. g. Fler av de som redan har en heltidsanställning men av olika anledningar jobbar deltid idag, ska eftersträva heltidsarbete. Alla arbetsgivare ska därför, med utgångspunkt från verksamhetens behov och resurser, ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Planen ska finnas på plats senast 2oL7-t2-gt och utgöra en utgångspunkt för det fortsatta arbetet med årlig avstämning fram till zozr-o5-3r. Avgränsningar Tillsvidareanställda som är tjänstlediga vid införandet får heltidstjänst när tjänstledigheten avslutas (ex, föräldraledighet, studieledighet). En gång onr årel nåsle rnan sorrì allställd i Lysekils kontmun göra ett aktivt val av sysselsättningsgrad. När anställd gjort sitt aktiva val på en procentsats är det den sysselsättningsgraden som gäller, man kan därtör inte'jobba extra" för att komma upp i heltid. qxq Lysekils kommun, 4Sg 80 Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: o1zg-6l ST t2 registrator@þckil.se I www.lysekil.se ï4(

2017-11-22 s d 4/9 *** LYSEKITS KOMMUN Kommunal" Nuläge på föwaltningarna i andel heltid/deltid 248 582 6o,60/o 422 55 tt,5%o 8S 42 33o/o 8z 9 loo/o SgZst 488 st Nuläge på förvaltningarna i övertid/mertidltimanstäilning i årsarbetare 6,o5 14,89 1ro,8 t48,7t O,49 A,99 27,88 ttt,o7 o,9o o,84 \4,o\ 27,52 0,16 o,13 2,73 2o,83 2,6 L6,Tg rss,42 3o8,r3 Frånvaro= Semester, studieledighet, föräldraledighet, rehab, sjukfrånvaro Lysekils kommun,453 8o Lysekil I Tel: o5z3-6t 3o oo I Fax: 0523-61 37 rz registrator@lysekil.se I rvww.lysekil.se tfi{'[ Nç

2017-11-22 sid 5/9 +++ LYSEI(ILS KOMMUN Kommunal" Nuläge på ftirvaltningarna i rekryteringsbehov/pension från eors Det är de tre närmsta åren zot8, zorg och zo2o som vi ser ett stort rekryteringsbehov. Vi kan dock inte veta när anställda väljer att gå i pension, därför kan behovet förändras från år till år. Prognosen ser just nu ut enligt tabellen nedan. t4 I 12 t2 3 4 t4 6 11 9 4 3 4 4 11 1 2 1 4 2 1 1 36st 3rst zsst r8st rost 8st Lysekils kommun, 4Sg 80 Lysekil I Tel: o5zg-ór go oo I Fax: o5z9-6r97 rz registrator@lysekil.se I www.þsekil.se uryl t'l\i

2017-11-22 s d ô/9 *** LYSEKITS KOMMUN Kommunal" Organisation och ansvar Uppdragsgivare: SKL & Kommunal Kommunstyrelsen Styrgrupp: Kommunchef, personalchef, socialchef, utbildningschef, samhällsbyggnadschef Kommunals ordfürande, vice ordförande Socialfürvaltningr Projektledare Ekonom Schemakunnig Verksamhetschefer Kommunals ombud Utbildningsftirvalt ning: Projektledare Ekonom Schemakunnig Verksamhetschefer Kommunals ombud / \ Samhällsbyggnads fnirvalt: Projektledare Ekonom Schemakunnig Verksamhetschefer Kommunals ombud Kommunsffrelsef örvaltning: Projektledare Ekonom Schemakunnig Verksamhetschefer Kommunals ombud Referensgrupp: Förvaltningssamverkan Central samverkan MBL q4u Lysekils kommun, 453 8o Lysekil I Tel: o5z3-6r go oo I I'ax: 052g-619712 registrator@lysekil,se I www.lysekil.se \\

2417-11-22 sid 7/9 LYSEKITS KOMMUN Kommunal" Uppdragsgivare: SKL och Kommunal enligt HöK 16. Kommunstyrelsen behöver vara en del av uppdragsgivaren då ekonomiska medel kornmer att behövas, som politiken behöver ta i beaktande när budgeten för de kommande 3 åren planeras. Kommunstyrelsen har även besvarat en motion om heltid som norm (Dnr:LKS zot6- ZSÐ dar man hänvisar till det centrala kollelitivavtalet mellan SKL och Kommunal. Styrgrupp: Sþrgruppen består av kommunchef, förvaltningschefer, personalchef, ekonomichef, Kommunals ordförande och Kommunals vice ordförande. Styrgruppen ansvarar för övergripande beslut om heltidsresan, ansvarar även för löpande information till kommunstyrelsens ledningsutskott. Arbetsgrupp: Består av projelitledare, ekonom, schemakunnig, verksamhetschefer samt Kommunals ombud. Arbetsgruppen leder det övergripande praktiska arbetet med att införa heltid till alla. Referensgrupp: Referensgruppen är de olika florvaltningssamverkansgrupperna samt central samverkansgrupp. qfl Lysekils kommun,453 8o Lysekjl I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: os2b-6t57 12 registrator@þekil,se I www.þekil,se t'49

20'17-11-22 sid 8/9 t * * LYSEKILS KOMMUN Kommunal" övergripande tidsplan Implementeringen planeras utifrån en plan på drygt tre å med start r januari zors till Sr december 2a2o. Därefter görs en utvärdering samt en slutrapport på genomförandet. Arbetsgrupperna blir uppdelade förvaltningsvis, med sina egna verksamhetschefer, ekonom, sakkunnig i schema samt Kommunals ombud. Projektledaren är samma i alla arbetsgrupper, om tidsplanen kan fäljas och mer tid avsätts för projektledare än i dagsiägetzg% i veckan. Vårtermin 2o18 = planering Samhällsbyggnadsförvaltningen och Ko mmunstyrelseförvaltnin gen Hösttermin zors = implementering på Samhällsbyggnadsförvaltningen och Kommunsþ'relseförvaltningen Hösttermin eors = planering på Utbildningsförvaltningen Vårtermin 2o1p = implementering på Utbildningsftirvaltningen Vårtermin 2 o 1p = planering fcir Socialförvaltningen Hösttermin zorg= implementering på Socialförvaltningen Vårtermin zozo = fortsatt implementering på Socialförvaltningen Hösttermin zozo = fortsatt implementering på Socialförvaltningen Vårtermin zozl= utvärdering och slutrapport Lysekils kommun, 453 8o Lysekil I Tel; o5z9-61 30 oo I Fâx: ogzg-6t 3Z 12 registrator@þekil.se I www.lysekil.se vltl $t

2Q17-11-22 s d 9/9 *++ LYSEKITS KOMMUN Kommunal" IIeItíd sornítorrn - deltíd ert lnöilíghet Genomförandet förutsätter ett gott samarbete mellan arbetsgivare, chefer, medarbetare och de fackliga organisationerna på alla nivåer! Lysekils kommun, 459 8o Lysekil I Tel: o5z3-61 3o oo I Fax: ogz9-619712 regist ator@þekil.se I www.lysekil,se wfl \/\9

@ Polismlmdigheten Polisregion Väst Boy- 429 40L 26 Göteborg ANMAI,AN tttålsägandes ex 20L8-01 - 3l_ 1_1_. 09 5000-K126476-L8 Sida:1.Anm.upptagande p-m1md: POLISMYNDIGHETEN Dnr: 5000-K126476-1,8 Enhet: 5500PEPCP9 Mtmdighetskod: 5000 Dnr annan p-m1md:.anmälningsdatum: 2018-01 - 31 kl : L0.22 er mälningssått: Kontaktcenter Upptagen av: Administ. Elenore Bergqvist Inskriven av: Àdminist. Elenore Bergqvist Inskriven 2018-0L-31 klt L0.22 Handl. p-mynd: POLISMYNDIGHETEN Enhet: 55OOPEPCPg SAMMAIüDRAG u.år,silcenou, T,YSEKIT,S KOMMT'N ANMAT ÀRE: SIL,'EHOLM, AÀIDERS VÏTTNE: UTPEKAD.'URIDISK PERSON: övrrcr: Fri text LÜ I8' Çôôoo j i BII,AGOR: BROTT/Hii üder,se Skadegôrelse på fönster. GYMNASIEVJi,GEN 2 A, I.YSEKIL risdag 201-8 - 0l- - 30 kl 17. 00 t. o.m T,YSEKTI,S KOMMT'N SIL,JEHOLM,.ANDERS OLOF r.20 Brottskod L205 Onsdag 201-8-01--31 k1 08.00 Målsåsande juridisk Anmälare fysisk FRITEXT BROTTET Någon har kastat en sten på etè utav IT avdelningens fönster och krossaè två rutor i treglasfönstret. rianðeijse När anmä1aren Anders kom till kontoret på morgonen den 31- januari ser han att etè av fönstren är trasigt. Två av de yttersta rutorna i ett treglasfönster är krossade. Det finns en sten på marken utanför som Anders tror att någon kastat på fönstret. Fónstret ligger i markplan. Det fanns en It tekniker på plats under kvä11en, duns, springande steg och ungdomar som skrattat. som hänt. han har vid 19 tiden hórt en Han gick inte fór att se vad SKADOR Trasiga rutor i fönster. I.A,KTTAGEI,SER Inga kända. ERSÄTTNTNGSYRKANDE Utredningssektion 1- PO Fyrbodal Besôksadress: Klintvägen 2 Box 164 46L 24 TROLLHÁTTAI\I Tfn: LL4I4 E-post: Handl. enhet: Utredningssektion 1 po ryrbodal

F @ eolismyndigheten Polisregion Väst Box 429 40L 26 Götebors ANM.R'LÀN Målsågandes ex 20L8-01 - 31 11. 09 5000-K126476-18 Sida:2 Preciseras senare. u.år,säcaloe,turrdr sk PERSoN I,YSEKILS KOMMI'N 453 80 LYSEKIL, SVERIGE ut1. jur. person: N Säte: Telefon: 0523613385 Orgnr/pnr: 212000-1389 Vatnummer: E-posf: Fórsäkringsbolag : Utlåndsk postadr: SVERIGE Arbetsstäl1e: Övriga anteckningar: ANMAI,ARE SIJ,J!;HUJ,M,.A\IÐERS OLOF Kön: M r,ämnade uppgifter databehandlas. Syftet med databehandlingen är att effektivisera utredningen av brott / hårndelse. Upptäcker..---.:6+-1Ä-ñâ+^ñ Sô1 rl{-i æ}rat-a* ì 'l åmna la rrnnci f l-ar åcar ricnne uà/yy! LÞ 4 É 4! -ÉÈ2-- --- råèt att påkalla råttelse av polismlmdigheèenbrottsrubricering, brottsplats samt vidhängande kodifiering kan förändras av polismlmdigheten **** gji 1ER E.' SOM I,EGITTMI\TION **** UtredningssekLion 1 Po Fyrbodal Box 164 46T 24 TROI,I,H,ITTAI\T Tfn: LL4L4 E-post: HANdI SLUT Besöksadress: Klintvägen 2 enheè: Utredningssektion 1 PO Fyrbodal

Polismlmdigheten Polisregion Väst Box 429 40L 26 Göteborg LYSEKILS KOMMUN 453 80 LYSEKIL SVERIGE - - - o o

Pol ismlmdigheèen Polisregion väst Box 429 40L 26 Göteborg IIANDLING MED INFORI{ATION OCH UNDERR TTEI,SER M.M. TILL M.år,sÄeerrron Målsägandes ex 2018-01-31 11-.09 5000-K126476-L8 Sida: 1 I,YSEKII,S KOMMUN 453 80 I,YSEKTI, SVERIGE INFORMÀTTON OCH I'NDERRÄTTEIJSE Målsågande år INTE tilifrågad om han/hon vi11 bli underrättad om beslut enligt 13b S fðrundersökningskungörelsen (t947 948) FUK. När du gjorde din anmäiar ska du ha fått möjlighet aèt besvara nedanstående frågor. vill du bli underrättad om: 1-. att fórundersökning inte ska11 inledas? 2. att en inledd förundersôkning skall läggas ned? 3. att åtal ej skal1 väckas? 4. tidpunkten iör i uvutif Õiiraridliäg? 5. dom i måleè? Orn du svarar ja på någon av frågorna bör du så snart som môjligt våinda dig ti11 polisen med ditt svar. Utredningssektion 1 PO Fyrbodal Besôksadress: Klintvagen 2 Box 164 46L 24 TRoLLHÄTrÂÀT Tfn: Lt4t4 E -post: Handl. enhet: Utredningssektion 1 Po Fyrbodal

505 A[arm Avtal sid: Datum: 103461SOS 1(2) 2017-12-18 Avtal mellan SOS Alarm Sverige AB Box 19546 10432 Stockholm Org nr: 556159-5819 Säte: Stockholm Vår ref: Jeânette Carlestål Kundsupport: 0771-505 100 Lysekils kommun SML-IT 453 80 LYSEKIL Org nr: 212000-1389 Kundnr: I 17327 Er Ref: Anders Siljeholm Mellan SOS Alarm Sverige AB (SOS Alarm) och Lysekils kommun (Kunden) har ftiljande avtal träffats Avtalets omfattning. Jourtjänst Mini SOS Alarm skall vid överenskomna tider ta emot inkommande samtal (felanmälan) ftir Jourtjänst Mini, handlägga och dokumentera samtliga åirenden enligt nedanstående specifikationer. Avtalet är baserat på en maxvolym av fiiljande antal anrop under en löpande 12 manaders period. Max antal anrop 70 st. Anrop utöver avtalad volym efterdebiteras i efterhand, se avgifter nedan Larmobjekt Jour Mini Upplägg Tjänst Jourtele Mini Abonnemang Upplägg Grundavgift Jourtjänster Mini Pris 670,00 k 2 000,00 k Avgifter Total månadsavgift: Startavgift: Engångsavgift: (exkl moms) 670,00 kr 2000,00 kr Anrop utöver avtalad volym: 125 kr/st För ändringar som inte omfattas av avtalets bastjänst kan ftiljande kostnader komma att debiteras: Ändringsavgift Enligt aktuell prislista Månadspremien avser ersättning ldr Jourtjänst Mini Bastjänst. Manadspremien baseras på angiven anropsvolym. Anrop utöver avtal faktureras i efterskott. Fakturering: Betalning: Villkor: Sker årsvis i ftirskott 30 dagar netto Manadsavgiften och avgifter ftir tilläggstjänster justeras årligen per den I januari med den preliminära procentuella ñrändringen av arbetskostnadsindex AKI, SNI 2007 25-30, 33 per den 3 I augusti ftiregående ar. I detta avtal angivna premie och månadsersättning Zir baserad på index ftir 3 I augusti ftiregående år. Justering sker ftirsta gången per den I januari nästa år. SOS Alarm har rätt att under avtalsperioden by.ta till likvåirdigt index ftir prisjustering i det fall tillämpligt index upphör att gälla. SOS Alarm Sverige AB, Box 19546, Rådmansgatan 40, 104 32 Stockholm. Tel: +46 8 407 30 00 www.sosalarm.se

50s A[arm Avtal sid: Datum: 103461SOS 2 (2) 2017-t2-18 Avtalstid Detta avtal tritder i kraft 2018-01-01--2019-12-31 Om avtalet ej sägs upp skriftligt av part senast tre (3) manader ldre avtalstidens utgång ftirlängs avtalet I år åt gangen med oftirändrad uppsägningstid. SOS Alarms ftirpliktelser enligt detta avtal inträder dock ftirst sedan ett undertecknat avtalsexemplar kommit SOS Alarm tillhanda. Allmänna Villkor För avtalsftirhållandet mellan parterna och ftir SOS Alarms åtaganden gentemot Kunden gäller jämväl SOS Alarms ' Allmåinna Villkor, Jourtjåinster". övrigt Till detta avtal fogade bilagor skall anses utgöra en integrerad del av Avtalet. Föreligger i Avtalet och dess bilagor motstridiga uppgifter, äger Avtalet företräde framftir bilagorna. Bilagorna åiger inbördes ftireträde i fallande nummerordning. Bilagor Bilaga'ljänstespecifi kation Bilaga Allmänna villkor, Jourtjänst Mini Bilaga Åtgärdsinstruktioner Jourtjänst Mini Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, varav parterna tagit var sitt. SOS Alarm Sverige AB Stockholm Carlesfål v/, - tg Orldatum /z ( c: é,/ / J20/Qz Carlestål,li' n^r* Sverige AB rir certijierade enligt ISO 9001 och 1400 I samt SSF I 36 /n SOS Alarm Sverige AB, Box 19546, Rådmansgatan 40,7O432 Stockholm. Tel: +46I4O7 30 00 www.sosalarm.se