Social resursförvaltnings arbete riktat till EU-medborgare och internationell arbete 2016

Social resursförvaltnings arbete riktat till EU-medborgare och internationell arbete 2016 ÅRSRAPPORT Enhetschef Teresa Woodall Telefon: 031-367 94 15 E-post: teresa.woodall@socialresurs.goteborg.se 1

Innehållsförteckning ÅRSRAPPORT... 1 Inledning... 3 Kommunstyrelsens beslut om samordning samt uppdrag för plan för stadens insatser riktade till EUmedborgare... 4 Social resursförvaltning samordnar staden... 4 Plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer 7 Informerat om vårt arbete... 7 Boplatser och uppsökande verksamhet riktat mot EU-medborgare... 7 Sociala insatser, bistånd och utbildning... 8 Göteborgs socialtjänst... 8 Projekt... 9 Projekt Local Welcome Policies... 9 Projekt Bättre Hälsa... 10 EU-samordning och internationellt arbete... 11 Internationell utvecklingsledare... 11 Eurocities... 11 Samverkan genom Idéburet Offentligt Partnerskap... 12 Bräcke Diakoni - Natthärbärget Stjärnklart... 13 1. Beskrivning av verksamheten... 13 2. Om målgruppen som besöker verksamheten... 14 3. Arbetsmiljö... 14 4. Förändringar i verksamheten under nuvarande IOP-period... 15 5. Förbättringsområden i verksamheten... 15 Göteborgs Kyrkliga Stadsmission Crossroads... 16 1. Beskrivning av verksamheten... 16 2. Om målgruppen som besöker verksamheten... 16 3. Arbetsmiljö... 17 4. Förändringar i verksamheten nuvarande IOP-period... 17 5. Förbättringsområden i verksamheten... 17 Göteborgs Räddningsmission Öppna förskolan... 18 1. Beskrivning av verksamheten... 18 2. Om målgruppen som besöker verksamheten... 19 2

3. Arbetsmiljö... 21 4. Förändringar i verksamheten nuvarande IOP-period... 21 5. Förbättrings(-utvecklings)områden i verksamheten... 22 Frälsningsarmén Dagcenter FAmnen... 22 1. Beskrivning av verksamheten... 22 2. Om målgruppen som besöker verksamheten... 23 3. Arbetsmiljö... 24 4. Förändringar i verksamheten nuvarande IOP-period... 24 5. Förbättringsområden i verksamheten... 24 Social resursförvaltning och Stadsmissionens uppsökande arbete... 25 1. Beskrivning av verksamheten... 25 2. Om målgruppen som besöker verksamheten... 25 3. Arbetsmiljö... 29 4. Förändringar i verksamheten under nuvarande IOP-period... 29 5. Förbättringsområden i verksamheten... 30 Social resursförvaltning - Socialjouren... 30 Statistik... 32 Nödplan vinter... 38 Ekonomi... 39 Avslut... 40 Inledning Under 2016 har arbetet riktat till EU-medborgare som vistas i staden fortsatt att utvecklas. Fokus i de insatser som förvaltningen gör är riktat mot de EU-medborgare som befinner sig i ett ekonomiskt och socialt utsatt läge. De är här i huvudsak för sin försörjning. I staden vistas även EU-medborgare, som vi i förvaltningen tidigare inte har haft kontakt med. Det är EU-medborgare som reser till Göteborg och har arbete och/eller bostad innan eller i anslutning till att de kommer hit. Denna grupp har ett annat behov än de som kommer hit i ekonomiskt och socialt utsatt lägre. Under året har enheten genom möjlighet i projekt utvecklat detta arbete. I februari i år, kom slutrapporten från Regeringens nationella samordnare i arbetet med utsatta EUoch EES-medborgare, Framtid sökes. Rapporten innehåller en beskrivning av situationen och åtgärder kopplat till dessa. En sammanställning gjordes till förvaltningsledningen, men rapporten i sig har inte förändrat förvaltningens sätt att arbeta med denna målgrupp. Innan beslut togs om ny 3

samordning, och uppdrag om riktlinjer för socialtjänsten, var enheten inbjuden till Socialdepartementet för dialog om det framtida arbetet i Sverige. Enheten, som sedan november benämns enheten för internationellt arbete, arbetar huvudsakligen inom följande områden Kommunstyrelsens beslut om samordning samt uppdrag för plan för stadens insatser riktat till EU-medborgare som tillfälligt vistas i Göteborg. Projektkoordinator: Local Welcome Policies Projektägare: Bättre Hälsa Forumledare Eurocities, samt deltagare i Roma Inclusion Task Force inom Eurocities EU-samordnarfunktion för förvaltningen Samverkan med idéburen sektor och IOP-avtal. Enheten består av fyra fast anställda, en enhetschef, en projektledare, en projektkoordinator samt en internationell utvecklingsledare. Ett antal personer är timanställda eller anställa med arvode för uppgifter inom projekt. Kommunstyrelsens beslut om samordning samt uppdrag för plan för stadens insatser riktade till EU-medborgare Förvaltningen har fortsatt utveckla det samordnande uppdrag som beslutades om i kommunstyrelsen 2014. Samtidigt med beslut om en samordnande funktion togs även beslut i KS om att en handlingsplan skulle arbetas fram. Social resursförvaltning samordnar staden Förvaltningen har fortsatt att arbeta med de områden som enligt tjänsteutlåtandet från Stadsledningskontoret borde samordnas i staden Under 2016 har förvaltningen arbetat på följande vis med de områden som tjänsteutlåtandet angav: Utveckla samarbetet med den idéburna sektorn Förvaltningen har sedan 2012 samarbetat aktivt med den idéburna sektorn gällande socialt och ekonomiskt utsatta EU-medborgare. Inför vintern 2013-2014 påbörjade förvaltningen en ny samverkansform, Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP). Detta partnerskap justerades under hösten 2014 för att mer möta långsiktighet, med tillhörande avtal för perioden 2015-01-01 2016-12-31. Under hösten har ett utvecklingsarbete pågått, som kommer redovisas i eget kapitel. I detta utvecklingsarbete har ett flertal idéburna organisationer, förutom de som är parter i IOP, bjudits in för att ge deras perspektiv och bli delaktiga i förvaltningens arbete. I samarbetet är förvaltningen sammankallande i den samverkansgrupp som förvaltningen och idéburen sektor har. Förvaltningen är också sammankallade i den strategiska grupp som består av förvaltningsdirektören och direktorer för samverkansorganisationerna. De möts för att strategiskt arbeta kring sociala frågor, varav arbetet med EU-medborgare är en sådan. Under våren tillsattes en 4

egen styrgrupp för IOP för att hantera frågan, bestående av en representant för förvaltningen samt representanter från idéburen sektor, alla med beslutsmandat. Även i vardagen sker en dialog med idéburen sektor, ett tätt samarbete sker främst med Stadsmissionens fältarbetare kring arbetet på boplatser. Förvaltningen är också deltagande i Räddningsmissionens styrgrupp för den Öppna Förskolan. Vid Räddningsmissionens konferens i oktober, stod enheten för ett av seminarierna om Bättre Hälsa projektet samt ett informationsbord om IOP-samarbetet. Idéburen sektor är inbjuden och har deltagit i flera av de aktiviteter som sker inom våra projekt. Samordna EU-ansökningar för staden ur Fonden för europeiskt bistånd till de som har det sämst ställt (FEAD) Förvaltningen är projektägare till det Fead-finansierade projektet Bättre Hälsa. Partners i projektet är Malmö stad och Stockholms stad. Ansökan beviljades med 8,7 miljoner under projekttiden som sträcker sig fram till våren 2018. Aktiviteter och arbetet med Bättre Hälsa redovisas i eget kapitel. Samverkan inom projektet sker med flera olika instanser i städerna, såsom offentlig verksamhet, idéburen sektor och privata företag. Bygga ut samarbetet med andra myndigheter för att skapa en helhetsbild av situationen i Göteborg, och hur den hanteras utifrån olika myndighetsperspektiv Förvaltningen fortsätter sitt arbete i samverkan med andra myndigheter. Exempelvis har arbetet med Kronofogdemyndigheten och Polismyndigheten fördjupats under året, och regelbundna arbetsgruppsmöten hålls för att gemensamt arbeta med de illegala bosättningarna. Vi har fortsatt utveckla arbetet genom kontakt med fler myndigheter. Under hösten bjöds Socialstyrelsen in för att få en bild av hur Göteborg s socialtjänst och kommunerna i nätverket (GR, Varberg och Borås) arbetar med det sociala myndighetsarbetet i Göteborg riktat till målgruppen. Detta i samband med att Socialstyrelsen arbetar med att se över Socialstyrelsens riktlinjer. I september utsågs en ny samordnare för arbetet med utsatta EU- och EES-medborgare som tillfälligt vistas i Sverige. Tjänsten finns på Länsstyrelsen i Stockholms län och förvaltningen har träffat samordnaren och beskrivit situationen i Göteborg. Vi har också haft besök på en av våra utbildningsdagar av nationella samordnaren. Enheten kommer också vara del av den referensgrupp för granskning och utveckling av den hemsida som Länsstyrelsen kommer att bygga upp för kunskapsinhämtning och stöd för Sveriges kommuner. Detta arbete skulle påbörjas i början av december, men har försenats. När vi fick vetskap om att även Länsstyrelsen i Västra Götalands län hade fått en person ansvarig för frågan, togs även kontakt med denne. Uppdraget vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län innebär att bevaka frågan i länet och vidare kontakter har inte skett. SKL International har genomfört en studie i Rumänien och fick information från förvaltningen om kontakter i Buzau. Efter denna studie, och som en utveckling av det bilaterala avtalet mellan Sverige och Rumänien, arbetar de nu med möjligheten till utbyten mellan kommuner i respektive land. Förvaltningen har visat intresse för detta utbyte. 5

Fortsatt samarbete mellan stadens nämnder, förvaltningar och bolag Det samarbete som inleddes 2014 utifrån illegal bosättning med Fastighetskontoret, Parkeringsbolaget, Park- och naturförvaltningen, Idrott- och föreningsförvaltningen, Trafikkontoret och Miljöförvaltningen har utökats. Under 2015 tillkom även Centrum mot organiserad brottslighet samt AB Framtiden i samarbetet, och under 2016 utökades det ytterligare till att även omfatta Higab. Både Kronofogden och Polismyndigheten är representerade. Förutom den arbetsgrupp som finns för samarbete med denna fråga, involveras även Socialtjänsten i berörda ärenden. Fortsatt samarbete med andra städer i Sverige och Europa Förvaltningen har initierat ett nätverk mellan kommuner inom GR samt Varberg och Borås. Nätverket syftar till erfarenhets- och kunskapsutbyte gällande målgruppen EU-medborgare. Under året har fyra möten genomförts. Förvaltningen har också många kontakter med andra kommuner i Sverige. Ett exempel är när nämnden i maj, undrade över situationen med illegala bosättningar i andra delar av Sverige. En återrapportering gjordes i juni med en sammanställning av information från 20 kommuner. Förvaltningens samordnare deltar också i arbetsgruppen Roma Task Force inom Eurocities, där mobila EU-medborgare är ett av områdena på agendan. Under året har Roma Task Force haft ett arbetsgruppsmöte i Göteborg, där flera europeiska kommuner samt Europeiska kommissionen fanns representerade. Förvaltningen fortsätter att försöka etablera relationer och samarbeten med städer i Rumänien, varifrån majoriteten av de EU-medborgare som vistas i Göteborg kommer. Kontakten med Buzau har fortsatt, och en ansökan har skickats in till Romact för ett arbetsmöte/studiebesök i Buzau för representanter från olika verksamheter samt politiker i Göteborg. Syftet med kontakterna är att få till ett samarbetsavtal. I samband med att ansökan skulle upprättas kontaktades även två andra kommuner i Rumänien, men som inte svarade på förfrågan. Förvaltningen deltar i de möten SKL (Sveriges kommuner och landsting) har kring målgruppen, och bidrar och erhåller kunskap om hur det ser ut för målgruppen i flera olika kommuner. Samordna rutiner för hantering av illegala bosättningar i Göteborg Den rutin som arbetades fram i gruppen 2014-2015, beslutades av Kommunfullmäktige i februari i år. Rutinen har fått spridning och används i flera andra kommuner. Koppla samman stadens uppdrag för romsk inkludering och arbetet med mobila EU-medborgare Förvaltningens samordnare har ingått i en stadsövergripande temagrupp gällande socialtjänst och boende med förankring till den nationella strategin för romer utifrån pilotprojektet. Arbetet sammanförs även i deltagandet i Roma Task force inom Eurocities, där förvaltningens samordnare är en av två representanter för Göteborg. 6

Plan för kommunala insatser som rör EU-medborgare i socialt och ekonomiskt utsatta situationer Planen har arbetats fram i samarbete med GR. Planen ska ge vägledning och stöd till kommunerna. Den utgår från frågor som kommunerna bedömer vara prioriterade, efter samtal med berörda tjänstemän kring frågan. Handlingsplanen uttrycker förslag på förhållningssätt och handlingsvägar så att Göteborgs Stad och Göteborgsregionens övriga kommuner kan agera på ett likartat sätt. Planen är uppdelad i två delar. Del ett är avsedd att ge en bakgrund och en viss kunskapsgrund och del två ger förslag på handlingsvägar och förhållningssätt i prioriterade frågor. Planen antogs i Kommunfullmäktige i februari i år. För att ge information och ha dialog om planens område, har det inom projekt Local Welcome Policies anordnats två utbildningsdagar för anställda i staden och GR-kommunerna under året. Information om planen gjordes också vid senaste IFOdagen. Planen har fått spridning till kommuner utanför GR, och används i reviderad form även på andra håll i landet. Under hösten har en utvärdering av planen gjorts, vars resultat kommer att redovisas under början av 2017. Informerat om vårt arbete Förvaltningen har under året bidragit till att sprida kunskap om målgruppen och stadens arbete riktad mot den. Vi får många förfrågningar om att vara föredraganden vid konferenser och möten, men har inte alltid möjlighet att deltaga. Vi har informerat och haft föredrag/seminarier inom följande sammanhang under året: Utbildningsdagar för anställda i Göteborg och GR (2 stycken) Final conference for Imagination, Rotterdam Workshop on working with NGO s, Amsterdam Romska ungdomsförbundets konferens om Hälsa, Stockholm Räddningsmissionens konferens om Utsatta EU-medborgare, Göteborg Mötesplats IFO, Göteborg Workshop on local work with EU citizens (European commission), München Interna sammanhang inom staden, SKL och Eurocities. Exempelvis har det internationella arbetet presenterats för nyanställda chefer. Förvaltningen har också träffat många forskare och studerande som skrivit avhandlingar/uppsatser. Förvaltningen har förekommit i media under året gällande målgruppen och intervjuats i tv, radio och tidningar. Boplatser och uppsökande verksamhet riktat mot EU-medborgare Under 2014 uppmärksammades en ny situation i Göteborg: boplatser som beboddes av EUmedborgare ökade markant. Under 2015 och 2016 ökade detta fenomen, och för att nå (sin 7

hitintills) kulmen under våren 2016. I staden fanns under några vårmånader upp till ett 50-tal aktiva boplatser samtidigt. Under 2016 har staden hanterat 131 stycken för oss kända bosättningar, jämfört med 2014 28 stycken och 2015, 43 stycken. Som tidigare nämnts så finns en samverkansgrupp mellan kommunala förvaltningar, bolag och andra myndigheter i frågan. Under vintern 2015 tillsattes en samordnare för stadens arbete med illegala bosättningar på Fastighetskontoret. Förvaltningen och Fastighetskontorets samordnare har ett tätt samarbete och träffas med regelbundenhet för att följa utvecklingen och ta fram en prioritering i handläggningen av dessa ärenden. Under hösten 2016, deltog även gruppchef för Uppsökarenheten vid dessa möten. Under 2016 påbörjade Polismyndigheten med sitt arbete, med att avflytta personer som bosatt sig illegalt på kommunens mark. Detta innebar ett större samarbete med Polismyndigheten än vad som tidigare varit aktuellt. På platserna har det i de flesta fall varit rumänska medborgare och vi har endast vid ett fåtal tillfällen träffat på minderåriga barn. Anmälan görs alltid till stadsdelens socialtjänst när barn påträffas. Det uppsökande arbetet riktat till personer som bor på boplatser delas mellan Social resursförvaltning och Stadsmissionen. I fältarbetet ingår att informera de som vistas på boplatserna om vilka insatser som finns i Göteborgs Stad, till exempel om övernattningsplatser inomhus. De informerar också om vad som gäller för camping och hur processen ser ut vid en eventuell polisanmälan för illegal camping. Fältarbetarnas arbete är socialt inriktat och fyller en viktig funktion för att de som bebor platserna ska få kunskap och information om vilka alternativ som finns. De ger även den enskilde råd och stöd, beroende på dennes omständighet. Under sommaren svarade förvaltningen på en remiss, om nytt lagförslag gällande avlägsnande från illegal bosättning. Förvaltningen var i stort sett positiv till detta förslag. Sociala insatser, bistånd och utbildning Gruppen utan uppehållsrätt har begränsade möjligheter till att få bistånd genom socialtjänsten. Den enskilde har alltid rätt att söka bistånd och få sin ansökan prövad. Inom förvaltningen genomförs sociala insatser genom Socialjouren, Mikamottagningen och den uppsökande verksamheten. Den uppsökande verksamheten är även en del av IOP, och har fått resursförstärkning inom IOP. Socialjourens och Uppsökarenhetens arbete beskrivs i kapitel IOP. Mikamottagningen har efterfrågats information för denna rapport, men inte återkommit. Göteborgs socialtjänst Stadsdelarna i Göteborg träffar även målgruppen, även om det verkar ske i väldigt begränsad omfattning. 8

Förvaltningens samordnande funktion har kontakt med socialtjänsten när det gäller illegala bosättningar, och en kontakt tas alltid när det förekommer barn på bosättningarna. Barn har uppmärksammats på boplatser i stadsdelarna Centrum, Västra Hisingen och Lundby. Under hösten skickades en enkät ut till samtliga stadsdelar med frågor från Socialstyrelsen, förvaltningen samordnade dessa svar. Fem av stadsdelarna valde att besvara enkäten. Projekt Enheten arbetar med som tidigare beskrivits med insatser via projektform. Vi har under året haft två projekt igång vilka redovisas särskilt. Vi sökte även med Glasgow stad som projektpartner, medel för att titta på alternativ till tiggeri. På grund av det stora antalet sökande blev vi inte beviljade, trots att ansökan var godkänd utifrån kraven. Som tidigare nämnts så har vi även ansökt om medel för Romact-samarbete, som är en del av Europeiska kommissionens arbete. Beslut förväntas i januari. Under december månad påbörjade vi en ansökan gällande EU-medborgares demokratiska rättigheter, med förhoppningen att kunna söka i januari. Samverkansfrågan har gått till städerna Gdansk och Köpenhamn. Projekt Local Welcome Policies I januari 2015 påbörjades aktiviteterna inom projektet Local Welcome Policies for EU Mobile Citizens, ett transeuropeiskt samarbetsprojekt mellan städerna Amsterdam, Bryssel, Dublin, Göteborg och Köpenhamn. Projektet har forskningsanknytning och i samtliga städer är universiteten involverade. Under 2016 har projektet vidareutvecklats och under våren anställdes en projektkoordinator för att mer aktivt arbeta med projektet. Enheten har under året genomfört följande pilotprojekt inom projektet: Working your way to Gothenburg, två informationsevent för utländsk arbetskraft i samarbete med Västsvenska Handelskammaren, Culture & Leisure, informationsevent om stadens kulturutbud på Göteborgs Stadsmuseum, Workshops i bildstöd, i samarbete med Bräcke Diakoni Front desk training i form av två utbildningsdagar med fokus på utsatta EU-medborgare som vistas i Göteborg Utredning om ett välkomstcenter för utländsk arbetskraft, studenter och medföljande familjer Även möjligheten för komplettering av stadens hemsida med information på engelska har utretts under året, men som tyvärr inte nått resultat. Deltagarna till både informationskvällarna och utbildningsdagarna var väldigt nöjda med innehållet på aktiviteterna och önskade fortsättning på dessa. 9

Göteborg har även bidragit till framtagandet av en projektgemensam Welcome Policies Toolkit - en handbok med goda erfarenheter från de olika städerna inom områden boende, sjukvård, social inkludering, arbetsmarknad, samarbete med frivilligsektorn och välkomstinformation. Enheten har under året deltagit på projektmöten/konferenser i Bryssel, Amsterdam och Dublin där fokus legat på utbyte av erfarenheter samt planering av projektgemensamma aktiviteter. Enheten har även gjort studiebesök till International House Copenhagen, Odense International Citizen Service och Lund International Citizen Hub, med koppling till utredningen om ett välkomstcenter i Göteborg. Det sista projektmötet anordnades i Göteborg i december, där alla projektpartners redovisade sina pilotprojekt samt tog beslut om disseminering av den projektgemensamma handboken. Det senaste projektmötet hade även en öppen del, med en paneldiskussion där migrationsfrågan i stort diskuterades och där förvaltningen var representerad. Projekt Bättre Hälsa I början av 2016 kom arbetet i projektet igång, förvaltningen är projektägare och leder projektarbetet samt styrgruppen. Projektet bedrivs även i Malmö stad och Stockholms stad, där det arbetar en projektledare i vardera stad. Målgruppen i projektet är kvinnliga EU-medborgare i en socialt och ekonomiskt utsatt situation. Syftet med projektet är att öka kvinnornas hälsokunskap, hälsoinriktad samhällsinformation, och därmed stärka deras egenmakt. Målet är att nå 250 kvinnor under projekttiden, vilket är till och med mars 2018. Under 2016 nådde vi ca 100 kvinnor. Vi har haft 44 aktivitetstillfällen, varav 31 i Göteborg, 6 i Malmö och 7 i Stockholm. Varje aktivitet leds av en person som har kunskap om det aktuella ämnet. Vi har ett nätverk av professionella i dessa frågor, som kommer från idéburen sektor, kommun, region samt privata vårdgivare. Hälsoinformationen består av förebyggande information inom till exempel tandvård, kost, kvinnohälsa, motion och rörelse. Vid aktiviteterna erbjuder vi enklare tilltugg och vid de flesta aktiviteter får deltagarna något som knyter an till aktiviteten, t ex tandborstar och tandkräm vid information om tandvård. Arbetet i projektet sker i nära samverkan med idéburna organisationer i alla tre städerna. Idéburna organisationer som vi har samverkat med under året är bland annat Stadsmissionen i Lund, Frälsningsarmén i Göteborg och Stockholm, Räddningsmissionen, Bräcke diakoni, RFSU Stockholm, Röda Korset och Svenska kyrkan i Göteborg. Responsen från kvinnorna har varit blandad, där en del kvinnor är mycket intresserade av att ta emot information och andra är inte det. I den situationen kvinnorna befinner sig är det i många fall andra behov (var man ska sova, kläder, mat och pengar) som kommer före att avsätta tid för att ta till sig preventiv hälsoinformation. Vid övervägande delen av aktiviteterna har det varit positiva möten som har uppskattats av målgruppen. Utvecklingsområden inför 2017 är att förbättra administrationen och ekonomiredovisningen i projektet eftersom detta kräver kompetens och kunskap i organisationen. Detta har blivit tydligt när det är ett projekt som pågår i flera kommuner, då redovisning skall fungera internt och mellan kommunerna, till projektägare och därefter till ESF. 10

EU-samordning och internationellt arbete Efter en intern omflyttning i förvaltningen, förstärktes enheten under hösten med funktionen EUsamordnare. Detta har inneburit att den internationella kompetensen förstärkts och så även enhetens stöd mot övriga förvaltningen. Enheten byter därmed även namn till Enheten för internationellt arbete. Internationell utvecklingsledare Som stöd i förvaltningens internationella arbete att finns från slutet av september en ny utvecklingsledare på plats efter att den tidigare avslutat sin tjänst under april månad. Uppdraget är att gemensamt se till att de befintliga externfinansierade projekten fullföljer sina planer och skapar de resultat och långsiktiga effekter som förvaltningen behöver. Nu finns stöd som gör att risken minimeras att få bakläxa eller i värsta fall bli återbetalningsskyldiga på de medel vi sökt och fått. I övrigt pågår flera initiativ till nya internationella projekt eller samarbeten, bland annat ett under arbetsnamnet Återvändarprojektet som handlar om afghanska ungdomar och är ett samarbete med utbildningsförvaltningen ännu ej formellt beslutat. Ett annat är fortsatt arbete inom EU prio gruppen och arbetet med Equal Week där ett nytt förslag håller på att arbetas fram. Enheten har också varit involverad i att ta emot internationella studiebesök, från Japan och från USA. EU-kommissionen har intervjuat vår internationella utvecklingsledare för att se hur EU:s fonder kan användas i framtiden på ett smartare sätt, det kan till exempel handla om att kvalitetssäkra flyktingmottagandet och där har vi delat med oss av vår kompetens och våra erfarenheter för att fonderna i framtiden enklare kan bli det instrument som staden behöver för sitt utvecklingsarbete. Det finns förövrigt ett stort intresse för hur Göteborgs Stad och Social resursförvaltning hanterade flyktingströmmen under hösten 2015 och vilka lärdomar vi kan dela med oss av. Tyvärr saknas idag material på engelska vilket gör det svårt att dela med sig av erfarenheter gjorda på området. I arbetet som internationell utvecklingsledare ingår även att dela med sig av kunskaper och kontakter så under hösten så har vi anordnat både kunskapsseminarium och planerat för framtida utbildningar bland annat tillsammans med GR. Fler personer inom förvaltningen kan i framtiden ta en aktiv del i hur man på bästa sätt bygger upp utvecklingsprojekt med extern finansiering och/eller med internationella samverkanspartners. Eurocities Enheten är representerade inom Eurocities, både som forumledare för Social Affairs Forum samt som deltagare i Roma Task Force. Som forumledare leder man det gemensamma arbetet mellan arbetsgrupperna inom Social Affairs Forum. Forumledaren ska kontinuerligt informera internationella avdelningen om arbetsgruppens aktiviteter. Forumledaren skall också värdera vilka möten som det finns ett värde av att resa till utifrån agenda för mötet, påverkansmöjligheter, etc. Forumledaren ansvarar också för att gemensamma frågeställningar inom Eurocities omhändertas, och besvaras. Sedan enhetschef för enheten blev forumledare under slutet av våren, har denna drivit frågan om att stadsdelarnas och 11

fackförvaltningarnas delaktighet i arbetet, informationsspridning mellan Eurocities-nätverk och stadens EU-samordnare, samt målet för det internationella arbetet som bör gå i samklang med stadens övriga arbete med Jämlikt Göteborg. Dialog har också förts med ansvariga politiker om att ansökan om ett forummöte i Göteborg till hösten 2017. En projektplan och utkast till ansökan har formulerats, och fortsatt dialog kommer ske med politiken efter nyår. Som deltagare i Roma Task Force, anordnades ett arbetsgruppsmöte i november. Totalt 25 representanter från olika städer i Europa samt representant från Europeiska kommissionen besökte Göteborg för mötet. Temat för mötet var kommunikation, och deltagarna fick möjlighet att träffa Romska rådet samt göra ett besök i Angered och fritidsgården Vår Betong. Samverkan genom Idéburet Offentligt Partnerskap Förvaltningen har sedan 2012 beviljat föreningsbidrag till organisationer som arbetar riktat mot målgruppen utsatta EU-medborgare. Sedan 2013 har ett offentligt idéburet partnerskap (IOP) varit grunden i det arbete som gjorts för målgruppen i samverkan, från 2015 ingår även Göteborgs Räddningsmission i detta partnerskap. Organisationerna som samverkar har under året varit förvaltningen tillsammans med Bräcke Diakoni, Göteborgs Räddningsmission, Frälsningsarmen och Göteborgs kyrkliga Stadsmission. Socialjouren är inte en del av avtalet men deras enhetschef ingår i samverkansgrupp. Nuvarande avtalsperiod är från 150101-161231, med förlängning 170101-170315. Förvaltningen är sammankallande, och leder både styrgrupp och samverkansgrupp inom IOP. Nedan följer en redovisning från vardera organisationen av de verksamheter som ingår i avtalet, det är varje organisation som ansvar för innehållet som har sammanställts av enheten. 12

Bräcke Diakoni - Natthärbärget Stjärnklart 1. Beskrivning av verksamheten Bräcke diakoni har som uppdrag genom IOP-avtalet att på Stjärnklart erbjuda sovplatser för utsatta EU-medborgare som vistas i Göteborg. Som regel bokar besökarna sin sovplats i förväg via Frälsningsarméns dagcenter Famnen. Stjärnklart har haft öppet varje natt under perioden januari - december mellan kl. 20.00 08.00 med undantag för två veckor i juli då det var stängt. Denna stängning sammanföll med att även dagcentret Famnen höll stängt, under vilket härbärget storstädades. En natt på Stjärnklart har fram tills den 21 november kostat 20 kr, något som avskaffades efter ett gemensamt beslut om att öka beläggningen på härbärget. Stjärnklart har kvälls- och nattpersonal på plats mellan 19.00 08.30. Cirka tio volontärer har deltagit i verksamheten både på kvälls- och morgonpass. Bräcke diakonis personal som arbetar dagtid (även helger) ansvarar för tvätt, städ, inköp, transporter och andra förberedelser och planering på härbärget. Kvällspersonal i form av två anställda tar emot och introducerar gäster som beviljats plats på härbärget mellan kl. 20.00 22.00. Vid ankomsten får varje ny gäst skriva under husreglerna som finns översatta till flera språk. Husreglerna är uppdaterade under hösten 2016 med fokus på förtydligande information med bilder till gästerna. Personalgruppen som jobbat på verksamheten under året har hög språkkompetens, och talar bland annat rumänska, bulgariska och spanska. Det har även fram till den 15 november varit möjligt för fältverksamheten att erbjuda upp till tre nattplatser på härbärget för personer som befinner sig i akut nöd. Nu har dessa platser lämnats över till det gemensamma bokningssystemet på Famnen. Vid enstaka tillfällen har specialarrangemang gjorts pga. avhysningar. Personalen fördelar rum- och sovplatser och delar varje kväll ut nytvättade lakan och handdukar. Kvinnor och män har separata rum. Familjerum har diskuterats men kan inte anordnas med nuvarande upplägg pga. säkerhetsaspekten. Stjärnklart tillhandahåller även duschmöjligheter och gästerna har tillgång till hygienartiklar såsom tandborste, tandkräm, schampo, tvål och bindor. Gästerna serveras varma drycker kväll och morgon, och plats i samverkanslokal där det finns TV och brädspel. Antalet sovplatser som erbjudits under 2016 är 35 stycken i rum för 4-6 personer. Efterfrågan och tilldelning av platser har reglerats med max antal nätter som man får boka i rad. Antalet nattgäster under 1/1-7/12-2016 var 5 299 stycken. Antalet gäster har generellt sett varit lägre under helgerna, men till exempel har antalet nattgäster under helgerna ökat sedan november månad, förmodligen på grund av regeländringar. 13

1100 Stjärnklart, antal gästnätter 900 700 500 300 100 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Tabell 1, antalet gästnätter på Stjärnklart, januari-november 2016 2. Om målgruppen som besöker verksamheten Stjärnklarts huvudsakliga målgrupp är de utsatta EU-medborgare som bokat sin sovplats via Frälsningsarméns dagcenter Famnen. Majoritet av de som sover på Stjärnklart är rumänska medborgare. Resten av gästerna kommer från Bulgarien eller något annat EU-land. Av gästerna är cirka 70 procent män och 30 procent kvinnor. Innan avskaffandet av avgiften samt fältplatser i november kom ungefär 5 procent av alla nattgäster till härbärget via fältarbetarna. Det finns inga familjerum på Stjärnklart vilket ibland påverkar viljan att sova där. Fältarbetarna har angett att ett stort antal hemlösa EU-medborgare tackar nej till erbjudandet på en nattplats på härbärget då de inte kan sova tillsammans, något som även bekräftas av Famnen. Samtidigt har fältarbetarna angett att de ibland möter stora grupper utsatta EU-medborgare som alla vill ha en sovplats på Stjärnklart. Innan avskaffandet av fältplatser var det därför svårt för fältarbetarna att avgöra vilka som befinner sig i mest akut nöd och behöver en nattplats på härbärget (av max tre platser per natt). 3. Arbetsmiljö Under 2016 har det inkommit 14 stycken incidentrapporter till Bräcke diakonis avvikelsesystem. Dessa har varit av allt från låg till allvarlig risk. Exempel på incidenter har varit hot och våld mellan gäster och anställda, vassa föremål som hittats på rummen, alkoholpåverkade gäster, brandlarm som utlösts samt sjuka gäster som behövt ambulans. När gäster varit hotfulla och otrevliga mot personal eller mot andra gäster har det ofta varit under alkoholpåverkan. Uppdatering och förtydligande av husreglerna har gjort att det under året blivit allmänt lugnare på Stjärnklart. Under hela 2016 har arbetsmiljön och avvikelserapportering varit en återkommande punkt på APT. Plan för hur man motverkar hot och våldssituationer samt agerar vid kris och katastrof i verksamheten finns. Det finns ett vaktbolag som 1-2 gånger per natt har telefonkontakt med personalen på härbärget. 14

4. Förändringar i verksamheten under nuvarande IOP-period Statistik från juni-december 2015 visar att flera personer bodde på härbärget mellan 15-30 nätter/månad. För att undvika situationer där ett fåtal personer tog upp merparten av bokningsbara nätter på härbärget, uppdaterades bokningsrutinerna den 1 mars 2016 så att gästerna bara fick boka max sju nätter per månad. Uppdateringen ledde till att det kom färre gäster, vilket i sin tur gjorde att samverkansgruppen bestämde månaden därpå att låta gästerna boka enligt två nätter inne en natt ute - regeln. Antalet tillåtna nätter höjdes från två till tre under hösten då man märkte att antalet bokade gäster under helger hade minskat. Efter införandet av tre nätter inne en natt ute -regeln har beläggningen ökat på Stjärnklart. Avskaffandet av kostnaden på 20 kronor vid samma tidpunkt har också kunnat bidra till att fler gäster väljer att bo på Stjärnklart. Under 2015 och början av 2016 såg verksamheten över behovet av dubbelbemanning nattetid för att öka skydd och säkerhet på Stjärnklart. Från och med den 1 september har Stjärnklart ordnat dubbelbemanning på nätterna, vilket innebär att härbärgets två kvällsanställda arbetar fram till morgonen. Personalen upplever att det fungerar mycket bättre då det är samma personal hela arbetspasset. Mellan 23:00 och 07:00 är det en vaken natt och en sovande jour. Under våren 2016 påbörjades ett samarbete med Fead-projektet Bättre Hälsa, som drivs av Social resursförvaltning, med fokus på hälsa hos utsatta, kvinnliga EU-medborgare. Under hösten 2016 genomfördes några informationstillfällen kring temat hälsa för kvinnorna som sover på Stjärnklart. Dessa tillfällen tolkades av härbärgets personal. Under hösten 2016 har personalen gått en utbildning i hjärt- och lungräddning samt deltagit i en workshop i bildstöd, i syfte att förtydliga och förenkla kommunikationen med gästerna. Workshopen i bildstöd erbjöds till alla parter inom IOP-avtalet, och anordnades i samarbete med Social resursförvaltning. Under november månad har även Mobila teamet från Räddningsmissionen besökt Stjärnklart för att svara på olika frågor som gästerna haft. Detta har varit mycket uppskattat av såväl gäster som medarbetare. Mobila teamet kommer att försöka besöka Stjärnklart cirka 1 gång/månad fortsättningsvis. 5. Förbättringsområden i verksamheten Under 2017 kommer Stjärnklart arbeta med följande förbättringar i verksamheten: Fortsätta det goda samarbetet med Räddningsmissionens fältteam i syfte att ge gästerna information om sina rättigheter och skyldigheter. Stjärnklart kommer även fokusera på att vidareutveckla bildstödet i syfte att få aktuell och ny information om husregler m.m. bli så tydliga som möjligt för gästerna Fortsätta utveckla samarbetet med Socialjouren för att hitta fungerande lösningar Arbeta vidare med säkerheten på Stjärnklart för såväl gäster som anställda 15

Göteborgs Kyrkliga Stadsmission Crossroads 1. Beskrivning av verksamheten Crossroads Göteborg är ett center som riktar sig till EU-medborgare och tredjelandsmedborgare med permanent uppehållstillstånd i ett annat EU-land. På Crossroads arbetar 3 heltidsanställda EU-vägledare som ger råd och stöd till EU-medborgare och tredjelandsmedborgare som befinner sig i Göteborg. Syftet med Crossroads arbete är att förhindra social och ekonomisk utestängning, framför allt genom att erbjuda besökarna information och stöd i myndighetskontakt. Crossroads öppettider är vardagar kl. 09:00 12:00 (drop-in) och mellan 13:00-16:00 för bokade besök. Frukost har serverats varje vardag kl. 09:00-11:00. Svenskundervisningen är förlagd till tisdagar och torsdagar 13:00-15:00. Den totala budgeten för Crossroads verksamhet under 2016 är 2 600 000 kr, där Göteborgs stad via IOP-avtalet bidrar med 800 000 kr. Under 2016 har Crossroads också ett pågående HIV-projekt med en intäkt på 400 000 kr som ingår i den totala budgeten. Via Crossroads kan besökare även få hjälp till kontakt med sjukvård och tandvård. Crossroads har även vid vissa enstaka fall bekostat läkemedel om besökaren helt saknat egna medel. Crossroads har även under året erbjudit vissa basbehov såsom frukost och rekvisition till Stadsmissionens second hand-butiker när besökare varit i behov av kläder. Crossroads har sedan starten bedrivit svenskundervisning två gånger i veckan med hjälp av volontärer. 2. Om målgruppen som besöker verksamheten Under 2016 har Crossroads haft totalt 4103 besök (avser besök både till EU-vägledare samt besök där man endast efterfrågat basalt stöd en och samma individ kan generera flera besök). Totalt sett har Crossroads under denna period träffat 262 nya individer, alltså som inte tidigare besökt verksamheten. 500 Crossroads, antal besök, januari-juni 2016 400 300 200 100 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Tabell 2, antalet besök till Crossroads 16

Rumänska medborgare har under året utgjort 54 procent av alla besökare på Crossroads medan de bulgariska medborgarna utgjort 14 procent. Övriga 32 procent av besökarna utgörs av andra grupper såsom tredjelandsmedborgare (18 %) samt medborgare från andra EU-medlemsstater (14 %). 62 procent av besökarna som EU-vägledarna har träffat under 2016 har varit mellan 20 till 40 år gamla. De flesta av dessa personer är aktivt arbetssökande och har som målsättning att hitta ett arbete på den svenska arbetsmarknaden. Här handlar det till stor del för EU-vägledarna om att hjälpa till i kontakten med Arbetsförmedlingen, men också i kontakten med enskilda arbetsgivare. 35 procent av de besökare som EU-vägledarna träffat under 2016 har uppgett att de huvudsakligen försörjer sig i gatumiljö, genom att tigga, panta burkar eller sälja gatutidningar. Resten av besökarna har uppgett att de försörjer sig genom vitt-/svartarbete eller genom egna medel. 3. Arbetsmiljö Arbetsmiljön på Crossroads upplevs trygg av både personal och besökare och arbetet vilar på Stadsmissionens policy med nolltolerans kring hot, våld och kränkande särbehandling. Crossroads har vid tre tillfällen under 2016 mött besökare som uppträtt hotfullt och aggressivt. Detta har resulterat i att personerna stängts av från verksamheten under en period av två veckor. 4. Förändringar i verksamheten nuvarande IOP-period Crossroads deltar sedan våren 2016 i ett projekt kring HIV-frågor där ett nära samarbete med Positiva Gruppen Väst (PG Väst) inletts. Syftet med projektet är att i förebyggande syfte sprida information och kunskap om HIV. Genom samarbetet med PG Väst erbjuds besökare även möjligheten till testning och efterföljande samtal. Inom ramen för det förebyggande arbetet har man under samarbetet delat ut kondomer, tagit fram skriftligt informationsmaterial på olika språk samt ordnat informationsträffar i grupp. Under hösten har en av EU-vägledarna fått tjänstledigt, vilket gör att det för närvarande finns två EU-vägledare som jobbar på Crossroads. I november flyttade även Stadsmissionens vägledare på Gatljuset in i Crossroads lokaler. Från och med årsskiftet kommer Crossroads avsluta den dagliga frukosten samt utdelning av klädrekvisitioner då dessa är insatser som även erbjuds av Famnen. 5. Förbättringsområden i verksamheten Crossroads ser framför allt två grupper av besökare, och framöver behöver Crossroads definiera vilken av dessa två grupper de skall fokusera på. En av grupperna som Crossroads mött står långt från arbetsmarknaden, försörjer sig ofta i gatumiljö samt har bristfälliga läs- och skrivkunskaper. Detta är en grupp som framför allt kommit och ätit frukost på Crossroads samt efterfrågat basalt stöd såsom kläder och rekvisitioner till läkemedel. Gruppen har varit svår att nå ut till med mer långsiktiga insatser eftersom de ofta är beroende av sin försörjning i gatumiljö och således inte har möjlighet att delta i 17

svenskundervisning eller andra insatser. Den här gruppen är också mer rörlig, man reser oftare fram och tillbaka mellan Sverige och hemlandet, och söker oftare säsongsbetonade arbeten. Den andra gruppen Crossroads möter är personer som står närmare arbetsmarknaden. Ofta har dessa personer någon form av utbildning från sitt hemland eller ett annat EU-land. Detta är en grupp som har mer långtgående planer på att stanna och etablera sig i Sverige. Många gånger har dessa besökare en bred språkkompetens. Göteborgs Räddningsmission Öppna förskolan 1. Beskrivning av verksamheten På Öppna förskolan bedriver Göteborgs Räddningsmission pedagogisk verksamhet för romska barn, och erbjuder även dagverksamhet för barnens föräldrar. Verksamheten har särskilt fokus på barnperspektiv och romsk inkludering. I Öppna förskolan arbetar en socionom 90 % och två pedagoger med språk- och kulturkompetens 100 % vardera. Verksamheten har en verksamhetsledare som ansvarar för den Öppna förskolan samt Räddningsmissionens arbete med Utsatta EU-medborgare som helhet. Öppna förskolan har en preliminär budget för 2016 på ca 2 500 000kr varav Göteborgs stad via IOP bidrar med 1 000 000kr. Verksamheten har öppet vardagar 9-15. Målet med verksamheten är att bidra till ökad hälsa och välmående hos barnen genom att erbjuda en trygg och stimulerande miljö, stärka barnens relation till utbildning och öka skolgången för samtliga barn. Barnen som deltar i verksamheten får ta del av daglig struktur och rutiner, arbeta med form/färg, språk och aktiviteter som stärker barnens möjligheter för att bättre ta del av skola och utbildning. I den pedagogiska verksamheten är utgångspunkten att göra föräldrarna delaktiga i sitt barns utveckling samt att stötta dem i sin föräldraroll genom att stödja de positiva anknytningsmönster som redan finns. Öppna förskolan lägger fokus på teman som stärker barnens identitet, både på det kulturella och på det individuella planet. Verksamheten arbetar förebyggande med barnet och familjen i fokus, och ambitionen är att tidigt upptäcka och förhindra problem, men även ge stöd vid uppkomst av eventuella problem. Stöd och rollen som brobyggare mellan målgruppen och det etablerade samhället är en viktig del i organisering av skolgång för barnen som besöker verksamheten. Skolorna behöver ibland stöd och information när barn skrivs in i skolan, men även löpande under terminerna, vilket verksamheten är behjälplig med. Öppna förskolan erbjuder även vissa materiella förutsättningar såsom kläder som barnen behöver i skolan. På Öppna förskolan söker föräldrar ofta socialt stöd i olika frågor. Verksamheten erbjuder samtal, samhällsinformation, juridisk rådgivning och förmedlar ofta kontakter till socialtjänst och övriga organisationer i samverkan. Även omvärldsorientering och samhällsinformation är viktiga delar av Öppna förskolans verksamhet, som förstärker familjens känsla av trygghet i Göteborg. Räddningsmissionen hjälper även till i kontakt med sjukvård och betalar medicinkostnader vid 18

behov. Tillsammans med gatutidningen Faktum erbjuder Öppna förskolan även möjlighet för de vuxna att delta i svenskundervisning. En ytterligare stödvariant har varit att i samverkan med kyrkor erbjuda tillfälligt husvagnsboende för ett antal barnfamiljer under vinterhalvåret samt våren. 2. Om målgruppen som besöker verksamheten Öppna förskolans målgrupp är utsatta barn och familjer som är EU-medborgare som vistas i Göteborg utan tydlig uppehållsrätt. Majoriteten av föräldrarna som besöker Öppna förskolan är romer från Rumänien och Bulgarien som försörjer sig i gatubilden och som befinner sig i Sverige för att söka bättre livsvillkor. De flesta har en låg utbildningsnivå, saknar kunskaper i svenska/engelska och samhällsinformation för att på egen hand organisera för barnens skolgång. Majoriteten av besökarna lever även i sina hemländer exkluderade från arbetsmarknad, tillgång till sjukvård, utbildning och tryggt boende. Under februari-mars erbjöds stöd i kontakt med sjukvård för 45 personer, vilket uppskattas som ett genomsnittligt antal ärenden för året. De barn Räddningsmissionen kommer i kontakt med lever utan att få grundläggande behov tillgodosedda. Samtliga lever i hemlöshet och vistelsetiden i Göteborg varierar från några veckor till många år. Gruppen barn är mellan 0-18 år och är ofta drabbade av dålig hälsa, har bristfällig skolgång och lever under ytterst otrygga förhållanden. Många av barnen från Rumänien och Bulgarien vi kommit i kontakt med under 2016 har ingen eller sporadisk skolgång sedan tidigare. Under hela 2016 har verksamheten haft aktiviteter för 64 barn i åldrarna 0-17 år (35 tjejer, 29 pojkar). 20 15 Antal barn som besökt verksamheten 19 17 15 13 10 5 0 0-3 år 4-7 år 8-12 år 13-17 år Tabell 3, antalet besök av barn till Öppna förskolan Under vårterminen 2016 har 23 av de barn som verksamheten träffat gått i skola i Göteborg. Antalet under höstterminen var något lägre; 17 barn. Det lägre antalet beror delvis på att några familjer har fått arbete och uppehållsrätt i Sverige. Det har inte varit någon större åldersmässig skillnad mellan de barn i skolåldern som gått i skola i Göteborg och de som inte gjort det. 8 av de 13 barn som inte gått i skola i Göteborg gör det istället i sina hemländer. 19

Ursprungsland barn 77% Rumänien Bulgarien 23% Tabell 4, ursprungsland besökare barn, andel De flesta barn som besöker Öppna förskolan kommer från Rumänien. De flesta barn från Rumänien kommer från städerna Bacau (25 st.) och Buzau (11 st.), medan alla barn som kommer från Bulgarien kommer från staden Pleven (15 st.). 16 14 12 10 8 6 4 2 0 4 Boende i stadsdel, antal 14 10 7 7 3 2 2 2 Tabell 5, Geografisk fördelning av boende De flesta barn som besöker verksamheten är bosatta antingen i Östra Göteborg eller i stadsdelen Centrum. 20

Boendeform, antal 25 20 15 16 15 20 10 8 5 0 3 2 Tabell 6, boendeform bland barn De flesta barn som besöker Öppna förskolan har kommit till Sverige i sällskap av sina föräldrar. 70 60 50 40 30 20 10 0 Kommit till Sverige i sällskap med, antal 59 3 1 1 föräldrar mor-/farföräldrar släktingar utan föräldrar Tabell 7, Kommit till Sverige i sällskap med, antal 3. Arbetsmiljö Personalen på den öppna förskolan har inte upplevt hot eller våld. Konflikter uppstår ibland utifrån bristande samhällsinformation och höga förväntningar på vad Räddningsmissionen kan erbjuda i form av insatser. 4. Förändringar i verksamheten nuvarande IOP-period Under de år Räddningsmissionen drivit Öppna förskolan har de kunnat avhjälpa många akuta situationer och fungerat brobyggande mellan familjer och myndigheter. Av de barn som Räddningsmissionen mött har en växande andel börjat gå i skolan, både i Göteborg och i sina hemländer. Under året har verksamheten arbetat aktivt tillsammans med skolorna för att frånvaron för 21

barnen skall minska. Exempel på detta är att en skola anpassat skoltiden till elevens långa restid. Ett annat exempel är täta möten med skolan där skolan tillsammans med verksamheten och föräldrarna försökt förbättra skolnärvaron för eleven. Ökad kunskap till lärare och personal inom skolan om målgruppens levnadsvillkor har varit avgörande för att barnens närvaro har ökat. Skolan har då kunnat göra anpassningar eller på annat sätt stötta föräldrarna så att barnens närvaro ökat. 5. Förbättrings(-utvecklings)områden i verksamheten Räddningsmissionen vill under 2017 utveckla modeller för stöd kring social planering, utökat stöd i kontakt med skola och erbjudande av läxhjälp. Verksamheten vill även utveckla ett stärkt samarbete med skolor i Rumänien och Bulgarien. Till detta tillhör att undersöka möjligheten att etablera kontakt med lokala skolor samt att organisera för undervisning så att barnen får möjlighet att följa undervisningen oavsett vistelseland, tack vare kontakten mellan den svenska skolan och skolan i hemlandet. Gällande vuxna vill Räddningsmissionen utveckla och förbättra kontakter med myndigheter och organisationer i hemländerna för att kunna erbjuda information och ökade möjligheter när personer återvänder hem. Exempel på detta kan vara kontakt med programmet Second chance, utbildning för de som inte slutfört grundskola samt kontakt med organisationer som arbetar med kvinnor i utsatta situationer i samverkan med socialtjänsten. Frälsningsarmén Dagcenter FAmnen 1. Beskrivning av verksamheten Famnen är Frälsningsarméns dagcenter för utsatta EU-medborgare som vistas i Göteborg. Verksamheten erbjuder målgruppen möjlighet att duscha, tvätta kläder, köpa kaffe/macka, boka en nattplats på natthärbärget Stjärnklart samt spendera en lugn stund inne. De delar även ut kläder och täcken för de behövande. Utöver detta erbjuder verksamheten även samhällsinformation, samtalstid med diakon, ekonomisk rådgivning och praktisk hjälp. Under året har Frälsningsarmén även erbjudit en kort andakt översatt till rumänska två gånger i veckan. I verksamheten finns 3,5 tjänster, varav 3 tjänster ligger i budget för IOP och bekostas av Göteborgs stad. 0,5 tjänst bekostas av Frälsningsarmén. Utöver detta står Frälsningsarmén för de kostnader som uppstår av personal- och löneadministration samt det administrativa ledarskapet. Famnen har öppet vardagar kl 09.00-16.00. Utdelning av kläder sker 2 dagar i veckan; en dag för kvinnor och en dag för män. Kläderna som delas ut kommer från Myrornas förråd, privata och andra second hand-butiker. Målgruppen efterfrågar framför allt jackor, stövlar, täcken och filtar. Bokning av sovplatser på Stjärnklart Famnen har sedan januari 2015 skött inbokningen av sovplatser på Stjärnklart. När verksamheten öppnar klockan 9.00 är det vanligt att en grupp personer väntar vid dörren för att boka sovplats. Platser kan dock bokas hela dagen i mån av lediga platser. Trycket på sovplatserna har varierat under 2016, delvis på grund av bokningsreglerna som har ändrats under året. Famnen har sett en 22