Samrådsunderlag, till berörda

Samrådsunderlag, till berörda TILLSTÅNDSANSÖKAN FÖR LINDHOLMENS RENINGSVERK I NORRTÄLJE SAMT TILLHÖRANDE LEDNINGSNÄT. Version: <1.0 > VA-Avdelningen Samhällsbyggnadsavdelningen

Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 5 2 Allmänt... 6 2.1 Bakgrund... 6 2.2 Samrådsprocessen... 6 2.3 Orientering... 7 2.3.1 Avloppsreningsverket... 7 2.3.2 Ledningsnätet... 8 3 Lokalisering... 8 3.1 Nuvarande och förslag på lokalisering... 8 3.2 Alternativ placering och alternativa möjligheter... 9 3.2.1 Ny lokalisering... 9 3.2.2 Pumpning av renat avloppsvatten ut genom viken... 10 3.2.3 Alternativ behandling av slam från enskilda anläggningar... 10 3.2.4 Ett delflöde leds till annat verk... Fel! Bokmärket är inte definierat. 3.3 Nollalternativ... 11 4 Planförhållanden... 12 4.1 Översiktsplan... 12 4.2 Detaljplan... 12 4.3 Kulturmiljö... 12 4.4 Naturmiljö... 12 4.4.1 Avloppsreningsverket... 12 4.4.2 Ledningsnätet... 12 5 Recipienter... 13 5.1 Norrtäljeviken... 13 5.2 Bergshamraviken... 15 5.3 Övriga vattenrecipienter... 16 5.4 Övriga intressen... 16 6 Verksamhetens omfattning och utformning... 17 6.1 Nuvarande verksamhet... 17 6.1.1 5.1.1 Avloppsreningsverket... 17 6.1.2 Ledningsnät och pumpstationer... 19 6.2 Planerade utbyggnader... 23 filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 2(32)

6.2.1 Avloppsreningsverket... 23 6.2.2 Ledningsnät och pumpstationer... 25 7 Förutsedd miljöpåverkan... 27 7.1 Vatten... 27 7.2 Mark... 28 7.3 Luft... 28 7.4 Buller... 28 7.5 Avfall... 28 7.6 Kemikalier... 28 7.7 Hushållning av naturresurser... 29 7.7.1 Energi... 29 7.7.2 Växtnäringsämnen... 29 7.8 Klimat och översvämningsrisk... 29 8 Skadeförebyggande åtgärder... 30 8.1 Reningsverk... 30 8.2 Ledningsnät... 30 9 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll... 31 Referenser... 32 filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 3(32)

Revisionshistorik Version Beskrivning Datum Författare 1.0 Första giltiga version Lena Kjellson/ Peter Leonardsson 0.9 Genomgång och ändring i text 2017-08-08 Peter Leonardsson 0.8 Genomgång och ändring i text 2017-08-03 Lena Kjellson 0.7 Genomgång och ändring i text 2017-07-06 Peter Leonardsson/ Lena Kjellson 0.6 Genomgång och ändringar i text 2017-06-22 Peter Leonardsson 0.5 Synpunkter avsnitt 3.2 2017-06-19 Lena Kjellson 0.4 Komplettering avsnitt 3.2 2017-06-16 Peter Leonardsson 0.3 Komplettering 2017-06-16 Lena Kjellson samverkansentreprenad, tidpunkt inlämning ansökan 0.2 Kompletterat avsnitt 2.2 2017-05-26 Lena Kjellson Samrådsprocessen 0.1 Första revidering av samrådsunderlag efter möte med länsstyrelsen. 2017-05-24 Lena Kjellson filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 4(32)

1 Administrativa uppgifter Anläggning: Lindholmens avloppsreningsverk, med tillhörande ledningsnät Fastighetsbeteckning Tälje 3:289, Tälje 2:48 och Tälje 2:115 Platsnummer 0188-50-012 Verksamhetskod Tillståndsmyndighet Sökande 90-10. Avloppsreningsverk med en anslutning av fler än 2000 personekvivalenter (p.e.) eller som tar emot avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar mer än 2000 p.e. 90.420 Tillståndsplikt B gäller för att behandla ickefarligt avfall, om den tillförda mängden avfall är mer än 500 ton men högst 100 000 ton per kalenderår. Miljöprövningsdelegationen i Stockholms län Norrtälje kommun Organisationsnummer: 210200-0217 Postadress: Box 802 761 28 Norrtälje Besöksadress: Estunavägen 14 Norrtälje Telefon: 0176-71 000 Kontaktpersoner: Peter Leonardsson, Bylero AB 070-792 07 31 Peter.leonardsson@bylero.se filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 5(32)

2 Allmänt 2.1 Bakgrund Lindholmens reningsverk renar avloppsvattnet från Norrtälje stad och Bergshamra samhälle. Anläggningen tar också hand om slam från slamavskiljare och slutna tankar från enskilda fastigheter i Norrtälje kommun samt avvattnar slam från mindre avloppsreningsverk i kommunen. Under de sista åren har föroreningsmängderna ökat till reningsverket med anledning av Norrtälje kommuns befolkningstillväxt. För att klara det framtida behovet av rening av avloppsvatten och även förnya anläggningen har Kommunfullmäktige gett Kommunstyrelsekontoret i uppdrag att ansöka om tillstånd för att bygga ut reningsverket för att klara en framtida belastning på 50 000 personer (p.e.) med planeringshorisonten 2045. 2.2 Samrådsprocessen Då åtgärden kräver tillstånd eller beslut om tillåtlighet ska samråd ske med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, samt med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda enligt miljöbalkens 6 kap. Syftet med samråden är att fånga upp synpunkter och idéer. När samråden har genomförts och synpunkter har kommit in ska en samrådsredogörelse, som innehåller protokoll från de olika samråden, skickas till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen bedömer sedan om verksamheten kan anses ha en betydande miljöpåverkan eller inte. Om så bedöms vara fallet, vilket vi förutsätter, måste en mer omfattande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) göras och samrådet utökas med fler intressenter. Sedan skickas en ansökan och en MKB till länsstyrelsen, vars miljöprövningsdelegation prövar verksamheten. Ansökan kommer att avse tillstånd enligt 9 kap. 6 och 6b Miljöbalken avseende ianspråktagna och planerade anläggningar för rening och avledning av avloppsvatten samt behandling av slam från enskilda anläggningar. Ansökan kungörs i media. De som önskar har nu möjlighet att lämna synpunkter under en remisstid. Den/de som sökt tillståndet får möjlighet att bemöta de synpunkter som kommer in. Norrtälje kommuns ambition är att ansökan ska lämnas in under hösten 2018. Prövningen avslutas med ett tillståndsbeslut. Domen kan innebära att viss negativ miljöpåverkan accepteras, under förutsättning att tillståndet följs. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 6(32)

Figur 1: Beskrivning av tillståndsprocessen. Avloppsreningsverket tar även emot slam från enskilda anläggningar och vår bedömning är att detta kan betraktas som avloppsvatten. Mottagning sker också av slam för avvattning från andra mindre reningsverk i kommunen. Denna behandling bedöms som en ytterligare verksamhet vid Lindholmen. Avvattningen bedöms fall under verksamhetskoden 90.420. 2.3 Orientering 2.3.1 Avloppsreningsverket Avloppsreningsverket byggdes i början av 1960-talet och har sedan genomgått två större om- och tillbyggnader. Ett i mitten av 1970-talet, då utbyggnad för fosforrening gjordes och slamhantering förbättrades. Under slutet av 1990-talet gjordes utbyggnad för kväverening. Det renade avloppsvattnet leds via en utloppsledning i Norrtäljeviken till en utsläppspunkt på 4 m djup cirka 350 m ut från stranden. Nu gällande tillstånd erhölls av Länsstyrelsen i januari 1996 för en anslutning på 34 000 p.e. (personekvivalenter). Anläggningen är dimensionerad att klara mängden avloppsvatten motsvarande 32 000 p.e. Avloppsvattenbehandlingen omfattar mekanisk, biologisk och kemisk behandling. filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 7(32)

2.3.2 Ledningsnätet Ledningsnätet anslutet till Lindholmen är cirka 190 km långt. På ledningsnätet finns 33 befintliga pumpstationer som pumpar avloppsvattnet när detta inte kan rinna med självfall. De flesta pumpstationerna har nödutloppspunkter, några har en anordnad bräddtank. Vid nödutlopp kan orenat avloppsvatten brädda från systemet till näraliggande dike eller vattenrecipient. Detta kan ske vid exempelvis elavbrott, överbelastning eller haveri. I den miljökonsekvensbeskrivning som kommer att tas fram kommer alla bräddningspunkter på ledningsnätet att beskrivas. 3 Lokalisering 3.1 Nuvarande och förslag på lokalisering Lindholmens ARV ligger strax utanför Norrtälje tätort, utanför detaljplanelagt område. Området är inhägnat med staket och ligger på delar av fastigheterna Tälje 3:289, Tälje 2:48 (skifte 3) och Tälje 2:115(skifte 2). Recipient för det behandlade avloppsvattnet är Norrtäljeviken. Figur 2: Lokalisering av reningsverket. Blå ring avser avståndet 250 m, röd 500 m och grön 1000 m. Inom en radie av 250 meter från rötkammaren på reningsverket finns inga bostadshus. Ett par fastigheter har dock endast 180 meter från sin fastighetsgräns till reningsverkets staket. Inom en radie av 500 meter från reningsverket finns ett drygt 30-tal permanentbostäder samt koloniområde och naturreservat. Inom en radie av 1000 meter finns ett stort antal permanentbostäder, daghem och äldreboenden. Ingen ny bebyggelse bör ske inom 250 m från det framtida reningsverkets staket. Reningsverket kommer att utformas med tanke på detta skyddsavstånd. filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 8(32)

Reningsverkets mottar avloppsvatten från Norrtälje tätort och från och med september 2016 även från Bergshamra tätort, då avloppsreningsverket där togs ur drift. Viss anslutning till ledningsnätet finns även längs vägen mellan Bergshamra och Norrtälje tätort. En fortsatt lokalisering, av avloppsreningen för Norrtälje tätort med fler anslutna områden, till nuvarande plats är bra ur ekonomisk och miljömässig synpunkt. En nedläggning och överpumpning till ett nytt ARV beläget utanför Norrtäljeviken skulle innebära en stor förbrukning av energi för pumpning och stora investeringar i överföringsledningar och byggande av ett nytt ARV. För Norrtäljeviken kan det vara positivt med en annan lokalisering, men det är dock inte säkert att statusen i Norrtäljeviken skulle förbättras på ett avgörande sätt av en sådan åtgärd. 3.2 Alternativ placering och alternativa möjligheter De alternativa möjligheterna som finns för att utöka kapaciteten på annat sätt än att bygga ut Lindholmens reningsverk kan sammanfattas enligt följande 1. Ett nytt avloppsverk byggs på en helt ny plats. Lindholmens reningsverk ersätts då med en ny pumpstation varifrån allt avloppsvatten pumpas till det nya verket. 2. Avloppsverket byggs ut på nuvarande plats, men pumpning sker ut genom Norrtäljeviken och det renade avloppsvattnet släpps längre ut eller utanför viken. 3. En mottagningsstation för slam från enskilda anläggningar byggs inom kommunen alternativt kan detta slam transporteras till en annan kommun för behandling. Dessa olika alternativa möjligheter kommer att utredas och presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. Under nedanstående punkter har vi sammanfattat några synpunkter på de olika alternativen. 3.2.1 Ny lokalisering En lokaliseringsutredning för ett nytt ARV med en kapacitet av 100 000 p.e. påbörjades under 2013. Utredningen skulle identifiera lämpliga lokaliseringar och utgöra underlag för ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken. Konsultföretaget WSP anlitades för lokaliseringsutredningen och de tog fram primära och sekundära sökkriterier. Utifrån primära sökkriterier resulterade analysen i 34 möjliga lokaliseringar. Kommunen pekade på ytterligare sju möjliga alternativ. De sekundära kriterierna utgjordes av begränsningar som försvårar eller leder till att lokaliseringen bedöms som mindre lämplig. Efter analys av dessa kvarstod fyra lokaliseringar där platsbesök genomfördes. Alla alternativ avsåg platser på Rådmansölandet med Östersjön som recipient. De fyra platserna bedömdes ur aspekterna naturmiljö, risk, geotekniska och anläggningstekniska förutsättningar. Sammantaget bedömdes en plats i närheten av Kapellskärs hamn som den bästa. Lokaliseringen skulle dock inte ge samordningsvinster med planerad utbyggnad av Kapellskärs reningsverk och även orsaka problem på grund av lång uppehållstid i spillvattennätet. Stockholms Hamnar har meddelat att de inte har för avsikt att sälja någon mark till kommunen för utbyggnad av reningsverk i Kapellskär. filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 9(32)

En nedläggning och överpumpning till ett nytt ARV beläget utanför Norrtäljeviken skulle innebära stora och tidskrävande investeringar i överföringsledningar och byggande av ett nytt ARV, samt ett stort energibehov för pumpning av avloppsvatten. Merkostnaden för investeringarna är bedömd till 500 Mkr (Ref 1) och den energimängd som behövs för att pumpa dagens avloppsvattenmängd från Norrtälje stad och Bergshamra ut ur Norrtäljeviken uppgår idag till ca 450 MWh. Mark-, bygglovs- och detaljplanefrågor måste lösas och ett säkerhetsavstånd kommer att krävas till närmaste bebyggelse. Ett säkerhetsavstånd kommer att behövas även för den pumpstation som kommer att erfordras vid nuvarande Lindholmens reningsverk. En ny lokalisering kommer att innebära att det tar längre tid för att erhålla nödvändiga tillstånd och ger också längre byggtid än att utöka kapaciteten vid nuvarande plats. En jämförande ekonomisk beräkning avseende befintlig lokalisering eller flytt av Lindholmens ARV har utförts av VAP (Ref 1). En lokalisering i eller i närheten av Kapellskär har antagits kunna få lägre utsläppskrav än en lokalisering vid Lindholmen. Trots detta har kostnaden för lokaliseringsalternativet Kapellskär överslagsmässigt beräknats uppgå till 1000 mnkr mot 500 mnkr för alternativet Lindholmen. Den översiktliga kostnadsbedömningen är dock avsedd för att inbördes kunna jämföra alternativen och utgör inget underlag för en projektbudget. En omlokalisering av hela eller delar av verksamheten behöver inte innebära några betydande fördelar för recipienten Norrtäljeviken. En flytt av reningsverket eller dess utsläppspunkt skulle dock innebära stora kostnader. Det befintliga ledningsnätet betjänar anslutna fastigheter och alternativa placeringar är inte möjliga. När ledningsnätet byggs ut studeras lämpliga ledningsdragningar ur teknisk, ekonomisk och ekologisk aspekt. 3.2.2 Pumpning av renat avloppsvatten ut genom viken För att minska belastningen på Norrtäljeviken är ett alternativ att en utbyggnad av befintligt verk sker och att det renade avloppsvattnet leds längre ut i Norrtäljeviken eller ända ut till Björköfjärden 3.2.3 Alternativ behandling av slam från enskilda anläggningar En ny behandlingsanläggning för slam skulle minska inkommande föroreningsmängd till nuvarande verk. År 2045 beräknas denna typ av avloppsvatten motsvara 8 500 p.e. i verket. Om detta slam behandlades på annat sätt behövs inte någon tillbyggnad av avloppsreningsverket de närmaste åren. Däremot är slammet en viktig kolkälla för kvävereningen. Om den tas bort kan det bli nödvändigt att tillföra en annan extern kolkälla, till exempel i form av metanol. Tänkbara andra lösningar för behandling av slam från enskilda anläggningar kan vara att en särskild behandlingsanläggning byggs för detta slam i Norrtälje kommun eller att slammet lämnas till något annat avloppsreningsverk i Stockholms- eller Uppsalaområdet. filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 10(32)

Vid ett val av alternativ behandling av slam från enskilda anläggningar och ingen utbyggnad av Lindholmen de närmaste åren måste en förnyelse ske av reningsverket då det är sliten och har brister ur arbetsmiljösynpunkt. Att bygga en anläggning för mottagning och behandling av slam är en tillståndspliktig eller anmälningspliktig åtgärd enligt miljöbalken. För att ta hand om det slam som tas emot vid Lindholmens reningsverk skulle en eller ett antal våtkomposter på olika platser i kommunen kunna byggas. Våtkomposter bör ligga i närheten av mark där det behandlade vattnet kan spridas på jordbruksmark. Alternativt skulle en konventionell anläggning med mekanisk och biologisk samt eventuellt kemisk behandling och rötning av kunna slammet byggas. En sådan reningsanläggning bör placeras i närheten av en recipient dit det renade vattnet kan ledas ut efter behandling. Den bör ligga lämpligt placerad ur transportsynpunkt, med tanke på de tankbilar som transporterar slammet till anläggningen. Ett alternativ är också att slammet transporteras till ett annat större avloppsreningsverk i regionen. Norrtälje kommun har undersökt med Käppalaförbundet om de skulle kunna ta emot slam från Norrtälje i Käppala reningsverk. Käppalaförbundet har sagt nej till detta. 3.3 Nollalternativ Med prognosticeras belastningsökning beräknas Lindholmen bli överbelastat år 2021 och gällande utsläppskrav kommer då att överskridas. Om den planerade förändringen inte kommer till stånd och verksamheten fortsätter att drivas enligt det tillstånd man har idag, kommer inte några ytterligare områden att kunna ske till det ledningsnät som går till Lindholmens reningsverk. filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 11(32)

4 Planförhållanden 4.1 Översiktsplan Enligt översiktsplanen 2040 som antogs i kommunfullmäktige 2013-12-09 ska Lindholmens ARV läggas ner och flyttas till ett utbyggt Kapellskärs ARV. I beslut i kommunfullmäktige KF 148 2016 beslutades om att göra avsteg från översiktsplanen och förorda Lindholmen för framtida avloppsrening med en tidshorisont till 2045. 4.2 Detaljplan Avloppsreningsanläggningen ligger utanför detaljplanelagt område. Ledningsnätet ligger både inom och utom detaljplanelagt område. 4.3 Kulturmiljö Norrtälje innerstad är av riksintresse varför särskilda regler gäller för schaktning inom stadskärnan. Inom reningsverksområdet finns inga kända fornlämningar. I samband med alla schaktarbeten som sker för nya VA-ledningar görs regelmässiga kontroller med Länsstyrelsen innan grävning sker. 4.4 Naturmiljö 4.4.1 Avloppsreningsverket Ett kommunalt naturvårdsreservat ligger söder om Lindholmen, norr om Norrtäljeviken. Området är en berg- och moränkulle bevuxen med lövträd. Reservatet karaktäriseras av en ymnig vårflora men också en sensommarflora av lundväxter. Området hyser mer eller mindre ovanliga arter knutna till både träden, skogen och betesmarkerna och området ligger nära Norrtälje tätort och har betydelse för friluftslivet. Ändamålet med reservatet är att bevara och sköta ett ekbestånd och gynna ett rikt växt- och djurliv, samt att hålla området tillgängligt för besökande. Ekbacken norr om Lindholmens ARV är en av Skogsstyrelsen klassad nyckelbiotop. Områdets flera grova ekar hyser en trivial lavflora. 4.4.2 Ledningsnätet Generellt gäller ett strandskydd om 100 meter från strandlinjen upp på land och lika långt ut i vattnet vid alla sjöar, hav och vattendrag i Sverige. I vissa områden i Norrtälje kommun har länsstyrelsen beslutat om ett utökat strandskyddsområde till 300 meter. Naturmiljön vid nödutloppspunkterna är inte studerade men kommer att utredas i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska tas fram inför tillståndsansökan. filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 12(32)

5 Recipienter 5.1 Norrtäljeviken Norrtäljeviken har en längd av 17 km och en area på 16 km² med ett största djup på 34 m. Den totala tillrinningen, drygt 140 Mm³/år, är ungefär 1,4 gånger större än Norrtäljevikens volym. Tillrinningen kommer från Norrtäljeån (cirka 50 %), Broströmmen (drygt 30 %), Limmaren (cirka 4 %) och övrigt (cirka 12 %), (fig 3). Figur 3: Norrtäljevikens tillrinningsområde. A: Norrtäljeån, B: Broströmmen, C: Limmaren, D: Övrigt (SMHI 2012). Tillrinningsområdet på Vätö saknas. (Ref. nr. 2 ) Norrtäljeviken är en vattenförekomst med måttlig ekologisk status och som inte uppnår god kemisk status enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Kvalitetskravet är god kemisk ytvattenstatus samt kravet god ekologisk status år 2027. Provtagningar i Norrtäljeviken görs som en del i recipientkontrollprogrammet, som utförs av Naturvatten på uppdrag av kommunens driftentreprenör Veolia Sverige AB. Prover tas också av Institutionen för systemekologi vid Stockholms universitet, för Svealands kustvattenvårdsförbund (SKVVF). Recipientkontrollen omfattar provtagningar vid tre punkter (markerade som röda punkter) i Norrtäljeviken och vid en referenspunkt i Lidöfjärden. Proverna för kustvattenvårdsförbundet har sedan 2006 tagits vid tre punkter i viken och vid en punkt i Tjocköfjärden (markerade som blåa punkter). filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 13(32)

Figur 4: Norrtäljeviken med provpunkter. Blå = SKVVF (S9 och S12 utgått från år 2006), Röd = recipientkontroll-programmet (Pkt och ref). Vit färg på kartan anger djup >10 m.(ref. nr. 2) Norrtäljeviken är ett förhållandevis näringsrikt kustområde där halterna av fosfor (30 µg/l) typiskt är ca 10 µg/l högre jämfört med utanförliggande kustområden. Den översiktliga massbalansberäkning som utförts tyder på att detta förhållande i första hand förklaras av naturliga faktorer såsom vattenutbytet med utanförliggande skärgård och att vikens i sina inre delar är grund och att det härifrån successivt sker en erosion av finmaterial från bottnarna, vilket frigör näringsämnen till vattenmassan. 5.2 Björköfjärden Figur 5. Björköfjärden Utanför Norrtäljeviken ligger Björköfjärden. Denna fjärd har en ekologisk status som måttlig och den inte uppnår god kemisk status (otillfredsställande) på grund av kvicksilver filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 14(32)

och bromerade difenyletrar enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Kvalitetskravet är god kemisk ytvattenstatus samt god ekologisk status år 2027. Norrtälje kommun har en referenspunkt i fjärden som en del av kontrollprogrammet för Norrtäljeviken fjärden. Denna punkt ligger i Lidöfjärden som är en del av Björköfjärden. Svealand kustvattenvårdsförbund har en provtagningspunkt i Tjocköfjärden. Betydande påverkan på fjärden har skog, jordbruk och enskilda avlopp för kväve och fosfor. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalten är förhöjd beror på atmosfäriskt deposition. 5.3 Bergshamraviken Ett stor antal fastigheter (ca 500 st) med enskilda VA-anläggningar har anslutits till det allmänna nätet de sista åren. Den påverkan dessa hade på recipienten har nu upphört, genom att avloppsvattnet från dessa fastigheter pumpas till Lindholmen för rening. Bergshamraviken är en vattenförekomst med måttlig ekologisk status och som inte uppnår god kemisk status enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Kvalitetskravet är god kemisk status (exklusive bromerad difenyleter och kvicksilver). och god ekologisk status år 2027. Viken har en tröskel mot havet. Ytan på viken uppgår till 1,8 km². Tillrinning sker från Bergshamraån, Enviksån samt övriga områden runt viken. Recipientkontroll sker i viken 4 gånger per år och den sammanlagda ekologiska statusen bedömdes 2015 till otillfredsställande status på grund av näringsämnen och siktdjup samt att syrgashalten indikerade på dålig status (ref 4). filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 15(32)

Figur 6: Bergshamraviken, Ekologisk status för provtagningspunkter som omfattas av recipientkontrollprogram för Veolia Sverige AB 2015 (Ref 4) Från pumpstationerna i Bergshamra sker bräddning till diken och åar som mynnar i Bergshamraviken. 5.4 Övriga vattenrecipienter Frötuna Kyrksjö som är en del av Norrtäljeåns avrinningsområde utgör bräddpunkt för en pumpstation i VA-anläggningen. 5.5 Övriga intressen Det finns inga yrkesfiskare som fiskar i Norrtäljeviken eller i övriga vattenrecipienter. Lagen om fritt handredskapsfiske innebär dock att man har rätt att fiska med spinnspö, flugspö, pimpel eller mete utan fiskekort i skärgården. Det finns en aktiv fiskeförening, Norrtälje sportfiskare. filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 16(32)

6 Verksamhetens omfattning och utformning 6.1 Nuvarande verksamhet 6.1.1 5.1.1 Avloppsreningsverket Avloppsvattenbehandlingen består av mekanisk, biologisk och kemisk rening. Slammet avvattnas och lagras på en slamplatta i avvaktan på vidare transport. Det renade avloppsvattnet leds via en utloppsledning som mynnar på cirka 4 meters djup i Norrtäljeviken, cirka 350 m från land. Vid reningen avskiljs synliga föroreningar, syreförbrukande ämnen, fosfor och kväve. Under år 2016 har Bergshamra avloppsreningsverk lagts ned och avloppsvattnet överförs till Lindholmens ARV. Den aktuella belastningen för år 2016 var beräknad till 21 601 p.e. Inkommande belastning av kväve, BOD 7 och flöde ligger nära den dimensionerande belastningen, och särskilt gäller det för det biologiska reningssteget som endast kan behandla ett begränsat flöde. Till Lindholmens ARV transporteras även externslam från mindre reningsverk i kommunen och septiskt slam från enskilda avloppsanläggningar. Mottaget externslam har legat stabilt på ca 5-7 300 m 3 /år de senaste fem åren. Det septiska slammet ökar och uppgick till 33 258 m 3 för år 2016, att jämföra med ca 30 000 m 3 år 2009. Under sommaren tas största mängderna emot, 200-350 m³/dag. I tabell 1 redovisas hur många slamtransporter totalt som sker till Lindholmen under ett år. I genomsnitt kommer 7-8 slam lastbilar med slam varje dag till reningsverket. Antalet kan variera mycket mellan dagar och årstider. Sommaren är den aktivaste tiden där det vissa dagar kan komma upp till 14 slamtransporter per dag. Tabell 1 Slamtransporter till Lindholmen per år År Totalt antal transporter Medelantal per dag (5- dagarsvecka) 2011 1489 5,7 2012 1465 5,6 2013 1766 6,8 2014 1885 7,25 2015 2226 8,7 2016 1935 7,4 filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 17(32)

Trots att Lindholmens ARV belastningsmässigt ligger nära de dimensionerande förutsättningarna, både avseende flöde, kväve och BOD 7 kan reningsresultaten sammanfattas som mycket goda. Tabell 2: Utgående halter från Lindholmens ARV år 2010-2016. Ämne Enhet Riktvärde/ Gränsvä rde 2010 Årsmedelvärde 2011 Årsmedelvärde 2012 Årsmedelvärde 2013 Årsmedelvärde 2014 Årsmedelvärde 2015 Årsmedelvärde 2016 Årsmedelvärde BOD 7 mg/l 10 4 4 5 3 2 3 2 Tot-P mg/l 0,3 0,3 0,2 0,3 0,2 0,3 0,2 0,2 Tot-N mg/l 15 10 12 10 11 11 8 8 Reningseffekten kan även uttryckas som procentuell jämförelse mellan inkommande och utgående halter. Tabell 3: Reningseffekten vid Lindholmens ARV år 2010-2016. Ämne Rening s- effekt 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BOD 7 % 98 98 97 99 99 99 98 Tot-P % 95 97 93 95 94 97 96 Tot-N % 80 76 75 76 77 84 83 Bergshamra avloppsreningsverk har lagts ner och avloppsvattnet överförs från september 2016 för rening i Lindholmen. Belastningen beräknades till 346 p.e. med industrier inkluderat. Recipient för det renade avloppsvattnet var Bergshamraviken. filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 18(32)

6.1.2 Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnätet anslutet till Lindholmen utgörs av nästan 190 km ledning. Merparten av ledningsnäten i områdena är utformade som duplikatssystem, det vill säga att spill- och dagvatten avleds i olika ledningar. Inom ledningsnätet förekommer det även kombinerade ledningar där både spill- och dagvatten avleds i samma ledning. Det spillvattenförande ledningsnätet till Lindholmen innehåller även 33 pumpstationer. Det förekommer stora mängder tillskottsvatten till ledningsnätet som är anslutet till Lindholmens ARV. Vid regn har sex gånger normaltillströmningen på timvärdesbasis uppmätts. En 30-årig trend visar att tillrinningen till Lindholmen sjunker något mer än den debiterade mängden avloppsvatten. Minskningen är dock måttlig och utförda åtgärder mot inläckage har inte gett så stora effekter. Att den debiterade avloppsvattenmängden inte ökar beror bland annat på installation av mer vattensnåla installationer. Figur 7: Debiterat och renat avloppsvatten i Lindholmen i Norrtälje tätort åren 1990-2016. Bergshamra reningsverk har lagts ner och avloppsvattnet överförs för rening i Lindholmen. I det gamla reningsverket har en utjämningsvolym tillskapats för att kunna magasinera avloppsvatten vid höga belastningar på ledningsnätet. filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 19(32)

Figur 8: Debiterat och renat avloppsvatten i Bergshamra åren 1990-2016. 2016 innehåller tiden fram till nedläggningen i september. Minskat inläckage till ledningsnätet är positivt för recipienten Norrtäljeviken, då utsläppsmängderna av näringsämnen är avhängigt storleken på det renade avloppsvattenflödet. 6.1.2.1 Norrtälje tätort På ledningsnätet i Norrtälje tätort finns 2 bräddpunkter, utöver de nödutlopp som finns i anslutning till de 23 pumpstationer som tillhör ledningsnätet. Kända bräddningar sker i mycket liten omfattning. Kända bräddningar har främst förekommit i samband med incidenter, såsom avgrävda elkablar eller haverier som orsakats av andra entreprenadarbeten. filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 20(32)

Figur 9: Pumpstationer i Norrtälje tätort. 6.1.2.2 Bergshamra och överföring till Norrtälje I Bergshamra finns 5 stycken allmänna pumpstationer i drift samt en utjämningsvolym i det gamla avloppsreningsverket. filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 21(32)

Figur 10: Allmänna pumpstationer i drift i Bergshamra är gulmarkerade. På överföringssträckan mellan Bergshamra och Norrtälje tätort finns 5 pumpstationer. I fyra av dessa finns möjlighet till nödbräddning. En saknar bräddmöjlighet, en är försedd med en bräddtank om 6 m 3. filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 22(32)

Figur 11: Pumpstationer på sträckan mellan Bergshamra och Norrtälje tätort är gulmarkerade. 6.2 Planerade utbyggnader 6.2.1 Avloppsreningsverket 6.2.1.1 Dimensionering och utformning Nuvarande tillstånd för utsläpp av avloppsvatten från Lindholmens reningsverk motsvarande 34 000 p.e. erhölls 1997. Utsläppsvillkoren som fastställdes framgår av tabell 4. I tabellen anges också förväntade framtida utsläppskrav. filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 23(32)

Tabell 4: Nuvarande och förväntade nya utsläppskrav. Ämne Nuvarande tillståndsgivna utsläppshalter Förväntade krav på framtida utsläppshalter BOD 7 Tot-P Tot-N NH4 10 mg/l årsmedelvärde 0,3 mg/l årsmedelvärde 15 mg/l årsmedelvärde 10 mg/l kvartalsmedelvärde 0,2 mg/l kvartalsmedelvärde 15 mg/l årsmedelvärde 4 mg/l medelvärde under maj-september Tabell 5: Aktuella utsläppsmängder Aktuella utsläppsmängder 2014 2015 2016 Flöde m3/år 2 663 752 2 684 168 2 535 094 BOD7 kg/år 5 967 7 489 6 297 Tot-P kg/år 677 644 649 Tot-N kg/år 28 702 22 237 21 298 NH4 kg/år 7 388 3 947 2 998 För att möta behoven av nyanslutningar till ledningsnätet pågår utredningar för hur Lindholmens avloppsreningsverk skall kunna byggas om och utökas för att klara de ökade flödena och föroreningsmängderna. Det biologiska reningssteget kommer att byggas ut då denna del i anläggningen idag begränsar kapaciteten. Vidare kommer slutsedimenteringen att förbättras för att klara framtida krav. Då den nuvarande hanteringen av externslam och även septikslam har begränsad kapacitet och inte uppfyller kraven på en god arbetsmiljö, skall detta byggas om. Förbättringar skall även ske av hanteringen av det avvattnade slammet och dess omgivningspåverkan. En ny rötkammare planeras också. Den framtida reningsanläggningen har föreslagits dimensioneras enligt följande: filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 24(32)

Tabell 6: Nuvarande och föreslagen dimensionering. Parameter Dagens dimensionering Framtida dimensionering för 2045 Anslutning (p.e. ) 32 000 50 000 Anslutning (personer) 41 500 Maximalt tillflöde, Q max (m3/h) 640 1800 Medelflöde, Q medel (m3/d) 12 500 Norrtälje kommun avser att offentligt upphandla om- och utbyggnaden av Lindholmen i en totalentreprenad i strategisk samverkan. Detta innebär att beställaren tillsammans med vald entreprenör i ett första steg utreder olika förslag på processlösningar utifrån fastställda reningskrav med mera, för att sedan gemensamt välja den lösning som kan anses vara mest fördelaktig för beställaren. Detta innebär att ett slutgiltigt förslag till processlösning och utbyggnad inte kan presenteras förrän upphandlingen och tillståndsprövningen genomförts. Däremot kan man, med utgångspunkt från dagens driftsituation vid verket, beräknad framtida belastningsökning samt i föreslagna villkor i tillståndsansökan för utgående resthalter, bedöma vilka anläggningsdelar som kommer att påverkas av om- och utbyggnad. För närvarande har dock konsultföretaget Ramböll ett uppdrag att utreda fyra alternativa processlösningar för behandling av vattenfasen och ett för slamfasen. 6.2.1.2 Alternativa utsläppspunkter Ingen alternativ utsläppspunkt har studerats. 6.2.2 Ledningsnät och pumpstationer Ledningsnätet kommer att behöva byggas ut för att kunna ansluta befintlig bebyggelse som idag har enskilda eller samfällda avloppslösningar. Detta sker enligt beslutad VA-plan. I närtid planeras ledningsnätsutbyggnad till befintlig bebyggelse i Björnö och Bergshamra by. Tillkommande ledningsnät kommer även att bestå av nya pumpstationer med tillhörande nödutlopp. Exploateringar med nya bebyggelseområden sker kontinuerligt inom eller i anslutning till områden med befintligt ledningsnät, främst inom Norrtälje tätort. Därigenom kommer även en befolkningstillväxt att ske. I nedanstående tabell redovisas tre olika prognoser för antalet personer som kommer att vara anslutna till Lindholmens reningsverk. filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 25(32)

Tabell 7: Befolkningsprognos inom Lindholmens tillrinningsområde vid olika tidpunkter. Befolkningsprognos 2014 2025 2030 2045 Låg 21 086 25 321 27 451 33 481 Medel 21 086 27 202 29 422 35 452 Hög 21 086 29 255 31 385 37 415 I arbetet med Lindholmens utbyggnad har befolkningsprognosen Hög använts. Norrtälje kommun avser att söka tillstånd för 50 000 personer varav 8500 motsvaras av slam från enskilda anläggningar. Genom detta skapas en marginal för de personer som inte ingår i befolkningsprognosen, det vill säga fritidsboende och turister. filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 26(32)

7 Förutsedd miljöpåverkan Miljöpåverkan av den sökta verksamheten kommer att redovisa i den MKB som kommer att ingå i den slutliga tillståndsansökan. Här ges en sammanfattning av förutsedd miljöpåverkan. Slutliga begräsningsvärden för verket kommer att anges i ett framtida tillstånd för verksamheten. 7.1 Vatten Det renade avloppsvattnet från Lindholmen innehåller näringsämnen och organiskt material som kan orsaka övergödning, samt bakterier, tungmetaller och skadliga kemikalier som till exempel läkemedelsrester. Utsläppen av fosfor (P-tot) och kväve (N-tot) från avloppsreningsverket utgör 1,4 % respektive 18 % på årsbasis av de källor som belastar Norrtäljeviken. Tabell 8: Fiktiv maximal utsläppsmängd år 2013 gällande villkor respektive år 2045 med tänkbara villkor. Tillåten utsläppsmängd idag baserat på haltvillkor och dimensioneri ng av verk Faktisk utsläppsmängd idag (medel 2014-2016) Maximal utsläppsmän gd 2045 baserat på tänkbart haltvillkor och flödesdimen sionering av verket År 2013 2014-2016 2045 Flöde m 3 /år 2 899 086 2 627 671 4 809 636 BOD 7 kg/år 28 991 6 584 48 096 Totalfosfor kg/år 870 657 962 Totalkväve kg/år 43 486 24 079 72 145 Ammoniumkväve kg/maj-sept) 835 8 016* (4774)** *Mängden ammoniumkväve maj-sept är beräknad på årsflödet under 5 månader med en utsläppshalt på 4 mg/l (maj-sept. **Värde inom parantes avser genomsnittsmänden NH4 under åren 2014-2016. För att kunna leva upp till eventuella kommande krav på rening av läkemedelsrester kommer plats för en sådan reningsanläggning att reserveras på området. På ledningsnätet finns det totalt 33 pumpstationer och flertalet av dessa har nödbräddningsmöjlighet i nära anslutning till stationen. Det finns även två ytterligare filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 27(32)

bräddpunkter på ledningsnätet. Det är ovanligt att bräddningar sker. Vid bräddning ska denna registreras avseende tidpunkt och den tid som bräddning pågår. 7.2 Mark Vid eventuella anläggningsarbeten kommer markundersökningar att ske i de områden där deponering av massor tidigare skett. Eventuella förorenade massor som påträffas kommer att hanteras i samråd med tillsynsmyndigheten. 7.3 Luft Eventuell dålig lukt vid Lindholmen uppkommer i första hand från slamhanteringen och vid behandlingen av inkommande avloppsvatten. För att undvika olägenhet för de närboende kommer ombyggnationen att innefatta luktförebyggande åtgärder. Vid de olika reningsstegen i reningsverken sker utsläpp av dikväveoxid (lustgas) och från slamhanteringen förekommer utsläpp av metangas. Andra utsläppskällor är avgasutsläpp från transporterna till och från Lindholmen samt de transporter som sker för tillsyn och underhållsarbeten på ledningsnät och pumpstationer. Transporterna kommer att öka och denna kommer att redovisas i MKB:n. För att undvika risk för smittspridning planeras att ett skyddsavstånd av 250 meter från ett framtida staket ska införas. Dålig lukt från pumpstationer motverkas med luktfilter, oftast i form av ett biofilter. Påverkan på luft från verksamheten bedöms som liten. 7.4 Buller De värsta bullerkällorna i reningsverket, som till exempel blåsmaskiner, kommer att vara inbyggda och inte ge några yttre störningar. Det buller som kan upplevas som störande är i första hand de transporter som sker längs infartsvägen och inom reningsverksområdet. 7.5 Avfall Det avfall som uppkommer vid Lindholmen är rens från galler och sand. Renset betraktas som vanligt hushållsavfall och behandlas med Norrtälje kommuns övriga hushållssopor. Den rengjorda sanden nyttjas inom reningsverksområdet. I verksamheten uppkommer också mindre mängder farligt avfall. Detta hanteras enligt de regler som finns för de olika avfallsslagen. 7.6 Kemikalier De kemikalier som används vid Lindholmen är kemikalier för fosforfällning samt polymerer för förtjockning, flockning och avvattning av slam. I en framtid kan det bli aktuellt med tillförsel av extern kolkälla för kväverening. filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 28(32)

I verksamheten används olika typer av smörjoljor samt rengöringskemikalier för maskinutrustning och lokaler. Verksamhetens påverkan från kemikalieanvändning bedöms om liten. 7.7 Hushållning av naturresurser 7.7.1 Energi Vid Lindholmen förbrukas elenergi för att driva processen. De stora energimängderna används för pumpning, omrörning och luftning av vattnet. En mindre mängd olja används också som komplement till biogasen från rötkammaren. I rötkammaren produceras rötgas som delvis nyttjas för uppvärmning. Denna skulle också kunna generera elström med hjälp av en gasmotor. Avloppsvattnet håller normalt en temperatur omkring 12-20 grader och detta värmeinnehåll skulle kunna utnyttjas med hjälp av en värmeväxlare. Elenergi används för pumpning av avloppsvatten i ledningsnätet. De fordon som används för transport av slam, kemikalier och varor till och från Lindholmen förbrukar fossila bränslen liksom driftpersonalens egna och tjänstebilar som används i verksamheten. 7.7.2 Växtnäringsämnen Fosfor är ett växtnäringsämne som är en ändlig resurs. I reningsverket avskiljs ämnet till största delen och återfinns i det avvattnade slammet. Slammet har de senaste åren främst använts som jordförbättringsmedel vid tillverkning av anläggningsjord. Det finns idag ingen etablerad teknik för att utvinna fosforn ur slammet. Om slammet kan spridas på åkermark för jordbruksproduktion erhålls ett kretslopp av fosfor. Idag sker ingen sådan spridning av slammet från Lindholmens reningsverk. 7.8 Klimat och översvämningsrisk I en rapport från SMHI från 2008 (Ref. nr.3) framgår att medelvattenytan i Norrtäljeviken ligger på -0,39 och högsta högvattenytan är uppmätt till +0,8. I rapporten sägs att i ett framtida scenario kan hundraårsvattenståndet komma att ligga kring +1,2 meter. Vattengången i utloppskanalen, nedströms flödesmätaren på utgående flöde från Lindholmens ARV, ligger på cirka +2,3 meter. Detta innebär att Lindholmens ARV ligger högre än beräknade kommande havsvattennivåer. Lindholmens ARV klarar sig därmed från översvämning från havet. Samtliga höjder är angivna i höjdsystem RH00 (1900). Ledningsnätens nödutloppsnivåer bör kontrolleras mot framtida prognosticerade havsvattennivåer så att havsvatten inte rinner in i ledningsnätet. filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 29(32)

8 Skadeförebyggande åtgärder 8.1 Reningsverk Tankar och uppställda miljöfarliga kemikalier, oljor mm kommer i framtiden att vara invallade eller på annat sätt ordnade för att förhindra utsläpp av kemikalier. Verket kommer också att ha övervakning av bräddat vatten från anläggningen. Ett skyddsavstånd bör införas för Lindholmen. Härigenom kan ny bebyggelse i närområdet undvikas. Enligt en äldre skrift från Boverket Bättre plats för arbete (Allmänna råd 1995:5) är antalet bakterier i luften obetydligt högre än normala bakgrundsvärden 200 meter från reningsverk. Enligt samma skrift var riktvärden för skyddsavstånd 1000 meter för reningsverk som var dimensionerade för mer än 20 000 personekvivalenter. Skyddsavstånden är, enligt Smittskyddsinstitutets bedömning av smittspridningsrisker för boende kring Henriksdals avloppsreningsverk, troligen fastställt med hänsyn till luktolägenheter och anpassade för reningsverk där behandlingen sker i öppna bassänger. Detta var anledningen till att Miljöförvaltningen i Stockholm godkände en sänkning av skyddsavståndet för Henriksdal och bebyggelsen i Hammarby sjöstad till 200 meter. Detta fastställdes mot bakgrund av störningar som registrerats i en luktutredning som gjordes av IVL (1991). Behovet av skyddsavstånd kan minskas, till exempel genom att bygga in slam- och renshantering och tillämpa någon form av luktreduktion. Ett skyddsavstånd av minst 250 meter från ett framtida staket runt anläggningen ger en viss marginal för avståndet för spridning av luftburna bakterier. 8.2 Ledningsnät I det befintliga tillståndet för Lindholmen står att avloppsledningsnätet fortlöpande ska ses över och underhållas i syfte att så långt möjligt, dels begränsa tillflödet till reningsverket av grund- och dräneringsvatten, dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Norrtälje kommun avser att systematiskt undersöka och underhålla ledningsnätet till Lindholmen i syfte att undvika utsläpp av orenat avloppsvatten och minska tillskottsvatten till anläggningen. Ett nytt övervakningssystem för ledningsnät och pumpstationer planeras att införas under 2018-2020. filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 30(32)

9 Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll Verksamheten med tillhörande ledningsnät ger upphov till en rad miljökonsekvenser. Dessa konsekvenser kommer att behandlas i den MKB som kommer att upprättas och ingå som en del i tillståndsansökan. MKB:n ska identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra på: människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, annan hushållning med material, råvaror och energi. Dessutom ska en samlad bedömning av ovanstående effekter på människors hälsa och miljön vara möjlig att utläsa.. Fig 12. Preliminär innehållsförteckning för miljökonsekvensbeskrivning filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 31(32)

Referenser 1. Lindholmens reningsverk - Uppskattning av kostnader för olika strategier. VAP A2015-01-20 2. Robust avloppsvattenrening i Stockholms län en utblick mot år 2013 med fokus på recipienten. VAS-rådets rapport nr 12, 2013. 3. Havsvattenstånd i Norrtälje Nu och i framtiden. SMHI 2008-01-16 4. Recipientkontrollrapport Veolia Sverige AB Norrtälje kommun 2015 Kustområden, sjöar och vattendrag, Naturvatten 2016-04-13 5. PM angående prövningskod för Lindholmens avloppsreningsverk, Alrutz Advokatbyrå AB 2017-07-26 filnamn: Lindholmen Samrådsunderlag 1.0 Sid: 32(32)