Utreda ökning av utbetalning ekonomiskt bistånd 5 SN

Utreda ökning av utbetalning ekonomiskt bistånd 5 SN 2017.204 42

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Socialnämndens arbetsutskott 2018-01-23 4 Utreda ökning av utbetalning ekonomiskt bistånd (SN 2017.204) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Socialnämnden beslutar att: - godkänna föreslagna åtgärder i "Utredning - Orsaker till ökning av ekonomiskt bistånd" - överlämna ärendet till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Utredningen visar att antalet hushåll inom ärendetypen Ekonomiskt bistånd flykting började öka kraftigt under 2016. Under första halvåret 2016 utbetalades ekonomiskt bistånd till 19 hushåll inom ärendetypen och när året var slut hade man betalat ut ekonomiskt bistånd till 64 flyktinghushåll. Under första halvåret 2017 hade ekonomiskt bistånd utbetalats till 91 flyktinghushåll, således 72 fler hushåll än under samma period 2016. I oktober 2017 hade antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd ökat till 123 stycken. Utredningen visar också att utbetalning av ekonomiskt bistånd till tillfälliga boenden har legat på en högre nivå under andra halvåret 2017 jämfört med samma period 2016. Vidare utgör placeringar i skyddat boende en stor kostnad för ekonomiskt bistånd. Tittar man på orsaker till biståndsbehovet kan man se att de försörjningshinder som kostar mest i kommunen i nämnd ordning är: Sjukskriven utan sjukpenning, Väntar etableringsersättning, Arbetslös ingen ersättning samt Arbetshinder sociala skäl. Detta är därför områden som skulle behöva analyseras djupare. Mer information samt åtgärdsförlag finns i bifogad utredning. Yrkanden Torbjörn Einarsson (C) yrkar att: Arbetsutskottet beslutar att föreslå att: Socialnämnden beslutar att: - godkänna föreslagna åtgärder i "Utredning - Orsaker till ökning av ekonomiskt bistånd" - överlämna ärendet till kommunstyrelsen. Beslutsgång Torbjörn Einarsson (C) ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att arbetsutskottet beslutar i enlighet därmed. Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 143

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Socialnämndens arbetsutskott 2018-01-23 Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse - Utreda ökning av utbetalning ekonomiskt bistånd 2. 151 Månadsuppföljning januari-oktober 3. Utredning - Orsaker till ökning av ekonomiskt bistånd Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 244

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNINGEN 2017-12-27 DNR SN 2017.204 SUSSI THAYSEN SID 1/2 SUSSI.THAYSEN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Utreda ökning av utbetalning ekonomiskt bistånd Förslag till beslut Socialnämnden noterar informationen och godkänner föreslagna åtgärder. Ärendet i korthet Utredningen visar att antalet hushåll inom ärendetypen Ekonomiskt bistånd flykting började öka kraftigt under 2016. Under första halvåret 2016 utbetalades ekonomiskt bistånd till 19 hushåll inom ärendetypen och när året var slut hade man betalat ut ekonomiskt bistånd till 64 flyktinghushåll. Under första halvåret 2017 hade ekonomiskt bistånd utbetalats till 91 flyktinghushåll, således 72 fler hushåll än under samma period 2016. I oktober 2017 hade antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd ökat till 123 stycken. Utredningen visar också att utbetalning av ekonomiskt bistånd till tillfälliga boenden har legat på en högre nivå under andra halvåret 2017 jämfört med samma period 2016. Vidare utgör placeringar i skyddat boende en stor kostnad för ekonomiskt bistånd. Tittar man på orsaker till biståndsbehovet kan man se att de försörjningshinder som kostar mest i kommunen i nämnd ordning är: Sjukskriven utan sjukpenning, Väntar etableringsersättning, Arbetslös ingen ersättning samt Arbetshinder sociala skäl. Detta är därför områden som skulle behöva analyseras djupare. Mer information samt åtgärdsförlag finns i bifogad utredning. Bakgrund Efter att månaduppföljning redovisades på nämndsammanträde den 21 november 2017 beslutade socialnämnden att uppdra till socialförvaltningen att utreda vad ökningen gällande utbetalning av ekonomiskt bistånd beror på samt redovisa det på februarinämnden. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Utreda ökning av utbetalning ekonomiskt bistånd 2. Utredning - Orsaker till ökning av ekonomiskt bistånd SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN 11, 1 TR. 186 86 VALLENTUNA TFN 08-587 850 00 FAX 08-587 850 88 SF@VALLENTUNA.SE WWW.VALLENTUNA.SE 45

VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTNING 2017-12-27 DNR SN 2017.204 SID 2/2 Mojgan Alimadad Socialchef Josephine Härdin Avdelningschef Ska expedieras till Kommunstyrelsen, Akten 46

DIARIENUMMER SN 2017.204 SUSSI THAYSEN, STRATEG DECEMBER 2017 U T REDNING AVDELNINGEN FÖR KVALITET OCH UTVECKLING Orsaker till ökning av ekonomiskt bistånd 47

Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Utbetalt ekonomiskt bistånd 2016 och 2017... 3 3. Orsaker utbetalt ekonomiskt bistånd... 4 3.1 Nyanlända och etableringen... 6 3.2 Om anhöriginvandring... 8 3.2.1 Praxis... 8 3.3 Tillfälliga boenden... 9 4. Framtidsprognos... 10 5. Förslag på åtgärder... 10 VERKSAMHETENS NAMN 48

1. Sammanfattning Utredningen visar att antalet hushåll inom ärendetypen Ekonomiskt bistånd flykting ökat kraftigt under 2016. Under första halvåret 2016 utbetalades ekonomiskt bistånd till 19 hushåll inom ärendetypen och när året var slut hade man betalat ut ekonomiskt bistånd till 64 flyktinghushåll. Under första halvåret 2017 hade ekonomiskt bistånd utbetalats till 91 flyktinghushåll, således 72 fler hushåll än under samma period 2016. I oktober 2017 hade antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd ökat till 123 stycken. Utredningen visar också att utbetalning av ekonomiskt bistånd till tillfälliga boenden har legat på en högre nivå under andra halvåret 2017 jämfört med samma period 2016. Vidare utgör placeringar i skyddat boende en stor kostnad för ekonomiskt bistånd. Tittar man på orsaker till biståndsbehovet kan man se att de försörjningshinder som kostar mest i kommunen i nämnd ordning är: Sjukskriven utan sjukpenning, Väntar etableringsersättning, Arbetslös ingen ersättning samt Arbetshinder sociala skäl. Detta är därför områden som skulle behöva analyseras djupare. 2. Utbetalt ekonomiskt bistånd 2016 och 2017 Första halvår 2016 Jan-Okt 2016 Hela 2016 Första halvår 2017 Jan-Okt 2017 Ärendetyp Antal hushåll perioden Utbetalt Antal hushåll perioden Utbetalt Antal hushåll perioden Utbetalt Antal hushåll perioden Utbetalt Antal hushåll perioden Utbetalt Ekonomiskt bistånd Hushåll: 233 6 272 957 Hushåll: 273 10 204 232 Hushåll: 301 12 200 153 Hushåll: 209 5 953 524 Hushåll: 255 10 082 416 Ind: 497 Ind: 445 Ind. 475 Ind: 338 Ind: 388 Ekonomiskt bistånd flykting Hushåll: 19 Ind: 54 495 314 Hushåll: 41 Ind: 94 1 320 333 Hushåll: 64 Ind: 135 1 873 886 Hushåll: 91 Ind: 189 3 348 375 Hushåll: 123 Ind: 252 5 358 458 TOTALT 6 768 271 11 524 565 14 074 039 9 301 899 15 440 874 3 49

Utifrån ovanstående tabell kan man se att en ökning av utbetalt bistånd till ärendetypen Ekonomiskt bistånd flykting började ske under andra halvåret 2016 då det under månaderna juli-oktober betalades ut 825 019 kr (1 320 333 495 314), vilket är nära dubbelt så mycket som betalades ut under hela första halvåret. Bara under årets sista två månader utbetalades 553 553 kr (1 873 886 1 320 333) till ärendetypen Ekonomiskt bistånd flykting, vilket är mer än vad som betalades ut under hela första halvåret 2016. Detta korrelerar med att antalet flyktinghushåll och antalet individer inom ärendetypen ökat kraftigt. Uppgifterna baseras på utdata från Treserva. Vid tidpunkten för utredningen fanns fullständigt utdata endast fram till och med oktober 2017. 3. Orsaker utbetalt ekonomiskt bistånd 2016 Jan-Okt 2017 Orsakskod Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd flykting Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd flykting Akut/tillfälligt utan försörjningshinder 29 255 1 140 113 496 0 Annat försörjningshinder 783 463 34 516 16 087 0 Arbetar deltid Ofriv Otillr inkomst 242 086 0 210 866 0 Arbetar deltid Ofriv Väntar inkomst 116 558 0 52 651 0 Arbetar heltid Otillräcklig inkomst 79 954 5 271 49 454 69 700 Arbetar heltid Väntar inkomst 119 518 1 460 43 975 48 000 Arbetslös Ingen ersättning 1 813 554 232 517 1 674 317 536 943 Arbetslös Otillr ers/aktivitetsstöd 1 005 946 540 139 378 651 699 616 Arbetslös Otillr ers/a-, Alfakassa 50 212 13 709 70 246 1009 Arbetslös Väntar på ers/a-, Alfakassa 39 954 22 937 43 858 0 Arbetslös Väntar på ers/aktivitetsstöd 69 777 716 520 52 880 144 122 4 50

Arbetshinder, sociala skäl 1 363 811 21 250 1 342 612 85 182 Föräldraledig Otillr föräldrapenning 28 940 0 15 312 153 574 Föräldraledig Väntar föräldrapenning 48 984 35 083 19 274 150 150 Sjuk- eller aktivitetsers/otillr ers 262 803 0 458 329 0 Sjuk- eller aktivitetsers/väntar ers 54 272 13 458 0 Sjukskriven läkarintyg Ingen sjukp 5 439 617 153 043 5 017 956 153 569 Sjukskriven läkarintyg Otillr sjukp 106 833 218 772 0 Sjukskriven läkarintyg Väntar sjukp 84 353 57 620 0 SFI, språkhinder 434 363 66 643 152 012 3442 Väntar på etableringsersättning 0 8 160 69 630 2 279 183 Ingen etableringsersättning 0 0 5359 4542 Otillräcklig etableringsersättning 0 0 0 898 261 Ensamkommande ungdom 18-20 år 0 4 500 5 600 96 678 Väntar ersättning 8 254 16 998 0 27 567 Övrigt 17 646 6920 Tittar man närmare på orsaker till beviljat ekonomiskt bistånd för ärendetypen Ekonomiskt bistånd kan man se att kostnaden har gått ner sedan 2016 när det gäller bistånd som beviljats på grund av orsaker kopplade till arbetslöshet men att det ökat för orsaker kopplade till sjukskrivning. Man kan se att det försörjningshinder som kostar mest i Vallentuna är Sjukskriven med läkarintyg ingen sjukpenning som har kostat över 5 miljoner kr både 2016 och 2017. Antalet sjukskrivna personer med långvarigt ekonomiskt bistånd har enligt Vuxenenhetens verksamhetschef ökat. 5 51

Det försörjningshinder som kostat näst mest är Arbetslös ingen ersättning, även fast denna kostnad har sjunkit sedan 2016. Det försörjningshinder som kommer på tredje plats kostnadsmässigt är Arbetshinder sociala skäl. Försörjningshindret Arbetshinder sociala skäl är en utgift som enligt Ensolution (som arbetar med Kostnad per brukare) ökar i alla kommuner. Personer som kodas med denna orsak har ofta missbruk eller psykisk ohälsa och är ovilliga till behandling men har ändå rätt till ekonomiskt bistånd i form av sänkt norm. Detta är ett komplext försörjningshinder för ekonomiskt bistånd att arbeta med eftersom det i dagsläget saknas stöd i lagstiftningen att ställa krav på individer att fullfölja behandling för att vara berättigade ekonomiskt bistånd. Det ligger istället på socialtjänsten att fortsätta försöka motivera individerna till behandling. En särskild utredare har under året fått i uppdrag av regeringen att göra en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. Det är möjligt att detta på sikt kan leda till större möjligheter för socialtjänsten att kravställa rätten till bistånd. Vuxenenhetens verksamhetschef anser att det behövs en bättre samverkan med primärvården och psykiatrin för att minska kostnaderna för detta försörjningshinder, detta eftersom individer ofta sjukskrivs utan att en planering upprättas med socialtjänsten. När det gäller ärendetypen Ekonomiskt bistånd Flykting kan man se att kostnaderna har ökat för majoriteten av orsakerna till försörjningshindret. Detta korrelerar med att antalet flyktinghushåll har ökat kraftigt sedan början av 2016. Under hela 2016 utbetalades ekonomiskt bistånd till totalt 64 flyktinghushåll. Under perioden jan-okt 2017 har ekonomiskt bistånd redan utbetalats till 123 flyktinghushåll. De försörjningshinder som orsakat störst kostnadsökning sedan 2016 inom denna ärendetyp är Väntar på etableringsersättning samt Otillräcklig etableringsersättning. 3.1 Nyanlända och etableringen Etableringsersättning ges till nyanlända som aktivt deltar i en etableringsplan hos Arbetsförmedlingen. Etableringsersättningen är alltså inte en rättighet utan förutsätter en motprestation från den nyanlände i form av studier eller praktik. Etableringsersättningen betalas ut under max två år. För att få etableringsersättning ska den nyanlända vara mellan 20 och 65 år och ha uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting eller skyddsbehövande. Därför kan således inte asylsökande eller andra invandrare få etableringsersättning. Etableringsersättningen betalas ut av Försäkringskassan, fem dagar i veckan, och varierar beroende på i vilken utsträckning den nyanlända deltar i etableringsplanen. En etableringsplan kan som högst sträcka sig över två år och därmed är också ersättningen begränsad till två år. Kommunen anvisas ett visst antal nyanlända varje år. Antalet bestäms av Migrationsverket. När de nyanlända anvisas kommunen har de ingen etableringsersättning. För att detta ska utbetalas måste de först få sin etableringsplan av Arbetsförmedlingen. Fram tills att etableringsersättningen betalas ut uppstår glappet och den nyanlända behöver ansöka om ekonomiskt bistånd. När den nyanlända har fått sin handläggare på Arbetsförmedlingen får de en lägre etableringsersättning fram till att planen är upprättad. Detta innebär att individen kommer vara i behov av kompletterande ekonomiskt bistånd fram till att full etableringsersättning betalas ut. Sedan hösten 2017 ansvarar Enheten för Egen försörjning för de nyanländas etablering i Vallentuna kommun. Tidigare var det Arbetsmarknadsavdelningen (AMA). De individer som anvisas till kommunen får under etableringsperioden ett bostadskontrakt via Enheten för 6 52

Egen försörjning. Hyresnivåerna är dock så höga att det skapar en inlåsningseffekt där många av de nyanlända inte blir självförsörjande med full etableringsersättning. Detta innebär att individerna blir i fortsatt behov av kompletterande ekonomiskt bistånd. En ytterligare komplikation är att det är väldigt strikta regler kring ersättning för boendekostnader inom etableringsersättningen. Det är svårt för nyanlända att ordna ett eget boende utan att bli beroende av bidrag då det exempelvis ställs krav på att boendet måste ha en egen ingång för att de ska vara berättigade ersättning för boendet. En individ som ingår i etableringen kan således inte bo inneboende utan att ersättningen för boendet dras in. Detta innebär att individer som ordnar ett eget boende som inte uppfyller kraven som ställs inom etableringen behöver ansöka om ekonomiskt bistånd för att klara sin boendekostnad. Systemet skapar en inlåsningseffekt där individer inte kan ordna eget boende utan att bli beroende av bidrag och lyckas de inte ordna eget boende står de utan bostad efter två år när de skrivs ut ur etableringen. Ett annat problem som Vuxenenhetens verksamhetschef ser är att det i dagsläget tar omkring fyra månader för fastighetsavdelningen inom SBF att skicka ut hyresavier till de individer som skrivits in i etableringen. Detta innebär en förskjutning av kostnaden som då måste utbetalas retroaktivt, vilket blir en större belastning på ekonomiskt bistånd en och samma månad. Då etableringsersättning inte är ett förskott på förmån såsom exempelvis sjukersättning kan kommunen inte återsöka pengar för det bistånd som betalats ut i väntan på att individerna ska få en etableringsplan och etableringsersättning. Kommunen kan enbart återsöka pengar för vissa specifika initiala omkostnader för kvotflyktingar såsom exempelvis kostnader för mat första dygnet och kostnader för vinterkläder vid ankomst till Sverige. Detta handlar således inte om några stora summor. För de nyanlända som anvisas till kommunen får kommunen en schablonersättning, denna ersättning får socialförvaltningen dock bara en väldigt liten del av. Summan täcker långt ifrån vad som utbetalas i ekonomiskt bistånd. En omfördelning av ersättningen skulle inte innebära en besparing för kommunen i stort men nuvarande fördelning är en förklaring till varför kostnader på ekonomiskt bistånd ökar. Enligt redovisningen av schablonersättningen i kommunen såg fördelningen i november 2017 ut enligt nedan: Tkr % Fördelat till: 147 8 % Vuxenenheten, SF 1 415 77 % AMA och flyktingverksamhet, KLK 114 6 % Förberedelseklass, BUF barn 164 9 % SFI, BUN vuxen 1 840 100 % Intäkt i november 2017 7 53

3.2 Om anhöriginvandring De individer som kommer på anknytning som anhöriginvandrare ingår inte i de antalet individer som kommunen anvisas utan tillkommer därutöver. I Vallentuna är denna grupp dock inte alls stor. Enligt uppgift från Vuxenenhetens verksamhetschef fanns i december 2017 endast fem sådana aktuella ärenden. Alla dessa fem är barnfamiljer som har beviljats tillfälliga boenden med grund i barnrättsperspektivet. Att avslå barnfamiljer med hänvisning till att föräldrarna inte har planerat sin försörjning är inte möjligt utifrån ett barnrättsperspektiv. Genom omvärldsbevakning utförd av utredare på kommunledningskontoret har framkommit att Solna är en kommun som har antagit en restriktiv hållning när det gäller ekonomiskt bistånd till individer som kommit på anknytning, vilket är kopplat till försörjningskravet. Enligt mailsvar från sektionschef på Solnas ekonomi- och arbetsmarknadsenhet avslår man med motiveringen att: Makar har ett eget ansvar att planera sin flytt och ankomst till Sverige och att de inte bedöms ha speciella svårigheter att skaffa boende på egen hand (om de även ansöker om boende) samt att det inte har framkommit några särskilda omständigheter som medfört att make/maka och barnen inte skulle ha kunnat vänta med att flytta till Sverige till dess de ordnat sin boende- och ekonomiska situation. 3.2.1 Praxis En grundläggande förutsättning för rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) är att den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Enskilda har i första hand ett eget ansvar för sin situation och därmed en skyldighet att planera för sin ekonomi. Enligt rättspraxis, se RÅ 1997 ref. 2, har den enskilde en skyldighet att planera sin ekonomi i sådana situationer där det finns anledning att räkna med att han eller hon kan komma att sakna medel för sin försörjning. Detta gäller även när man avser att flytta till Sverige från ett annat land. Det råder dock en viss variation gällande hur stora krav de olika kammarrätterna anser att en socialnämnd kan ställa på att en person planerar sin ekonomi. Kammarrätten har i flera domar uttalat att det saknas stöd i lagstiftning och praxis för att under längre tid än tre månader vägra den som flyttar från ett annat land till Sverige bistånd med hänvisning till den biståndssökandes skyldighet att planera sin ekonomi. Exempel på sådana domar är: Mål nr 1929-09, Mål nr 6125-13 och Mål nr 5094-10. Kammarrätterna har också i flera fall angett att det är acceptabelt att kräva att en individ bör ha planerat för sin försörjning i varje fall de första två månaderna i landet. Exempel på sådana domar är: Mål nr 2748-11, Mål nr 2422-10 och Mål nr 5241-11. Förutsättningen för att kunna ställa ett sådant krav är dock att paret har haft praktisk möjlighet att planera sin ekonomi inför flytten. Utöver ovanstående kan man även utläsa följande från praxis: Det är en utgångspunkt att gifta makar ska ha möjlighet att leva tillsammans för att kunna uppnå skälig levnadsnivå. (Mål nr 2249-13). Det är möjligt att ställa krav på ett par att planera sin försörjning inför flytten men de måste ha funnits en praktisk möjlighet för personerna att faktiskt göra det. Makarnas ekonomi före flytten måste därför utredas. (Mål nr 854-13). 8 54

201602 201603 201604 201605 201606 201607 201608 201609 201610 201611 201612 201701 201702 201703 201704 201705 201706 201707 201708 201709 201710 Det är sannolikt att högre krav kan ställas på personer som talar svenska eller som tidigare har bott i Sverige. (Mål nr 4568-11/4764-11 Det är sannolikt att man inte kan kräva att ett par planerar sin ekonomi på samma sätt om flytten till Sverige varit akut. (Mål nr 2748-11). Slutsats: Rätten till bistånd ska alltid bedömas genom en individuell prövning. Den enskilde har ingen ovillkorlig rätt till bistånd utan har en skyldighet att planera sin ekonomi i sådana situationer där det finns anledning att räkna med att han eller hon kan komma att sakna medel för sin försörjning. Det saknas dock stöd i lag och förarbeten att ställa ett generellt krav på att den enskilde ska klara sin försörjning i tre månader efter ankomst till Sverige innan han eller hon kan bli berättigad ekonomiskt bistånd. Kommunen kan inte komma tillrätta med ökningen av utbetalt ekonomiskt bistånd genom att avslå anhöriginvandrares ansökningar om bistånd med en generell motivering att de ska ha planerat sin ekonomi inför flytt till Sverige. Dels är det inte inom denna grupp individer som de stora kostnaderna finns och dels saknas det stöd i lagstiftningen att avslå på generella grunder. Rätten till bistånd ska alltid prövas individuellt. Uppfyller en individ kriterier för ekonomiskt bistånd så ska ansökan inte avslås eftersom det strider mot lagstiftningen men i de fall en individ inte uppfyller kriterier ska ansökan avslås. Utredning huruvida en individ uppfyller kriterier eller inte görs av socialsekreterare på ekonomiskt bistånd. Enligt direktiv från kommundirektören ska Vallentuna kommun följa Solna kommuns linje och anta en restriktiv hållning när det gäller ekonomiskt bistånd till individer som kommit på anknytning. 3.3 Tillfälliga boenden 400 000,00 350 000,00 300 000,00 250 000,00 200 000,00 150 000,00 100 000,00 50 000,00 0,00 Tillfälligt boende 9 55

Om man tittar på orsaker till att det ekonomiska biståndet ökat kopplade till insatser kan man se att placeringar i tillfälliga boenden bidrar till ökade kostnader. Bilden ovan visar kostnadsutvecklingen för tillfälliga boenden sedan början av 2016 fram till oktober 2017. Observera att kostnader för placeringar i tillfälliga boenden på grund av våld i nära relationer inte är inkluderade i bilden. När det gäller placeringar i skyddade boenden har enbart dessa kostat 1 346 000 kr hittills under 2017 och då saknas uppgifter om kostnaden för fyra ärenden. Den totala kostnaden för placeringar i skyddade boenden har tagits fram utifrån statistik som nuvarande verksamhetschef på Vuxenenheten registrerar manuellt. Det finns ingen sådan statistik att tillgå för tidigare år. Kostnaden för placeringar i skyddade boenden är inte inräknade i beloppen för ärendetyperna Ekonomiskt bistånd och Ekonomiskt bistånd flykting som syns på bilden på sidan 3 utan är en kostnad som belastar ekonomiskt bistånd utöver biståndet som betalas ut för försörjning. 4. Framtidsprognos Den första stora gruppen nyanlända anvisades till kommunen under hösten 2015. Under mars april 2018 kommer denna första grupp av nyanlända, som då har haft etableringsersättning i två år, att skrivas ut. Om de inte har en egen försörjning kommer dessa individer att behöva ansöka om ekonomiskt bistånd. Nationellt sett räknar man med att det tar 5-7 år för en individ att etablera sig i Sverige. Endast 5 % av de nyanlända som har ingått i etableringen kommer ut i självförsörjning efter två år. Majoriteten av de individer som ingått i etableringen kommer således vara i behov av ekonomiskt bistånd när de skrivs ut. Detta innebär att det är en hög sannolikhet att det ekonomiska biståndet kommer att öka under 2018 och ännu mer under 2019 i takt med att de individer som anvisats sedan hösten 2015 skrivs ut ur etableringen. En ytterligare faktor som utgör en hög sannolikhet för att det ekonomiska biståndet kommer att öka under 2018 är att de individer som anvisas till kommunen får ett bostadskontrakt av AMA under två år, efter detta måste de ordna eget boende. Har de inte lyckats att hitta ett eget boende finns det en risk att dessa individer kommer att ansöka om ekonomiskt bistånd till tillfälliga boenden. För 2017 anvisades Vallentuna 134 individer. För 2018 är det beslutat att Vallentuna anvisas 135 individer. 5. Förslag på åtgärder Att revidera riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd och inkludera hemlöshet. Att socialnämnden genom riktlinjen fattar beslut om vad socialförvaltningen ska ha för riktning när det gäller hemlöshet och tillfälliga boenden. Socialförvaltningens förslag är att individer som hamnar på tillfälliga boenden får en bolots samt beviljas ett godkänt tillfälligt boende under tre månader. Efter tre månader beviljas sovsal eller liknande. Undantag kan göras för barnfamiljer utifrån barnrättsperspektivet. Att en restriktiv tillämpning av riktlinjerna ska utövas. 10 56

Att en långsiktig kompetensutvecklingsplan för socialsekreterarna upprättas. Att socialförvaltningen använder stimulansmedel psykisk hälsa 2018 för att utöka resurser för bolotsverksamheten så att det kan ingå i verksamhetens uppdrag att leta boenden i andra kommuner, och då främst till individer som blir kvar på tillfälliga boenden. Att genomföra fördjupade analyser på följande tre områden: - Hela ärendetypen Ekonomiskt bistånd flykting - Orsakstypen Arbetshinder sociala skäl - Orsakstypen Sjukskriven utan ersättning Detta är komplexa områden som utgör höga kostnader, därav finns behov av att titta närmare på hur socialförvaltningen ska arbeta med dessa för att få ut individerna i självförsörjning. Att arbeta för att få till ett bättre samarbete med primärvården kring individer som är långtidssjukskrivna. Att gruppen långtidssjukskrivna blir aktuella för kartläggning och insatser hos Samordningsförbundet Södra Roslagen i samband med att kommunen blir medlem i förbundet 2018. Att Enheten för Egen försörjning och Vallentuna arbetscoachning ser över hur de skulle kunna arbeta för att få ut nyanlända i praktik. I de fall en individ är arbetslös och inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd från Arbetsförmedlingen får socialnämnden enligt 4 kap 4 SoL begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Om kommunen kan erbjuda praktik genom Enheten för Egen försörjning eller Vallentuna arbetscoachning skulle handläggarna på ekonomiskt bistånd ha större möjlighet att tillämpa denna paragraf. Att socialförvaltningen arbetar för att intensifiera och strukturera arbetet med våld i nära relationer. 11 57