ÅRSBERÄTTELSE 2017
I N N E H Å L L 04 05 06 10 11 12 14 17 21 23 FEM ÅR MED 5-PUNKTSPROGRAMMET Dags för utvärdering. Här är resultatet. RENT OCH SNYGGT Tillsammans med utvalda kommuner storsatsar vi för att slippa sopdumpning. ALLT FLER NÖJDA KONSUMENTER Första Återvinningsbarometern visar på ökad nöjdhet. MER ÅTERVINNING Hur långt är det kvar tills vi når återvinningsmålen från 2020? VÄGEN MOT SMARTA FÖRPACKNINGAR Vårt nya verktyg guidar producenter rätt i plastdjungeln. VAD TYCKER PRODUCENTERNA? Några av våra kunder säger sitt om den gemensamma vägen mot ett hållbart samhälle. UTBLICK Hållbarhetsfrågorna får allt bättre fäste. VI VÄXLAR UPP REJÄLT FÖR MER PLASTÅTERVINNING Norra Europas modernaste sorteringsanläggning för plast tas i bruk i Motala nästa år. STYRELSEN 2017 års styrelse presenterar sig. AVGIFTER Vad kostar återvinningen? 2017 års avgifter för förpackningar av papper, plast, metall och glas. 2 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2017
VI VILL TA ETT STÖRRE ANSVAR, INTE MINDRE DET ÄR NUMERA TRADITION att stänga verksamhetsåret med en regeringsutredning i ryggen. Och 2017 var inget undantag. Ansvarsfrågan gällande insamlingen har varit under lupp till och från under lång tid. I slutet av 2017 valde vi därför att jobba fram en delvis ny grundposition för att tillmötesgå alla de intressenter som finns kring insamling och återvinning. En modell för att tillsammans möta ökande krav från en omvärld i förändring med nya beteendemönster och en större medvetenhet. MÅLSÄTTNINGEN ATT TA ETT STÖRRE ANSVAR, inte mindre, ligger därmed fast. De fem år som vi har arbetat med att genomföra vårt 5-punktsprogram har dels lagt grunden för ett utvecklat producentansvar, men också gett oss möjlighet att ta ett större grepp om hela återvinningskedjan. Under året sjösatte vi en ny tjänst som hjälper producenterna att välja mer återvinningsbara förpackningar, det blir därmed vår sjätte punkt i vårt program och ökad materialåtervinning punkt nummer sju. Med denna vidareutveckling sluter vi kedjan och implementerar en cirkulär ekonomi à la FTI. Hållbarhetsfrågorna står högt upp på agendan. FOTO: THRON ULLBERG VI LYFTER OCKSÅ BLICKEN med ambitionen att ligga före den tidtabell som diskuteras i EU år 2025 ska alla förpackningar som sätts på marknaden vara återvinningsbara. För pappersförpackningarna har vi en välfungerande loop som behöver finjusteras för att nå hela vägen. Vi ligger mycket långt framme när det gäller tidningar och idag består den världsberömda Absolutflaskan av mer än 80 procent återvunnet glas. Under året har plastförpackningarna fått ett stort fokus, här återstår en hel del arbete för att nå upp till likvärdiga resultat som för övriga materialslag. Möjligheten att återvinna plast har en kortare tidshorisont och hushållen har inte lika stor vana att källsortera plastförpackningar. Dessutom har vi idag inte tillräcklig kapacitet att återvinna så stora mängder som vi skulle önska. En brist som vi kommer råda bot på inom en snar framtid när vår nya sorteringsanläggning för plastförpackningar tas i bruk i början av 2019. Mer om detta på sid 17. HÅLLBARHETSFRÅGORNA står högt upp på agendan och kommer att fortsätta vara i blickfånget inte minst under valåret 2018. Det är stora utmaningar som ska övervinnas och FTI:s verksamhet får en allt viktigare roll att spela i det nav som ska hålla den cirkulära ekonomin rullande. 2017 FTI ÅRSBERÄTTELSE 3
FEM ÅR MED 5-PUNKTSPROGRAMMET 5 år med 5-punktsprogrammet här är resultatet: MER ÅTERVINNING HELT ENKELT! ÅRET VAR 2012, nästan ingen hade hört talas om cirkulär ekonomi och producentansvaret var återigen under granskning via en av alla avfallsutredningar. Alldeles för många uttjänta plastförpackningar hamnade i hushållssoporna, men vi tog oss plikttroget till återvinningsstationen med våra tömda pappers-, metall- och glasförpackningar. Kassen med tidningar fick också hänga med, men den blev allt lättare att bära, digitala nyheter var på väg att bli allmängods. De allra flesta svenskar förklarade sig hyggligt nöjda med insamlingssystemet, men få fördjupade sig i hållbarhetsfrågor eller tillämpade en holistisk livssyn. Nio av tio källsorterade, trots att det fanns en viss osäkerhet om vad som egentligen händer med materialet. Går det till återvinning? Då introducerar FTI 5- punktsprogrammet, ett ramverk för framtiden med sikte på mer och bättre återvinning. Programmet sjösätts 2013 och ambitionerna är höga. Regeringens återvinningsmål från 2020 ska inte bara nås utan överträffas. Idag, efter fem hela år, mängder av aktiviteter och projekt samt inte minst en helt ny omvärld att förhålla sig till, är det hög tid att utvärdera. Och blicka framåt. Häng med på en odyssé genom åren med 5-punktsprogrammet, ta del av resultaten och följ med in i framtiden. 4 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2017
Det dumpas gamla soffor och nedslitna vinterdäck, uttjänta kylskåp, smutsiga kläder och färgburkar. Nedskräpning är ett återkommande problem vid ett antal av FTI:s återvinningsstationer runt om i landet. Detta ska projektet Ren Återvinning råda bot på. TEXT ANNA LINDVALL FOTO GETTY IMAGES 1 ÖKAD UPPRUSTNING AV ÅTERVINNINGSSTATIONER INKLUSIVE TÖMNING OCH STÄDNING Trenden på väg att vända, allt färre dumpar sopor FTI HAR UNDER ÅREN via en rad olika åtgärder försökt komma tillrätta med nedskräpningen vid landets återvinningsstationer parallellt med att öka viljan att återvinna. Det sistnämnda har varit lyckosamt. Nu är vi till och med bäst i Europa på att återvinna, men problemet med sopdumpning vid vissa av stationerna kvarstår. Och det är ett både störande och kostsamt fenomen. Under 2017 genomfördes därför projektet Ren Återvinning, ett led i att minska nedskräpningen vid återvinningsstationerna. Ren Återvinning är ett samarbete mellan FTI och ett antal utvalda kommuner. Ett flertal metoder har testats, från att placera värdar vid stationer till nya skyltar, ökad belysning, informationsinitiativ, en återvinningsturné, utökad dialog med miljökontoren och till och med övervakning. Aktuella åtgärder har planerats i samarbete med berörda kommuner, säger FTI:s projektledare Ulla Krohn. Det har varit avgörande för ett lyckosamt projekt och för att få effekt, inte minst på sikt. Det mediala genomslaget har varit omfattande i lokalpressen, både i tryckt media och i etermedia, vilket gett ett positivt resultat i samtliga kommuner. Vissa av metoderna har varit mycket framgångsrika. Det har dumpats färre sopor vid de utvalda återvinningsstationerna och vi ser också en positiv trend, totalt sett. På vissa av stationerna har nedskräpningen minskat jämfört med samma period under 2016, säger Ulla Krohn. STÖRST SKILLNAD MÄRKS vid de återvinningsstationer som försågs med synlig övervakningsutrustning. Detta ledde till en total minskning med 13 procent. Vid de stationer som fick nya mer informativa skyltar var motsvarande siffra 10 procent. Projektet har varit lyckat, vi har fått insikt om vilka metoder som fungerar bra och projektet kan vässas inför 2018 då det får en fortsättning, säger Ulla Krohn. De kommuner som deltagit är Alingsås, Bjuv, Borlänge, Båstad, Falun, Göteborg, Helsingborg, Huddinge, Hylte, Kristianstad, Kumla, Laholm, Lomma, Malmö, Oskarshamn, Skara, Stockholm, Trollhättan och Uddevalla. 2017 FTI ÅRSBERÄTTELSE 5
2 4 50 PROCENT HAR FASTIGHETSNÄRA INSAMLING Fler och fler får tillgång till FNI IDAG HAR NÄSTAN 1,6 miljoner eller cirka 30 procent av landets hushåll tillgång till fastighetsnära insamling, FNI. I flerfamiljshus har cirka 47 procent FNI, villahushållen är färre men under året har ett flertal kommuner fattat beslut om att införa just villa-fni. Antalet har växt med nästan 50 000 hushåll för vardera materialslag (papper, metall och plast) och fler är på gång. Riktade kommunikationsinsatser har genomförts mot beslutsfattare i kommuner, bostadsrättsföreningar och privatpersoner som vill veta mer om hur man går tillväga för att inrätta återvinning i den egna fastigheten. 3 SAMVERKANSAVTAL MED SVERIGES KOMMUNER Successiv kvalitetshöjning DET ÄR FÖRVISSO en bit kvar till målet om samverkansavtal med Sveriges 290 kommuner, men vid utgången av 2017 var 90 avtal påskrivna. Och ett flertal större kommuner finns bland dem som insett fördelarna med att få en bättre struktur på samarbetet och ökad möjlighet till genomarbetade uppföljningar. Det betyder att 40 procent av Sveriges befolkning, genom avtalen, fått en högre kvalitet på sin återvinning. KONSUMENTUNDERSÖKNINGAR SOM KVALITETSUPPFÖLJNING Åtta av tio svenskar är nöjda med sin återvinningsstation UNDER 2017 INTRODUCERADES Återvinningsbarometern, en vidareutveckling av tidigare mätningar av konsumentnöjdheten som FTI genomfört tillsammans med Naturvårdsverket och Avfall Sverige. Mätningar som legat till grund för kommande aktiviteter. Återvinningsbarometern 2017, genomfördes i tio svenska kommuner där invånarna fick göra sina röster hörda om insamling och återvinning. Undersökningen fyller ett behov av mer djupgående kunskap. En värdefull kunskapsbank byggs i takt med att allt fler svenskar får möjlighet att tycka till. Undersökningen tas fram tillsammans med deltagande kommuner och resultatet ger därmed både dem och FTI underlag att identifiera, genomföra och följa upp förbättringsområden. 2017 års Återvinningsbarometer visar att åtta av tio svenskar är nöjda eller mycket nöjda med sin närmaste återvinningsstation men att förtroendet behöver öka, från dagens 65 procent. De största drivkrafterna bakom att lämna sina förpackningar och tidningar till återvinning är tillgänglighet och nöjdhet. Utöver ökad tillgänglighet visar undersökningen också att det finns behov av ett fortsatt arbete med att höja kunskapen om vad som händer med förpackningarna som lämnas. Dessutom efterlyses inspiration och tips på smarta förvaringslösningar. PROGRAMMETS START 5-punktsprogrammet ser dagens ljus som en del i remissvaret på 2012 års avfallsutredning. Programmet mejslas fram under hösten. Mot slutet av året fattar FTI beslut om att detta ska vara ramverket för verksamheten de kommande åren för att nå målen om ökad återvinning. NIO AV TIO SORTERAR Punkt 4: Nio av tio svenskar sorterar sina sopor. Det visar FTI:s opinionsundersökning som genomförts tillsammans med Avfall Sverige och Naturvårdsverket. PUNKT 5: Plastkampanjen, FTI:s satsning för att få fler att återvinna sina plastförpackningar rullar under hela året i radion och tidningar. 2012 2013 2013 GÖTEBORGSPROJEKTET PUNKT 1: Göteborgsprojektet drar igång, en satsning för minskad nedskräpning vid ett antal utvalda återvinningstationer. Metoder som testas är bland annat bevakning av väktare, ökad information till närboende, faddersystem och utvecklat samarbete med fastighetsägare. 6 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2017
FEM ÅR MED 5-PUNKTSPROGRAMMET 5 INFORMATION TILL HUSHÅLL OM ÅTERVINNING MAGNUS ÅTERVINNER MAGNUS För tio år sedan var det bara batterier och pantburkar som återvanns. Idag är Magnus Carlson betydligt mer nitisk än så. Minsta skruvkork hamnar i återvinningen. Tillsammans med hans låt The Burden. Hur gick det egentligen till? TEXT MARIA FREDRIKSSON FOTO DANIEL MILTON DET KORTA SVARET ÄR: Magnus Carlson blev pappa. År 2008 föddes äldsta dottern Ella och Magnus insåg att världen inte tar slut med honom. Han ville städa upp efter sig. Och ta reda på fakta. Intresset för miljön växte. Jag är inte kunnigare än de flesta andra, men jag är förälder och har börjat oroa mig, jag vill veta mer. Magnus har numera två barn, som båda får följa med till återvinningsstationen. Det gäller att göra den nödvändiga källsorteringen till något roligt, att låta återvinningen blir en gemensam aktivitet, en slags lek. Magnus och hans familj återvinner så mycket de kan, för en tid sedan skaffade de kompost. Om du återvinner förpackningar av metall, plast, glas, papp och även mat, då återstår det inte så mycket annat. Det är ju skitskönt. Men engagemanget stannar inte under diskbänken. Magnus älskar mode, men vill inte vara en del av en slit-och-släng-mentalitet och använder sina kläder i tio, femton år. Plagg som rensas bort skänks till Stadsmissionen tillsammans med urvuxna barnkläder. SAMVERKANSAVTAL PUNKT 3: Vid utgången av 2014 är 52 samverkansavtal påskrivna. SIGTUNAPROJEKTET PUNKT 1: Projekt tillsammans med Sigtuna kommun för Snyggare och tryggare återvinningsstationer. Några av kommunens föreningar adopterade varsin återvinningsstation i syfte att informera och hjälpa besökarna med sorteringen samt hålla fritt från nedskräpning och klotter. 2014 2014 2015 LÅT GAMMALT BLI NYTT PUNKT 1: Nu kan man få koll via dator eller mobil när en återvinningsstation ska städas och behållarna tömmas. PUNKT 5: Kick-off för Låt Gammalt Bli Nytt, en informationskampanj med syfte att öka plaståtervinningen. Frontfigur är musikern Ebbot Lundberg. 2017 FTI ÅRSBERÄTTELSE 7
FEM ÅR MED 5-PUNKTSPROGRAMMET Små förändringar, men man känner att man gör något vettigt för sina barns framtid och då mår man ju bra. Man blir glad. Och man blir en snällare människa. Men han ser sig inte som en världsförbättrartyp. Jag är en vanlig lat medborgare som inte vill lämna över en helt värdelös värld till mina barn. DET BLIR MÅNGA konserter och resor per år för Magnus. Han väljer nästan alltid tåget, trots att spårtrafiken inte är helt pålitlig. Han har dessutom miljöanpassat sin rider, listan med artisters önskemål inför en spelning. Det ska vara kranvatten, inte flaskvatten, ekologiskt kaffe och vegetarisk mat, trots att han är köttätare. Kanske sår man ett frö och får andra att tänka till. En annan konkret form av upplysning var när han under sin dag i tv-programmet Så Mycket Bättre lyfte miljöproblemen i Östersjön. Magnus ville lära sig mer och samtidigt ge andra en chans att komma till insikt. Allt handlar om att skaffa sig kunskap. Men först måste man bli medveten om problemet, där befinner jag mig, att jag kan peka på att hej, det finns ett problem här!. Magnus kan prata hur länge som helst om havet. Om vattenkraftverk, bottentrålning, övergödning och mikroplaster. Han applåderar EU-direktivet att begränsa användandet av plastpåsar. Intresset för hav och natur fick han redan i barndomen. Magnus är uppvuxen i Tumba utanför Stockholm och somrarna tillbringades i Småland. Jag fiskade ofta, det var så jag blev intresserad av havet. Vi hade ju inget tveller dataspel, vi lekte indianer, fiskade, spelade fotboll och var ute jämt. MAGNUS TAR MED SIG hållbarhetstanken in i studion och vill göra musik som inte bara är "the flavour of the day" och Weeping Willows-låten The Burden från 2007 är ett musikaliskt hållbarhetsexempel. Den blev aldrig en hit då för tio år sedan, men växte med tiden. Den har bevisat att den håller i längden och är på så vis hållbar. Den nya, återvunna versionen av The Burden är inspelad helt akustiskt tillsammans med Nordiska Kammarorkestern i Sundsvall. Det är stråkar och piano, tidlösa instrument som stämmer överens med Magnus tankar om hållbar musik. Jag är en vanlig snubbe som bor i Stockholm, jag flyger ibland, men återvinner allt jag kan och köper mat som är bra ur miljösynpunkt. Små förändringar, men man känner att man gör något vettigt för sina barns framtid och då mår man ju bra. Man blir glad. Och man blir en snällare människa. FTI UTBILDAR PUNKT 3 (OCH 2): Projektet Mer FNI åt Göteborgarna genomförs för att öka fastighetsägarnas kunskap om avfall och återvinning i allmänhet och fastighetsnära insamling i synnerhet. PUNKT 5: Återvinneriet ett digitaliserat återvinnnings-quiz riktat mot framförallt skolor och föreningar, lanseras. KUNSKAPSBANK BYGGS PUNKT 4: Ett större projekt inleds i syfte att vässa de kvalitetsuppföljningar som tidigare genomförts vartannat år för att mäta hur nöjda konsumenterna är med återvinningssystemet. Syftet är att bygga en kunskapsbank för framtida kvalitetsutveckling av FTI:s insamlingssystem lokalt och nationellt. 2015 2016 2016 ÅTERVUNNEN MUSIK PUNKT 5: Låt Gammalt Bli Nytt vidareutvecklas och omfattar nu alla materialslag. Ebbot Lundberg återvinner sin låt The Passover och såväl videon som kampanjsidan får mängder av visningar. 8 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2017
Medan producentansvaret utreds och utreds... DET ÄR SNART 25 ÅR SEDAN regeringen införde producentansvaret som innebär att den som producerar en vara har ett miljöansvar och är skyldig att ta hand om varan även efter konsumentens slutanvändning. 2001, sju år efter införandet, genomfördes den första utredningen ledd av riksdagsledamot Sinikka Bolin (s) där frågan om kommunalisering av insamlingen lyftes för första gången. Utredningen kom fram till att fördelarna med att näringslivet behöll ansvaret, övervägde. Följande utredningar och genomlysningar har gjorts genom åren. 2001 Producentansvaret utreds av socialdemokratiska riksdagsledamoten Sinikka Bolin. 2006 Naturvårdsverket utvärderar producentansvaret på uppdrag av regeringen med slutsatsen att det fungerar väl. 2008 En enhällig riksdag belutar att insamlingssystem ska godkännas på förhand - nu krävs tillstånd för att bedriva insamling. 2009 Överenskommelse mellan Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, Sveriges Kommuner och Landsting, Avfall Sverige och Svensk Glasåtervinning AB. Den gemensamma ambitionen är att utveckla avfallshantering och återvinning med hög servicenivå och största möjliga effektivitet. 2012 Producentansvaret sätts ånyo under lupp i departementsrådet Lars Ekecrantz utredning, "Det hållbara samhället". Denna förordar att kommunerna tar över ansvaret för det nationella insamlingssystemet. En plan för övertagande tas fram men genomförs inte. 2014 I augusti beslutar den sittande regeringen om nya förordningar som bland annat inkluderar tillståndspliktiga insamlingssystem. Regeringsförklaringen bryter upp förordningen med påföljd att Naturvårdsverket inte får genomförandeuppdraget. 2015 På våren tillsätts ännu en utredning. Denna gång under Mia Torpes ledning. Utredningen leder bland annat till rundabordssamtal med berörda parter under 2016, ledda av miljöminister Karolina Skoog. Inget nytt direktiv är framtaget vid 2017 års utgång. Almedalen, en given plats för FTI FTI har närvarat på Almedalen samtliga somrar sedan 5-punktsprogrammet introducerades. Seminarier, mingelkvällar, politiska hearings, debatter, en och annan workshop samt mängder av värdefulla möten och diskussioner har stått på programmet. Och 5-punktsprogrammet har löpt som en röd tråd genom åren för att sätta ljus på FTI:s verksamhet och roll. Positiva tongångar i media Den mediala uppmärksamheten kring FTI har vuxit kontinuerligt sedan 2013. Ökningen kan härledas till ett flertal ämnen, där nedskräpade återvinningsstationer fortsätter att vara hett. FTI får allt oftare möjlighet att uttala sig och trots att ämnet i sig kan vara laddat har tonaliteten successivt förändras. Under 2017 var den negativa exponeringen i genomsnitt 8 procent, vilket kan jämföras med 26 procent år 2013. MER DIGITALISERING PUNKT 1: Behållare för glasförpackningar förses med transpondrar och ultraljud. När behållaren är full skickas information via mobilnätet till entreprenören som ansvarar för tömningen. PUNKT 2: Utskick till cirka 10 000 bostadsrättsföreningar för att underlätta införandet av fastighetsnära insamling. SAMVERKANSAVTAL PUNKT 3: 90 kommuner har nu ingått samverkansavtal med FTI. 2016 2017 2017 ÖKNING AV VILLA-FNI PUNKT 2: Kampanjsajten fni.nu lanseras och vi ser en ökning av villa-fni i flera av landets kommuner PUNKT 4: Återvinningsbarometern introduceras, en vässad variant av tidigare kvalitetsuppföljningar i syfte att ge FTI och kommunerna en faktabaserad grund för planering och utveckling. 2017 FTI ÅRSBERÄTTELSE 9
FEM ÅR MED 5-PUNKTSPROGRAMMET PÅ GOD VÄG MOT NYA ÅTERVINNINGSMÅL FLER OCH FLER förpackningar samlas in i takt med förändrade konsumtionsmönster där bland annat e-handeln växer. Samtidigt blir vi allt duktigare på att bege oss till återvinningsstationen och den fastighetsnära insamlingen. Källsorteringen har slagit rot i den svenska folksjälen. För samtliga materialslag ser vi en stadig ökning av insamlingen. Undantaget är tidningar där digitaliseringen påverkar starkt. JU MER SOM SAMLAS IN desto större belastning på återvinningsstationerna, vilket måste mötas med en successiv ökning av städning och tömning. Idag städas stationerna totalt sett, cirka 50 000 fler gånger än under 2013. Även antalet tömningar har ökat rejält, renare och snyggare återvinningsstationer är högt prioriterat inom 5-punktsprogrammet. Dessutom vet betydligt fler vart de ska vända sig för att påtala att det behövs städas eller tömmas. MEN VIKTIGAST AV ALLT, materialutnyttjandegraderna stiger. Fler mjölkförpackningar blir till pizzakartonger, en större mängd konservburkar stannar i metallflödet, glasflaskor som tillverkas i Sverige består till stora delar av återvunnet glas, nio av tio tidningar bli till nya och, inte minst, idag återvinns betydligt fler plastförpackningar jämfört med 2013. Trenden är tydlig. Materialutnyttjandegraderna inte bara överträffar regeringens nuvarande mål utan är på god väg mot målen från 2020. Fem år med 5-punktsprogrammet har sagt sitt. REGERINGENS NUVARANDE ÅTERVINNINGSMÅL: PAPPER 65%, PLAST 30%, METALL 70%, GLAS 70%, TIDNINGAR 75% REGERINGENS ÅTERVINNINGSMÅL FRÅN 2020: PAPPER 85%, PLAST 50%, METALL 85%, GLAS 90%, TIDNINGAR 90% Källsortering och återvinning har slagit rot i den svenska folksjälen. ÅTERVINNING 2013-2017 100% PAPPER PLAST METALL GLAS TIDNINGAR 80% 60% 40% 20% 0% 2013 2014 2015 2016 2017 10 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2017
MER ÅTERVINNINGSBARA FÖRPACKNINGAR FEM SKA BLI SJU Nu sluter vi cirkeln och växer med ansvaret" Begreppet cirkulär ekonomi dök för första gången upp i en McKinsey-rapport år 2012. Samma år lanserade FTI 5-punktsprogrammet. Två av varandra oberoende händelser men slutsatsen är densamma vi har mycket att vinna på att återvinna. FOTO: MAGNUS LIAM KARLSSON Mer återvinningsbara förpackningar. Under 2017 lanserade FTI sin plastmanual, ett handfast verktyg för producenter som också vid ett flertal tillfällen bjudits in till workshops och utbildningar. IDAG, DRYGT FEM ÅR SENARE, har miljöfrågorna klivit in i finrummet och det holistiska tankesättet blivit lönsamt. Avfall är inte längre bara avfall utan en resurs både för miljön och för näringslivet. Och med 2014 års förpackningsförordning vidgades producentansvaret från att endast anordna insamlingssystem till att även omfatta förpackningarna som blir till avfall. Men vad betyder det, egentligen? Det ska vara lätt att göra rätt. En självklarhet kan tyckas, men hur lätt är det egentligen att källsortera och återvinna? Kanske blir det tydligare om vi vänder på begreppet. Det ska vara svårt att göra fel. Ju närmare individen återvinningen finns, bland annat via en allt bättre design på förpackningarna, desto större krav kan ställas på konsumenten. Det handlar om att sätta smarta förpackningar på marknaden, att återvinningsperspektivet finns med redan från start, säger FTI:s vd Kent Carlsson. Och här har vi numera en roll att fylla, att bistå våra producenter med kunskap och därmed möjliggöra en förpacknings- 2017 FTI ÅRSBERÄTTELSE 11
MER ÅTERVINNINGSBARA FÖRPACKNINGAR FTI blir en katalysator och motor i ett cirkulärt system från insamling, via eftersortering och bearbetning till försäljning. KENT CARLSSON, VD FTI design som hjälper gemene man att bli ännu bättre på att återvinna, men som framförallt möjliggör återvinning per se. Under 2017 introducerade FTI en återvinningsmanual för plastförpackningar. Ett handfast verktyg med riktlinjer, information och förklaringar för val av material och design som underlättar sortering och återvinning vid de anläggningar som FTI anlitar idag. Manualen uppdateras kontinuerligt och under 2018 introduceras en motsvarande för pappersförpackningar. Manualerna riktar sig främst till producenter, men vi kommer även aktivt att arbeta för att påverka de största inköparna i Sverige som till exempel kommuner och landsting. Ett flertal initiativ är inpla- nerade under 2018, säger Kent Carlsson. En omvärld i ständig förändring, inte minst inom hållbarhetsområdet ställer delvis andra krav, även på FTI. Det gäller att ha örat mot marken och vara lyhörd. Vi är självklart ödmjuka inför delvis nya uppgifter och följer utvecklingen noga för att ha nödvändiga processer på plats genom hela kedjan, säger Kent Carlsson. I TAKT MED ATT FTI:s roll har växt, desto trängre har 5-punktsprogrammets kostym blivit. Därför utökas nu programmet med två nya punkter. Mer återvinningsbara förpackningar blir den sjätte punkten och målsättningen om mer materialåtervinning flyttar till en egen punkt, nummer sju. Med ett vidareutvecklat ramverk, sluts också cirkeln, både bildligt och bokstavligt talat. FTI blir en katalysator och motor i ett cirkulärt system från insamling, via eftersortering och bearbetning till försäljning, satt på marknad och källsortering. En cirkulär ekonomi à la FTI, helt enkelt, säger Kent Carlsson. Hur kunderna ser på FTI:s vidgade roll, om de tycker att de har användning för plastguiden och hur de själva jobbar mot tuffa hållbarhetsmål för sina förpackningar, kan du läsa om på kommande sidor. Dessutom får du möta forskaren som vigt sitt liv åt förpackningar. Nu förstår jag regelverket mycket bättre Saltå Kvarn håller den ekologiska fanan högt. Varumärket är väletablerat och kunderna engagerade. De ställer både frågor och krav, även när det gäller våra förpackningar, säger kvalitetschef Åsa Lindeblad. Saltå Kvarns kvalitetschef Åsa Lindeblad vill vara med och bidra till att minska plastens skadeverkningar. MED PRODUKTEN i centrum och alla de krav som ställs på livsmedel i allmänhet och med Saltå Kvarns ekologisk profil i synnerhet, är det många hänsyn som ska tas vid val av förpackning. Vår process skiljer sig åt, beroende på såväl typ som leverantör av livsmedlet. Om tillverkningen sker i Sverige eller inte, hur de jobbar med hållbarhetsfrågor och liknande. Men i takt med att vi lär oss mer, desto större möjlighet att påverka hela vägen igenom, säger Åsa Lindeblad. FTI:s plastmanual och de utbildningsdagar som genomförts sedan manualen lanserades, har enligt Åsa Lindeblad varit till god hjälp att komma vidare i sin förståelse för hur man kan angripa snårigheterna som omger just plastförpackningarna. Att det är stort fokus på plast märks på de frågor vi får till vår kundtjänst. Engagemanget är stort och funderingarna många. Det blir allt vanligare att plastbanta och man vill att vi tar vårt ansvar och bidrar till att minska plastens skadeverkningar. Saltå Kvarn må vara ett litet företag men målen är högt ställda; att förändra världen ett steg i taget. Samtliga varor är ekologiska, all produktion är inriktad på hög kvalitet och minimal miljöpåverkan. År 2021 ska man vara helt fossilfria, vilket i sin tur skärper kraven för material även när det gäller förpackningar. I takt med att vi blir mer medvetna desto större chans att göra rätt, både vad gäller möjligheten att återvinna och att välja förnybar råvara, säger Åsa Lindeblad. 12 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2017
MER ÅTERVINNINGSBARA FÖRPACKNINGAR Det ska vara enkelt att återvinna våra förpackningar Att hållbarhetsfrågorna står högt i kurs hos Arla är knappast förvånande. Men synsättet andas nytänk. Hållbarhet integreras alltmer i varumärkesbyggandet, men också för att attrahera duktiga medarbetare, säger Anna-Karin Modin Edman, Arlas hållbarhetschef. Anna-Karin Modin Edman, Arlas hållbarhetschef ser positivt på utvecklingen. HOS ARLA STÅR hållbarhetsfrågorna högt i kurs sedan länge. Konstigt vore det annars, omsorg om djur, natur och människor är en stor del av själva affären. Men mycket har hänt på senare år och medvetenheten sträcker sig längre än till mjölk från välmående kor på sommarbete. En succesivt minskad klimatpåverkan är en viktigt del av miljöstrategin. Det gäller självklart också de flera miljarder förpackningar som Arla använder för sina produkter varje år. Under senare år har plastförpackningarna och hur vi kan öka återvinningen av plast, varit "top of mind" säger Anna-Karin Modin Edman. Arla Sveriges vd är dessutom engagerad i Plastkretsen, ett av FTI:s ägarbolag, och vi ser positivt. på att det händer mycket inom området just nu, både vad gäller plastmanual och den nya sorteringsanläggningen i Motala. Minskad materialåtgång och en ökad andel förnybara material i förpackningarna är en viktigt del i Arlas hållbarhetsstrategi. Under 2017 lanserades en ny Crème Fraiche-bägare, en kartongförpackning med plastförstärkt insida. Den tidigare förslutningen av aluminium har bytts ut mot plastförstärkt folie och locket består till stora delar av återvunnen PET-plast, säger Anna-Karin Modin Edman. Vi uppskattar att den nya bägaren leder till minskade utsläpp om mer än 770 ton växthusgaser per år. Fler förpackningsförändringar är på gång och Arla är även involverade i forskning och innovationer. Det är viktigt att vi fortsätter jobba på bred front, inte minst med förbättringar av de förpackningar vi redan har. Det ska vara enkelt att återvinna våra förpackningar, säger Anna-Karin Modin Edman. Livsmedelsförpackningar har, som bekant, många roller att fylla och Arla använder ofta och gärna sina för angelägna budskap och information. Baksidan på mjölkförpackningen är en utmärkt kanal för att påminna om källsortering och återvinning, den når ju hela vägen in i köket och får stor exponering, säger Anna-Karin Modin Edman. ETT TYDLIGT informationsansvar är en del av konsumentupplysningen hos Arla och en del i varumärkesarbetet. Det skapar trovärdighet vilket kommer att bli ännu viktigare gentemot kommande generationer. Generation X och Millenials har stora förväntningar på företagens hållbarhetsarbete, det måste vi förhålla oss till redan nu. Och med en förändrad livsstil där trenden går mot allt fler on-the-goprodukter kommer det krävas ett helt annat tänk vad gäller förpackningar, inte minst ur ett återvinningsperspektiv, avslutar Anna-Karin Modin Edman. 2017 FTI ÅRSBERÄTTELSE 13
UTBLICK PÅ HÅLLBARHETSFRONTEN MYCKET NYTT MATBUTIK LANSERAR PLASTFRI AVDELNING I ett försök att minska plastförbrukningen har den ekologiska matbutiken Ekoplaza i Amsterdam nyligen lanserat en helt plastfri avdelning. Här finns nära 700 olika matvaror förpackade i glas, papp eller komposterbara material. Avdelningen är skapad i samarbete med den brittiska miljöorganisationen A Plastic Planet och målet är att sprida konceptet till fler mataffärer i Holland och England. KNAPPT EN TIONDEL ÄR CIRKULÄR... Endast 9,1% av världsekonomin är i dag cirkulär, vilket innebär att 90,9% av allt råmaterial som används globalt inte cirkulerar tillbaka. Det visar Circularity Gap Report, en ny rapport gjord av den holländska organisationen Circle Economy, som arbetar med att sprida cirkulär ekonomi. Rapporten innehåller även fyra förslag på hur den cirkulära ekonomin kan öka, exempelvis genom ett globalt mål med tillhörande handlingsplan samt lokala delmål. Läs mer på www.circularity-gap.world. OCH FÅ SVENSKAR BEKANTA MED CIRKULÄR EKONOMI Endast 7 procent av svenskarna säger sig veta vad cirkulär ekonomi är. Det framgår av rapporten The Nordic Market for Circular Economy attitudes, behaviours & business opportunities, från konsultföretaget SB Insight. Den innehåller siffror på konsumenters inställning till cirkulär ekonomi, en översikt över politiska initiativ, intervjuer med experter och mycket mer. PET-FLASKOR SOM MODE Modebranschen med sina snabba cykler är näst efter oljeindustrin världens största miljöbov. Och trots viss medvetenhet fortsätter vi att shoppa våra kläder i en allt snabbare takt. Förvisso är vintage eller second hand, som det hette förr, lika trendigt att bära som nytillverkade plagg, men denna återanvändning är inte kompensation nog. Fler och fler modeföretag har idag påbörjat sin resa mot cirkulära system där bland annat H&M satt som mål att år 2030 enbart använda återvunna och hållbart framtagna material. En annan något mindre men namnkunnig aktör, House of Dagmar hade i sin kollektion för 2017 en kappa och en bomberjacka tillverkade av återvunna PET-flaskor. ANTALET STÄDNINGAR VID ÅTER- VINNINGSSTATIONER, 2017: 476 321 IVL VILL LYFTA FRAM MILJÖVINSTERNA MED ÅTERVINNING Miljövinsterna med att recirkulera förnybara material borde få en mer framträdande roll i den cirkulära ekonomin. Det menar IVL Svenska Miljöinstitutet i en rapport framtagen för Ikea, Essity, Tetra Pak och Royal DSM. Rapporten innehåller flera livscykelanalyser som visar att förnybara material som trä, papper och textil kan minska miljöpåverkan, både när de används som råmaterial och när de återanvänds eller återvinns. Rapporten lyfter också fram behovet av att integrera begreppen cirkulär ekonomi och bioekonomi, som båda är avgörande för den svenska ekonomin. ICA PÅ VÄG MOT FOSSILFRIA FÖRPACKNINGAR Svensk Dagligvaruhandel har satt som mål att alla plastförpackningar år 2020 ska bestå av förnybart material. Som ett led i detta har ICA bytt ut merparten av den oljebaserade plasten i drygt 70 av sina förpackningar. En av de varor som nu fått ett emballage som framförallt tillverkas av sockerrör är ICA:s ekologiska morötter. Ett initiativ som innebär en besparing på totalt 129 ton koldioxid per år. ANTALET TÖMNINGAR AV BEHÅLLARE FÖR PLASTFÖRPACKNINGAR, 2017: 513 042 ANTALET KONSUMENT- KONTAKTER 2017: 37 544 14 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2017
MER ÅTERVINNINGSBARA FÖRPACKNINGAR ORKLA FOODS SVERIGE SIKTAR HÖGT ALLA FÖRPACKNINGAR SKA VARA ÅTERVINNINGSBARA År 2025 ska 100 procent av Orkla Foods Sveriges förpackningar vara designade för återvinning. Agneta Påander, CSR-direktör och Elna Hallgard, chef för förpackningsutveckling, leder det omfattande omställningsarbetet. ORKLA FOODS SVERIGE föddes 2014 som en fusion av Abba Seafood, Procordia och Frödinge. Idag är man, med sina 1 600 anställda och fem miljarder i omsättning, en av de ledande aktörerna inom livsmedelsbranschen i Sverige och Norden. I varumärkesportföljen finns allt från folkhemskändisar som Kalles kaviar och Önos till nyare stjärnor som Paulúns och Anamma. Totalt sett ett 20-tal starka, välkända varumärken som ger goda möjligheter till påverkan, men som också innebär ett ansvar att hjälpa oss konsumenter att göra hållbara val. Att erbjuda sunda livsmedel och lansera allt fler miljövänliga produkter är, om inte en självklarhet, så nästintill. Men det handlar också om att bidra till ett minskat matsvinn där val av förpackning spelar en stor roll. Hållbarhetsaspekten är en naturlig del i vår produktutveckling, säger Agneta Påander. Förpackningens primära uppgift är att skydda råvaran eftersom den står för den största delen av klimatpåverkan, relationen är ett på tio, men vi arbetar självklart mot att även förpackningarna i sig ska vara skonsamma för både människa och miljö. Hur ser er process ut vid val av förpackning, vad gäller design, material och liknande? Jag och mitt team på sex personer jobbar med detta dagligen, vi är med tidigt i i processerna för produktutveckling. Det är många aspekter att ta hänsyn till, från kvalitet och hållbarhet, förpackningen som informationsbärare, att välja material som belastar miljön så lite som möjligt, design som underlättar källsortering och återvinning med mera, säger Elna Hallgard. Vad som väger tyngst, förutom att minska matsvinnet, styrs i mångt och mycket av vilken typ av livsmedel det handlar om. Vi har som bekant många olika produkter och därmed ett stort spektra av förpackningsmaterial, från glas och metall till papper och kartong i olika former samt olika variationer av plastmaterial. Under förra året tog vi fram ett koncerngemensamt förpackningsverktyg som hjälper oss att välja det mest klimatsmarta materialet till våra produkter. När det gäller era befintliga produkter, vilka möjligheter ser ni där? Vi lägger ner mycket arbete på att successivt få in allt mer råmaterial. Redan i dag har vi förpackningar som till övervägande del består av återvunnet material, säger Elna Hallgard. Plastförpackningarna utgör den största utmaningen, men även här ligger Orkla Foods Sverige i framkant. Felix ketchup, saft från Bob och Fun Light är produkter som sedan en tid omsluts till mellan 25 och 50 procent av återvunnen plast. Elna Hallgard, chef för förpackningsutveckling på Orkla Foods Sverige, lägger ner mycket arbete på att öka andelen returmaterial i förpackningarna. 2017 FTI ÅRSBERÄTTELSE 15
MER ÅTERVINNINGSBARA FÖRPACKNINGAR Hallå där, Helén Williams! Vad har hänt sedan sist? Som forskare har hon vigt sitt liv åt förpackningar och då främst hur de kan bidra till en hållbar utveckling. Helén Williams, lektor vid Karlstads Universitet, menar att livsmedelsförpackningen snarare bör betraktas som miljökämpe än en miljöbov. UNDER ETT STORT ANTAL år har Helén Williams ägnat sig åt forskning som handlar om hur förpackningen kan minska matsvinnet och på så sätt bidra till en hållbar utveckling. I sitt senaste projekt har hon lagt till en psykologisk dimension, det vill säga att utröna hur förpackningens egenskaper påverkar konsumentbeteendet genom hela kedjan inklusive viljan att återvinna. Agneta Påander, CSR-direktör på Orkla Foods Sverige, ser vikten av samarbete genom hela kedjan. FTI:s arbete med plastmanualen är välkommet och vår delaktighet självklar. AGNETA PÅANDER, CSR-DIREKTÖR ORKLA FOODS SVERIGE TRENDEN ÄR MED ANDRA ORD tydlig och målen glasklara, år 2025 ska Orkla Foods Sveriges förpackningar bestå av 75 procent förnybart eller återvunnet material, för plasten gäller 50 procent. Vid samma tidpunkt ska dessutom samtliga förpackningar vara designade för återvinning. FTI:s arbete med plastmanualen är välkommet och vår delaktighet självklar, säger Agneta Påander. Vi står inför stora utmaningar och det blir allt viktigare att vi samarbetar och förstår varandras utmaningar och möjligheter genom hela värdecirkeln. Från råvaruleverantör, förpackningsföretag, producent, distributör, handel och konsument till återvinningsföretag. Allt med målet att nå de globala målen för hållbar utveckling. Hur långt har du och dina kollegor kommit med det senaste projektet, vad har hänt sedan vi hördes för ett knappt år sedan? Vi är precis i sluttampen innan vi kan presentera ett fullödigt resultat, men intresset är stort och de vetenskapliga artiklar som publicerats har redan fått genomslag. Kan du avslöja något om vad ni kommit fram till? Utgångspunkten är att vi behöver lära oss mer om beteenden. Det gäller både livsmedlet som sådant, men också förpackningen. Varför kastas det mer av ett sorts bröd jämfört med ett annat? Och varför hamnar plastfilmen som legat runt gurkan i hushållssoporna samtidigt som vi väljer att återvinna tråget som innehållit sallad? Det är tydligt att det fortfarande, och då bland i övrigt medvetna konsumenter, råder en stor osäkerhet om vad som gäller, inte minst om förpackningarna är lite komplexa och består av flera olika sorteras material. Okunskap, osäkerhet och om det uppfattas som ohygieniskt är sådant som har en negativ påverkan på viljan att återvinna. Om du blickar framåt, vad ser du för lösningar? För att vi ska klara de globala hållbarhetsmålen behöver vi bli mer innovativa och kanske lyfta blicken utanför Sverige och Europa. Dessutom måste vi ha en helhetssyn när det gäller förpackningens roll men också inse att den är en bärare av teknik som kan påverka beteenden. 16 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2017
ÖKAD MATERIALÅTERVINNING FRAMTIDEN FINNS I MOTALA Det är nästan ett sekel sedan dåtidens modernitet, Sveriges första radiomast, uppfördes i Motala. Nu byggs det för framtiden ännu en gång när Plastkretsens sorteringsanläggning för plastförpackningar tar plats i Electrolux gamla industrilokaler utanför staden. PLASTKRETSEN, en av FTI:s ägare*, började redan för flera år sedan undersöka möjligheten att bygga en sorteringsanläggning för plastförpackningar. Samtidigt som återvinningsmålen höjts och insamling av plast ökat har kapaciteten för återvinning, såväl inom som utanför Sveriges gränser, sjunkit. Sökandet efter var en ny sorteringsanläggning bör placeras har intensifierats, Till slut föll valet på Electrolux gamla fabriksområde i Motala Företagspark. En riktigt lyckoträff, säger Carl Påhlman, Trinovo, som på uppdrag av Plastkretsen projektlett etableringsarbetet. Förutom att här finns tillräckligt med yta, att anläggningen ligger bra till ur logistikperspektiv finns dessutom möjligheten att växa och vidareutveckla verksamheten. När Motala-anläggningen tas i drift i början av 2019 blir Sverige självförsörjande när det gäller behovet av sortering av plastförpackningar för många år framåt. De plastförpackningar som samlas in från hushåll och verksamheter, behöver inte längre köras till Tyskland för att eftersorteras, tvättas och granuleras. Kapaciteten i Sverige har varit alldeles för låg under en längre tid, inte minst vad gäller kvantitet, säger Carl Påhlman. Med den moderna utrustning som installeras i Motala kommer det utsorterade materialet hålla toppkvalitet och dessutom kan fler fraktioner än idag, sorteras ut. Satsningen som landar på 265 miljoner, blir den första inom ramen för den sjunde punkten i det utvidgade 5-punktsprogrammet, FTI:s ramverk med sikte på mer och bättre återvinning. Därmed är ytterligare en pusselbit på plats i FTI:s strävan mot att sluta cirkeln, att skapa en cirkulär ekonomi à la FTI. FAKTA OCH BAKGRUND SÅVÄL SVERIGE som Europa lider brist på effektiva sorterings- och återvinningsanläggningar. Problemet accelererar i takt med höjda återvinningsmål, att mer samlas in och att Kina stänger sina gränser för materialimport. Med Motala-anläggningen tar Plastkretsen och Sverige taktpinnen med målet om ökad återvinning av plastförpackningar och maximerar möjligheten att nå de höjda målen. Anläggningen, med bland annat helautomatiserad sortering, blir norra Europas modernaste. Valet av Motala Företagspark och Electrolux gamla fabriksfastighet innebär att såväl byggnader som nödvändig infrastruktur redan finns på plats. Tyska Sutco levererar nyckelfärdig och toppmodern sorteringsutrustning med NIR-teknik vilken möjliggör maximal materialåtervinning. Ett femtiotal personer kommer att jobba i anläggningen som går i treskift, 365 dagar om året. Full drift beräknas under första kvartalet 2019. *Se sid 22 för ägarbilden. 2017 FTI ÅRSBERÄTTELSE 17
ÖKAD MATERIALÅTERVINNING Äntligen får jag kombinera erfarenhet med miljöintresse I början av 2019 är den nya plastanläggningen i Motala redo att tas i bruk. Projektering pågår för fullt och produktionschefen är på plats. Möt Karin Petersson som kommer att basa över norra Europas modernaste fabrik för sortering av plastförpackningar. OM ETT DRYGT ÅR har hon ett femtiotal kollegor som jobbar treskift, än så länge chefar hon bara över sig själv. Den närmaste tiden kommer Karin Petersson att ägna mycket tid och fokus åt rekrytering, men framförallt åt att bygga verksamheten från grunden. Det är första gången jag får vara med från start, men jag har lång erfarenhet av att bedriva förändringsarbeten vilket kommer väl till pass, säger Karin Petersson. Samtidigt är det förstås något alldeles speciellt att vi alla kommer att vara nya på jobbet, när anläggningen väl startar. KARIN PETERSSON ÄR INGENJÖR i grunden och har bland annat arbetat som operationschef på Autoliv och som kvalitetsdirektör på Toyota. Jag är van vid konkurrensutsatta branscher med små marginaler, jag har haft förmånen att besöka fabriksanläggningar över hela världen, jag har jobbat mycket med arbetsmiljöfrågor och TPS eller Lean som man säger idag. Det är inte första gången jag ska hålla en fabrik rullande 24/7, men aldrig tidigare har jag fått chansen att kombinera min erfarenhet med mitt intresse för miljö och hållbarhet, vilket känns nästan överväldigande, säger Karin Petersson som är tacksam över att valet för placering av anläggningen föll på hemorten Motala. En sådan chans kommer en gång i livet, men det är inte bara jag som är glad, även kommunen är positivt inställd till att det blir en så pass stor etablering på orten. Det är mycket som ska hinnas med och falla på plats innan anläggningen tas i drift. Vilka utmaningar ser du framför dig? Just nu handlar det om att få projektet att fortsätta rulla enligt plan och på tid, att få ihop alla bitar, både praktiskt och personellt att de synkar helt enkelt. Att hitta rätt personal är givetvis en stor utmaning. När vi närmar oss linjesättning är det ju helt andra delar som kommer att vara utmanande, men mest ser jag fram emot att få ansvara även för driften. Vad är du för slags ledare och chef? Jag är tydlig och kommunikativ, ibland kan jag nog uppfattas som lite barsk, men det är nog mer mitt utseende för jag är allt annat än barsk. Jag rör mig gärna ute i verksamheten, tycker om att bygga team där alla har tydliga roller och ansvar. Alla ska veta vad som förväntas, vad som ska göras, helt enkelt. Vad visste du om FTI:s verksamhet innan du blev aktuell för jobbet? Helt ärligt inte så mycket mer än de flesta, att de äger återvinningsstationerna. Men nu vet jag desto mer och ser fram emot att få vara en del av den framtida utvecklingen. 18 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2017
NAMN: Karin Petersson. AKTUELL SOM: Produktionschef vid FTI:s nya sorteringsanläggning i Motala. BAKGRUND: Autoliv, Toyota och CNS Services. FAMILJ: Man och två barn, 17 och 21 år. 2017 FTI ÅRSBERÄTTELSE 19
UTBLICK PÅ HÅLLBARHETSFRONTEN MYCKET NYTT EU-kommissionen tvekar inte alla plastförpackningar ska återvinnas år 2030 I EU-länderna uppstår varje år cirka 25 miljoner ton plastavfall. Ungefär en tredjedel av detta samlas in och hälften av den insamlade plasten har tidigare exporterats till Kina, vilket inte längre är möjligt. EU-kommissionen kommer därför att ta fram nya förpackningsbestämmelser med målet att skapa en inre marknad för plast och plaståtervinning. I korthet innebär kommissionens plaststrategi bland annat att alla plastförpackningar på EU-marknaden ska återvinnas 2030, användningen av plast för engångsartiklar ska minska och användningen av mikroplaster begränsas. HÅLLBAR LÄSNING HANDBOK FÖR EN HÅLLBAR MÄNNISKA Många av oss har en ambition om att leva mer hållbart men har svårt att få till det. Uppgiften känns övermäktig. Varje dag året runt möts vi av dystopiska nyheter om plast i haven och bekämpningsmedel i maten samtidigt som vi brottas med att få vardagen att gå ihop. I Handbok för en hållbar människa guidar Catarina Rolfsdotter-Jansson oss till lugnet och tillförsikten i oss själva för att på så sätt minska glappet mellan våra värderingar och våra handlingar. Det i sin tur ger oss energi att göra skillnad, i allt från hur vi agerar, äter och shoppar till hur vi bor och reser. TANKAR OM HÅLLBARHET OCH LEDAR- SKAP Vad har hållbarhet med ledarskap att göra? En hel del enligt bokens författare Ebba Lindsö som arbetat med hållbarhetsfrågor under hela sin karriär. Hon menar att all verksamhetsstyrning måste få ett mer långsiktigt och bredare perspektiv eftersom det är både motiverande och bygger värde samt inte minst, skapar lönsamhet. Boken handlar om de nya bestämmelser om hållbarhetsredovisning och det ledaskarskap som behövs för att få till en förändring, med andra ord hur man bygger en långsiktig och framgångsrik organisation. HÅLLBAR UTVECKLING TEKNIK, SAM- HÄLLE OCH LIVSKVALITET Tredje upplagan av boken som ger läsaren strategier och tips på hur vi kan tänka och bete oss för att bli mer hållbara. Bland annat förs resonemang kring livskvalitet och läsaren får verktyg att sätta ord på dess egentliga innebörd. Boken redogör också för begrepp och modeller inom disciplinerna ekonomi, ekologi och sociologi. Dessutom lägger man till en teknikdimension. Sammantaget ger författarna Håkan Gulliksson och Ulf Holmgren en heltäckande beskrivning av ämnet hållbarhet som både inspirerar och utmanar. 20 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2017
FTI:S STYRELSE 2017 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1. ROLF JOHANNESSON, EXECUTIVE VICE PRESIDENT, SCA 4. CLAES BJÄREHOLT, VD SMURFIT KAPPA SVERIGE AB 7. GUNNAR SVENSSON, ORDFÖRANDE FTI AB 2. ANDERS STRÅLMAN, REPRESENTANT SVENSK DAGLIGVARUHANDEL 3. PER SANDBERG, ORDFÖRANDE SVENSK GLASÅTERVINNING 5. JOHAN RABE, MANAGING DIRECTOR TE- TRA PAK NORDICS 6. ANDERS FRÖBERG, VD BOREALIS AB 8. GÖRAN HOLM, REPRESENTANT DAGLIG- VARULEVERANTÖRERNAS FÖRBUND 9. KENT CARLSSON, VD FTI AB FOTO: THRON ULLBERG MATERIALBOLAGENS ÄGARE: DLF (Dagligvaruleverantörers Förbund), Svensk Handel AB, Svensk Dagligvaruhandel, DS Smith Packaging AB, Elopak AB, Fiskeby Board AB, Holmen AB, Korsnäs AB, SCA Obbola AB, Smurfit Kappa Kraftliner AB, Smurfit Holdings AB, Stora Enso Packaging AB, Stora Enso Skoghall AB, Svenska Kartongförpackningsföreningen, Tetra Pak Sverige AB, PIR -Plastbranschens InformationsRåd, Holmen Paper AB, SCA Forest Products AB, Stora Enso Hylte AB, Ardagh Glass Limmared AB, Sprit & Vinleverantörsföreningen, Sveriges Bryggerier SVANENMÄRKET Trycksak 3041 0091 TRYCKT PÅ ARCTIC MUNKEN KRISTALL 220G/150G PRODUCERAT AV FSC-CERTIFIERADE (FOREST STEWARDSHIP COUNCIL) ARCTIC PAPER PRODUKTION: DAXMEDIA OCH BLINK DESIGN, 2018 2017 FTI ÅRSBERÄTTELSE 21
EKONOMI SVENSKA FÖRPACKNINGS- och Tidningsinsamlingen, FTI AB, ägs av RK Returkartong AB (pappersförpackningar), Plastkretsen (PK) AB (plastförpackningar), Svensk Glasåtervinning AB (glasförpackningar), Svenska MetallKretsen AB (metallförpackningar) och Pressretur AB (returpapper). Dessa så kallade materialbolag erbjuder tjänster åt de företag som omfattas av förordningen om producentansvar för förpackningar och returpapper. Materialbolagen ägs i sin tur av branschorganisationer inom handel och industri samt av enskilda företag. Materialbolagen samverkar med FTI för att tillsammans hantera frågor som gäller drift, skötsel och utveckling av landets återvinningsstationer och den fastighetsnära insamlingen samt för att förenkla samarbetet med Sveriges kommuner. I FTI:s och materialbolagens styrelser finns representanter från förpacknings- och tidningsindustrin, handeln och branschorganisationer. Vd för FTI är Kent Carlsson. PRODUCENTANSVAR Företag med producentansvar bekostar insamling och återvinning genom att betala avgifter för alla förpackningar som de sätter på den svenska marknaden. Insamling och återvinning av»fti:s verksamhet finansieras till största delen av förpackningsavgifter och medel från pappersindustrin. Övriga intäkter härrör från försäljning av insamlat material.«returpapper/tidningar finansieras av pappersindustrin. INTÄKTER FTI:s verksamhet finansieras till största delen av förpackningsavgifter och medel från pappersindustrin. Övriga intäkter härrör från försäljning av insamlat och sorterat material. KOSTNADER FTI:s kostnader utgörs huvudsakligen av kostnader för materialåtervinning och för drift och vidareutveckling av det nationella insamlingssystemet, såväl återvinningsstationer som fastighetsnära insamling. Detta efter samråd med Sveriges 290 kommuner. Därtill kommer övriga kostnader förknippade med bland annat informationsarbete och marknadsbearbetning av företag med producentansvar. RESULTAT FTI:s resultat 2017 uppgår till 37 MSEK (2016 44 MSEK). Eftersom FTI drivs helt utan vinstintresse, återförs resultatet till verksamheten. Eventuell vinst får inte användas till aktieutdelning. Målsättningen är att resultatet ska balanseras +- 0 under en konjunkturcykel. RESULTATRÄKNING 2017 (MSEK) Nettoomsättning Förpackningsavgifter och övriga intäkter Intäkt av försålt material Summa nettoomsättning Verksamhetskostnader Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Summa verksamhetskostnader Rörelseresultat Finansiella poster Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 706 130 837-713 -51-35 -800 37 0 37 22 FTI ÅRSBERÄTTELSE 2017
AVGIFTER FÖRPACKNINGAR AV PAPPER, PLAST ELLER METALL Producenter med förpackningar av papper, plast eller metall betalar en fast årsavgift på 1 500 kronor och en rörlig förpackningsavgift. Den senare baseras på förpackningarnas vikt samt om det är ett hushåll eller en verksamhet som är slutkund till den förpackade varan. Om tillverkaren av förpackningar betalar avgiften rör det sig om en så kallad tillverkarförpackning. Pizzakartonger och bärkassar är exempel på tillverkarförpackningar. Samtliga dessa förpackningsavgifter hanteras av och betalas till FTI som har uppdraget att administrera avgifterna för respektive aktuellt materialbolag. VIKTBASERADE FÖRPACKNINGSAVGIFTER Hushållsförpackningar kr/kg Papper 1.18 Plast 2.33 Aluminium 2.35 Stålplåt 3.90 Verksamhetsförpackningar kr/kg Papper 0.01 Plast 0.03 Aluminium 0.01 Stålplåt 0.16 Plåtfat 0.04 Stålband och tråd 0.28 Tillverkarförpackningar kr/kg Papper 1.06 Plast 2.10 Aluminium 2.12 FÖRPACKNINGAR AV GLAS Producenter med förpackningar av glas betalar efter antalet förpackningar och dess olika fyllnadsvolym med särskild avgift beträffande glasförpackningar för kosmetik och läkemedel. Samtliga dessa förpackningsavgifter hanteras av och betalas till Svensk Glasåtervinning. VOLYMBASERADE FÖRPACKNINGSAVGIFTER Glasförpackningar för Kosmetik Fyllnadsvolym Tom 50 ml From 51 ml Glasförpackningar för Läkemedel Fyllnadsvolym RETURPAPPER Avgift 2 öre 7 öre Avgift 51-250 ml 7 öre 251-500 ml 16 öre 501-699 ml 20 öre From 700 ml Glasförpackningar för Övrigt Fyllnadsvolym Tom 250 ml 30 öre Avgift 7 öre 251-500 ml 16 öre 501-699 ml 20 öre From 700 ml 30 öre Insamlingen och återvinningen av returpapper/tidningar bekostas av pappersindustrin. 2017 FTI ÅRSBERÄTTELSE 23
P.S. VID ÅTERVINNING SORTERAR DU DENNA BROSCHYR SOM EN TIDNING BOX 1176, 171 23 SOLNA BESÖKSADRESS: SVETSARVÄGEN 10, 3 TR 08-566 144 00 KONTAKT@FTIAB.SE FTIAB.SE FÖLJ OSS GÄRNA PÅ FACEBOOK OCH TWITTER: @FTIAB